52007PC0265

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.5.2007

KOM(2007) 265 slutlig

2007/0099 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (omarbetning)

(framlagt av kommissionen){SEC(2007) 635}{SEC(2007) 636}

MOTIVERING

BAKGRUND

Motiv och syfte

Den rättsliga ramen för den inre marknaden för godstransporter på väg utgörs av direktiv 96/26/EG som handlar om rätten att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg, förordning (EEG) nr 881/92, förordning (EEG) nr 3118/93, förordning (EEG) nr 684/92 och förordning (EG) nr 12/98 vilka handlar om tillträdet till marknaden för godstransporter på väg.

Tack vare denna rättsliga ram har den inre marknaden kunnat utvecklas på ett balanserat sätt. Genom direktivet infördes de kvalitetskriterier som måste uppfyllas för tillträde till yrket och genom de fyra förordningarna liberaliserades de internationella godstransporterna på väg och tillfälliga passagerartransporter och det infördes reglerad konkurrens mellan regelbunden passagerartrafik och cabotagetrafik som bedrivs av icke-hemmahörande transportörer. Aktörerna har utvecklat och breddat sitt utbud av tjänster för att bättre möta kundernas efterfrågan på just-in-time-tjänster och specialiserade tjänster. Utvecklingen inom sektorn rör sig mot konsolidering och marknaden expanderar kontinuerligt.

Erfarenheten visar att vissa bestämmelser i den rättsliga ramen inte tillämpas och genomförs på något enhetligt sätt på grund av att de är otydliga eller ofullständiga. När det gäller godstransporter på väg är detta fallet beträffande förordning (EEG) nr 881/92, förordning (EEG) nr 3118/93 och direktiv 2006/94/EG (dvs. konsolideringen av rådets första direktiv av den 23 juli 1962). Avseende vissa aspekter måste transportföretagen ta hänsyn till ett flertal olika nationella regler och ett visst mått av osäkerhet kring rättsläget och detta kan leda till extrakostnader för transportföretag som är verksamma i flera medlemsstater.

Omarbetningen av förordningarna syftar därför till att göra de befintliga reglerna tydligare och begripligare och till att underlätta kontrollen av efterlevnaden.

Allmän bakgrund

I förordning (EEG) nr 881/92 föreskrivs fria internationella godstransporter på väg i yrkesmässig trafik för de företag som innehar ett gemenskapstillstånd och i rådets första direktiv identifieras vilka transporter som undantas från tillståndskraven. Genom förordning (EEG) nr 3118/93 tillåts företag som har ett gemenskapstillstånd som har utfärdats av en medlemsstat att tillhandahålla godstransporter på väg i andra medlemsstater än den utfärdande medlemsstaten på villkor att det är fråga om tillfällig trafik. Gemenskapstillstånd kan endast utfärdas till företag som är etablerade i en medlemsstat och som uppfyller vissa minimikrav vad gäller gott anseende, ekonomiska resurser och yrkesmässig kompetens i enlighet med direktiv 96/26/EG.

I lagstiftningsprogrammet för 2006 anger kommissionen sin avsikt att granska dessa regler ingående och vid behov förenkla och förtydliga reglerna och göra det lättare att kontrollera efterlevnaden. Efter ett antal undersökningar, ett offentligt samråd och en konsekvensbeömning kan slutsatsen dras att de nuvarande bestämmelsernas bristande tydlighet och ofullständighet orsakar inkonsekvenser, svårigheter med att kontrollera efterlevnaden och onödig administration enligt följande:

- Problem med att fastställa tillämpningsområdet för förordningen om gemenskapsföretags trafik till och från tredjeland.

- Svårigheter med att genomföra konceptet tillfällig cabotagetrafik. Trots att det 2005 offentliggjordes ett tolkningsmeddelande som byggde på EG-domstolens definition av begreppet tillfällig i samband med friheten att tillhandahålla tjänster kvarstår problemen och medlemsstaterna tenderar att införa egna divergerande regler som är svåra att genomföra och som kräver mer administration.

- Informationsutbytet mellan medlemsstaterna är otillräckligt, trots att det redan i de nuvarande reglerna föreskrivs att information skall utbytas. Detta innebär att de företag som är verksamma i en annan medlemsstat än den där de är etablerade knappast riskerar några administrativa påföljder för eventuella förseelser, något som kan leda till en snedvridning av konkurrensens mellan företag som är mindre benägna att rätta sig efter reglerna och andra företag.

- Skillnader mellan de olika kontrolldokumenten (gemenskapstillstånd, vidimerade/bestyrkta kopior och förartillstånd) skapar problem i samband med vägkontroller och leder ofta till förseningar för aktörerna.

Gällande bestämmelser

Syftet med förslaget är att omarbeta och konsolidera förordning (EEG) nr 881/92, förordning (EEG) nr 3118/93 och direktiv 2006/94/EG.

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget gör den inre marknaden för godstransporter på väg mer effektiv genom att rättsläget förtydligas, de administrativa kostnaderna sänks och rättvis konkurrens säkras. Förslaget innebär att transportkunderna och även ekonomin som helhet bättre kan utnyttja de fördelar som den inre marknaden ger, eftersom godstransporterna på väg är av avgörande betydelse för EU-industrins leverans- och distributionskedjor. Förslaget bidrar således till att målen för Lissabonstrategin uppnås genom att det stärker EU:s konkurrenskraft.

Den nya förordningen bidrar indirekt till bättre trafiksäkerhet genom att de företag som bedriver trafik i flera medlemsstater kommer att övervakas effektivare.

Förslaget omfattas av programmet för bättre lagstiftning och är förenligt med kommissionens åtagande om att förenkla och aktualisera gemenskapslagstiftningen. Särskild vikt lades vid att förenkla bestämmelserna i förordning (EEG) nr 881/92 och i förordning (EEG) nr 3118/93 och att skapa större konsekvens i förhållande till de bestämmelser som ingår i den föreslagna omarbetade versionen av direktiv 96/26/EG som innehåller grundvillkoren för tillträde till yrket och för kontroll av efterlevnaden.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEÖMNING

Samråd med berörda parter

Samrådsmetoder, huvudsakliga berörda sektorer och de svarandes allmänna profil

Innan detta förslag utarbetades genomfördes ett offentligt samråd i syfte att få in så många kommentarer och förslag från berörda enskilda aktörer och organ som möjligt. Samrådet genomfördes tillsammans med samrådet om tillträde till yrket. Ett frågeformulär offentliggjordes på Internet och skickades till samtliga organisationer som på nationell nivå eller på EU-nivå företräder de viktigaste aktörerna.

Kommissionen fick in 67 svar från nationella myndigheter, internationella och nationella sammanslutningar av transportföretag, transportanvändare, anställda, olika intressegrupper och enskilda företag. De viktigaste frågorna för omarbetningen av lagstiftningen var föremål för en diskussion mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter den 5 september 2006. Ett samrådsmöte hölls i Bryssel den 7 november 2006 med deltagare från 42 organisationer som företrädde transportindustrin och 37 observatörer från de nationella förvaltningarna.

Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats

De svarande höll i allmänhet med om att det nuvarande regelverket för godstransport på väg behöver förenklas och förtydligas. En aspekt som ofta togs upp var behovet av att se till att de nuvarande reglerna blir lättare att tillämpa och att det blir lättare att kontrollera att reglerna efterlevs, särskilt reglerna om tillträde till marknaden för godstransporter på väg. Efter samrådet kunde följande slutsatser dras:

- Det bör även i framtiden finnas två separata regelverk, ett för godstransport och ett för passagerartransport. Det är fråga om två helt olika typer av transport och aktörerna anser att det inte finns tillräckligt många likheter för att båda typerna skall kunna behandlas i en och samma rättsakt.

- Det råder i det närmaste enhällighet om att det bör tas fram en enkel, tydlig och fungerande definition av begreppet cabotage. I frågan om hur detta skall lösas i praktiken råder det däremot föga förvånande ingen enhällighet. Många aktörer förefaller stödja en lösning som innebär att cabotage kopplas till en internationell resa för att undvika tomkörningar.

- I många svar påpekades att det finns behov av att se till att de befintliga reglerna tillämpas korrekt och att efterlevnaden kontrolleras. Samarbetet med de nationella tillsynsmyndigheterna bör förbättras och för detta bör det inrättas ett EU-täckande register över företag med tillstånd eller en databas över gemenskapstillstånd.

- Det finns också ett tydligt stöd för ytterligare standardisering av förlagorna för gemenskapstillstånd, vidimerade/bestyrkta kopior och förartillstånd.

En sammanfattning av de svar som inkom under samrådsförfarandet, de enskilda svaren i fulltext och en rapport från mötet den 7 november 2006 finns att tillgå på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/transport/road/consultations/road_market_en.htm

Extern experthjälp

Samrådsförfarandet genomfördes i samarbete med en oberoende expert, professor Brian Bayliss, som är vice ordförande i Committee of Enquiry on Road Transport och som i juli 1994 lade fram en omfattande rapport om förverkligandet av den inre marknaden på godstransportområdet och om de åtgärder som krävs för ett fullständigt förverkligande.

Konsekvensbedömning

Konsekvensbeömningen inför detta förslag omfattade omarbetningen av både reglerna om yrkestillträde och reglerna om marknadstillträde då reglerna är nära kopplade till varandra och ibland överlappar varandra.

Konsekvensbeömningen byggde på ett antal undersökningar som gjordes under 2004, 2005 och 2006[1]. Analysen gjordes på grundval av ett avtal med en extern konsult. Under arbetets gång fick kommissionen konstant feedback från konsultens arbete med konsekvensbeömningen för att säkra att resultaten beaktas i den föreslagna omarbetningen. Konsekvensbeömningen följer proportionalitetsprincipen och har därför inriktats på de viktigaste konsekvenserna och fördelningspolitiska effekterna.

Följande fem alternativ har diskuterats:

1. Alternativet "Inga ändringar" skulle innebära att den nuvarande transportlagstiftningen förblir oförändrad och att de problem som beskrivs i början av denna förordning kommer att kvarstå och eventuellt förvärras.

2. Alternativet "Teknisk förenkling och inga ändringar av lagstiftningen" skulle endast innebära att de två befintliga förordningarna slås ihop med direktivet. Det skulle vara enkelt att genomföra ett sådant alternativ, men det skulle inte innebära någon lösning på problemen med den otydliga definitionen av begreppet cabotage eller de divergerande nationella reglerna. De enda verkliga förändringarna skulle vara standardisering av vissa kontrolldokument. Alternativet skulle ge en smärre sänkning av de administrativa kostnaderna, men de huvudsakliga problem som beskrivs i inledningen av denna förordning skulle kvarstå.

3. Alternativet "Harmonisering" skulle innebära rättvisare konkurrens, bättre efterlevnad av reglerna för vägtransport och en högre genomsnittlig yrkeskompetensnivå inom sektorn. Alternativet skulle ge en tydlig och fungerande definition av begreppet cabotage och avsevärt förbättrade regler om hur efterlevnaden bör kontrolleras. De administrativa kostnaderna skulle i stort sett förbli oförändrade, men kostnaderna för kontroll av efterlevnaden skulle kunna sänkas på längre sikt. Det är sannolikt att detta alternativ får ett brett stöd.

4. Alternativet "Högre kvalitetsnormer" skulle höja den genomsnittliga yrkeskvalifikationsnivån inom sektorn och förbättra dess ekonomiska resurser. På längre sikt skulle detta alternativ effektivisera aktörerna och gynna ekonomin i dess helhet. På kort sikt skulle det ge ökade administrativa kostnader, något som särskilt drabbar små företag och oberoende transportföretag. Alternativet är mer kontroversiellt än de andra.

5. Alternativet "Liberalisering" skulle innebära att cabotagetrafiken liberaliseras nästan helt och hållet. Detta skulle kunna sänka transportkostnaderna på kort sikt, men det är inte säkert att transportsektorn skulle bli effektivare om åtgärderna inte föregås av en harmonisering, särskilt på det sociala området och skatteområdet. Om kvalitetsnormerna inte först harmoniseras centralt (dvs. genom alternativ 4) skulle alternativet kunna innebära att de mest effektiva aktörerna utestängs från marknaden. På längre sikt skulle de övergripande resultaten för marknadseffektiviteten bli obefintliga eller till och med negativa. Alternativet innebär färre arbetstillfällen i vissa länder. Alternativet skulle få så pass omfattande konsekvenser att det skulle krävas en mycket mer djupgående analys och detta skulle gå utöver det aktuella målet att förenkla lagstiftningen.

