52007DC0127

SV

Bryssel den 21.3.2007

KOM(2007) 127 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Uppföljning av grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet”

{SEK(2007) 360}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Uppföljning av grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet”

1. Inledning

Den 3 maj 2006 antog kommissionen en grönbok [1] för driva vidare sitt ”Europeiska öppenhetsinitiativ” [2] (ETI).

Syftet med grönboken var att starta ett brett offentligt samråd om vissa centrala beståndsdelar i initiativet, nämligen:

· Behovet av en mer strukturerad ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet).

· Feedback på kommissionens miniminormer för samråd [3] (”samrådsnormerna”).

· Obligatorisk redovisning av information om mottagare av EU-stödmedel som står under delad förvaltning.

Från maj till augusti 2006 genomförde kommissionen ett brett och allsidigt samråd, främst på grundval av ett öppet Internetbaserat samråd. Därtill arrangerade kommissionens representationer samrådsmöten i flera medlemsstater. I juni 2006 höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en utfrågning med mer än 60 europeiska intressegrupper och andra berörda parter, som erbjöd ännu ett bra tillfälle till åsiktsutbyte kring kommissionens förslag [4].

Internetsamrådet resulterade i att kommissionen fick ta emot bidrag från fler än 160 berörda parter. Bland dessa återfanns inlägg från en del av EU:s medlemsstater, intressegrupper inom den privata sektorn, icke-statliga organisationer och flera privatpersoner. Inte bara europeiska utan också nationella och regionala organisationer deltog i samrådsprocessen. I linje med kommissionens samrådsnormer finns alla bidragen redovisade på den webbplats som skapats för initiativet [5].

EU:s rådgivande organ, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén [6] och Regionkommittén [7], har vardera utarbetat ett yttrande om kommissionens grönbok.

Kommissionens grönbok skapade stort intresse bland allmänheten. Varje månad registrerades flera tusen besök på initiativets samrådswebbplats. På grundval av föreliggande meddelande vill kommissionen nu ge feedback på de argument som kommit fram i samrådsprocessen och fatta beslut om åtgärder som skall följa upp grönboken.

2. Feedback och uppföljning

2.1. Intresserepresentation (lobbying)

2.1.1. Generellt grepp, terminologi och räckvidd

Tillfället att diskutera frågan om lobbying på EU-nivå välkomnades i allmänhet, även om flera deltagare i samrådsprocessen var kritiska till att kommissionen använde termen ”lobbying” för att beskriva detta fenomen. Det bör därför åter betonas att kommissionens definition av ”lobbying” inte innehöll några negativa värdeomdömen. Lobbying omnämns som ”all verksamhet som avser att påverka de politiska lösningarna och EU-institutionernas beslutsprocess”. Kommissionen underströk uttryckligen den legitima och nyttiga roll som lobbyverksamheten spelar i en demokrati. Kommissionens nya register (se nedan) kommer dock att kallas ”Registret över företrädare för intressegrupper”.

Konsultföretag, lobbyavdelningar inom företag (”in-house representatives”), icke-statliga organisationer, tankesmedjor, branschorganisationer och advokatbyråer kommer att uppmuntras att ingå i registret och erbjudas möjligheten att meddela vilken kategori de tillhör.

2.1.2. Förslag i grönboken

I grönboken föreslog kommissionen en ny ram för lobbyverksamheten som bygger på:

– Ett frivilligt registreringssystem med incitament för lobbyister att låta registrera sig. Incitamenten skulle bl.a. bestå i att aktörerna automatiskt skulle varslas om samråd i de frågor som de är intresserade av.

– En gemensam uppförandekodex för alla lobbyister, eller åtminstone gemensamma minimikrav.

– Ett system för övervakning och påföljder som skall utdömas vid fall av felaktig registrering eller brott mot uppförandekodexen.

2.1.3. Register över företrädare för intressegrupper

Många av deltagarna stödde ett frivilligt register. Ett betydande antal av de rådfrågade, framför allt de icke-statliga organisationerna, propagerade dock för det obligatoriska alternativet som det enda sättet att säkra full öppenhet.

