52007DC0756

SV

Bryssel den 27.11.2007

KOM(2007) 756 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Sjätte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet

{SEK(2007) 1574}

1. Inledning

Det praktiska förberedelserna för att införa euron håller på att avslutas i Cypern och Malta, efter rådets beslut av den 10 juli 2007 att båda länderna uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2008 [1]. Denna rapport behandlar de slutliga förberedelserna. Den handlar särskilt om införandet av eurokontanter i ekonomin, läget för den privata sektorns förberedelser samt allmänhetens syn på euron i Cypern och Malta.

Kommissionens bifogade arbetsdokument innehåller fler tekniska uppgifter om förberedelserna i bägge länderna och om förberedelserna i de andra berörda medlemsstaterna.

Rapporten har föregåtts av fem lägesrapporter om de praktiska förberedelserna för den framtida utvidgningen av euroområdet. Dessa lämnades mellan november 2004 och juli 2007 [2].

2. Läget i fråga om förberedelserna

2.1. Cypern

2.1.1. Hur kommer eurokontanter att införas i den cypriotiska ekonomin och hur kommer kontanter i cypriotiska pund att återkallas?

Införandet av euron i Cypern innebär att en befolkning på cirka 775 000 kommer att delta i övergången från cypriotiska pund till euron, både som privatpersoner och på de företag eller myndigheter de arbetar på. Det är Cyperns centralbank (CBC) som ansvarar för införandet av euron i dess fysiska form och återkalladet av cypriotiska pund.

Eurosedlar och euromynt behövs

För att ersätta de cypriotiska pund som är i omlopp med eurokontanter krävs 60,7 miljoner eurosedlar (värda 1 190 miljoner euro) och 395 miljoner euromynt (värda 100,26 miljoner), enligt beräkningar av Cyperns centralbank.

Europeiska Centralbanken har beslutat att de nya medlemmarna i euroområdet kan låna de nödvändiga volymerna av eurosedlar från Eurosystemet och efter övergången återbetala med eurosedlar från sina egna tillgångar. Under oktober månad har centralbanken därför fått eurosedlar från den grekiska centralbanken (Bank of Greece).

Cypriotiska euromynt har producerats av det finska myntverket, efter ett offentligt anbudsförfarande. Massproduktionen började när rådet den 10 juli 2007 beslutat att Cypern kan införa euron den 1 januari 2008. Cirka 60 % av mynten anlände i mitten av oktober med containerfrakt, medan återstående 40 % väntas bli levererade i slutet av november.

Förhandstilldelning och förhandstilldelning till tredje part

För en smidig övergång till euron tillämpar centralbanken en förhandstilldelning genom vilken den förser affärsbanker med eurosedlar och -mynt före dagen då euron införs (eurodagen) [3]. Förhandstilldelningen började den 22 oktober för euromynt och den 19 november för eurosedlar. Centralbanken beräknar att cirka 80 % av eurosedlarnas värde kommer att införas i den cypriotiska ekonomin före eurodagen (dvs. 48,4 miljoner sedlar, värda cirka 950 miljoner euro) och 64 % av euromyntens värde (dvs. 251,2 miljoner mynt, värda cirka 64 miljoner euro). Förhandstilldelningen berör alla de cirka 900 bankfilialerna i Cypern (där varje betjänar cirka 860 invånare).

I nästa steg måste affärsbankerna se till att de fördelar kontanter till företag med kontantrelaterad verksamhet, särskilt detaljhandlare (förhandstilldelning till tredje part). Först från och med övergångsdagen ska de kunna ge växel i euro. Detta bidrar till att minimera den tidsperiod under vilken eurokontanter och nationella kontanter används parallellt. Detaljerna i denna typ av förhandstilldelning anges i överenskommelser mellan bankerna och deras kunder, med angivande av leveranstillfälle, debiteringsdatum, nödvändiga försäkringar och krav på ställande av säkerhet. Även om centralbanken och affärsbankerna aktivt förklarar behovet av förhandstilldelning till alla företag som hanterar kontanter, var företagens första beställning av eurokontanter mycket lägre än förväntat. Ytterligare åtgärder för att stimulera företagen håller på att vidtas och visar redan positiva resultat. Den 31 december ska bli en särskild helgdag för bankerna, då de kommer att förhandstilldela mindre volymer av eurokontanter till små och medelstora företag. Man bör fortsätta ansträngningarna så att förhandstilldelningen får en lämplig nivå.

