52007DC0223

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 2.5.2007

KOM(2007) 223 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

om genomförande av gemenskapens program för ökad tillväxt och sysselsättning och förbättrad konkurrenskraft för EU:s näringsliv: Framstegen under 2006 och de kommande stegen på vägen mot ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund 3

2. Framstegen hittills 4

2.1. Verksamheten i arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 4

2.2. Framsteg utanför arbetsgruppen – konsekvensanalys 5

3. De kommande stegen 6

4. Slutsatser 8

BILAGOR 10

Bilaga 1

Vissa specifika tekniska frågor som diskuterades vid det utvidgade mötet för arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i december 2006…………………10

Bilaga 2

Vissa detaljerade tekniska frågor som har diskuterats i aretsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas vilka kommissionen fortfarande överväger ………10

1. Bakgrund

I detta meddelande ger kommissionen en översikt av de framsteg som arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas hittills gjort i enlighet med arbetsgruppens utkast till arbetsprogram som fastställdes 2004. Meddelandet är framför allt inriktat på det arbete som gjorts under 2006 och belyser en del av de mest anmärkningsvärda frågor som har uppstått och sammanfattar några av de centrala strategiska frågorna avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

I meddelandet från 2006[1] förklarades bakgrunden till och målen med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och meddelades att ytterligare en lägesrapport skulle utarbetas under 2007. Dessa mål gäller fortfarande eftersom det har skett få avgörande förändringar sedan dess för att undanröja skattehindren på den inre marknaden.

Rådet diskuterade meddelandet i juni 2006 men antog inga slutsatser. I december 2006 gav kommissionen rådet en muntlig lägesrapport. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas är ett ambitiöst mål som innebär att medlemsstaterna ställs inför ett antal tekniska svårigheter. För att uppnå enhällighet krävs ytterligare insatser. Det har gjorts framsteg på vissa mycket specifika områden, som till exempel antagandet av en uppförandekod om dokumentationskrav för internprissättning[2] och riktlinjer för förhandsöverenskommelser om prissättning inom EU[3] och kommissionen utfärdade i december 2006[4] tre meddelanden om behovet av ökad samordning mellan medlemsstaterna när det gäller deras skattesystem och ett meddelande om skatteincitament till förmån för forskning och utveckling[5]. Kommissionen är dock fortfarande övertygad om att även om dessa riktade åtgärder till viss del kommer att bidraga till att minska en del av hindren så kan en övergripande strategi i form av införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas erbjuda flest sammanlagda fördelar när det gäller beskattning av företagens vinster på den inre marknaden. Det är dock nödvändigt med noggranna förberedelser.

Genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle kunna utgöra ett viktigt bidrag för att den inre marknaden skall bli framgångsrik, för att öka tillväxten och sysselsättningen och för att förbättra konkurrenskraften för EU:s näringsliv i världen i överensstämmelse med den förnyade Lissabonstrategin[6]. EU skulle dessutom kunna bli en mer attraktiv marknad för investeringar och detta bör leda till ökade EU-interna investeringar och utländska direktinvesteringar.

Syftet med detta meddelande är följande:

- Att informera rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och allmänheten om framstegen.

- Att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet.

- Att sammanfatta och uppmärksamma några av de specifika tekniska aspekter som kräver särskild uppmärksamhet och ett antal särskilt viktiga frågor av mer strategisk karaktär.

2. FRAMSTEGEN HITTILLS

2.1. Verksamheten i arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas har fortsatt att träffas varje kvartal. Förutom de fyra första undergrupperna (tillgångar och avskrivningar, reserver och avsättningar, beskattningsbar inkomst, internationella aspekter) har ytterligare två undergrupper inrättats som behandlar koncernbeskattning och fördelningsmekanismen. De frågor som huvudsakligen diskuterades i arbetsgruppen (jämte rapporterna från undergrupperna) sammanfattades i ett arbetsdokument[7] som lades fram vid mötet i december 2006.