För kommissionen betyder full öppenhet först och främst att man kan täcka in alla olika europeiska företrädare för intressegrupper så allsidigt som möjligt. För att uppnå detta mål föreslog kommissionen ett tillvägagångssätt som är frivilligt och som bygger på incitament. Lobbyister som registrerar vissa upplysningar om sig själva skulle ges möjlighet att ange sina särskilda intressen och i gengäld bli varslade när samråd anordnas inom dessa särskilda områden.

Det har dock hävdats att detta fortfarande är ett relativt svagt incitament till frivillig registrering. I samband med samrådsprocessen framkom att denna möjlighet att bli automatiskt varslad sannolikt inte kommer att vara ett tillräckligt incitament för att registrera sig, särskilt inte för Brysselbaserade intressegrupper som nära följer kommissionens dagliga arbete.

Systemet bör därför få ytterligare ett incitament som både skulle stärka tillämpningen och upprätthållandet av kommissionens redan nu gällande samrådspolicy (se även kapitel 2.2.). Enligt kommissionens samrådsnormer krävs att berörda parter som vill lämna in kommentarer i samband med Internetsamråd måste vara beredda att informera kommissionen och allmänheten om sina mål och sin struktur. Kommissionen har härvidlag följande uttryckliga policy: ”Om denna information inte lämnas kommer synpunkterna att betraktas som enskilda bidrag” [8].

Kommissionen avser därför att kombinera det frivilliga registret med en ny standardmall för Internetsamråd. Om organisationerna lämnar in sina bidrag i samband med ett sådant samråd kommer de systematiskt att uppmanas att använda registret för att deklarera vem de företräder, vad de har för uppdrag och hur de finansieras.

Detta berättigas av att det ju är nödvändigt att ha tillräcklig information om de organisationer som deltar i ett samråd för att överhuvudtaget kunna göra en meningsfull bedömning av relevansen och användbarheten hos deras bidrag.

Det nya systemet kommer inte bara att öka den generella öppenheten utan också bidra till att kommissionen kan uppnå sina målsättningar i fråga om ”bättre lagstiftning”. Öppna och inkluderande samråd med aktörerna är viktiga instrument i arbetet med konsekvensbedömningarna och för att stärka det kunskapsbaserade inslaget vid utformningen av politiken.

När det gäller kravet på att lämna ut ekonomisk information vid en registrering anser kommissionen att det är nödvändigt och rimligt att begära att de som registrerar sig uppger relevanta uppgifter om sin budget och fördelningen mellan större klienter eller finansieringskällor. Huvudsyftet med att visa hur intressegruppernas företrädare får sin verksamhet finansierad är att beslutsfattare och allmänheten skall kunna urskilja och bedöma de viktigaste drivkrafterna för en viss lobbyverksamhet.

I linje med självregleringsalternativet blir det de som registrerar sig som själva ansvarar för att noggrant och objektivt beräkna och redovisa hur de finansieras. På denna grundval kommer kommissionen att tillämpa följande minimikriterier när den bedömer huruvida den inlämnade informationen är tillräcklig för en registrering:

– Vid professionellt konsultarbete och advokatbyråer som sysslar med lobbying i EU-institutionerna bör man deklarera den omsättning som är kopplad till lobbying gentemot EU-institutionerna samt klienternas relativa betydelse i denna omsättning.

– ”In-house-lobbyister” och branschorganisationer som sysslar med lobbying bör lämna en uppskattning av kostnaden i samband med direkt lobbying vid EU-institutionerna.

– Icke-statliga organisationer och tankesmedjor bör deklarera sin totala budget och fördelningen per huvudsakliga finansieringskällor (storleken på och ursprung för offentlig finansiering, donationer, medlemsavgifter etc.).

I förordning nr 1367/2006 om tillämpning av Århuskonventionen på gemenskapens institutioner föreskrivs att icke-statliga organisationer (som uppfyller ett antal krav) skall ha rätt att begära en intern omprövning av vissa förvaltningsåtgärder enligt miljörätten. Kommissionen kommer därför som ett ytterligare registreringsincitament att undersöka i vilken utsträckning det framtida registret skulle kunna fungera som ett igenkänningsverktyg för icke-statliga organisationer som har rätt att sätta i gång ett sådant förfarande (dvs. i form av ett kvalificerat erkännande).