Som en del av förhandstilldelningen till tredje part kommer företagen från den 3 december 2007 att erbjudas 40 000 färdiga startpaket med euromynt (värda 172 euro stycket), medan allmänheten erbjuds 250 000 små startpaket (värda 17,09 euro stycket). Startpaketen är enkelt förpackade för att de ska användas för betalning och inte behållas som samlarobjekt.

Sedan den 1 november växlar vissa banker sina kunders cypriotiska pund till eurosedlar. Detta sker till omräkningskursen och utan växlingskostnader, så att allmänheten kan förbereda sig för betalningar med euro från och med eurodagen.

Införandet av kontanter i ekonomin från och med den 1 januari 2008

Flertalet sedlar kommer att sättas i omlopp genom bankomater. Kreditinstituten på Cypern har cirka 550 bankomater, nästan alla i bankernas lokaler, vilket gör att de omedelbart kan fyllas på. Vissa storbanker har meddelat att de ska ställa om sina bankomater på kvällen den 31 december. Minst 70 % av bankomaterna kommer att ha ställts om till att enbart tillhandahålla eurosedlar senast kl. 01.00 på eurodagen, medan återstående 30 % kommer att vara omställda till kl. 12.00 samma dag. Under normala förhållanden står samtliga bankomater för cirka 170 000 uttag på totalt cirka 22 miljoner euro per vecka (genomsnittsdata från 2006).

Under den första veckan efter eurodagen kommer bankomaterna bara att tillhandahålla 10- och 20-eurosedlar, för att minska mängden växel som detaljhandlare måste ge i samband med kontanttransaktioner [4]. Av samma skäl har bankerna åtagit sig att i kassorna bara distribuera sedlar i små valörer under den första tiden efter eurodagen (främst valörerna 5, 10 och 20, högst 50 euro).

Eftersom det är ovanligt med myntuttag i bankkassorna, kommer euromynten främst att slussas in i ekonomin genom detaljhandeln. För att undvika ”återvinning” av nationella kontanter väntas detaljhandeln från eurodagen bara ge växel i euro.

Inlämning av nationella kontanter

När det gäller inlämning av nationella kontanter intensifierade centralbanken i oktober 2007 sin kampanj som uppmuntrar medborgarna att använda sparade nationella kontanter eller att sätta in dem på banken. Centralbanken beräknar att 80,9 miljoner nationella sedlar och 472,7 miljoner nationella mynt kommer att vara i omlopp i slutet av året. Flertalet sedlar och cirka halva mängden mynt väntas för eller senare lämnas in till centralbanken.

Den 1 januari 2008, som är en helgdag, kommer ett antal centralt belägna bankkontor att vara öppna i varje distrikt för att underlätta inväxlingen av cypriotiska pund mot euro.

Till den 30 juni 2008 kommer bankerna att växla cypriotiska pundsedlar och -mynt mot euro. Detta sker utan avgift för belopp upp till CYP 1 000 per kund och transaktion vid sedlar och upp till CYP 50 vid mynt. Centralbanken fortsätter att utan avgift växla in nationella sedlar i högst tio år efter eurodagen och mynt i högst två år efter detta datum.

Checkar och kassaterminaler

Omkring 25 miljoner checkar används årligen i Cypern. Då checkar i cypriotiska pund, daterade efter den 31 december 2007, inte kommer att vara giltiga, har bankerna redan börjat förse sina kunder med checkblock i euro. Dessa används redan.

De cirka 19 000 kassaterminaler som används för cypriotiska pund kommer att ställas om till euron den 1 januari 2008. Kassaterminalerna på exempelvis restauranger och hotell bör fortsätta godkänna kortbetalningar under nyårsafton men ställa om exakt kl. 00.01 på eurodagen.