På grundval av ovanstående diskussion bygger detta förslag på alternativ 3, dvs. alternativet "Harmonisering". En sammanfattning av konsekvensbeömningen och den fullständiga konsekvensbeömningsrapporten bifogas detta förslag. Det framgår av konsekvensbeömningen att denna förordning i kombination med de två andra förordningar som läggs fram samtidigt (om passagerartransport och om tillträde till yrket) kommer att minska snedvridningarna av konkurrensen, förbättra efterlevnaden av lagstiftningen på det sociala området och trafiksäkerhetslagstiftningen och ge medlemsstaterna möjlighet att sänka de administrativa kostnaderna med cirka 190 miljoner euro per år.

RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av de föreslagna åtgärderna

Detta förslag innebär en konsolidering och sammanslagning av de båda förordningarna om tillträde till marknaden för vägtransporter och rådets första direktiv genom vilket vissa former av transporter undantas. Förslaget innebär att den befintliga lagstiftningen förtydligas och kompletteras avseende vissa aspekter; syftet med detta är att skapa konsekvens och säkra att lagstiftningen tillämpas korrekt. Genom förslaget införs följande större ändringar:

- Det införs en enkel, tydlig och fungerande definition av begreppet cabotage som möjliggör upp till tre transporter inom sju dagar efter en internationell resa samt skyldighet för transportföretaget att i fordonet förvara handlingar, som CMR-fraktsedeln, som visar datum och ort för ankomst och avfärd.

- Det införs enkla och standardiserade förlagor för gemenskapstillstånd, vidimerade/bestyrkta kopior och förartillstånd i syfte att minska det administrativa arbetet och undvika förseningar, särskilt i samband med vägkontroller.

- De nuvarande bestämmelserna stärks genom att var och en av medlemsstaterna åläggs att agera på begäran av en annan medlemsstat i de fall då ett transportföretag, för vilket medlemsstaten har utfärdat ett gemenskapstillstånd, begår en överträdelse i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat eller i en annan medlemsstat. Medlemsstaten skall som minsta åtgärd utfärda en varning. Förfarandena för kommunikation mellan medlemsstaterna förbättras med hjälp av de kontaktpunkter som inrättas genom den nya förordningen om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg.

Rättslig grund

Detta förslag till förordning, som innebär att förordning (EEG) nr 881/92, förordning (EEG) nr 3118/93 och rådets första direktiv av den 23 juli 1962 upphävs, bygger på artikel 71 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig.

Huvudsyftet med förslaget är att förtydliga befintliga gemenskapsbestämmelser, något som medlemsstaterna inte kan åstadkomma på egen hand. Förslaget syftar också till ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna, något som inte kan uppnås av en ensam medlemsstat och endast delvis kan uppnås av medlemsstaterna bilateralt.

Det krävs därför gemenskapsåtgärder eftersom en ensam medlemsstat eller en grupp av medlemsstater inte kan lösa de aktuella problemen på ett tillfredsställande sätt. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som krävs för att dess syfte skall kunna uppnås och proportionalitetsprincipen iakttas av följande skäl:

- Förslaget gäller internationell transport och det krävs därför en normativ strategi för att säkra enhetlig tillämpning och sund konkurrens.

- Enligt förslaget åläggs medlemsstaterna vid allvarliga överträdelser eller upprepade mindre överträdelser att utfärda en varning, men medlemsstaterna har frihet att själva besluta när det är dags att dra in gemenskapstillstånd, vidimerade/bestyrkta kopior och förartillstånd.

Val av regleringsform

Det föreslagna rättsinstrumentet är en förordning på grund av följande:

(1) Omarbetningen avser områden som redan omfattas av förordningar.

(2) Kommissionen gjorde 2005 ett försök att förtydliga de befintliga reglerna om vägcabotage genom ett meddelande, dvs. utan att utfärda en rättsakt, men detta visade sig otillräckligt för att förtydliga på vilket sätt cabotagetrafiken är tillfällig.

BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga konsekvenser för gemenskapens budget.

KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR

Förenklingar

Förslaget bidrar till att förenkla gemenskapens regelverk. Det ingår i kommissionens löpande program för aktualisering och förenkling av gemenskapslagstiftningen och i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram under referensen 2006/TREN/42.

I detta förslag upphävs föråldrade bestämmelser och innehållet, presentationen och formuleringarna har i görligaste mån setts över så att bestämmelserna blir enklare att förstå och risken för tvetydigheter minimeras.

Förslaget är förenligt med det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter. Förslaget har utarbetats med hjälp av en preliminär konsolidering av texten som tagits fram av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, med hjälp av ett dataprogram. Vad gäller de artiklar som omnumreras finns en jämförelsetabell för numreringen i bilaga III till den omarbetade förordningen.

Upphävande av gällande lagstiftning

I och med att förslaget antas kommer följande rättsakter att upphävas: förordning (EEG) nr 881/92, förordning (EEG) nr 3118/93 och direktiv 2006/94/EG (genom vilket rådets första direktiv av den 23 juli 1962 nyligen kodifierades).

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Detta förslag berör en EES-fråga och bör därför omfatta EES.

Närmare redogörelse för förslaget

Detta förslag innebär konsolidering och sammanslagning av förordning (EEG) nr 881/92 och förordning (EEG) nr 3118/93 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg och direktiv 2006/94/EG genom vilket vissa transporter undantas. Förslaget innebär att den befintliga lagstiftningen förtydligas och kompletteras avseende vissa aspekter; syftet med detta är att skapa konsekvens och säkra att lagstiftningen tillämpas korrekt.

Genom förslaget införs följande större ändringar:

Förtydligande av tillämpningsområde, definitioner och princip

I artikel 1 fastställs tillämpningsområdet. Förordningen är tillämplig på all internationell transport på gemenskapens territorium, även transport till och från tredjeland, och på nationell godstransport på väg som utförs på tillfällig bas av ett transportföretag som inte är etablerat i medlemsstaten i fråga (cabotage). Beträffande internationella transporter till och från ett tredjeland anges i artikel 1 att så länge det inte finns någon överenskommelse mellan gemenskapen och det aktuella tredjelandet skall förordningen inte tillämpas på de delar av resan som går genom den medlemsstat där lastning eller lossning sker. Förordningen skall emellertid tillämpas på transitering genom en medlemsstat.

Endast vissa tydligt definierade transporter utan kommersiellt värde undantas från förordningens tillämpningsområde.

I artikel 2 och artikel 3 införs nya definitioner för begreppen "icke-hemmahörandetransportföretag" och "allvarliga eller upprepade överträdelser".

Gemenskapstillstånd och förartillstånd

Genom artikel 4 införs nya och tydliga bestämmelser om utformningen av gemenskapstillstånden. I artikel 5 införs nya och tydliga bestämmelser om utformningen av förartillstånd. Förlagorna för dessa återfinns i bilagorna I och II. I dessa båda artiklar anges att kommissionen skall ha möjlighet att anpassa förlagorna till dokumenten efter den tekniska utvecklingen i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i beslut 1999/468/EG.

Definition av begreppet cabotage och kontroll av cabotage

Genom artikel 8 införs en ny definition av begreppet cabotage och det anges på ett tydligare sätt att cabotage måste vara av tillfällig art. Det faktum att cabotage endast avser tillfällig trafik förtydligas också genom att antalet cabotagetransporter och den tidsperiod inom vilken de skall utföras begränsas. Tranportföretagen får genomföra upp till tre cabotagetransporter efter en internationell transport så snart det gods som transporteras på utresan har levererats. Den sista cabotagetransporten skall äga rum inom sju dagar.

Tillsynsmyndigheterna kommer att lättare kunna kontrollera om en cabotagetransport är tillåten eller inte genom att de får tillgång till de uppgifter i CMR-fraktsedlarna som anger lastnings- och lossningsdatum för internationella transporter. För att bestämmelserna skall täcka alla aspekter identifieras i artikel 8 vilka uppgifter som skall dokumenteras och finnas tillgängliga ombord på fordonet. Uppgifterna finns i de CMR-fraktsedlar som används för all internationell transport. Tack vare definitionen kan till exempel ett transportföretag som utför regelbundna internationella transporter optimera sina körningar och minska andelen tomma returkörningar.

Artikel 8 klargör att en medlemsstat får bevilja transportföretag som är etablerade i en annan medlemsstat tillträde till sin nationella marknad för godstransporter på väg i enlighet med sin nationella lagstiftning.

Bestämmelsen i artikel 8 i förordning (EG) nr 3118/93 avseende skyddsåtgärder vid allvarliga störningar på den nationella transportmarknaden tas inte med i den nya omarbetade förordningen. Bestämmelsen har aldrig tillämpats sedan de nationella marknaderna öppnades upp för cabotage den 1 januari 1994 och kan därför anses överflödig.

Samarbete mellan medlemsstaterna

Trots att det i de befintliga förordningarna föreskrivs ömsesidigt bistånd medlemsstaterna emellan har erfarenheten visat att medlemsstaterna inte har utvecklat något fullständigt samarbete på detta område. Endast i ett litet antal fall har överträdelser som begåtts av transportföretag från andra medlemsstater anmälts av den medlemsstat där en överträdelse har ägt rum och endast i ett fåtal fall har en påföljd mätts ut av den medlemsstat där transportföretaget är etablerat.

För att stärka och underlätta utbytet av information mellan de nationella myndigheterna anges i artikel 10 att det åligger medlemsstaterna att utbyta information via de nationella kontaktpunkter som inrättas genom förordningen om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg. De nationella kontaktpunkterna är för ändamålet utsedda organ eller myndigheter som ansvarar för informationsutbytet med motsvarande organ eller myndigheter i andra medlemsstater. I artikel 13 föreskrivs också att medlemsstaterna i sina nationella register över transportföretag som bedriver godstransporter på väg skall registrera alla allvarliga överträdelser och upprepade mindre överträdelser som begåtts av inhemska transportföretag och för vilka det utmätts påföljder.

Indragning av gemenskapstillstånd och informationsutbyte

De finns två alternativa tillvägagångssätt för att samordna de olika övervaknings- och kontrollsystem som medlemsstaterna använder för närvarande. Det första alternativet skulle vara att bemyndiga medlemsstaterna att utmäta avskräckande påföljder för transportföretag från andra medlemsstater som korsar deras territorier, till exempel i form av indragning av det ömsesidiga godkännandet av gemenskapstillståndet. Alternativet skulle kunna leda till ett diskriminerande beteende från tillsynsmyndigheternas sida och riskerar att vara oförenligt med den fria rörligheten. Det andra alternativet skulle vara att ge de nationella myndigheter som är bemyndigade att utfärda och dra in gemenskapstillstånd större befogenheter och medel. Både föreliggande förslag och omarbetningen av direktiv 96/26/EG bygger på det andra alternativet.

Av detta skäl införs genom artikel 11 en bestämmelse som innebär att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ett transportföretag som gör sig skyldigt till en allvarlig överträdelse eller upprepade mindre överträdelser av gemenskapens transportbestämmelser är etablerat måste utfärda en varning. Skyldigheten att utfärda en varning gäller även i de fall då överträdelserna begås i en annan medlemsstat. I artikel 11.1 förtydligas dessutom vilka påföljder en medlemsstat kan utmäta för de transportföretag som är etablerade på dess territorium, bland annat (tillfällig eller partiell) indragning av vidimerade/bestyrkta kopior av gemenskapstillståndet, av själva gemenskapstillståndet eller av förartillståndet. Det anges också att en möjlig påföljd kan vara tillfällig eller permanent diskvalificering av den transportansvarige vid transportföretaget.

Genom artikel 12 införs ett nytt förfarande som medlemsstaterna skall använda för att fastställa att en överträdelse har begåtts av ett icke-hemmahörandetransportföretag. Medlemsstaterna har en månad på sig att överföra information om överträdelsen med hjälp av en standardiserad förlaga. Medlemsstaterna kan uppmana den medlemsstat där transportföretaget är etablerat att utmäta påföljder. Etableringsmedlemsstaten har tre månader på sig att underrätta den andra medlemsstaten om vilka åtgärder som har vidtagits.

Bilagor

Ett antal ändringar föreslås beträffande utformningen av förlagorna till gemenskapstillstånd och förartillstånd i bilagorna I och II till förordningen. Genom ändringarna förväntas kontrolldokumenten blir mer standardiserade och lättare att använda. Texten i förlagorna har anpassats med tanke på de ändringar som gjorts av bestämmelserna i förordningen.