2.1.4. Uppförandekodex

I grönboken anges att sökanden till registret skulle ”behöva skriva under en uppförandekodex […] som skulle tillämpas på ett trovärdigt och öppet sätt.”

Frågorna om hur en sådan kodex skulle utarbetas och exakt hur efterlevnaden skulle övervakas i praktiken togs inte närmare upp. Diskussioner förekom om inte en frivillig gemensam kodex, som utarbetas och övervakas av lobbyisterna själva (och som innehåller möjligheter att utdöma påföljder), skulle kunna vara det bästa alternativet. Reaktionerna på grönboken antyder att det torde bli tämligen svårt att sammanföra lobbyingvärlden i en sådan arbetsuppgift, särskilt när det gäller att få den privata sektorn att samarbeta med icke-statliga organisationer.

Kommissionen kommer givetvis alltid att vara ansvarig för att den har sunda relationer med företrädare för externa intressen. Det skulle därför vara svårt att tänka sig att kommissionen kan lägga ut ansvaret för utformning och övervakning av en kodex på externa organ. Självreglering genom lobbyisternas egen försorg ses inte som något genomförbart alternativ. I stället bör kommissionen se över och uppdatera de redan befintliga kraven som den antog år 1992. Innehållet i en sådan moderniserad kodex kommer att diskuteras med aktörerna. I linje med Europaparlamentets lösning borde en anslutning bakom kodexen bli ett krav för lobbyister som vill ingå i det nya registret.

Självklart måste alla fakta som lämnas av berörda parter när de registrerar sig alltid vara korrekta. Den som beslås med att lämna oriktig information kommer – eventuellt offentligen – att uppmanas att korrigera den. Som en sista utväg kan kommissionen utesluta lobbyister ur registret om de lämnar oriktig information. Ett liknande förfarande skulle gälla överträdelser av uppförandekodexen.

2.1.5. Möjligt interinstitutionellt samarbete

Många av deltagarna i samrådet kring grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet” pläderade för att lobbyingfrågan skall behandlas interinstitutionellt. De ville att registret och uppförandekodexen skulle bli gemensamma för kommissionen och åtminstone Europaparlamentet.

Kommissionen delar helt deras åsikt och tror att motivationen bland aktörerna att låta registrera sig skulle öka om det bara skulle behövas en enda registrering. Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén att undersöka möjligheten av ett närmare samarbete på detta område.

2.1.6. Tidtabell och översyn

Kommissionen anser att de nya åtgärderna i meddelandet kommer att bilda en välavvägd och välbalanserad ram som ger en större öppenhet på lobbyingområdet. Kommissionen kommer att sätt igång diskussionerna med aktörerna om en gemensam uppförandekodex före sommaren 2007 och öppna registret över företrädare för intressegrupper våren 2008. När registret öppnats kommer kommissionens avdelningar att få anvisningar om hur de aktivt skall främja registrering och hur de skall handskas med företrädare för intressegrupper som inte är registrerade. Våren 2009 kommer kommissionen att göra en översyn av huruvida det nya systemet har uppnått önskade resultat, däribland i vilken grad de avsedda målgrupperna låtit registrera sig. Om inte, bör strängare åtgärder övervägas i form av obligatorisk registrering och rapportering.

2.2. Samrådsnormer

Över 100 bidrag [9] togs emot gällande grönbokens kapitel om ”miniminormer", varav de flesta kom från olika affärsintressegrupper och icke-statliga organisationer.