Skyddet av euron mot förfalskning

En ram för att skydda euron mot förfalskning har redan införts [5]. Cypriotiska experter har deltagit i kommissionens, Europeiska centralbankens och Europols utbildningsinsatser och arbetsgrupper.

2.1.2. Hur väl förberedda är företagen för övergången?

För Europeiska kommissionens räkning och i samarbete med de cypriotiska myndigheterna genomfördes i september 2007 en Eurobarometerenkät på cypriotiska företag. Denna följde på en liknande enkät som genomfördes i januari 2007 [6]. Resultaten visar att de cypriotiska företagen är väl förberedda inför övergången och att de inte upplevt några viktigare problem under sina förberedelser. I mitten av september 2007 hade nästan alla företag (97 %) börjat förbereda övergången och flertalet av dem hade börjat redan i april 2007 (88 %).

Mer än 88 % av alla företag som hanterar kontanter mot kunderna angav att de väntade sig få eurosedlar från sina banker före eurodagen. Fyra av fem företag (80 %) förväntar sig att deras IT-system (dvs. redovisnings-, fakturerings- och lönesystem) ska vara klara för en övergång till euron den 1 januari 2008.

Fler än 9 av 10 företag är medvetna om att priser sedan september 2007 måste anges i både euro och cypriotiska pund och en stor majoritet av företagen har inte några större svårigheter att uppfylla denna skyldighet. Beträffande företagens prispolitik visar resultaten från septemberenkäten på en positiv trend. Om omräkningen av priserna till euron nämnde 17 % av företagen att de i huvudsak skulle justera ned priserna (mot 3 % i januari), medan bara 3 % i huvudsak skulle justera upp dem (mot 16 % i januari). Ett exempel är psykologiska priser som CYP 5,99 som vid omräkningen skulle resultera i ej avrundade eurobelopp. Dessutom ökade andelen av dem som skulle tillämpa omräkningsreglerna utan justeringar från 28 % i januari till 51 % i september.

2.1.3. Vilka åtgärder vidtas för att undvika intrycket av prishöjningar i samband med övergången?

Enligt den senaste Eurobarometern om allmänhetens åsikter om euron är fortfarande 74 % av de tillfrågade i Cypern rädda för prishöjningar i samband med övergången till euron [7]. Detta är bara en obetydlig förändring av situationen i april 2007, när 78% ansåg detta [8].

Under de senaste månaderna har de cypriotiska myndigheterna intensifierat sina insatser för att bidra till prisstabilitet och öka konsumenternas förtroende i samband med övergången. Den 1 september 2007 blev det obligatoriskt för företagen med dubbel prismärkning i både cypriotiska pund och euro. Dess genomförande följs noga av de fem euroobservationscentrum som är utposterade i hela landet. Dessa kommer att skicka ut mer än 100 inspektörer till detaljhandeln, där varje försäljningsställe regelbundet kommer att besökas. Varje euroobservationscentrum har tio medlemmar, inklusive distriktschefen, med företrädare för regeringen, konsumentorganisationer, fackföreningar och näringslivet. Redan från början har 80 % av alla detaljhandlare korrekt tillämpat den dubbla prismärkningen och följt den nationella lagstiftningen, medan övriga företag har fått hjälp med prismärkningen. Den obligatoriska dubbla prismärkningen har generellt mottagits positivt och anses bidra till tydligare prisuppgifter genom det allmännare bruket av prismärkning.

Cirka 7 130 företag, inklusive större detaljhandlare och banker, har anslutit sig till koden om skälig prissättning som regeringen lanserade i juli 2007. De får visa kodens logotyp i sina affärer och filialer, förutsatt att de följer den. Det innebär att de ska genomföra övergången ärligt och inte söka dra nytta av den. På Cyperns eurowebbplats och i den officiella tidningen offentliggör finansministeriet vilka företag som deltar. Koden gäller till den 10 juli 2008.

Finansministeriet och ministeriet för handel och industri övervakar systematiskt priserna sedan september 2007, i samarbete med statistikbyrån och den allcypriotiska konsumentorganisationen. Statistikbyrån övervakar särskilt prisutvecklingen för en korg med vissa produkter som enligt erfarenheterna från andra länder kan bli föremål för omotiverade prishöjningar. För att informera konsumenterna offentliggörs varje månad en förteckning över de försäljningsställen som erbjuder de billigaste produkterna.