En del av arbetsgruppens möte i december 2006 hölls i utvidgad form med representanter från näringslivet och den vetenskapliga världen närvarande för att diskutera en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Detta möte var en uppföljning på ett liknande utvidgat möte 2005. Ett mer specialiserat utvidgat möte hölls i juni 2006 då experter från finanssektorn deltog för att diskutera särdragen hos denna sektor. Syftet med dessa möten har varit att säkerställa fullgott samråd och att kommissionen och medlemsstaternas experter kan dra nytta av den kollektiva sakkunskap som näringslivet och akademiska experter besitter.

Så som förklarades i meddelandet från 2006 eftersträvas varken i undergrupperna eller arbetsgruppen några formella överenskommelser i frågorna, men det är möjligt att identifiera i vilka frågor parterna är någotsånär eniga och vilka frågor som kommer att kräva tuffa beslut när kommissionen skall lägga sista handen vid sitt lagförslag. Kompletterande åsikter från experter utanför kommissionens och medlemsstaternas förvaltningar kan i dessa senare frågor vara till mycket stor hjälp.

Arbetsdokumentet innehåller lägesrapporter avseende beskattningsbar inkomst, internationella aspekter, vilka fysiska och juridiska personer som omfattas, finansiella institut, konsolidering och den administrativa ramen. Några specifika tekniska aspekter avseende varje enskild fråga har valts ut för närmare undersökning. Vissa av dessa tekniska aspekter sammanfattas i bilaga 1. Närmare upplysningar finns på de relevanta webbsidorna.

För att kunna konsolidera skattebasen måste man komma överens om en metod för att fördela den. Denna fråga togs upp för första gången vid mötet i december 2006 och diskussionerna har helt nyligen satt igång. Metoden måste ge rättvisa och skäliga resultat.

2.2. Framsteg utanför arbetsgruppen – konsekvensanalys

I enlighet med nuvarande praxis kommer lagförslaget att föregås av en konsekvensanalys som utfärdats med hjälp av de centrala analytiska steg som fastställs i riktlinjerna för konsekvensanalys[8]. I konsekvensanalysen kommer de bolagsskattehinder att beskrivas som avhåller EU-företag från att utnyttja alla investeringsmöjligheter på den inre marknaden i samband med gränsöverskridande verksamhet i EU, liksom de möjligheter till skatteundandragande och skattefusk som det nuvarande systemet erbjuder företagen. Skillnaden i fullgörandekostnader för små och medelstora företag och multinationella företag kommer att utgöra en del av analysen. I analysen kommer de mål som skall uppnås med hjälp av skattereformen att fastställas, allt från det allmänna målet att förenkla bolagsskattesystemen och göra dem mer ändamålsenliga så att den inre marknaden fungerar bättre, till de mer specifika och operativa målen, som till exempel att minska fullgörandekostnaderna och de administrativa kostnaderna för bolagsbeskattning för företag och skatteförvaltningar, främja uppkomsten av ny gränsöverskridande verksamhet (i synnerhet av små och medelstora företag), främja skatteneutralitet mellan investeringar som görs uteslutande på den inhemska marknaden och investeringar som görs i EU, och minska störningarna när det gäller den internationella fördelningen av investeringar och skattebaser.

Ett antal handlingsalternativ kommer att fastställas och deras respektive ekonomiska, miljömässiga och sociala följder att ingående analyseras, i kvalitativa och, där så är möjligt, kvantitativa termer. Åtminstone följande alternativ kommer att tas upp: inga förändringar, en gemensam skattebas utan konsolidering och en gemensam konsoliderad skattebas. Syftet är att analysera de mest relevanta makroekonomiska och mikroekonomiska följderna av de olika alternativen liksom deras följder för skatteintäkterna. Flera olika sätt att uppnå en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att analyseras med utgångspunkt i basens centrala komponenter. Vederbörlig hänsyn kommer att tas till principen att alla steg mot en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör ha rättvisa följder för medlemsstaternas offentliga finanser, och eventuellt leda till en generell ökning av intäkterna som ett resultat av att EU:s ekonomi blir mer dynamisk.