Deltagarna i samrådet välkomnade i allmänhet kommissionens samrådsnormer och de ansträngningar som kommissionen gjort för att förbättra sina samrådsprocesser. Samtidigt pekade deltagarna på vissa svagheter i tillämpningen av samrådsnormerna. De svaga punkterna återfinns särskilt i den generella feedback som skall klargöra hur och i vilken utsträckning kommissionen har beaktat kommentarerna och vidare i fråga om tidsfristen på minst på 8 veckor vid öppna offentliga samråd (exempelvis när en stor helg infaller under perioden). De målinriktade samråden ansågs inte alltid vara tillräckligt balanserade mellan relevanta sektorer.

I detta skede är avsikten visserligen inte att se över innehållet i samrådsnormerna [10], men de behöver dock tillämpas bättre för att ytterligare höja den generella kvaliteten på kommissionens samråd. Denna skärpta tillämpning kommer särskilt att inriktas på bättre feedback, ett mer samordnat grepp i fråga om samråd och på behovet att säkra pluraliteten hos de åsikter och intressen kommer till uttryck i samråden. På så sätt kan kvaliteten på kommissionens konsekvensbedömningar förbättras och därigenom bidra till kommissionens policy i fråga om ”bättre lagstiftning”.

Kommissionen kommer därför att lägga mer tonvikt på åtgärder som:

· Utbildning och en vederbörlig ökad medvetenhet bland personalen.

· Spridning av information och goda lösningar mellan de olika generaldirektoraten i fråga om samråd med aktörer.

· Översyn av de praktiska riktlinjerna för samråd med aktörer.

· En ny standardmall för samråd för att förbättra överensstämmelsen mellan olika öppna offentliga samråd.

När dessa nya åtgärder väl har genomförts och testats avser kommissionen att beställa en extern utvärdering av sin samrådspolicy.

2.3. Offentliggörande av mottagarna av EU-medel

2.3.1. Lagstiftningsprocessen

Publiceringen av grönboken om öppenhet gav upphov till en intensiv mediebevakning av frågan om offentliggörande av information om mottagarna av stöd vars förvaltning delas med medlemsstaterna. Detta gjorde det möjligt för kommissionen att delta i konstruktiva diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet, företrädare för intressegrupper och organisationer som representerar civilsamhället, vilket i slutskedet ledde till en samsyn om det önskvärda i att offentliggöra de relevanta uppgifterna. Kommissionen såg det som något mycket positivt att flera medlemsstater övergivit sitt uttryckliga motstånd och nu förordar samarbete med kommissionen i frågan, vilket har möjliggjort det snabba antagandet av grundkravet för ett införande av systemet, nämligen att detta krav förs in i budgetförordningen, som samtidigt genomgick sin första treårsrevidering sedan den trädde i kraft 2003.

En beskrivning av ändringarna av olika berörda rättsakter lämnas i bilagan.

2.3.2. Praktiskt genomförande

Lagbestämmelserna är bara det första steget i vad som med nödvändighet blir ett invecklat företag som kräver betydande samarbete med en lång rad genomförandeorgan över hela EU samt en handlingsplan som utvecklar sig stegvis.

Vissa kommentarer som mottogs i samrådsprocessen i samband med grönboken tyder på att det finns önskemål om en sökbar, centraliserad databas som sköts av kommissionen och som innehåller all relevant information om stödmottagarna.

Verkligheten är dock den att uppgifterna om stödmottagarna samlas in av de genomförandeorgan i medlemsstaterna som förvaltningen delegerats till. När det gäller direktstöd och marknadsåtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken ansvarar dessa organ för att sända uppgifterna till kommissionen, men kommissionen har inte någon möjlighet att kontrollera tillförlitligheten hos varenda uppgift som tas emot. Kommissionen har emellertid just antagit ett förslag om ändring av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 för att ålägga medlemsstaterna att offentliggöra dessa uppgifter, inklusive utgifter för landsbygdsutveckling. När det gäller strukturfonderna är det klart och tydligt medlemsstaterna som har ansvaret för att samla in och offentliggöra uppgifter om stödmottagarna enligt kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 om regler för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om strukturfonder och Sammanhållningsfonden. Kommissionen får inte ens de aktuella dataseten. Vidare arbetar kommissionen hårt på att uppnå en positiv revisionsförklaring från Europeiska revisionsrätten, såsom krävs i artikel 248 i EG-fördraget. Detta kräver beslutsamma ansträngningar av kommissionen, särskilt vad gäller den direkta förvaltningen, men medlemsstaterna kommer att ha en avgörande roll att spela när det gäller att ta itu med brister som revisionsrätten noterat inom områden som sköts med gemensam förvaltning. Kommissionen skulle därför vilja betona hur viktigt medlemsstaternas ansvar är när åtgärder som står under delad förvaltning genomförs.