Bestämmelser som inte ändras

Följande bestämmelser förblir oförändrade, men det görs vissa smärre tekniska anpassningar:

Förordning (EEG) nr 881/92 – artiklarna 3 och 7. Förordning (EEG) 3118/93 – inget.

2007/0099(COD)

⎢ 881/92

?nytt

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier

⎢ 3118/93

om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade

∫nytt

om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg

⎢ 3118/93 (anpassad)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75 √ 71 ∏ ,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[4],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[5], och

av följande skäl:

∫nytt

6. Ett antal betydande ändringar kommer att göras i rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier[6], i rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade[7] och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/94/EG av den 12 december 2006 om fastställande av gemensamma regler för vissa godstransporter på väg[8]. Av tydlighetsskäl och förenklingsskäl bör dessa rättsakter därför omarbetas och konsolideras till en enda förordning.

⎢ 881/92 skäl 1 (anpassad)

7. Införandet av en gemensam transportpolitik innebär bl.a. fastställande av gemensamma regler för tillträde till marknaden vid internationella godstransporter på väg inom gemenskapens territorium √ och fastställande av villkor för hur transportföretag får tillhandahålla transporttjänster i en annan medlemsstat än den där de är etablerade ∏. Dessa regler skall bör avfattas så att de bidrar till att åstadkomma en inre transportmarknad √ den inre marknaden för transporter fungerar väl ∏.

⎢ 3118/93 skäl 1 (anpassad)

Enligt artikel 75.1 b i fördraget innefattar genomförandet av en gemensam transportpolitik bl.a. att fastställa förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade.

⎢ 881/92 skäl 2

8. En sådan enhetlig ordning för tillträde till marknaden innebär också att det införs en frihet att tillhandahålla tjänster genom att de som tillhandahåller tjänster befrias från alla begränsningar på grund av nationalitet eller på grund av att de är etablerade i en annan medlemsstat än den där tjänsten tillhandahålls.

∫nytt

9. För att säkerställa ett sammanhängande ramverk för internationella godstransporter på väg inom hela gemenskapen bör denna förordning tillämpas på alla internationella transporter på gemenskapens territorium. Transport mellan medlemsstater och tredjeländer regleras fortfarande till stor del genom bilaterala avtal mellan de medlemsstater och tredjeländer som berörs. Så länge nödvändiga avtal inte har träffats mellan gemenskapen och de berörda tredjeländerna bör därför den här förordningen inte tillämpas på den del av resan som företas på den medlemsstats territorium där lastning och lossning sker. Den bör emellertid tillämpas i en medlemsstat som är transitland.

⎢ 881/92 skäl 3 (anpassad)

För att garantera att principen om icke-diskriminering och likvärdiga konkurrensvillkor för gemenskapens transportföretag efterlevs bör införandet av friheten att tillhandahålla tjänster vid transport från en medlemsstat till ett icke-medlemsland och omvänt skjutas upp för den del av färden som sker inom den medlemsstats territorium där lastning respektive lossning sker, tills nödvändiga avtal med de berörda icke-medlemsstaterna har träffats eller ändrats.

⎢ 881/92 skäl 4 (anpassad)

I enlighet med domstolens dom av den 22 maj 1985 i mål nr 13/83 och de beslut som fattats den 28 och 29 juni 1985 av Europeiska rådet om kommissionens meddelande om den inre marknadens fullbordan, antog rådet den 21 juni 1988 förordning (EEG) nr 1841/88 om ändring i förordning (EEG) nr 3164/76 om tillträde till marknaden för internationella godstransporter på väg[9].

⎢ 881/92 skäl 5 (anpassad)

I enlighet med artikel 4a i förordning (EEG) nr 3164/76, vilken infördes genom förordning (EEG) nr 1841/88, skall från och med den 1 januari 1993 gemenskapskvoter, bilaterala kvoter mellan medlemsstater och kvoter för transittrafik till och från icke-medlemsländer avskaffas för de typer av transporter som avses i den artikeln. Samtidigt skall det införas en ordning för tillträde till marknaden utan kvantitativa begränsningar men baserad på kvalitetskriterier som transportföretaget skall uppfylla.

⎢ 881/92 skäl 6 (anpassad)

Dessa kvalitetskriterier fastställs i sina grunddrag i rådet direktiv 74/561/EEG av den 12 november 1974 om rätt att yrkesmässigt bedriva nationella och internationella godstransporter på väg, senast ändrat genom rådets direktiv 89/483/EEG av den 21 juni 1989[10].

⎢ 881/92 skäl 7 (anpassad)

I enlighet med artikel 4b i förordning (EEG) nr 3164/76, viken infördes genom förordning (EEG) nr 1841/88, skall rådet besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra artikel 4a.

⎢ 3118/93 skäl 2 (anpassad)

Artikeln föreskriver borttagande av alla restriktioner mot den person som utför sådana tjänster på grund av hans nationalitet eller på grund av att han är etablerad i en annan medlemsstat än den i vilken han har för avsikt att utöva tjänsterna.

⎢ 3118/93 skäl 3 (anpassad)

För att denna artikel skall kunna tillämpas flexibelt och utan svårigheter bör det föreskrivas om en provisorisk cabotageordning som föregår det definitiva systemet.

⎢ 881/92 skäl 9 (anpassad) 2006/94 skäl 4 (anpassad)

10. I enlighet med rådets första direktiv av den 23 juli 1962 om vissa godstransporter på väg mellan medlemsstaterna √ direktiv 2006/94/EG ∏ om fastställande av gemensamma regler för vissa godstransporter på väg är ett antal transporttyper för närvarande undantagna från gemenskapstillstånd och från andra kvoterings- och transporttillstånd ssystemen. Inom ramen för den nya organisation av marknaden som införs genom √ föreskrivs i ∏ denna förordning är det nödvändigt att behålla en ordning med undantag från gemenskapstillståndet och varje annat transporttillstånd för några av de transporttyperna på grund av deras speciella art.

∫nytt

11. Enligt direktiv 2006/94/EG undantas godstransport med fordon med en högsta totalvikt på mellan 3,5 ton och 6 ton från kravet på gemenskapstillstånd. I allmänhet är gemenskapens regler om transport av gods och passagerare på väg tillämpliga på fordon med en totalmassa på 3,5 ton eller mer. Bestämmelserna i denna förordning bör anpassas till det allmänna tillämpningsområdet för gemenskapens transportregler och undantag bör därför endast föreskrivas för fordon med en totalmassa på mindre än 3,5 ton.

⎢ 881/92 skäl 8 (anpassad)

?nytt

12. I fråga om de närmare reglerna för marknadstillträde skall det för internationella godstransporter på väg gälla en ordning med icke-kvoterad tillståndsgivning inom gemenskapen För internationella godstransporter på väg bör det krävas att transportföretagen innehar icke-kvoterade gemenskapstillstånd ?Transportföretagen bör åläggas att förvara en styrkt kopia av gemenskapstillståndet ombord på varje fordon för att förenkla de kontroller som görs av kontrollorganen, särskilt de kontroller som görs utanför den medlemsstat där transportföretaget är etablerat. Det är därför nödvändigt att fastställa mer detaljerade specifikationer för utformningen och andra aspekter när det gäller gemenskapstillståndet och de styrkta kopiorna. ⎪

⎢ 881/92 skäl 10 (anpassad)

13. Det är nödvändigt att √ bör ∏ fastställas villkor för utfärdande och återkallande av dessa tillstånd √ gemenskapstillstånden ∏, vilka typer av transporter som de omfattar, deras giltighetstid och närmare regler för deras användning.

∫nytt

14. Det bör också skapas ett förartillstånd som gör det möjligt för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt kontrollera om förare från tredjeländer har en laglig anställning eller står till förfogande för det transportföretag som ansvarar för en viss transport.

⎢ 3118/93 skäl 4 (anpassad)

ð nytt

15. Endast tTransportföretag som innehar det gemenskapstillstånd som föreskrivs i rådets denna förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden vid godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genomfart genom en eller flera medlemsstaters territorier[11] och transportföretag som har tillstånd att utföra vissa typer av internationella vägtransporter, kan ? bör ⎪ få tillstånd att utföra √ nationella transporttjänster i en annan medlemsstat, utan att ha säte i eller på annat sätt vara etablerade i den staten ∏ cabotage.

⎢ 3118/93 skäl 5 (anpassad)

En sådan övergångsordning bör innefatta inrättandet av en progressiv kvot av gemenskapstillstånd (cabotagetillstånd).

⎢ 3118/93 skäl 6 (anpassad)

Villkoren för utfärdande och användning av sådana cabotagetillstånd bör fastställas.

⎢ 3118/93 skäl 7 (anpassad)

Föreskrifterna i den medlemsstat där cabotage utförs bör fastställas.

⎢ 3118/93 skäl 8 (anpassad)

Föreskrifter bör antas om åtgärder som kan vidtas om allvarliga störningar på den berörda transportmarknaden uppstår. Därför är det nödvändigt att införa ett lämpligt beslutsförfarande och att inhämta nödvändig statistik.

∫nytt

16. Tidigare har sådana nationella transporter varit tillåtna om det har rört sig om trafik av tillfällig karaktär. I praktiken har det varit svårt att avgöra vilka transporter som är tillåtna. Det behövs därför tydliga regler för vilka efterlevnaden kan kontrolleras.

∫nytt

17. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster[12] är tillämpliga i de fall då tranportföretagen, för tillhandahållande av cabotagetjänster, utstationerar arbetstagare, som är anställda av transportföretaget, till en annan medlemsstat än den där de vanligtvis arbetar.

⎢ 2006/94 skäl 1 (anpassad)

Rådets första direktiv av den 23 juli 1962 om fastställande av vissa gemensamma regler för internationella transporter (yrkesmässiga godstransporter på väg) har flera gånger ändrats på väsentliga punkter. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

⎢ 2006/94 skäl 2 (anpassad)

En gemensam transportpolitik innebär bland annat att man fastställer gemensamma regler för internationella godstransporter på väg till eller från en medlemsstat eller genom en eller flera medlemsstater. Dessa regler bör fastställas på ett sätt som bidrar till att den inre marknaden för transporter fungerar väl.

⎢ 2006/94 skäl 3 (anpassad)

Det är nödvändigt att säkerställa en gradvis utbyggnad av de internationella godstransporterna på väg med tanke på utvecklingen av handeln och varuflödena inom gemenskapen.

⎢ 2006/94 skäl 4 (anpassad)

Ett visst antal transporter befriades från varje kvotsystem och transporttillstånd. Inom ramen för organisationen av den marknad som inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorium bör det för vissa av dessa transporter, på grundval av deras särskilda kännetecken, fortsätta att finnas ett system för befrielse från kravet på gemenskapstillstånd och varje annat transporttillstånd.

⎢ 2006/94 skäl 5 (anpassad)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

⎢ 3118/93 skäl 9 (anpassad)

18. Det är önskvärt att medlemsstaterna ger varandra ömsesidigt bistånd för att √ denna förordning ∏ ordningen skall kunna tillämpas effektivt., särskilt med tanke på de sanktioner som vidtas i händelse av överträdelse. Påföljderna bör vara icke-diskriminerande och stå i proportion till hur allvarliga överträdelserna är. Det bör vara möjligt att överklaga en påföljd.

∫nytt

19. De administrativa formaliteterna bör så långt det är möjligt minskas men utan att de kontrollmöjligheter och påföljder avskaffas som säkerställer att denna förordning tillämpas korrekt och att efterlevnaden kontrolleras effektivt. Därför bör de befintliga reglerna om indragning av gemenskapstillstånd tydliggöras och stärkas. Reglerna bör anpassas för att även möjliggöra effektiva påföljder för allvarliga överträdelser eller upprepade mindre överträdelser i en annan medlemsstat än den där transportföretaget är etablerat. Påföljderna bör vara icke-diskriminerande och stå i proportion till hur allvarliga överträdelserna är. Det bör vara möjligt att överklaga en påföljd.

20. Medlemsstaterna bör i sina nationella register över transportföretag som bedriver godstransporter på väg registrera alla allvarliga överträdelser och upprepade mindre överträdelser som begåtts av transportföretag och för vilka det utmätts påföljder.

21. För att förbättra och underlätta informationsutbytet mellan de nationella myndigheterna bör medlemsstaterna utbyta relevant information via de nationella kontaktpunkter som har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr XX [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg][13].

22. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[14].

23. Kommissionen bör särskiltges behörighet att anpassa bilagorna I och II efter den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

24. Av effektivitetsskäl bör de normala tidsgränserna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för antagandet av åtgärderna.

25. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra denna förordning, särskilt när det gäller effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

26. Eftersom målen med de planerade åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand, utan till följd av åtgärdernas omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen som anges i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de målen.

⎢ 881/92 (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

√ Kapitel I: Allmänna bestämmelser ∏

Artikel 1 √ Tillämpningsområde ∏

⎢ 881/92 (anpassad)

?nytt

1. Denna förordning gäller skall gälla internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik inom gemenskapens territorium.

2. Vid transporter från en medlemsstat till ett icke-medlemsland √ tredjeland ∏ och omvänt skall förordningen gälla ? den del av resan som utgörs av transitering genom en annan medlemsstats territorium. ⎪ √ Förordningen skall inte gälla ∏ den del av resan som företas på den medlemsstats territorium där lastning eller lossning sker, så snart √ länge som ∏ nödvändiga avtal √ inte ∏ har träffats mellan gemenskapen och det berörda icke-medlemslandet √ tredjelandet ∏.

3. I väntan på att √ de ∏ avtal √ som avses i punkt 2 ∏träffas mellan gemenskapen och de berörda icke-medlemsländerna √ tredjeländerna ∏ skall denna förordning inte påverka tillämpningen av följande bestämmelser:

a) Sådana bestämmelser om transport enligt punkt 2 √ från en medlemsstat till ett tredjeland och omvänt ∏ som finns i bilaterala avtal mellan medlemsstater och dessa icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏. Medlemsstaterna skall dock sträva efter att anpassa dessa avtal för att säkerställa att principen om icke-diskriminering av gemenskapens transportföretag efterlevs.

b) Sådana bestämmelser om transport enligt punkt 2 √ från en medlemsstat till ett tredjeland och omvänt ∏ som finns i bilaterala avtal mellan medlemsstater och som genom bilaterala tillstånd eller genom fri yrkesutövning medger att lastning och lossning i en medlemsstat utförs av transportföretag som inte är etablerade i denna medlemsstat .

Medlemsstaterna skall dock sträva efter att anpassa dessa avtal √ de avtal som avses i första stycket led a ∏ för att säkerställa att principen om icke-diskriminering av gemenskapens transportföretag efterlevs.

∫nytt

4. Denna förordning skall också tillämpas på nationell godstransport på väg som utförs på tillfällig bas av ett icke-hemmahörande transportföretag i enlighet med kapitel III.

⎢ 2006/94 (anpassad)

?nytt

Artikel 1

1. I enlighet med villkoren i punkt 2 skall medlemsstaterna liberalisera de typer av internationella godstransporter på väg i yrkesmässig trafik och transporter för egen räkning som förtecknas i bilaga I, om sådana transporter sker till eller från medlemsstaterna eller i transit genom deras territorier.

25. ?Denna förordning skall inte tillämpas på ⎪ De typer av transporter och de resor utan last i samband med sådan √ följande typer av ∏ transporter √ och resor utan last i samband med sådana transporter ∏ som förtecknas i bilaga I skall undantas från skyldigheten att inneha gemenskapstillstånd och varje transporttillstånd.:

⎢ 2006/94 (anpassad)

?nytt

BILAGA 1

Transport som befriats från kravet på gemenskapstillstånd och varje annat transporttillstånd

1.a) Posttrafik som genomförs inom ramen för samhällsomfattande tjänster.

2.b) Transport av skadade eller trasiga fordon.

3.c) Godstransport med fordon vars högsta tillåtna totalvikt, inbegripet släp, inte överstiger 6 ? 3,5 ⎪ ton, eller vars tillåtna nyttolast, inbegripet släpets nyttolast, inte överstiger 3,5 ton.

4.d) Godstransport med motorfordon när följande villkor är uppfyllda:

(a)i) Det transporterade godset skall vara företagets egendom eller ha sålts, köpts, hyrts ut eller hyrts, tillverkats, utvunnits, bearbetats eller reparerats av företaget.

(b)ii) Resans syfte skall vara att transportera godset till eller från företaget eller att flytta det inom eller utanför företaget för eget bruk.

(c)iii) Företagets egen personal skall föra de motorfordon som används för sådana transporter.

(d)iv) De motorfordon som används för transporten skall tillhöra företaget eller ha köpts på kredit eller hyrts av företaget, under förutsättning att de i sådana fall uppfyller de villkor som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG[15] av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.

Denna bestämmelse gäller inte för ersättningsfordon som används kortvarigt i samband med att det fordon som normalt sett används är funktionsodugliga.

(e)v) Transporten skall endast utgöra stödverksamhet inom ramen för företagets verksamhet.

5.(e) Transport av läkemedel, medicinsk apparatur och medicinsk utrustning samt av andra artiklar som behövs vid hjälp vid olycksfall, i synnerhet i samband med naturkatastrofer.

Denna bestämmelse √ Led d.iv i första stycket ∏ gäller inte för ersättningsfordon som används kortvarigt i samband med att det fordon som normalt sett används är funktionsodugligat.

⎢ 2006/94 (anpassad)

Artikel 2

6. Detta direktiv √ Bestämmelserna i punkt 5 ∏ skall inte påverka de villkor som en medlemsstat uppställer för sina egna medborgare för att bedriva sådan verksamhet som avses i detta direktiv √ samma punkt ∏ .

⎢ 2006/94 artikel 3 (anpassad)

Artikel 3

Rådets första direktiv av den 23 juli 1962 om fastställande av gemensamma regler för vissa godstransporter på väg upphör härmed att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningen av de direktiv som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

⎢ 881/92 artikel 2 (anpassad)

Artikel 2 √ Definitioner ∏

I detta direktiv √ denna förordning ∏ avses med

1) fordon : ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat eller en fordonskombination där åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat, om motorfordonet eller fordonskombinationen uteslutande används för godstransporter,

2) internationell transport :

a) en resa √ med last ∏ som företas med ett fordon där avreseorten och bestämmelseorten ligger i två olika medlemsstater, med eller utan transit genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏,

b) en resa √ med last ∏ som företas med ett fordon från en medlemsstat till ett icke-medlemsland √ tredjeland ∏ eller omvänt, med eller utan transit genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏ ,

c) en resa √ med last ∏ som företas med ett fordon mellan icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏, med transit genom en eller flera medlemsstaters territorier,

d) en resa utan last i samband med sådan transport √ av det slag som avses i leden a, b och c ∏,

∫nytt

3) värdmedlemsstat : en medlemsstat där ett transportföretag bedriver trafik, men som är en annan medlemsstat än den där transportföretaget är etablerat,

4) icke-hemmahörande transportföretag : ett transportföretag som utför godstransporter på väg i en värdmedlemsstat.

⎢ 484/2002 artikel 1.1 (anpassad)

?nytt

5) förare : √ varje ∏ den person som framför fordonet ? , även under en kort tid, ⎪ eller som åker i det √ ett ∏ fordonet ?, som ett led i sitt tjänteutövande,⎪ för att vid behov kunna framföra det."

∫nytt

6) cabotage: nationella transporter i yrkesmässig trafik som utförs på tillfällig bas i en värdmedlemsstat ,

7) allvarlig överträdelse eller upprepade mindre överträdelser av gemenskapens transportbestämmelser : överträdelser som leder till att ett transportföretag förlorar sitt goda anseende i enlighet med artikel 6.1 och 6.2 i förordning (EG) nr [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg].

⎢ 881/92 (anpassad)

√Kapitel II: Internationell transport∏

Artikel 3 √ Princip ∏

⎢ 484/2002 artikel 1.2 a (anpassad)

1. För internationella transporter krävs det ett gemenskapstillstånd √ och, om föraren är medborgare i tredje land, ∏ ett sådant tillstånd i kombination med ett förartillstånd om föraren är medborgare i tredje land.

⎢881/92 (anpassad)

Artikel 4 √ Gemenskapstillstånd ∏

1. Det gemenskapstillstånd som avses i artikel 3 skall ersätta det dokument som kan ha utfärdats av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten och som anger att transportföretaget har rätt att yrkesmässigt bedriva internationell godstransport på väg.

För transporter som omfattas av denna förordning skall tillståndet även ersätta sådana gemenskapstillstånd och sådana mellan medlemsstater utväxlade bilaterala tillstånd som är nödvändiga fram till dess att denna förordning träder i kraft.

⎢ 881/92 Artikel 3.2 (anpassad)

21. Ett gemenskapstillstånd skall utfärdas av en medlemsstat i enlighet med artikel 5 och 7 √ denna förordning ∏ för varje transportföretag som bedriver godstransport på väg i yrkesmässig trafik och som

a) är etablerat i en medlemsstat, nedan kallad "etableringsmedlemsstaten", i enlighet med √ gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen i medlemsstaten ∏ denna medlemsstats lagstiftning,

b) i enlighet med gemenskapens √ gemenskapslagstiftningen ∏ och denna medlemsstats √ medlemsstatens nationella ∏ lagstiftning om yrkesmässig trafik har rätt att i denna medlemsstat √ etableringsmedlemsstaten ∏ bedriva internationell godstransport på väg.

⎢ 484/2002 artikel 1.3 (anpassad)

2. Det förartillstånd som avses i artikel 3 skall, i samband med vägtransport som omfattas av ett gemenskapstillstånd, intyga att en förare som är medborgare i tredje land och som utför en sådan transport är anställd i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat, i enlighet med bestämmelser i lagar och andra författningar eller, i förekommande fall, i kollektivavtal, enligt tillämpliga regler i den medlemsstaten, om anställningsvillkor och yrkesutbildning för förare, för att utföra vägtransporter i den medlemsstaten.

⎢ 881/92 (anpassad)

?nytt

Artikel 5

21. Det gGemenskapstillstånd som avses i artikel 3 skall utfärdas av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten √ för en period på fem år och med möjlighet till förnyelse ∏ . ?Gemenskapstillstånd och bestyrkta kopior som har utfärdats före den dag då denna förordning börjar tillämpas skall gälla under hela den angivna löptiden.⎪

32. Medlemsstaterna √ Etableringsmedlemsstaten ∏ skall till tillståndshavaren överlämna originaldokumentet med gemenskapstillståndet i original, vilket skall förvaras av transportföretaget, samt så många bestyrkta vidimerade kopior som motsvarar det antal fordon som tillståndshavaren förfogar över såsom ägare eller på någon annan grund, t.ex. i kraft av hyrköps-, hyres- eller leasingavtal.

43. Gemenskapstillståndet ? och de bestyrkta kopiorna ⎪ skall överensstämma med den förebild förlaga som finns i bilaga 1I;. Ii bilagan anges också villkor för hur tillståndet får utnyttjas.

? Kommissionen skall anpassa bilaga I efter den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning skall de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.2.⎪

∫nytt

5. Gemenskapstillståndet och de bestyrkta kopiorna skall undertecknas i original och märkas med ett löpnummer och med den utfärdande myndighetens präglingsstämpel eller sigill. Löpnumen på gemenskapstillstånden och på de bestyrkta kopiorna skall registreras i de nationella elektroniska register över transportföretag som föreskrivs i artikel 15 i förordning (EG) nr xx/xxxx [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg] som en del av de uppgifter som registreras om ett transportföretag.

⎢ 881/92 (anpassad)

?nytt

64. Gemenskapstillståndet skall utfärdas i transportföretagets namn. och får inte överlåtas ? Transportföretaget får inte överlåta det till tredjepart ⎪ . En bestyrkt kopia √ av gemenskapstillståndet ∏ skall medföras i fordonet √ i transportföretagets samtliga fordon ∏ och på begäran visas upp för en behörig kontrollant.

⎢ 881/92 bilaga I, andra sidan, sjunde stycket, andra och tredje meningen (anpassad)

För fordonskombinationer gäller att tillståndet √ den bestyrkta kopian ∏ skall följa motorfordonet. Detn √ skall ∏ omfattar fordonskombinationer även om släpvagnen eller påhängsvagnen inte är registrerad eller har tillstånd att framföras på väg i tillståndshavarens namn eller om den är registrerad eller har tillstånd att framföras på väg i en annan medlemsstat.

⎢ 484/2002 artikel 1.4 (anpassad)

5. Gemenskapstillståndet skall utfärdas för en tid av fem år och skall kunna förnyas.

⎢ 484/2002 artikel 1.2 b, artikel 1.5 (anpassad)

?nytt

Artikel 65 √ Förartillstånd ∏

13. Förartillståndet skall utfärdas av en medlemsstat, i enlighet med denna artikel 6, till varje transportföretag som

a) innehar ett gemenskapstillstånd, och

b) i den berörda medlemsstaten lagligt anställer förare som är medborgare i tredje land tredjeland eller lagligt använder förare som är medborgare i tredje land tredjeland och som står till transportföretagets förfogande i överensstämmelse med de anställningsvillkor och den yrkesutbildning som fastställs för förare i samma medlemsstat,

i) i bestämmelser i lagar och andra författningar, eller, i förekommande fall,

ii) i kollektivavtal, enligt tillämpliga regler i den medlemsstaten.