Dessutom genomför och offentliggör Cyperns konsumentorganisation marknadsundersökningar, där prisutvecklingen analyseras för cirka 80 000 varor på 11 000 försäljningsställen. De första resultaten från perioden juli–september 2007 visar att priserna på cirka 80 % av produkterna varit stabila eller sjunkit, medan diverse prisökningar noterats för de återstående 20 procenten. Organisationen avser att offentliggöra mer betydande prisökningar i massmedia, med uppgift om respektive detaljhandlares motivering till höjningen av priset.

2.1.4. Hur väl förberedda är medborgarna för övergången?

Under de senaste månaderna har Cypern väsentligt ökat sina kommunikationsinsatser beträffande euron. Finansministeriet och centralbanken samarbetar nära med näringslivs- och konsumentorganisationerna och också med Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken.

Massmediekampanjer, som delvis finansierats av Europeiska kommissionen, har riktats till allmänheten. Dessa gällde framför allt fastställandet av omräkningskursen, koden om skälig prissättning, dubbel prismärkning, återflödet av sedlar och mynt i nationell valuta och ökad medvetenhet hos konsumenterna. Kampanjerna genomfördes i alla medier, däribland TV (cirka 2 500 inslag), radio (cirka 6 500 inslag) och press (cirka 200 inslag).

Kampanjmaterial om koden om skälig prissättning och dubbel prismärkning (affischer, broschyrer osv.) distribuerades till alla företag, presentationer gjordes på skolor och för socialarbetare och en tävling drogs i gång i skolorna. Cyperns eurowebbplats uppdateras regelbundet och pressen får kontinuerlig information från myndigheterna. Särskilda målgrupper (små och medelstora företag, utsatta grupper, kvinnor och ungdomar) nås via affischer och broschyrer (för synskadade framställs ”talkort”) samt med hjälp av euroobservationscentrumen och fyra ”eurobussar” som cirkulerar på ön. Varje vecka görs cirka 500 samtal till det särskilda gratisnumret för euron.

I augusti ändrade de cypriotiska myndigheterna sin kommunikationsstrategi och uppmanade marknadskommunikationsföretaget att ändra innehållet i massmediekampanjerna så att det bättre svarade mot behoven hos de målgrupper som fortfarande är skeptiska till fördelarna med euron.

Den senaste Eurobarometern bekräftar att stödet för euron ökar på Cypern, om än från en låg nivå: cirka 44 % av de tillfrågade svarade att de personligen var mycket eller ganska nöjda med att euron kommer att ersätta deras nationella valuta (en ökning från 40 % i april 2007 och 32 % i september 2006).

Det förefaller rimligt att anta att den pågående kommunikationskampanjen i Cypern bidrar till att öka stödet för euron. Detta bekräftas också av andra fakta: 67 % av de tillfrågade ansåg sig vara ganska eller mycket väl informerade, vilket är en kraftig uppgång från tidigare 47 % (april 2007) och 39 % (september 2006). Kännedomen om vissa centrala fakta kring euron och EMU har också förbättrats ytterligare.

2.1.5. Slutsats

Under de senaste månaderna har Cypern gjort betydande framsteg i de praktiska förberedelserna inför övergången och förefaller allmänt sett väl förberett inför införandet av euron. För att göra det möjligt för företagen, särskilt detaljhandeln, att uteslutande betala tillbaka i euro från och med eurodagen bör centralbanken och bankerna fortsätta sina insatser för att övertyga företagen om behovet av förhandstilldelning av sedlar och mynt. Kommunikationsinsatserna bör intensifieras för att öka stödet för euron.

2.2. Malta

2.2.1. Hur kommer sedlar och mynt i euro att föras in i Maltas ekonomi och den maltesiska liran att dras tillbaka?

I Malta kommer en befolkning på cirka 400 000 personer att gå över från den maltesiska liran till euron. Enligt skattningar av Maltas centralbank (CBM) krävs det 41,51 miljoner eurosedlar (till ett värde av 799 miljoner euro) och 140 miljoner euromynt (värda 39,29 miljoner euro) för att ersätta de maltesiska lira som nu är i cirkulation.