För att uppnå målet att offentliggöra uppgifterna från och med 2008 verkar det mest lämpligt att i samarbete med Europeiska datatillsynsmannen göra på följande sätt:

Steg 1: Uppgifterna offentliggörs i sin nuvarande form

I överensstämmelse med bestämmelserna i den ändrade budgetförordningen och tillämplig sektorsspecifik lagstiftning kommer de medlemsstater som ännu inte har gett allmänheten tillgång till uppgifter om de program som sköts med delad förvaltning att göra detta, antingen via nationella webbplatser eller på andra sätt som de anser vara lämpliga.

Kommissionen kommer att sköta en central nätportal med länkar till de relevanta webbplatserna i medlemsstaterna. Denna portal kommer i sin tur att länkas till webbplatsen om direktförvaltat EU-stöd som kommissionen startade 2006. Härigenom säkras att direkta och delade förvaltningsprogram behandlas lika.

Steg 2: Uppgifterna blir jämförbara och ”sökbara”

Kommissionen medger helt att sökbara och jämförbara uppgifter behövs och kommer hösten 2007 i ett ytterligare steg att föreslå en gemensam standard för hur information om delad förvaltning skall offentliggöras så att berörda parter kan göra enhetliga EU-täckande analyser med tillgång till de uppgifter som offentliggjorts av medlemsstaterna via kommissionens centrala portal. Denna gemensamma standard kommer att beakta de specifika särdragen hos olika politiska åtgärder som står under delad förvaltning.

3. Slutsatser

Som en uppföljning av sin grönbok ”Europeiska öppenhetsinitiativet” kommer kommissionen att:

· Skapa ett nytt frivilligt register som öppnas våren 2008 för företrädare för intressegrupper, med en möjlighet för dessa att bli varslade om samråd i frågor som är intresserade av (dagens Coneccs-databas kommer att fasas ut).

· Öka öppenheten genom skärpt tillämpning av kommissionens samrådsnormer, med utgångspunkt främst i en standardwebbplats för Internetsamråd, samt en granskning av deltagarna. Detta verktyg skulle vara länkat till registret.

· Formulera en uppförandekodex under 2007 som skall diskuteras med aktörerna. Anslutning bakom uppförandekodexen blir ett krav för att kunna komma med i registret, och efterlevnaden skall övervakas av kommissionen.

· Skärpa tillämpningen av kommissionens samrådsnormer genom en serie av praktiska interna åtgärder (se 2.2.).

· Fullfölja och genomföra sin politik när det gäller offentliggörandet av mottagarna av EU-stöd.

BILAGA

Mottagare av EU-stöd – Ändring av rättsakter

1. Ändring av budgetförordningen

I ingressen till förordning nr 1995/2006 om ändring av budgetförordning nr 1605/2002 anges följande:

”av följande skäl:

(6) För att säkerställa insyn vid användningen av anslag ur budgeten måste information om mottagarna av dessa anslag göras tillgänglig, med vissa begränsningar som krävs för att skydda berättigade offentliga och privata intressen och med beaktande av det särskilda bokföringsåret för Europeiska garantifonden för jordbruket.”

I den nya punkten 3 i artikel 30 krävs att information om stödmottagare inom alla typer av programförvaltningsmetoder skall offentliggöras :

”Kommissionen skall […] ge tillgång till […] informationen om mottagare av sådana medel ur budgeten som tillhandahålls av organ till vilka budgetgenomförandeuppgifter delegerats i enlighet med andra förvaltningsmetoder.