2. Förartillståndet skall utfärdas av medlemsstaten √ de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten ∏ på begäran av innehavaren av gemenskapstillståndet för varje förare som är medborgare i tredjeland och som är lagligt anställd av gemenskapstillståndsinnehavaren eller lagligt står till dennes förfogande i enlighet med bestämmelserna i lagar och andra författningar eller, i förekommande fall, i kollektivavtal, enligt tillämpliga regler i den medlemsstaten, om de anställningsvillkor och den yrkesutbildning för förare som är tillämpliga i den medlemsstaten. Varje förartillstånd skall intyga att den förare som namnges i tillståndet är anställd på de villkor som anges i artikel 4 √ punkt 1 ∏ .

3. Förartillståndet skall överensstämma med mallenförlagan i bilaga IIIII. I denna bilaga anges också villkoren för hur tillståndet får användas.

? 4. Kommissionen skall anpassa bilaga II efter den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning skall de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.2.⎪

? 5. Förartillståndet skall undertecknas och märkas med ett löpnummer och med den utfärdande myndighetens präglingssstämpel eller sigill Löpnumret på förartillståndet skall registreras i de nationella elektroniska register över transportföretag som föreskrivs i artikel 15 i förordning (EG) nr xx/xxxx [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg] som en del av de uppgifter som registreras om det transportföretag som ställer förartillståndet till förfogande för den angivna föraren. ⎪

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att förartillstånd förfalskas. De skall underrätta kommissionen om dessa åtgärder.

6. Förartillståndet skall tillhöra transportföretaget som skall överlämna det till den förare som namnges i tillståndet när föraren framför ett fordon i en transport som omfattas av ett gemenskapstillstånd som utfärdats till detta transportföretag. En bestyrkt kopia av förartillståndet √, som utfärdats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat ∏ skall förvaras i transportföretagets lokaler. Förartillståndet skall på begäran visas upp för en behörig kontrollant.

7. Förartillståndet skall utfärdas med en giltighetstid som skall fastställas av den utfärdande medlemsstaten. G ; giltighetstiden får dock inte överstiga fem år. ? Förartillstånd som har utfärdats före den dag då denna förordning träder i kraft skall förbli giltiga till och med deras sista giltighetsdag. ⎪

Förartillståndet är giltigt endast om villkoren för dess utfärdande är uppfyllda. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dessa tillstånd omedelbart lämnas tillbaka av transportföretaget till de utfärdande myndigheterna om dessa villkor inte längre uppfylls.

⎢ 881/92 artikel 7 (anpassad)

484/2002 artikel 1.6

Artikel 76 √ Kontroll av om villkoren uppfylls ∏

⎝1 1. ⎜ När ansökan om gemenskapstillstånd görs och senast fem år efter utfärdandet av tillståndet samt därefter minst vart femte år skall de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten kontrollera att transportföretaget uppfyller eller fortfarande uppfyller villkoren i artikel 3.2 4.1.

⎢ 484/2002 artikel 1.6

2. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten skall regelbundet genom årliga kontroller av åtminstone 20 % av de gällande tillstånd som utfärdats i den medlemsstaten kontrollera om de villkor för utfärdande av förartillstånd som avses i artikel 3.3 5.1 fortfarande uppfylls.

⎢ 484/2002 artikel 1.7 (anpassad)

Artikel 87 √ Avslag på ansökan om utfärdande av och återkallande av gemenskapstillstånd och förartillstånd ∏

1. Om villkoren i artikel 3.24.1 eller artikel 3.35.1 inte är uppfyllda, skall de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten genom ett motiverat beslut avslå ansökan om utfärdande eller förnyande av ett gemenskapstillstånd eller ett förartillstånd.

2. De behöriga myndigheterna skall återkalla gemenskapstillståndet eller förartillståndet om innehavaren

(a) inte längre uppfyller villkoren i artikel 3.2 4.1 eller artikel 3.3 5.1, eller

(b) har lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för att utfärda ett √ i samband med ansökan om ett ∏ gemenskapstillstånd eller ett förartillstånd.

⎢ 484/2002 artikel 1.8

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att en innehavare av ett gemenskapstillstånd som vägras förartillstånd eller får förartillståndet återkallat av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten, eller får besked om att utfärdandet av förartillstånd har underkastats ytterligare villkor, kan överklaga beslutet.

⎢ 3118/93 – 484/2002 (anpassad)

√Kapitel III: Cabotage ∏

⎢ 484/2002 artikel 2.1 (anpassad)

Artikel 18 √ Princip ∏

1. Varje transportföretag som utför yrkesmässiga godstransporter på väg och som innehar det √ ett ∏ gemenskapstillstånd som avses i förordning (EEG) nr 881/92, och vars förare, om han är medborgare i tredjeland, innehar ett förartillstånd enligt villkoren i den förordningen, skall ha rätt, enligt de villkor som fastställs i denna förordning √ detta kapitel ∏ , att utföra yrkesmässiga tillfälliga inrikes godstransporter på väg, nedan kallat 'cabotage', i en annan medlemsstat, nedan kallad 'värdmedlemsstat', utan att ha säte i eller på annat sätt vara etablerat i den staten √ cabotage ∏ .

∫nytt

2. Tranportföretag enligt punkt 1 skall få genomföra upp till tre cabotagetransporter med samma fordon efter en internationell transport, som gått från en annan medlemsstat eller ett tredjeland till värdmedlemsstaten, så snart det gods som transporteras på den ingående resan har levererats. Den sista lossningen av last inom ramen för en cabotagetransport som genomförs innan fordonet lämnar värdmedlemsstaten skall äga rum inom sju dagar från det att den sista lossningen av den ingående internationella transporten har ägt rum.

3. Nationella godstransporter på väg som utförs i en värdmedlemsstat av ett icke-hemmahörande transportföretag skall endast anses förenliga med denna förordning om transportföretaget kan uppvisa otvetydiga bevis för att fordonet kommit in i värdmedlemsstaten på grund av en internationell transport till värdmedlemsstaten och otvetydiga bevis för de cabotagetransporter som transportföretaget därefter har utfört där. Bevismaterialet skall som ett minimum innehålla följande uppgifter avseende varje transport:

a) Avsändarens namn, adress och namnteckning.

b) Transportföretagets namn, adress och namnteckning.

c) Mottagarens namn, adress och namnteckning, samt datum då godset levererades.

d) Ort och datum för övertag av godset samt angiven leveransort.

e) Gängse beskrivning av godsets art och av den förpackningsmetod som använts, samt, när det gäller farligt gods, gängse beskrivning samt uppgift om antalet förpackningar och om särskild märkning och nummeruppgifter på förpackningarna.

f) Godset bruttovikt eller annan uppgift om mängden.

g) Motorfordonets och släpvagnens registreringsnummer.

För detta ändamål kan CMR-fraktsedlarna eller andra transporthandlingar användas.

⎢ 3118/93 (anpassad)

42. Därutöver skall vVarje transportföretag som utför yrkesmässig trafik och som har tillstånd i den medlemsstat där det är etablerat, enligt den medlemsstatens lagstiftning, ha rätt att utföra sådana vägtransporter på väg som avses anges i artikel 1.5 a, b och c punkterna 1, 2 och 3 i bilagan till första direktivet[16], skall ha rätt att utföra dels cabotage av samma slag, dels cabotage med fordon av samma kategori, enligt föreskrifterna i denna förordning.

⎢ 484/2002 artikel 2.2 (anpassad)

Om föraren är medborgare i tredje land skall han inneha ett förartillstånd i enlighet med villkoren i förordning (EEG) nr 881/92.

⎢ 3118/93 (anpassad)

?nytt

53. Tillstånd att utföra cabotage vid de transporter som avses i artikel 1.5 e punkt 5 i bilagan till första direktivet skall vara utan restriktioner.

64. Varje företag som har tillstånd i den medlemsstat där företaget är etablerat i enlighet med medlemsstatens lagstiftning att utföra sådana vägtransporter för egen räkning √ som definieras i artikel 1.5 d ∏ , i enlighet med medlemsstatens lagstiftning, skall ha rätt att utföra sådant cabotage för egen räkning som definieras i punkt 4 i bilagan till första direktivet.

Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter till denna punkt.

⎢ 3118/93 (anpassad)

Artikel 2

1. För det gradvisa införandet av den definitiva ordning som avses i artikel 12 skall cabotage utföras från den 1 januari 1994 till den 30 juni 1998 inom ramen för gemenskapskvoten för cabotage utan att detta påverkar bestämmelserna i artikel 1.3.

Cabotagetillstånd skall utformas i enlighet med modellen i bilaga 1.

⎢ 3315/94 artikel 1.1

Gemenskapskvoten för cabotage skall bestå av cabotagetillstånd, vart och ett giltigt i två månader i enlighet med följande tabell:

År | Antal tillstånd |

1994 | 30000 |

1995 | 46296 |

1996 | 60191 |

1997 | 83206 |

1 januari – 30 juni 1998 | 54091. |

⎢ 3118/93

2. En medlemsstat får senast den 1 november varje år begära att ett cabotagetillstånd omvandlas till två kortvariga tillstånd, vart och ett giltigt i en månad.

De kortvariga tillstånden för cabotage skall utformas i enlighet med modellen i bilaga 2.

3. Kvoten skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

⎢ 3315/94 artikel 1.2

1995 | 1996 | 1997 | 1 januari – 30 juni 1998 |

Belgien | 3647 | 4742 | 6223 | 4045 |

Danmark | 3538 | 4600 | 6037 | 3925 |

Tyskland | 5980 | 7774 | 10203 | 6632 |

Grekland | 1612 | 2096 | 2751 | 1789 |

Spanien | 3781 | 4916 | 6452 | 4194 |

Frankrike | 4944 | 6428 | 8436 | 5484 |

Irland | 1645 | 2139 | 2808 | 1826 |

Italien | 4950 | 6435 | 8445 | 5490 |

Luxemburg | 1699 | 2209 | 2899 | 1885 |

Nederländerna | 5150 | 6695 | 8786 | 5711 |

Österrike | 0 | 0 | 4208 | 2736 |

Portugal | 2145 | 2789 | 3661 | 2380 |

Finland | 1774 | 2307 | 3029 | 1969 |

Sverige | 2328 | 3027 | 3973 | 2583 |

Förenade kungariket | 3103 | 4034 | 5295 | 3442 |

⎢ 3118/93

Artikel 3

1. De cabotagetillstånd som avses i artikel 2 skall ge innehavaren rätt att utföra cabotage.

2. Cabotagetillstånd skall fördelas av kommissionen till de medlemsstater där de berörda transportföretagen är etablerade och de skall utfärdas till de transportföretag som har ansökt om tillstånd av den behöriga myndigheten eller annat organ.

De skall bära en tydlig nationalitetsbeteckning från den medlemsstat där transportföretaget är etablerat.

3. Ett cabotagetillstånd skall ställas ut i transportföretagets namn. Transportföretaget får inte överlåta tillståndet på tredje person. Varje cabotagetillstånd får endast användas för ett fordon i taget.

Med transportmedel avses ett motorfordon som är registrerat i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat eller en kombination av fordon av vilka åtminstone motorfordonet är registrerat i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat och används endast för godstransport.

Ett transportföretag som inte är etablerat i medlemsstaten skall disponera fordonet antingen som ägare eller på annat sätt, exempelvis genom hyres- eller leasingkontrakt.

I fråga om hyreskontrakt skall fordonet hyras av transportföretaget i den medlemsstat där det är etablerat. Ett icke hemmahörande transportföretag får emellertid, för att utföra cabotage som avbrutits på grund av motorhaveri eller olycka, hyra ett fordon i värdmedlemsstaten på samma villkor som de transportföretag som är etablerade där.

Cabotagetillståndet och ett eventuellt hyreskontrakt skall åtfölja motorfordonet.

4. Cabotagetillståndet måste uppvisas på begäran av en behörig tjänsteman.

5. Det datum från vilket ett cabotagetillstånd är giltigt skall anges på tillståndet innan det används av den behöriga myndigheten eller organet i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat.