Detta arbete inleddes under 2006 och den slutliga konsekvensanalysen kommer att offentliggöras när förslaget läggs fram. Hur ingående konsekvensanalysen kommer att bli beror i viss utsträckning på hur mycket kvantitativa uppgifter medlemsstaternas förvaltningar och företag är beredda att och kan tillhandahålla i tid.

3. De kommande stegen

Nu när arbetet kring de flesta av skattebasens viktigaste strukturella inslag, konsolidering och fördelningsmekanismen har kommit igång torde nästa steg vara att föra samman alla dessa olika områden för att diskutera hur dessa olika delar kan passa ihop. Denna ”andra omgång” av arbetet syftar till att säkerställa att det inte finns några inkonsekvenser och att basen så som den utformas kan anses utgöra ett genomförbart och ändamålsenligt förslag.

Så som diskuterades i meddelandet från 2006 innebär inrättandet av en enda bas oundvikligen att det kommer att finnas skillnader mellan denna nya bas och de nuvarande individuella skattebaserna. Medlemsstaterna kommer att vara tvungna att acceptera att det inte går att kopiera alla inslagen i deras nuvarande skattebaser till den gemensamma konsoliderade skattebasen och att den gemensamma konsoliderade skattebasen i en del fall kommer att föreslå en annan behandling av specifika poster i deras nuvarande bas.

För många av de detaljerade tekniska frågorna kommer kommissionen att vara tvungen att göra ett tydligt val mellan flera möjligheter och den kommer att göra det med utgångspunkt i det pågående arbetet i arbetsgruppen, intern forskning och samråd med näringslivet och den akademiska världen. Vissa detaljerade tekniska frågor som har diskuterats i arbetsgruppen och som kommissionen fortfarande överväger har inkluderats i bilaga 2.

Kommissionen måste också göra ett val i samband med en annan kategori frågor där det finns en påtagligt större ”politisk” aspekt att beakta i samband med de olika alternativen. Dessa beslut kommer i huvudsak att grundas på den allmänna ekonomiska politiken och Europeiska gemenskapens intresse, i synnerhet med hänsyn till programmet för ökad tillväxt och sysselsättning och förbättrad konkurrenskraft för EU:s näringsliv och en stabil utveckling av de offentliga finanserna. I meddelandet från 2006 beskrevs en del av de val som skall göras och kommissionen angav sin ståndpunkt och förklarade hur den hade kommit fram till sina slutsatser. En del av de viktigaste frågor som togs upp var att

- en gemensam bolagsskattebas borde åtföljas av konsolidering för att till fullo utnyttja fördelarna med den här processen,

- en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara frivillig (företag bör ha möjlighet att använda de nuvarande reglerna i de fall medlemsstaterna behåller dessa jämte en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, under förutsättning att reglerna om statligt stöd iakttas).

Kommissionen bekräftade också att den inte har för avsikt att utvidga arbetet avseende basen till att även omfatta skattesatsen och detta gäller fortfarande. Den angav också att den anser att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara enhetlig och utgöra en övergripande förenkling och breddning av bolagsskattebaserna. Förenkling och breddning har därför varit de vägledande principerna för det arbete som gjorts hittills och den nya skattebasen bör vara ”vid” snarare än ”snäv”.

Det är allmänt accepterat av många ekonomer att en bred skattebas med låg skattesats är ekonomiskt mest effektivt, eftersom en sådan har minst eventuella snedvridande effekter och att dessa eventuella effekter är mest obetydliga. Praktiskt innebär detta tillvägagångssätt att det kommer att bli färre incitament och undantag, i synnerhet med tanke på att möjligheten till gränsöverskridande konsolidering i sig kommer att resultera i ett något minskat beskattningsunderlag, eftersom förlustavdrag kommer att kunna göras mer konsekvent och snabbare än idag. Antalet specifika lättnader och incitament bör därför begränsas, vara ändamålsenliga och berättigade och detta (såsom skatteincitament för forskning och utveckling) kommer att diskuteras i arbetsgruppen. Böter för överträdelser bör inte vara avdragsgilla.