Informationen skall tillhandahållas med vederbörligt iakttagande av sekretesskraven, särskilt kraven på skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, och säkerhetskraven, med beaktande av de närmare förutsättningarna för varje sådan förvaltningsmetod som avses i artikel 53 och, i förekommande fall, i enlighet med relevanta sektorspecifika bestämmelser.”

I en ny artikel 53b specificeras hur ofta offentliggörandena skall ske och att de praktiska arrangemangen skall fastställas inom relevanta sektorsspecifika förordningar:

”Artikel 53b

1. När kommissionen genomför budgeten tillsammans med medlemsstaterna (”delad förvaltning”) skall uppgifterna att genomföra budgeten delegeras till medlemsstaterna. Denna metod skall särskilt tillämpas när det gäller de åtgärder som avses i del II avdelning I och II.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av kompletterande bestämmelser i relevanta sektorspecifika bestämmelser, och för att kunna garantera att medel som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna används enligt tillämpliga bestämmelser och principer, skall medlemsstaterna […]

d) genom relevanta sektorspecifika bestämmelser och i enlighet med artikel 30.3 sörja för att det årligen i efterhand offentliggörs vilka mottagarna av medel ur budgeten är.”

I enlighet med en särskild övergångsbestämmelse kommer namnen på mottagarna av stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) att lämnas ut först från och med de utbetalningar som debiteras 2008 års budget:

”Artikel 181

4. Artikel 30.3 skall tillämpas för den fond som anges i artikel 148.1 för första gången avseende de betalningar som skall belasta 2008 års budget.”

2. Sektorslagstiftning

2.1. Europeiska fiskerifonden (EFF)

Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 antogs den 27 juli 2006. Förvaltningsmyndighetens skyldighet att offentliggöra en förteckning över stödmottagarna, namn på insatserna samt storleken på den offentliga finansiering som anslagits till insatsen anges tydligt i utkastet till genomförandeförordning (artikel 31), som förväntas bli antagen av kommissionen i slutet av mars 2007. Det föreligger dock redan en politisk överenskommelse med medlemsstaterna i EFF-kommittén.

2.2. Strukturfonder – Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden

Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. I kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning om tre fonder uppges i artikel 7.2. d att förvaltningsmyndigheten skall ansvara för att ”[o]ffentliggöra förteckningen över stödmottagare, insatsernas beteckning och beviljade offentliga stödbelopp, antingen elektroniskt eller på annat sätt. Namnen på deltagarna i en ESF-insats skall inte offentliggöras.”

2.3. Den gemensamma jordbrukspolitiken (direktstöd och marknadsåtgärder; landsbygdsutveckling

Kommissionen har just antagit ett förslag om ändring av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 som fastställer reglerna för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, både i form av direktstöd, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling. Syftet är att få med ett tillägg som gör det obligatoriskt att offentliggöra namnen på stödmottagarna. När den väl godkänts av rådet kommer förordningen att behöva kompletteras med genomförandebestämmelser.

BUDGETKONSEKVENSER

(jfr artikel 16 i de interna reglerna)

Politikområde: Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivningVerksamhet : Förbindelser med civilsamhället, öppenhet och information |

|

Arbetsprogram för: 2007-2008 |

1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (nummer och beteckning)

– 25.02.04.02 Allmänna publikationer

– och den budgetrubrik som gäller extraanställd och kontraktsanställd personal.

2. RÄTTSLIG GRUND

Uppgifter som följer av kommissionens befogenheter som institution.

3. SAMMANLAGDA SIFFROR FÖR BUDGETÅRET (i euro)

◘ 3 a – Innevarande budgetår: 2007

| | ÅB |

Inledande anslag för budgetåret (budget) | | 2 200 000 |

Överföringar | | --- |

Tilläggsanslag | | --- |

Anslag totalt | | 2 200 000 |

Anslag som redan tagits i anspråk under ett annat arbetsprogram | | 2 200 000(POP 2007) |

Disponibelt saldo | | |

Belopp till den föreslagna åtgärden | | 75 000 (redan inkluderad i POP 2007)+300 000 |