Artikel 4

Transporter som utförs med cabotagetillstånd skall antecknas i ett häfte med körrapporter och rapporterna skall lämnas in tillsammans med tillståndet till den behöriga myndigheten eller organet i den medlemsstat som utfärdade tillståndet inom åtta dagar efter det att tillståndets giltighetstid gått ut.

Häftet med körrapporter skall utformas i enlighet med modellen i bilaga 3.

Artikel 5

1. Vid slutet av varje kvartal och inom tre månader — en period som kommissionen kan reducera till en månad i det fall som avses i artikel 7 — skall den behöriga myndigheten eller organet i varje medlemsstat till kommissionen anmäla uppgifter om de cabotage som utförts under det kvartalet av där hemmahörande transportföretag. Uppgifterna skall uttryckas i ton och i ton per kilometer.

Uppgifterna skall ställas upp i form av en tabell enligt modellen i bilaga 4.

2. Kommissionen skall snarast möjligt till medlemsstaterna sända översikter som gjorts upp med hjälp av de uppgifter som lämnats enligt punkt 1.

⎢ 3118/93 artikel 6 (anpassad)

?nytt

Artikel 69 √ Tillämpliga regler för cabotage ∏

1. Utförandet av cabotage skall vara underkastat, — med undantag för andra föreskrifter i gemenskapsförordningar √ om inte annat föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, ∏ — de lagar och bestämmelser och den administrativa praxis som gäller i värdmedlemsstaten i följande avseenden:

a) Avgifter och vVillkor för transportkontrakt.

b) Vikt och dimension på vägfordon. Sådan vikt och sådana dimensioner får när det är lämpligt överskrida dem som tillämpas i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat, men de får under inga omständigheter överskrida de tekniska standarder som föreskrivs i det bevis på överensstämmelse som avses i artikel 1.1 i rådets direktiv 86/364/EEG[17].

c) De krav som ställs på transporter av vissa godskategorier, särskilt farligt gods, livsmedel och levande djur.

d) √ Arbets- och ∏ Kkör √ tider ∏ och vilotider √ viloperioder ∏ .

e) Mervärdesskatt på transporttjänster. I detta fall skall artikel 21.1 a i direktiv 77/388/EEG[18] gälla för de tjänster som avses i artikel 1 i denna förordning.

Sådana vikter och sådana dimensioner √ som avses i första stycket led b ∏ får när det är lämpligt överskrida dem som tillämpas i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat, men de får under inga omständigheter överskrida ? de gränsvärden som värdmedlemsstaten fastställt för nationell trafik eller ⎪ de tekniska √ egenskaper ∏ som föreskrivs i det bevis på överensstämmelse som avses i artikel 1.1 √ 6.1 ∏ i rådets direktiv 86/364/EEC [19] √ 96/53[20] ∏.

2. De tekniska standarder i fråga om konstruktion och utrustning som fordon som används för cabotage måste uppfylla skall vara desamma som för fordon som används vid internationella transporter.

23. De √ lagar och bestämmelser och den administrativa praxis ∏ föreskrifter som avses i punkt 1 skall tillämpas på icke hemmahörande transportföretag på samma villkor som de som medlemsstaten tillämpars på sina √ medlemsstatens ∏ egna medborgare i syfte att förhindra öppen eller dold diskriminering på grund av nationalitet eller etableringsort.

4. Om det i efterhand konstateras att listan över de områden som omfattas av de lagar och bestämmelser och de administrativa föreskrifter i värdmedlemsstaten som avses i punkt 1 måste närmas till varandra, skall rådet ändra listan på förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet.

⎢ 3118/93 (anpassad)

Artikel 7

1. I händelse av allvarliga störningar på den nationella transportmarknaden i ett visst geografiskt område som uppstår på grund av eller förstärks genom cabotage, får en medlemsstat begära att kommissionen vidtar skyddsåtgärder och den skall förse kommissionen med nödvändig information och anmäla vilka åtgärder den avser att vidta i fråga om hemmahörande transportföretag.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 avses med

- ”allvarliga störningar på den inhemska transportmarknaden i ett visst geografiskt område” uppkomsten av konkreta problem på marknaden, exempelvis att ett allvarligt och möjligen varaktigt överskott innebär ett hot mot den ekonomiska stabiliteten för ett väsentligt antal transportföretag,

- ”geografiskt område” ett område som omfattar hela eller en del av medlemsstatens territorium eller som utsträcker sig till hela eller delar av andra medlemsstaters territorium.

3. 3. Kommissionen skall undersöka situationen, särskilt med utgångspunkt från de kvartalsuppgifter som avses i artikel 5 och, efter att ha hört Rådgivande kommittén, inrättad genom artikel 5 i förordning (EEG) nr 3916/90[21], inom en månad från det att kommissionen har tagit emot medlemsstatens begäran besluta om huruvida skyddsåtgärder är nödvändiga eller ej och, om de bedöms nödvändiga, fastställa dem.

Sådana åtgärder kan innebära att berörda områden tillfälligt upphör att omfattas av denna förordning.

De bestämmelser som fastställs enligt denna artikel skall gälla under högst sex månader och får förnyas en gång inom den tidsgränsen.

Kommissionen skall snarast underrätta medlemsstaterna och rådet om varje beslut som fattas i enlighet med denna punkt.

4. Om kommissionen beslutar att vidta skyddsåtgärder i fråga om en eller flera medlemsstater skall de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder av samma omfattning i fråga om hemmahörande transportföretag och anmäla detta till kommissionen.

Dessa åtgärder skall tillämpas senast från och med samma datum som de skyddsåtgärder som kommissionen beslutar.

5. En medlemsstat får anmäla ett kommissionsbeslut till gemenskapen i enlighet med punkt 3 inom 30 dagar efter det att den varslats.

Rådet får, med kvalificerad majoritet och inom 30 dagar efter anmälan från en medlemsstat eller — om anmälningar från flera medlemsstater förekommer — efter den första anmälan, fatta ett annat beslut.

Den tidsgräns som föreskrivs i punkt 3 tredje stycket skall tillämpas på rådets beslut.

De behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater skall uppmanas att vidta åtgärder av samma omfattning i fråga om hemmahörande transportföretag och anmäla detta till kommissionen.

Om rådet inte fattar beslut inom den tidsgräns som föreskrivs i andra stycket skall kommissionens beslut gälla.

6. Om kommissionen anser att de åtgärder som avses i punkt 3 behöver förlängas skall den lägga ett förslag till rådet som fattar beslut med kvalificerad majoritet.

⎢ 881/92 artikel 11.1 (anpassad)

?nytt

√Kapitel IV: Ömsesidigt bistånd och påföljder∏

Artikel 10 √ Ömsesidigt bistånd∏

1. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid tillämpningen av denna förordning och vid övervakningen av tillämpningen. ? De skall utbyta information via de nationella kontaktpunkter som inrättas enligt artikel 17 i förordning (EG) nr xx/xxxx [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg].⎪

⎢ 3118/93 artikel 8

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid tillämpningen av denna förordning.

⎢ 484/2002 artikel 1.7 (anpassad)

?nytt

Artikel 11 √ Påföljder som utmäts av etableringsmedlemsstaten ∏

13. Om ett transportföretag gör sig skyldigt till √ Om en ∏ allvarliga överträdelser eller upprepade mindre allvarliga överträdelser av transportbestämmelser ? av gemenskapens vägtransportlagstiftning begås eller uppdagas i en medlemsstat ⎪, får skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det transportföretag som gjort sig skyldigt till överträdelsen är etablerat tillfälligt eller delvis återkalla de bestyrkta kopiorna av gemenskapstillståndet, och återkalla förartillstånden. ? utfärda en varning och får, utom annat, utmäta följande administrativa påföljder: ⎪

a) ? Tillfällig eller permanent återkallelse av vissa eller alla bestyrkta kopior av gemenskapstillståndet. ⎪

b) ? Tillfällig eller permanent återkallelse av gemenskapstillståndet ⎪

Påföljderna skall bestämmas med hänsyn till hur allvarlig den överträdelsen är ? och hur många upprepade mindre överträdelser ⎪ som innehavaren av gemenskapstillståndet gjort sig skyldig till och hur många bestyrkta kopior av tillståndet han innehar för sin internationella trafik.

24. Om ett transportföretag gör sig skyldigt till en allvarliga överträdelser eller upprepade mindre allvarliga överträdelser när det gäller alla typer av missbruk av förartillstånd, kan skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det transportföretag som gjort sig skyldigt till överträdelsen är etablerat tillämpa erforderliga påföljder, bland annat följande:

a) Inställa utfärdandet av förartillstånd.

b) Återkalla förartillstånd.

c) Kräva att utfärdandet av förartillstånd skall omfattas av ytterligare villkor för att förhindra missbruk.

d) Tillfälligt eller delvis √ permanent ∏ återkalla √ vissa eller alla ∏ de bestyrkta kopiorna av gemenskapstillståndet.

e) ? Tillfälligt eller permanent återkalla gemenskapstillståndet. ⎪

Påföljderna skall fastställas med hänsyn till hur allvarlig den överträdelse är som innehavaren av gemenskapstillståndet gjort sig skyldig till.

⎢ 881/92 (anpassad)

Rättelse, EGT L 213, 29.7.1992, s. 36

?nytt

3.√ I de fall som avses i artikel 12.1 ∏ Vid grova överträdelser eller upprepade mindre överträdelser av transportbestämmelser skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat √ etableringsmedlemsstaten ∏ ? besluta huruvida en påföljd skall ålägga det berörda transportföretaget.⎪ granska hur de påföljder tillämpas som föreskrivs i artikel 8.3 och √ De skall ∏ ? så snart som möjligt och senast inom tre månader efter det att de fick kännedom om överträdelsen ⎪ meddela sitt beslut till de behöriga myndigheternaè1 i den medlemsstat där överträdelserna uppdagades ⎜ ? vilken av påföljderna enligt punkt 1 och 2 i denna artikel som har utmätts . Om inga påföljder har kunnat utmätas skall skälen för detta anges. ⎪

⎢3118/93 artikel 8.4 (anpassad)

?nytt

4. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten skall informera den behöriga myndigheten i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat om den anmälda överträdelsen och de sanktioner som kan ha utfärdats mot transportföretaget och skall — i händelse av allvarliga eller upprepade överträdelser — samtidigt framföra en begäran om att sanktionen tillämpas.

4. I händelse av allvarliga eller upprepade överträdelser skall den behöriga myndigheten i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat besluta huruvida en lämplig sanktion skall vidtas mot det berörda transportföretaget. Myndigheten √ De behöriga myndigheterna ∏ skall även ta hänsyn till de √ eventuella ∏ sanktioner påföljder som utfärdats utmätts i värdmedlemsstaten √ den medlemsstat där överträdelserna uppdagades ∏ och se till att de sanktioner påföljder som utfärdas åläggs det berörda transportföretaget i sin helhet står i proportion till den överträdelse eller de överträdelser som gav upphov till sanktionerna påföljderna.

⎢ 3118/93 artikel 8.4.3 (anpassad)

?nytt

Den behöriga myndighet i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat som utfärdar en sanktion skall, efter att ha rådgjort med den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, upphäva tillståndet att utföra vägtransporter i yrkesmässig trafik.

⎢ 3118/93 artikel 8.4.4 och 8.4.5 (anpassad)

5. Den behöriga myndigheten √ myndigheterna ∏ i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat kan även, enligt inhemsk lagstiftning, √ väcka talan mot ∏ ställa det berörda transportföretaget inför √ vid ∏ en behörig nationell domstol. Den skall informera den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om de √ sådana ∏ beslut som fattas i enlighet med ovanstående stycken.

∫nytt

6. Medlemsstaterna skall säkerställa att transportföretagen har rätt att överklaga varje administrativ påföljd som åläggs dem i enlighet med denna artikel.

⎢ 881/92 artikel 9 (anpassad)

Medlemsstaterna skall säkerställa att den som vägras ett gemenskapstillstånd eller får sitt tillstånd återkallat av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten kan överklaga beslutet.

⎢ 881/92 artikel 9 (anpassad)

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att en innehavare av ett gemenskapstillstånd som vägras förartillstånd eller får förartillståndet återkallat av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten, eller får besked om att utfärdandet av förartillstånd har underkastats ytterligare villkor, kan överklaga beslutet.