Maltas centralbank har lånat de nödvändiga eurosedelmängderna från Banca d’Italia. Maltas euromynt har framställts av Monnaie de Paris och anlände till Malta mellan mitten av september och slutet av oktober 2007.

Förhandstilldelningen av sedlar och mynt i euro till affärsbankerna inleddes den 15 september. Sammanlagt kommer cirka 92,5 % av de sedlar som ska tillföras Maltas ekonomi (38,43 miljoner sedlar till ett värde av 749 miljoner euro) och cirka 71 % av euromynten (99,12 miljoner mynt till ett värde av 27,81 miljoner euro) att levereras till de 107 bankkontoren runt om i landet före eurodagen.

Enligt centralbankens skattningar kommer bankerna att leverera 4,5 % av sedlarna och 19,5 % av mynten som skall införas till sina företagskunder enligt förhandstilldelningsavtal från och med den 1 december 2007. I skattningarna ingår 33 000 startpaket för företag (à 131 euro per styck) och 330 000 små startpaket för privatpersoner (à 11,65 euro) som kommer att finnas tillgängliga på bankerna från och med den 1 respektive den 10 december 2007.

Cirka 60 % av de totalt 154 bankomaterna kommer att leverera eurosedlar i låga valörer (huvudsakligen 10 och 20 euro) från och med kl. 00.00 den 1 januari 2008. Vid middagstid samma dag kommer mellan 85 och 90 % av bankomaterna att tillhandahålla eurosedlar, och senast kl. 16.00 kommer också de återstående bankomaterna att ha ställts om. I genomsnitt görs 306 000 uttag varje vecka från samtliga bankomater till ett genomsnittligt totalt värde på 26,55 miljoner euro.

På grund av att Malta har ett särskilt stort antal sedlar och mynt i cirkulation inledde centralbanken i september 2007 en kampanj i TV och press för att få allmänheten att sätta in överskjutande kontanta medel på bank för att minska den mängd nationell valuta som ska växlas in efter eurodagen. De nationella betalningsmedel som finns i cirkulation och ska återsändas till centralbanken från och med den 1 januari 2008 beräknas uppgå till cirka 37 miljoner sedlar och 128 miljoner mynt.

Bankerna har åtagit sig att från och med den 1 december växla in sedlar och mynt i maltesiska lira till omräkningskursen utan avgift, förutsatt att de har tillgång till eurosedlar. Avsikten med detta är framför allt att göra det möjligt för små företag att förvärva några eurosedlar före övergången. Allmänheten kommer att påminnas om att euron blir ett lagligt betalningsmedel först den 1 januari 2008. Från den dagen till och med den 31 mars 2008 kommer affärsbankerna att växla in nationell valuta till euro gratis till omräkningskursen för sina kunder och upp till 250 maltesiska lira (= 582,34 euro) för andra än helkunder. Centralbanken kommer att fortsätta att växla in maltesiska lira i sedlar och mynt fram till den 1 februari 2010 respektive den 1 februari 2018.

Bankerna kommer som vanligt att vara öppna den 31 december och stängda den 1 januari. Den 2 och 3 januari kommer de bara att tillhandahålla kontotjänster, valutaväxling och växling till euro till allmänheten. Den 4 och 5 januari kommer de normala öppettiderna att förlängas till kl. 16.00. Under den förlängda öppettiden kommer bara kontotjänster, valutaväxling och växling till euro att tillhandahållas.

Cirka 12 miljoner checkar utfärdas i Malta varje år. Checkar som utfärdats i maltesiska lira före den 1 januari 2008 kommer att inlösas under den normala giltighetsperioden på sex månader från utfärdandet, om inte någon kortare giltighetsperiod har föreskrivits. Checkar mot konton i maltesiska lira som utfärdats i euro före den 1 januari 2008 kommer att inlösas av affärsbankerna om de presenteras efter detta datum.

De nödvändiga ramarna för skydd av euron mot förfalskningar har införts [9]. Maltesiska experter har också deltagit i utbildning och arbetsgrupper på detta område som arrangerats av kommissionen, Europeiska centralbanken och Europol.