Två centrala strategiska frågor som dök upp under 2006 avsåg den finansiella sektorn och den administrativa ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. När det gäller den finansiella sektorn bekräftades vid det utvidgade mötet med experter från sektorn i juni 2006 att det finns ett visst stöd för att inkludera sektorn i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Alternativet med ett separat system eller att helt undanta sektorn får för tillfället inte mycket stöd. Det råder emellertid mindre enighet om vilken sorts särskilda regler som behövs inom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för att beakta sektorns särdrag, och denna fråga behöver således behandlas ytterligare. Framför allt verkar det mycket troligt att oberoende av vilken allmän metod som kommer att användas i samband med fördelningsmekanismen så kommer denna också att behöva ändras för att beakta sektorns särdrag.

När det gäller den administrativa ramen befinner sig arbetet fortfarande i ett relativt tidigt skede. Det har förts vissa diskussioner i arbetsgruppen om möjliga tillvägagångssätt och en del kretsar inom näringslivet har kraftigt förordat någon form av ”one stop shop” så att koncerner inom EU bara behöver ha direktkontakt med en enda förvaltningsmyndighet. Inom enskilda undergrupper har även frågan om vilken myndighet som borde vara ansvarig för vilka aspekter av efterlevnaden av skattereglerna kommit upp och under 2007 kommer den att behandlas vidare. Dessa två frågor kommer att ha stor betydelse för förslagets utformning och kommissionen kommer därför att försöka dra slutsatser beträffande

- i vilken utsträckning, och på vilket sätt, den finansiella sektorn bör införlivas i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas från början,

- den administrativa ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, i synnerhet hur samarbete och ömsesidigt bistånd kan förbättras och hur de nödvändiga nya arbetsmetoderna kan införas på gemenskapsnivå.

Det förslag som kommer att läggas fram under 2008 kommer att återspegla de slutsatser som kommissionen kommer fram till i dessa frågor mot bakgrund av det pågående arbetet.

4. Slutsatser

Det har inrättats en arbetsgrupp för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som utgör det nödvändiga forumet för diskussioner med experter från medlemsstaternas förvaltningar, näringslivet och akademiska kretsar. Kommissionen kommer dessutom att fortsätta att samråda med externa experter från fall till fall för att främja arbetet. Redan 2006 noterades att arbetet kräver betydande personalresurser både från Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Detta gäller fortfarande, men Europeiska kommissionen föredrar även fortsättningsvis att i största möjliga utsträckning engagera medlemsstaternas experter för det tekniska arbetet.

Avslutningsvis skulle kommissionen vilja säga följande:

- Behovet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kvarstår, både för små och medelstora företag, för vilka fullgörandekostnaderna är av särskild vikt, och för stora multinationella företag. Kommissionen är fast besluten att snabbt avlägsna hindren på den inre marknaden när det gäller bolagsskatt samtidigt som den tar hänsyn till medlemsstaternas betänkligheter när det gäller den här processen. Den är fortfarande fast besluten att lägga fram ett lagförslag under 2008.

- Kommissionen kommer att fortsätta det tekniska arbetet tillsammans med arbetsgruppen och externa experter i syfte att lösa dessa specifika frågor och komma fram till ett välbalanserat förslag. Flera specifika frågor har belysts ovan och i arbetsdokumentet av den 20 november 2006 ”Progress to date and future plans for the CCCTB” (CCCTB/WP/046).

- Kommissionen vill uppmärksamma rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén på de viktigaste övergripande inslagen i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och i synnerhet följande som tagits upp i detta meddelande:

- Konsolideringen av en gemensam bolagsskattebas och behovet av en rättvis och skälig fördelningsmetod och dess följder för medlemsstaternas intäkter.

- Huruvida en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara frivillig.

- Behandlingen av finanssektorn.

- Den administrativa och rättsliga ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Medlemsstaterna får gärna inkomma med synpunkter beträffande hur man på bästa sätt kan ta hänsyn till deras betänkligheter i samband med arbetet för att skapa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Det slutgiltiga förslaget kommer att återspegla flera avgöranden avseende den övergripande strategin när det gäller en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och synpunkter är i detta skede viktigt. Kommissionen bekräftar dock att den inte har för avsikt att utvidga arbetet till att även omfatta skattesatser.