⎢ 881/92 (anpassad)

⎝1 Rättelse, EGT L 213, 29.7.1992, s. 36

?nytt

Artikel 1112 √ Påföljder som utmäts av värdmedlemsstaten ∏

21. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat får kännedom om att ett √ icke-hemmahörande ∏ transportföretag från en annan medlemsstat har brutit ? begått en allvarlig överträdelse eller upprepade mindre överträdelser ⎪ mot denna förordning ? eller mot gemenskapens vägtransportlagstiftning ⎪ skall den medlemsstat inom vars territorium överträdelsen uppdagades underrätta √ till ∏ de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där transportföretaget är etablerat √ etableringsmedlemsstaten ∏ ? översända följande information, så snart som möjligt och senast inom en månad efter det att de får kännedom om överträdelsen:⎪

(a) ? En beskrivning av överträdelsen och när den begicks (datum och klockslag). ⎪

(b) ? Kategori och typ av överträdelse och hur allvarlig den är. ⎪

(c) ?Påföljder som utmätts respektive verkställts. ⎪

och √ De behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten ∏ får begära att de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten skall besluta om ? administrativa ⎪ påföljder i enlighet med artikel 11 denna förordning.

⎢ 3118/93 artikel 8.2 och 8.3 (anpassad)

2. Utan att det påverkar ett eventuellt strafförfarande √ åtalsförfarande ∏ skall de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten ha rätt att vidta sanktioner ålägga påföljder mot ett icke hemmahörande transportföretag som har gjort sig skyldigt till överträdelse mot av denna förordning eller avmot gemenskapens lagar eller mot inhemsk lagstiftning √ nationell vägtransportlagstiftning eller avmot gemenskapens vägtransportlagstiftning ∏ i dess territorium vid utförande av cabotage. De skall vidta ålägga sådana sanktioner påföljder på icke diskriminerande grund och i enlighet med punkt 3. De sanktioner som avses i punkt 2 Påföljderna får exempelvis bestå av en varning eller, i händelse av √ en ∏ allvarliga √ överträdelse ∏ eller upprepade √ mindre ∏ överträdelser, en tidsbegränsad avstängning från cabotagetransporter inom den medlemsstats territorium där överträdelsen begicks.

∫nytt

3. Medlemsstaterna skall säkerställa att transportföretagen har rätt att överklaga varje administrativ påföljd som åläggs dem i enlighet med denna artikel.

⎢ 3118/93 (anpassad)

Medlemsstaterna skall se till att varje sökande av tillstånd eller innehavare av tillstånd får överklaga ett beslut om avslag eller återkallelse av tillstånd och överklaga varje annan administrativ sanktion som vidtas mot honom av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han är etablerad eller i värdmedlemsstaten.

∫nytt

Artikel 13 Registrering i nationella register

Varje medlemsstat skall se till att uppgifter om allvarliga överträdelser eller upprepade mindre överträdelser av gemenskapens lagstiftning om vägtransport som begåtts av transportföretag som är etablerade på dess territorium och för vilka det i någon medlemsstat utmätts en påföljd registreras i det nationella registret över transportföretag enligt artikel 15 i förordning (EG) nr xx/xxxx [om gemensamma regler beträffande de villkor som skall uppfyllas av personer som yrkesmässigt bedriver transporter på väg] tillsammans med en uppgift om vilken påföljden blev. Uppgifter om tillfällig eller permanent återkallelse av gemenskapstillstånd skall ligga kvar i databasen under minst två år.

⎢ 484/2002 artikel 1.10 (anpassad)

√Kapitel V: Genomförande∏

Artikel 11a

Kommissionen skall undersöka följderna av att kravet på att inneha förartillstånd begränsas till att endast omfatta förare som är medborgare i tredje land och skall, om det är tillräckligt motiverat, lägga fram ett förslag till ändring av denna förordning.

⎢ 3118/93 (anpassad)

Artikel 11

Vartannat år med början den 30 juni 1996 skall kommissionen avge rapport till gemenskapen om tillämpningen av denna förordning.

ò nytt

Artikel 14 Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättas genom artikel 18.1 i rådets förordning (EG) nr 3821/85[22].

2. När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1– 5a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

De tidsfrister som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

Artikel 15 Påföljder

Medlemsstaterna skall besluta om påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och de skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. De påföljder som fastställs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast [ tolv månader räknat från dagen för denna förordnings ikraftträdande ] och skall snarast meddela alla därefter gjorda förändringar.

Medlemsstaterna skall garantera att alla sådana åtgärder tillämpas utan att transportföretag diskrimineras på grund av nationalitet eller etableringsort.

⎢ 881/92 artikel 10 (anpassad)

?nytt

Artikel 1016 √ Rapportering ∏

1. Senast den 31 januari varje år skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om hur många transportföretag som innehade gemenskapstillstånd den 31 december närmast föregående år samt om antalet bestyrkta vidimerade kopior för fordon i trafik den dagen.

? 2. Medlemsstaterna skall också underrätta kommissionen om hur många förartillstånd som utfärdades under det föregående kalenderåret samt om hur många förartillstånd som var i omlopp den 31 december det året. . ï

⎢ 881/92 (anpassad)

Artikel 12

Följande bestämmelser skall upphöra att gälla:

- Rådets förordning (EEG) nr 3164/76.

- Artikel 4 i rådets direktiv 75/130/EEG av den 17 februari 1975 om upprättandet av gemensamma regler för vissa former av kombinerad landsvägs- och järnvägstransport av gods mellan medlemsstaterna[23].

- Rådets direktiv 65/269/EEG av den 13 maj 1965 om standardisering av vissa regler rörande tillstånd till godstransporter på väg mellan medlemsstater[24].

- Rådets beslut 80/48/EEG av den 20 december 1979 om anpassning av kapaciteten för yrkesmässig godstransport på väg mellan medlemsstaterna[25].

Artikel 13

Rådets första direktiv av den 23 juli 1962 ändras på följande sätt:

1. Rubriken skall ersättas med följande: "Rådets första direktiv av den 23 juli 1962 om vissa godstransporter på väg".

2. Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

1. I enlighet med villkoren i punkt 2 skall medlemsstaterna liberalisera de typer av internationella godstransporter på väg i yrkesmässig trafik som förtecknas i bilagan, om sådana transporter sker till eller från eller i transit genom deras territorier.

2. De typer av transporter och de resor utan last i samband med sådan transport som förtecknas i bilagan skall undantas från skyldigheten att inneha gemenskapstillstånd och varje annat transporttillstånd.”

3. Bilaga 2 skall utgå och texten i bilaga 1 skall ersättas med texten i bilaga 2 till denna förordning.

Artikel 14

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder som de vidtar för att tillämpa denna förordning.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med 1 januari 1993.

⎢ 3118/93 artikel 11 och 12

Artikel 11

Vartannat år med början den 30 juni 1996 skall kommissionen avge rapport till gemenskapen om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 12

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

2. De gemenskapstillstånd och den kvotordning för cabotage som fastställs i artikel 2 skall upphöra att gälla den 1 juli 1998.

3. Från den dagen skall varje icke hemmahörande transportföretag som uppfyller de villkor som föreskrivs i artikel 1 ha rätt att utföra vägtransporter tillfälligt och utan kvantitativa restriktioner i en annan medlemsstat utan att ha säte eller vara etablerad i den staten.

Kommissionen skall, med hänsyn till de erfarenheter som gjorts, till utvecklingen på transportmarknaden samt till framstegen mot harmonisering i transportsektorn, lägga fram ett förslag för rådet när så är lämpligt om tillämpningsföreskrifter beträffande den definitiva ordningen vad gäller ett lämpligt system för att följa cabotagemarknaden och anpassningen av de skyddsåtgärder som fastställs i artikel 7.

⎢

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 17 Upphävande

Förordningarna (EEG) nr 881/92 och (EEG) nr 3118/93 och direktiv 2006/94/EG skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna och det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 18 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall tillämpas från och med den [tillämpningsdatum].

⎢ 881/92, 3118/93

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[…] […]

⎢ 881/92 bilaga I (anpassad)

⎝1 2003 års anslutningsakt

⎝2 1791/2006 bilaga avsnitt 6.B.2

Anslutningsakten för Österrike, Sverige och Finland, artikel 29 och bilaga I, s. 166

?nytt

BILAGA I

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN

(a)

(Blått kort - DIN A4) √ Ljusblått kort i formatet DIN A4 i syntetfiberpapper med en vikt av 150g/m2 eller mer ∏

(Tillståndets första sida)

(Text på ett officiellt språk i den medlemsstat som utfärdar tillståndet)

Stat som har utfärdat tillståndet

NationalitetsLandsbeteckning (1) Namn på behörig myndighet eller behörigt organ

TILLSTÅND Nnr

?BESTYRKT KOPIA nr. ï

tillför internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik

Detta tillstånd ger (2) ) .........................................................................

.........................................................................................................................

rätt att, i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 √ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (3) ∏ och de allmänna bestämmelserna villkoren i detta tillstånd, bedriva internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik utmed alla rutter (hela resor eller delar av resor) inom gemenskapens territorium.

Särskilda anmärkningar: ................................................................................................

Tillståndet gäller fr.o.m . . . . . . . . . . . . . . . t.o.m......................................

Utfärdat i ………………………………… den ………………………………………..

(4) .................................................................

_______________________________

(1) Följande landsbeteckningar används: (B) Belgien, ⎝2 (BG) Bulgarien, ⎜ ⎝1 (CZ) Tjeckien, ⎜ (DK) Danmark, (D) Tyskland, ⎝1 (EST) Estland, ⎜ (IRL) Irland, (GR) Grekland, (E) Spanien, (F) Frankrike, (I) Italien, ⎝1 (CY) Cypern, (LV) Lettland, (LT) Litauen, ⎜ (L) Luxemburg, ⎝1 (H) Ungern, (MT) Malta, ⎜ (NL) Nederländerna, (A) Österrike, ⎜ ⎝1 (PL) Polen, ⎜ (P) Portugal, ⎝2 (RO) Rumänien, ⎜ (SLO) Slovenien, (SK) Slovakien, ⎜ ⎝3 (FIN) Finland, (S) Sverige, ⎜ (UK) Förenade kungariket.

(2) Transportföretaget namn eller firma och fullständiga adress.

(3) Se sidan 1 i detta nummer av EGT EUT.

(4) Underskrift från utfärdande myndighet eller behörigt organ samt stämpel.

(b)

(Tillståndets andra sida)

(Text på ett officiellt språk i den medlemsstat som utfärdar tillståndet √ Texten skall skrivas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat som utfärdar tillståndet ∏ )

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Detta tillstånd är utfärdat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden vid godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier √ förordning (EG) nr … [denna förordning] ∏ .

Det ger tillståndshavaren rätt att utmed alla rutter (hela resor eller delar av resor) inom gemenskapens territorium på de villkor som här anges bedriva internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik

- från en medlemsstat till en annan medlemsstat, med eller utan transit genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏ ,

- från en medlemsstat till ett icke-medlemsland √ tredjeland ∏ eller omvänt, med eller utan transit genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera icke-medlemsländer √ tredjeländer ∏ ,

- från ett icke-medlemsland √ tredjeland ∏ till ett annat icke-medlemsland √ tredjeland ∏ med transit genom en eller flera medlemsstater,

samt för resor en resa utan last i samband med sådan transport.

Vid transporter från en medlemsstat till ett icke-medlemsland √ tredjeland ∏ eller omvänt gäller detta tillstånd för den del av resan som företas på √ gemenskapens territorium. Det skall endast gälla på ∏ den medlemsstats territorium där lastning eller lossning sker, om √ efter det att ∏ ett avtal om detta har träffats mellan gemenskapen och det berörda icke-medlemslandet √ tredjelandet ∏ enligt förordning (EEG) nr 881/92 √ (EG) nr […] [ denna förordning ]∏ .

Tillståndet är personligt och får inte överlåtas.

Det får återkallas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har utfärdat det, särskilt om transportföretaget

- har underlåtit att uppfylla alla de villkor som gäller för tillståndet,

- har lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för att utfärda eller förlänga tillståndet.

Originalet av tillståndet skall förvaras av transportföretaget.

En bestyrkt vidimerad kopia av tillståndet skall medföras i fordonet (1). För fordonskombinationer gäller att tillståndet skall följa motorfordonet. Det omfattar fordonskombinationer även om släpvagnen eller påhängsvagnen inte är registrerad eller har tillstånd att framföras på väg i tillståndshavarens namn eller om den är registrerad eller har tillstånd att framföras på väg i en annan medlemsstat.

Tillståndet skall på begäran visas upp för en behörig kontrollant.

Tillståndshavaren skall inom varje medlemsstats territorium följa de lagar och andra författningar som gäller i denna stat, särskilt sådana författningar som avser transporter och vägtrafik.