2.2.2. Hur väl förberedda är företagen för övergången?

Under andra halvan av augusti och början av september genomförde den nationella kommittén för övergången till euro (”National Euro Changeover Committee (NECC)) i samarbete med Maltas statistikbyrå en undersökning av läget i fråga om det maltesiska näringslivets förberedelser inför euron [10]. Praktiskt taget alla de 908 företagen (omfattande 16 500 personer) som deltog i undersökningen (98 %) kände till att euron skulle införas den 1 januari 2008 och en majoritet på 56 % kände också till att den period då båda valutorna är i omlopp samtidigt och de fortfarande kan acceptera betalningar i maltesiska lira omfattar en månad. Nio av tio företag kände till att återbetalning endast skulle ske i euro från och med €-dagen.

En majoritet av företagen (55 %) förväntade sig att få sedlar och mynt i euro från sina banker före den 1 januari 2008. Av de 33 % som inte planerade någon förhandstilldelning hade mer än en tredjedel (37 %) redan sedlar och mynt i euro eller skulle få sådana från bankomater eller banker under januari, och en fjärdedel (26 %) genomförde inte några kontanttransaktioner.

När det gäller IT-system som måste modifieras inför övergången, nämnde företagen oftast system på logistikområdet, följt av försäljnings- och marknadsföringsprogram samt system för redovisning och mänskliga resurser. Cirka en tredjedel av företagen (31 %) hade vid den tidpunkten uppgraderat sina redovisningssystem inför införandet av euron. Denna siffra kan förefalla låg, men det ska påpekas att en betydande del av företagen på Malta är små (72 % av alla företag består av egenföretagare utan anställda som i allmänhet inte använder elektroniska redovisningssystem).

NECC har inlett ett intensivt utbildningsprogram för företagen med 70 euroassistenter som direktutbildar små och medelstora företag och infört en ”utbilda utbildaren”-metod som gör det möjligt för de större företagen att låta utbildningen inför övergången till euron inom sina organisationer spridas genom multiplikatoreffekt.

2.2.3. Vilka åtgärder vidtas för att motverka intrycket av att priserna ökar i samband med övergången till euro?

Fortfarande fruktar cirka två tredjedelar (65 %) av Maltas invånare prisökningar i samband med övergången till euro, och 76 % förväntar sig till och med ohederlig prissättning. För att bemöta dessa farhågor fortsätter NECC att genomföra ett omfattande åtgärdspaket [11]. Den dubbla prismärkningen i maltesiska lira och euro blev obligatorisk den 11 juli 2007 och kravet kommer att fortsätta att gälla fram till och med den 30 juni 2008. FAIR-initiativet (”Fair-pricing Agreements in Retailing”) för skälig prissättning, enligt vilket över 6 500 företag (motsvarande cirka 80 % av detaljförsäljningsställena) har förbundit sig att inte höja priserna på varor och tjänster “på grund av bytet av valuta” har kompletterats med prisstabilitetsavtal som NECC ingått med ett antal importörer, distributörer och tillverkare under augusti och september 2007. Enligt dessa avtal har företagen lovat att hålla stabila priser för ett stort urval varor och tjänster under en viss tid före och efter övergången. Den prisövervakning som de maltesiska myndigheterna för närvarande genomför är av avgörande betydelse för att bedöma prisutvecklingen och informera konsumenterna, och den bör fortsätta fram till slutet av år 2008, när FAIR-initiativet och de parallella prisangivelserna kommer att upphöra.

2.2.4. Hur väl förberedda är medborgarna för övergången?

NECC som ansvarar för genomförandet av kommunikationsstrategin inför övergången till euro i Malta har, efter en kort paus under augusti 2007, inlett en omfattande och intensiv sista fas av kampanjen inför det ”omedelbart förestående” införandet av euron (t.ex. beträffande tiden för insättningar av maltesiska lira och hur man använder euroomräknaren). En del av denna kampanj finansieras av Europeiska kommissionen.