BILAGOR

BILAGA 1

Vissa specifika tekniska frågor som diskuterades vid det utvidgade mötet för arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i december 2006

Möjligheten att dra av vissa poster relaterade till särskilda inhemska förhållanden, så som sociala avgifter och skatter andra än bolagsskatter. Eftersom basen kommer att konsolideras och fördelas mellan medlemsstaterna är frågan om dessa specifika poster skall kunna dras av från den konsoliderade basen, och därmed fördelas, eller enbart dras av från den berörda medlemsstatens individuella andelar.

Den huvudsakliga principen för beskattning av hemmahörande (världsomspännande eller territoriell inkomst) och hur dubbelbeskattning skall undvikas (avräkningsmetoden eller undantagandemetoden). För närvarande har medlemsstaterna ingen gemensam strategi och man måste utarbeta en metod som är tillräckligt enhetlig för att säkerställa en gemensam skattebas samtidigt som det existerande nätet av bilaterala avtal som medlemsstaterna har slutit med tredjeländer beaktas.

Definitionen av begreppet koncern inom ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och metoden för att konsolidera de företag som ingår i koncernen. För vilka närstående företag skall det tillåtas eller krävas att koncerner konsoliderar sina vinster och förluster? Hur skall man eliminera transaktioner inom koncernen för att undvika svårigheterna i samband med beräkning enligt armlängdsprincipen.

BILAGA 2

Vissa detaljerade tekniska frågor som har diskuterats i arbetsgruppen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas vilka kommissionen fortfarande överväger

Diskuterade under 2005:

Anläggningstillgångar och avskrivningar. Berörda tillgångar kan antingen skrivas av individuellt, vilket förutsätter att man vid förvärvstillfället fastställer varje tillgångs ekonomiska livslängd (i linje med allmänna regler som tillämpas i hela EU) och att tillgången därefter skrivs av individuellt under dess nyttjandeperiod, eller skrivas av i en eller flera ”pooler” med en allmän tilldelad livslängd. Kommissionen anser att det finns betydande fördelar med att utveckla metoden med pooler inom ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Avdrag för avsättningar. Avsättningar är antingen i regel inte skattemässigt avdragsgilla och kombineras med en förteckning över skattemässigt avdragsgilla undantag eller i regel skattemässigt avdragsgilla och kombineras med en förteckning över icke-avdragsgilla undantag. Kommissionen anser att skattemässigt avdragsgilla avsättningar bör fastställas och kompletteras med en förteckning över icke-avdragsgilla undantag.

Allmän metod. För att beräkna ett företags skattebas kan man utgå från en jämförelse mellan ingående och utgående balansräkning eller från företagets resultaträkning. I det första fallet måste en balansräkning för skatteändamål utarbetas i enlighet med gemensamma regler, inbegripet resultaträkningen. I det andra fallet krävs enbart en gemensam definition av resultaträkningen i lagstiftningen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Uppgifter om balansräkningen kan verifieras genom en hänvisning till affärsredovisningen. Kommissionen anser att det inte behövs någon balansräkning för skatteändamål och att en sådan skulle utgöra en extra administrativ börda.

Diskuterade under 2006:

Lokala skatter. I en del medlemsstater finns det relativt höga lokala skatter. Dessa skulle antingen kunna vara avdragsgilla mot den konsoliderade basen, och således ingå i fördelningsmekanismen, eller behållas på nationell nivå och enbart dras av mot den berörda medlemsstatens del av den konsoliderade basen. Kommissionen anser att det i allmänhet är att föredra att tillhandahålla så övergripande föreskrifter som möjligt och undvika nationella undantag eller kompletterande skatter i så stor utsträckning som möjligt. Alla konsekvenser måste dock undersökas närmare, eftersom om man inom hela EU ”fördelar” avdragen som rör lokala skatter utan att ”fördela” de nationella skatter som tas ut på grundval av basen skulle detta kunna skapa motsägelser.