__________________________

(1) fordon : ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat eller en fordonskombination där åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat, om motorfordonet eller fordonskombinationen uteslutande används för godstransporter Med fordon avses ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat eller en kombination av fordon av vilka åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat och används endast för godstransport.

⎢ 881/92 (anpassad)

BILAGA 2

"BILAGA

Typer av transporter som är undantagna från skyldigheten att ha gemenskapstillstånd eller annat transporttillstånd

1. Allmän postbefordran.

2. Transport av skadade eller havererade fordon.

3. Godstransport med motorfordon vars bruttovikt inklusive släpvagn inte överskrider 6 ton eller vars tillåtna nyttolast inklusive släpvagnens last inte överskrider 3,5 ton.

4. Godstransport med motorfordon när följande villkor är uppfyllda:

(a) Det transporterade godset skall vara företagets egendom eller ha sålts, köpts, hyrts ut eller hyrts, tillverkats, utvunnits, bearbetats eller reparerats av företaget.

(b) Resans syfte skall vara att transportera godset till eller från företaget eller att flytta det inom eller utanför företaget för eget bruk.

(c) Företagets egen personal skall föra de motorfordon som används för sådana transporter.

(d) De fordon som transporterar godset skall ägas av företaget, eller ha köpts på avbetalning av företaget eller ha hyrts, i det senare fallet under förutsättning att de uppfyller villkoren i rådets direktiv 84/647/EEG av den 19 december 1984 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg[26]..

Denna bestämmelse gäller inte användningen av utbytesfordon vid kort stillestånd för det fordon som normalt används.

(e) Transporten är endast en sidoverksamhet i företagets samlade verksamhet.

5. Transport av läkemedel, medicinsk apparatur och utrustning samt andra sjukvårdsartiklar som är nödvändiga vid utryckningar, särskilt vid naturkatastrofer.

⎢ 484/2002 bilagan (anpassad)

⎝1 1791/2006 bilaga avsnitt 6.B.2

⎝2 2003 års anslutningsakt

Anslutningsakten för Österrike, Sverige och Finland, artikel 29 och bilaga I, s. 166

BILAGA III II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

(a)

(Rosa kort – √ i formatet ∏ DIN A4 √ i syntetfiberpapper med en vikt av 150g/m2 eller mer ∏ )

(Tillståndets första sida)

(Texten skall skrivas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat som utfärdar tillståndet)

Medlemsstat som har utfärdat tillståndet (landsbeteckning) (1) | Namn på behörig myndighet eller behörigt organ |

FÖRARTILLSTÅND NR nr . . . . . för yrkesmässig godstransport på väg som omfattas av gemenskapstillstånd

Förordning (EEG) nr 881/92 ändrad genom förordning (EG) nr 484/2000 av den 1 mars 2002 √ Förordning (EG) nr […] [ denna förordning ]∏

Genom detta tillstånd intygas att med hänvisning till de handlingar som uppvisats av

(2)……………………………………………………………………………………….............................................................………..………………………………………………………….……………………………………………………………….

är nedan angivne förare:

Efternamn och förnamn…………………………………………………………………………………………………………

Födelsedatum och födelseort..................……………….....................Nationalitet............................................................

Identitetshandlingens typ och nummer:

utfärdad den.........................................................................i ............................

Körkortets nummer…………………………………………………………………………………………………………

utfärdad den...........................................................................i ..........................

Personnummer eller motsvarande………………………………………………………………………………………………

anställd i enlighet med bestämmelser i lagar och andra författningar eller, i förekommande fall, i kollektivavtal, enligt tillämpliga regler i följande medlemsstat, om de anställningsvillkor och den yrkesutbildning för förare som är tillämpliga i den medlemsstaten, för att där utföra vägtransporter:

…………………………………………………………………………………………………………………………………(3)

Särskilda anmärkningar: ……………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

Detta tillstånd skall gälla från och med ………………………… till och med ……………………………………………….

Utfärdat i ………………………………………………… den ………………………………………..

………………..………………………………(4)

_______________

(1) Landsbeteckningar: (B) Belgien, ⎝1 (BG) Bulgarien, ⎜ ⎝2 (CZ) Tjeckien, ⎜ (DK) Danmark, (D) Tyskland, ⎝2 (EST) Estland, ⎜ (IRL) Irland, (GR) Grekland, (E) Spanien, (F) Frankrike, (I) Italien, ⎝2 (CY) Cypern, (LV) Lettland, (LT) Litauen, ⎜ (L) Luxemburg, ⎝2 (H) Ungern, (MT) Malta, ⎜ (NL) Nederländerna, ⎝3 (A) Österrike, ⎜ ⎝2 (PL) Polen, ⎜ (P) Portugal, ⎝1 (RO) Rumänien, ⎜ ⎝2 (SLO) Slovenien, (SK) Slovakien, ⎜ ⎝3 (FIN) Finland, (S) Sverige, ⎜ (UK) Förenade kungariket.

(2) Transportföretaget namn eller firma och fullständiga adress.

(3) Namn på den medlemsstat där transportföretaget är etablerat

(4) Underskrift från utfärdande myndighet eller behörigt organ samt stämpel.

(Tillståndets andra sida)

(Texten skall skrivas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat som utfärdar tillståndet)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Detta tillstånd är utfärdat i enlighet med rådets ändrade förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden vid godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier √ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den [datum] om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg ∏ .

Tillståndet intygar att den förare som namnges i tillståndet är anställd, i enlighet med bestämmelserna i lagar och andra författningar, eller i förekommande fall, i kollektivavtal, enligt tillämpliga regler i den medlemsstat som anges i tillståndet, om de anställningsvillkor och den yrkesutbildning för förare som är tillämpliga i den medlemsstaten, för att där utföra vägtransporter.

Förartillståndet skall tillhöra transportföretaget som skall överlämna det till den förare som namnges i tillståndet när föraren framför ett fordon (1) i en transport som omfattas av ett gemenskapstillstånd som utfärdats till detta transportföretag. Förartillståndet får inte överlåtas till tredje man. Förartillståndet är giltigt endast om villkoren för dess utfärdande är uppfyllda och måste omedelbart återlämnas av transportföretaget till de utfärdande myndigheterna om villkoren inte längre uppfylls.

Det får återkallas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har utfärdat det, särskilt om innehavaren

- inte har uppfyllt de villkor som gäller för tillståndet,

- har lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för att utfärda eller förnya tillståndet.

En bestyrkt kopia av tillståndet skall förvaras av transportföretaget.

Originalversionen av tillståndet skall medföras i fordonet och på begäran visas upp för behörig kontrollant.

_____________________

(1) Med ’fordon’ fordon avses ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat eller en kombination av fordon av vilka åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat och används endast för godstransport.

〉

BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EEG) nr 881/92 | Förordning (EEG) nr 3118/93 | Direktiv 2006/94/EG | Denna förordning |

Artikel.1.1 | Artikel 1.1 |

Artikel 1.2 | Artikel 1.2 |

Artikel 1.3 | Artikel 1.3 |

Artikel 1.4 (ny) |

Artikel 1.1, artikel 1.2 och bilaga I; artikel 2 | Artikel 1.5 |

Artikel 2 | Artikel 1.6 |

Artikel 2 | Artikel 2 (ändrad) |

Artikel 3.1 | Artikel 3 |

Artikel 3.2 | Artikel 4.1 (ändrad) |

Artikel 3.3 | Artikel 5.1 (ändrad) |

Artikel 4 | - |

Artikel 5.1 | Artikel 4.2 (ändrad) |

Artikel 5.2 | Artikel 4.3 (ändrad) |

Artikel 5.3 | Artikel 4.4 (ändrad) |

Artikel 4.5 (ny) |

Artikel 5.4, bilaga I andra sidan, sjunde stycket, andra och tredje meningen | Artikel 4.6 (ändrad) |

Artikel 5.5 | Artikel 4.2 |

Artikel 6.1 | Artikel 5.2 (ändrad) |

Artikel 6.2 | Artikel 5.2 (ändrad) |

Artikel 6.3 | Artikel 5.3 (ändrad) |

Artikel 6.4 | Artikel 5.4 |

Artikel 6.5 | Artikel 5.5 |

Artikel 7 | Artikel 6 |

Artikel 8.1 | Artikel 7.1 |

Artikel 8.2 | Artikel 7.2 |

Artikel 8.3 | Artikel 11.1 (ändrad) |

Artikel 8.4 | Artikel 11.2 |

Artikel 9.1 | Artikel 11.6 (ändrad) |

Artikel 9.2 | Artikel 11.6 (ändrad) |

Artikel 1 (1) | Artikel 8.1 |

- | Artikel 8.2 |

- | Artikel 8.3 |

Artikel 1.2 | Artikel 8.4 |

Artikel 1.3 | Artikel 8.5 |

Artikel 1.4 | Artikel 8.6 |

Artikel 8.7 (ny) |

Artikel 2 | - |

Artikel 3 | - |

Artikel 4 | - |

Artikel 5 | - |

Artikel 6.1 | Artikel 9.1 (ändrad) |

Artikel 6.2 | - |

Artikel 6.3 | Artikel 9.2 |

Artikel 6.4 | - |

Artikel 7 | - |

Artikel 10 | Artikel 16.1 (ändrad) |

Artikel 11.1 | Artikel 10 (ändrad) |

Artikel 11.2 | Artikel 12.1 (ändrad) |

Artikel 11.3 | Artikel 11.3 (ändrad) |

Artikel 11a | - |

Artikel 8.1 | Artikel 10 (ändrad) |

Artikel 8.2 | Artikel 12.2 (ändrad) |

Artikel 8.3 | Artikel 12.2 (ändrad) |

Artikel 8.4 första och tredje stycket | - |

Artikel 8.4 andra stycket | Artikel 11.4 (ändrad) |

Artikel 8.4 fjärde och femte stycket | Artikel 11.5 (ändrad) |

Artikel 9 | Artikel 12.3 (ändrad) |

Artikel 12 | Artikel 17 |

Artikel 13 | - |

Artikel 14 | Artikel 10 | - |

Artikel 11 | - |

Artikel 15 | Artikel 12 | Artikel 18 |

Artikel 3 | - |

Artikel 4 | - |

Artikel 5 | - |

Bilaga II och III | - |

Bilaga I | Bilaga I |

Bilaga II | Artikel 1.5 |

Bilaga III | Bilaga II |

Bilaga I | - |

Bilaga II | - |

Bilaga III | - |

Bilaga IV | - |

[1] Undersökningarna avsåg förartillstånd (ECORYS), cabotage (COWI), yrkestillträde och arbetstidsdirektivet (TNO).

[2] EUT C , , s. .

[3] EUT C , , s. .

[4] EUT C , , s. .

[5] EUT C , , s. .

[6] EGT L 95, 9.4.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

[7] EGT L 279, 12.11.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 484/2002.

[8] EUT L 374, 27.12.2006, s. 5.

[9] EGT nr L 357, 20.12.1976, s. 1.Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3914/90 (EGT nr L 375, 31. 12. 1990, s. 7).

[10] EGT nr L 308, 19. 11. 1974, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EEG) nr 3572/90 (EGT L 353, 17. 12. 1990, s. 12).

[11] EGT nr L 95, , 9. 4. 1992, s. 1.

[12] EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.

[13] EUT

[14] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

[15] EUT L 33, 4.2.2006, s. 82.

[16] Rådets första direktiv av den 23 juli 1962 om vissa allmänna bestämmelser för internationella vägtransporter. (EGT nr 70, 6.8.1962, s. 2005/62). Direktivet är senast ändrat genom förordning (EEG) nr 881/92 (EGT nr L 95, 9.4.1992, s. 1)..

[17] EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 48.

[18] Rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lager i fråga om omsättningsskatter — en gemensam ordning för mervärdeskatt. Gemensam värderingsgrund. (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1). Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/111/EEG (EGT nr L 384, 30.12.1992, s. 47).

[19] EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 48

[20] EGT L 235, 17.9.1996, s. 59.

[21] EGT nr L 375, 31.12.1990, s. 10.

[22] EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.

[23] EGT nr L 48, 22.2.1975, s. 31. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/224/EEG (EGT nr L 103, 23.4.1991, s. 1).

[24] EGT nr 88, 24.5.1965, s. 1469/65. Direktivet senast ändrat genom direktiv 85/505/EEG (EGT nr L 309, 21.11.1985, s. 27).

[25] EGT nr L 18, 24.1.1980, s. 21.

[26] EGT nr L 335, 22.12.1984, s. 72.