◘ 3 b – Överföringar mellan budgetår

| | ÅB |

Överföringar mellan budgetår | | --- |

Anslag som redan tagits i anspråk under ett annat arbetsprogram | | --- |

Disponibelt saldo | | --- |

Belopp till den föreslagna åtgärden | | --- |

◘ 3 c – Påföljande budgetår: 2008

Belopp som skall införas vid utarbetandet av 2008 års preliminära budgetförslag

| | ÅB |

Inledande anslag för budgetåret (budget) | | PBF 2008 ännu ej utarbetat |

Överföringar | | |

Tilläggsanslag | | |

Anslag totalt | | |

Anslag som redan tagits i anspråk under ett annat arbetsprogram | | |

Disponibelt saldo | | |

Belopp till den föreslagna åtgärden | | 450 000 |

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDERNA

Den 3 maj 2006 antog kommissionen en grönbok för att driva vidare sitt – KOM(2006) 194 - ”Europeiska öppenhetsinitiativ”' (ETI). Syftet var att sätta igång ett brett offentligt samråd i synnerhet om behovet av en mer strukturerad ram för det arbete som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyister). Efter detta samråd kommer kommissionen att inrätta ett nytt frivilligt register över lobbyister, med en funktion som gör det möjligt för de registrerade att bli varslade.

Åtgärden ger upphov till två typer av kostnader:

· Kostnader under budgetpost 25.02.04.02 för att täcka uppbyggnaden av registret (på Internet) samt underhållet av det.

· Kostnader för två kontraktsanställda på A-nivå. Detta är en extrakostnad som ännu inte täcks av medel som anslagits till generalsekretariatet.

– En anställd för att bidra till utformning, samordning och övervakning av arbetet inom det samlade projektet.

– En specialist med ansvar för projektets alla specifika IT-relaterade uppgifter.

5. BERÄKNINGSMETOD (euro)

Personal |

2007 | 8 månader | 2 anställda | 84 376 |

2008 | Hela året | 2 anställda | 127 104 |

2009 | | 1 anställd i 6 månader, 1 i 12 månader | 95 328 |

Framtagning och utveckling av registret |

2007 | Analys, visionsbeskrivning, genomförbarhetsstudie etc. 1 kontrakt | 75 000 |

| Framtagning av hanteringsmodul, spridningsmodul: Första fasen | 300 000 |

2008 | Utvecklingsarbetets andra fas (inkl. framtagning av version 1 och förberedelser för version 2): kontrakt | 450 000 |

2009 och därefter | Underhållskostnader | 50 000 per år |

TOTALT |

År | Anställda | Utveckling |

2007 | 84 376 | 375 000 |

2008 | 127 104 | 450 000 |

2009 | 95 328 | 50 000 |

6. PLAN ÖVER UTBETALNINGAR (euro)

Rubrik | Anslag | Utbetalningar |

| | | 2007 | 2008 |

25.02.04.02 | 2007 | 375 000 | 375 000 | |

| 2008 | 450 000 | | 450 000 |

| Totalt | 825 000 | 375 000 | 450 000 |

Anställda | 2007 | 84 376 | 84 376 | |

| 2008 | 127 104 | | 127 104 |

| Totalt | 211 480 | 84 376 | 127 104 |

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas med det anslag som beviljats till den ansvariga avdelningen i samband med det årliga anslagsförfarandet.

Med tanke på att 2007 års budget och den årliga politiska strategin för 2008 redan har antagits måste de nya personalbehoven täckas genom omplaceringar eller genom att man tar hand om redan befintliga anslag för extern personal.

[1] KOM(2006) 194.

[2] SEK(2005) 1300.

[3] KOM(2002) 704.

[4] http://eesc.europa.eu/sco/events/11_07_06_transparency/minutes-en.pdf.

[5] http://ec.europa.eu/transparency/eti/index_en.htm.

[6] EESK 1373/2006.

[7] ReK 235/2006.

[8] KOM(2002) 704.

[9] Bidragen kan läsas på: http://ec.europa.eu/comm/eti/contributions.htm

[10] Detta påverkar inte eventuella åtgärder som behövs för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ.

--------------------------------------------------