Utlandsinkomster. Utlandsinkomster kan antingen helt undantas från eller inkluderas i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. En metod kan utarbetas för att inkludera dessa inkomster i konsolideringen och fördelningsmekanismen. Frågan uppkommer eftersom man måste beakta de olika metoder för att undvika dubbelbeskattning som medlemsstaterna för tillfället tillämpar i enlighet med nuvarande lagstiftning och bilaterala avtal med tredjeländer. Kommissionen anser att det är att föredra att utarbeta en metod som inkluderar utlandsinkomster i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och att denna vid behov kompletteras av en sorts skattelättnad för att undvika dubbelbeskattning. Kommissionen överväger fortfarande den närmare utformningen av skattelättnaden.

Definition av koncern. För konsolideringen kommer det att krävas en detaljerad definition av vad som utgör en koncern. Förutom fastställandet av en allmänt godtagbar ägarnivå skapar även alla olika möjliga ägarstrukturer svårigheter. När till exempel ett utländskt företag äger ett antal EU-företag och själv ägs av ett EU-företag verkar det vara att föredra att alla EU-företagen i koncernen skall konsolideras. En del experter föredrar dock att skilja EU-företag åt när ägarskapskedjan bryts av en utländsk enhet och vi måste finna en lösning på denna fråga.

Koncerninterna transaktioner. En av de största fördelarna med konsolidering är att man undviker internprissättningsproblem. Det finns emellertid ett antal sätt att eliminera koncerninterna transaktioner när basen konsolideras. De kan ignoreras, tas upp till självkostnadspris eller tas upp till priser beräknade enligt armlängdsprincipen. Varje alternativ har fördelar och nackdelar och kommissionen måste besluta vilken metod som är att föredra eller om det skulle vara möjligt att tillåta varje koncern att välja metod.

Fördelningsmekanism. Jämte den grundläggande frågan om huruvida fördelningen skall baseras på makroekonomiska faktorer, mervärdet, en formel eller en kombination av dessa finns det flera detaljerade definitionsfrågor. Vid användningen av en formel måste till exempel vägningen av varje möjlig faktor och de konkreta poster som skall inkluderas i varje faktor undersökas närmare innan ett beslut kan fattas. Även den till synes ”enkla” faktorn arbetskraft ger upphov till frågor såsom hur arbetskraft i företag till vilka vissa funktioner lagts ut på entreprenad skall behandlas och i vilken medlemsstat kostnader för arbetskraft skall tas upp som en faktor när det gäller anställda som arbetar i mer än en medlemsstat.

[1] Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Framstegen hittills och de nästa stegen på vägen mot en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2006) 157.

[2] Uppförandekod om internprissättning i EU när det gäller dokumentationskrav för internprissättning för företag i intressegemenskap i EU, som offentliggjordes i kommissionens meddelande om arbetet i det gemensamma forumet för internprissättning i EU när det gäller dokumentationskrav för internprissättning för företag i intressegemenskap i EU [KOM(2005) 543, 7.11.2005, antaget av rådet den 27 juni 2006].

[3] Meddelande från kommissionen om det arbete som utförts av det gemensamma forumet för internprissättning i EU på området förfaranden för undvikande av tvister och tvistlösning och om riktlinjer för förhandsöverenskommelser om prissättning inom EU [KOM(2007) 71].

[4] KOM(2006) 823, KOM(2006) 824 och KOM(2006) 825, 19.12.2006.

[5] KOM(2006) 728, 22.11.2006.

[6] Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram - Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Skattepolitikens och tullpolitikens bidrag till Lissabonstrategin, KOM(2005) 532, 25.11.2005.

[7] CCCTB/WP/046 20 november 2006 ”Progress to date and future plans for the CCCTB”; Tillgängliga på följande webbsida:

http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/company_tax/common_tax_base/article_3147_en.htm.

[8] SEK(2005) 791, 15.6.2005, uppdaterad i mars 2006.