Massmediekampanjen, som utnyttjar press, radio, TV, busshållplatser och anslagstavlor, backas upp av särskilda insatser för utvalda målgrupper: i församlingarna har “eurocentrum” inrättats för att besvara byinvånarnas frågor, ett informationspaket har tagits fram för utsatta grupper och näringslivet och en tävling om euron har inletts på gymnasieskolorna. Bland de kompletterande åtgärderna återfinns tre stora nedräkningsklockor på strategiska platser i Malta och en och en halv minuts euronyheter i de dagliga kvällsnyheterna på de ledande TV-stationerna i Malta. I oktober anordnade Malta i samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken en konferens om EMU och euron.

Den senaste Eurobarometern från september 2007 visar mycket uppmuntrande resultat för Malta och bekräftar att myndigheternas omfattande och intensiva kommunikationskampanj har blivit en framgång. Tendenserna är fortsatt positiva, och stödet för euron har nått en tillfredsställande nivå. 56 % (mot 54 % i april 2007 och 48 % i september 2006) uppgav att de personligen var mycket eller ganska nöjda med att euron kommer att ersätta den nationella valutan, vilket är det näst högsta värdet i de berörda länderna. Nivån på stödet är dock fortfarande väsentligt lägre än i Slovenien vid samma tidpunkt.

Verkningarna av den pågående kommunikationskampanjen i Malta ger sig till känna också på andra områden. Den höga nivån vid mätningen i april i år på den egna uppfattningen om den information som erhållits har ytterligare förbättrats, men bara marginellt: 74 % av de tillfrågade ansåg sig vara ganska eller mycket väl informerade mot tidigare 71 %. 99 % av de tillfrågade visste att euron skulle införas 2008. Kännedomen om vissa centrala fakta kring euron och EMU har också förbättrats något.

2.2.5. Slutsats

Under de senaste månaderna har Malta ytterligare finjusterat och kompletterat sina praktiska förberedelser inför övergången och förefaller väl förberett inför införandet av euron. För att företagen ska kunna ge tillbaka växel uteslutande i euro från och med eurodagen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt säkerställandet av en lämplig nivå på förhandstilldelningen. De omfattande kommunikationsinsatserna bör fortsätta för att ytterligare öka stödet för euron.

2.3. Andra medlemsstater

Kommissionens arbetsdokument som bifogas denna rapport ger en översikt över de praktiska förberedelserna i de medlemsstater som ännu inte har antagit euron.

[1] Rådets beslut av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Cyperns införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (EUT L 186, 18.7.2007, s. 29). Rådets beslut av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Maltas införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (EUT L 186, 18.7.2007, s. 32).

[2] KOM (2004) 748 av den 10 november 2004, KOM (2005) 545 av den 4 november 2005, KOM(2006) 322 av den 22 juni 2006, KOM(2006) 671 av den 10 november 2006, KOM(2007) 434 av den 16 juli 2007.

[3] Eurodagen är den dag då eurosedlar och -mynt sätts i omlopp (den 1 januari 2008 för Cypern och Malta).

[4] De första dagarna och veckorna efter övergången kommer detaljhandlarna att ha ett betydligt större behov av kontanter än under normala omständigheter. Orsaken är att nationella kontanter från kunderna inte längre kan användas för att ge växel och eftersom kunderna vid betalning oftare kommer att använda nationella kontanter, för att bli av med dem och slippa växla in dem på bankerna. Detaljhandlarna kommer att behöva mindre växel i euro, om kunderna som betalar med euro använder eurosedlar i små valörer eller betalar det exakta beloppet.

[5] Se fjärde rapporten, sida 8. (http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/transition/transition_main_en.htm).

[6] Se Flash Eurobarometer 200 och 218. Alla Eurobarometerenkäter finns tillgängliga på följande webbplats: http://ec.europa.eu/public_opinion/euro_en.htm.

[7] Flash Eurobarometer 214, september 2007.

[8] Flash Eurobarometer 207.

[9] Se fjärde rapporten, s. 11.

[10] Se http://www.euro.gov.mt/page.aspx?ID=590.

[11] Se femte rapporten, s. 7 (http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/transition/transition_main_en.htm).

--------------------------------------------------