27.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/1

(1)

I artikel 33 i fördraget fastställs målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de särskilda åtgärder som krävs för tillämpningen av den är det nödvändigt att ta hänsyn till jordbruksnäringens särskilda karaktär, som är en följd av jordbrukets särskilda struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner. Vidare är det viktigt att beakta nödvändigheten av att gradvis genomföra lämpliga anpassningsåtgärder samt det faktum att jordbruket utgör en sektor som är nära förbunden med ekonomin i dess helhet. Statligt stöd kan endast berättigas om det följer dessa politiska mål.

(2)

Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (1) innebär en grundläggande förändring när det gäller det sätt på vilket gemenskapen beviljar stöd till jordbrukare. I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (2) fastställs en ram för landsbygdsutvecklingspolitiken för 2007–2013, och landsbygdsutvecklingens roll som den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare bekräftas. Artiklarna 88 och 89 i förordning (EG) nr 1698/2005 innehåller särskilda bestämmelser rörande statligt stöd. I artikel 5 föreskrivs att insatser för landsbygdutveckling skall vara förenliga med fördraget och alla rättsakter som antagits i enlighet med detta.

(3)

Eftersom ett stöds ekonomiska effekter inte är beroende av om det delvis finansieras av gemenskapen eller om det endast finansieras av en medlemsstat, anser kommissionen att det i princip måste finnas överensstämmelse och konsekvens mellan EU:s politik för kontroll av statliga stöd och det stöd som beviljas enligt gemenskapens egen gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik.

(4)

Genom en skrivelse av den 30 maj 2005 inbjöds medlemsstaterna att lägga fram förslag till en förenkling av reglerna för statligt stöd inom jordbrukssektorn. Arbetsgruppen för konkurrensvillkor inom jordbruket yttrade sig om dessa riktlinjer vid sina möten den 22 och 23 juni 2006 samt den 25 oktober 2006.

(5)

Dessa riktlinjer avser samtliga statliga stöd som beviljas för verksamheter knutna till produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget. De är tillämpliga på alla stödåtgärder, av vilket slag de än är, som omfattas av definitionen av statligt stöd i artikel 87.1 i fördraget, inklusive åtgärder som finansieras genom skatteliknande avgifter. Föreliggande riktlinjer är inte tillämpliga på statliga stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (3). I kapitel VII anges bestämmelser för stöd inom skogsbrukssektorn, och där ingår stöd för beskogning av jordbruksmark.

(6)

Med ”jordbruksprodukter” avses i dessa riktlinjer de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget samt produkter som omfattas av KN-nummer 4502, 4503 och 4504 (korkprodukter) och imitations- eller ersättningsprodukter för mjölk och mjölkprodukter (4), med undantag av produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (5).

(7)

I dessa riktlinjer avser ”bearbetning av en jordbruksprodukt” varje process som en jordbruksprodukt undergår, där den produkt som blir resultatet av processen också är en jordbruksprodukt, med undantag av sådana processer inom jordbruksföretag som är nödvändiga för att bearbeta en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen. Bearbetning av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget till produkter som inte är upptagna i den bilagan omfattas därmed inte av dessa riktlinjer.

(8)

I dessa riktlinjer avser ”saluföring av en jordbruksprodukt” att en jordbruksprodukt ställs fram eller visas upp i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut den på marknaden, med undantag av primärproducenters första försäljning till återförsäljare eller bearbetningsföretag och varje åtgärd för att förbereda en produkt för en sådan första försäljning. Primärproducenters försäljning till slutkonsumenter skall betraktas som saluföring om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte. Stöd för reklam för jordbruksprodukter omfattas av dessa riktlinjer medan reklam för produkter som inte omfattas av bilaga I omfattas av sektorsövergripande regler om statligt stöd (6).

(9)

Med ”små och medelstora företag” avses i dessa riktlinjer små och medelstora företag enligt definitionen i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (7).

(10)

I artikel 36 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna fastställs att fördragets bestämmelser om konkurrens skall tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet beslutar detta. I motsats till vad som gäller för andra sektorer regleras därför kommissionens befogenhet att kontrollera och övervaka statliga stöd till jordbrukssektorn inte direkt i fördraget utan i den lagstiftning som rådet har antagit enligt artikel 37 i fördraget, och är underkastad de restriktioner som rådet fastställer. I alla förordningar om upprättandet av en gemensam organisation av marknaderna föreskrivs dock i praktiken att bestämmelserna om statliga stöd enligt artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall tillämpas på produkterna i fråga. I artikel 88 i förordning (EG) nr 1698/2005 föreskrivs vidare uttryckligen att artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall gälla för stöd som medlemsstaterna beviljar för att stödja landsbygdens utveckling. Om inte särskilda begränsningar eller undantag fastställts i förordningarna i fråga skall därför bestämmelserna i fördraget tillämpas fullt ut på statliga stöd till jordbrukssektorn, med undantag av sådana stöd som särskilt riktas till det begränsade antal produkter som inte omfattas av den gemensamma organisationen av marknaderna (se punkt 21).

(11)

Trots att artiklarna 87, 88 och 89 är fullt tillämpliga på de sektorer som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaderna förblir dock tillämpningen underordnad de bestämmelser som fastställs i de berörda förordningarna. En medlemsstats hänvisning till bestämmelserna i artiklarna 87, 88 och 89 kan med andra ord inte gå före bestämmelserna i en förordning om organisationen av den marknadssektorn (8). Kommissionen kan därför under inga omständigheter godkänna ett stöd som inte är förenligt med de bestämmelser som reglerar en gemensam organisation av marknaden eller som skulle hindra den gemensamma organisationen av marknaden från att fungera tillfredsställande.

(12)

Kommissionen kommer inte att tillåta stöd till en sådan exportanknuten verksamhet, dvs. stöd som är direkt knutna till exporterade kvantiteter, eller stöd som är betingade av utnyttjandet av inhemska snarare än importerade varor, och inte heller stöd för upprättande och drift av ett distributionsnät eller för andra gängse utgifter knutna till exportverksamhet i andra medlemsstater. Stöd för kostnaderna för deltagande i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad utgör normalt inte exportstöd.

(13)

Med hänsyn till de särskilda bestämmelser som gäller för livsmedelshjälp till tredjeländer, kommer kommissionen under normala omständigheter inte tillåta statliga stöd för uppköp av jordbruksprodukter inom gemenskapen som sedan beviljas som livsmedelshjälp i tredjeländer.

(14)

Dessa riktlinjer skall gälla om inte något annat följer av särskilda undantag i fördragen eller gemenskapslagstiftningen.

(15)

För att anses förenlig med den gemensamma marknaden skall en stödåtgärd innehålla en stimulansfaktor eller kräva en motprestation från mottagaren. Ensidiga statliga stödåtgärder som endast har till syfte att förbättra producenternas finansiella situation, men som inte på något sätt bidrar till sektorns utveckling, och i synnerhet stöd som enbart beviljas på grundval av pris, kvantitet, produktionsenhet eller produktionsmedel anses utgöra driftsstöd som inte är förenliga med den gemensamma marknaden, om inte undantag uttryckligen medges i gemenskapslagstiftningen eller i dessa riktlinjer. Sådana stöd kan på grund av sin art även inverka störande på mekanismerna inom den gemensamma organisationen av marknaden.

(16)

Av samma skäl kan stöd som beviljas retroaktivt för verksamhet som mottagaren redan påbörjat inte anses innehålla den stimulansfaktor som krävs och de skall anses utgöra driftsstöd som endast har till syfte att befria mottagaren från en finansiell börda. För att stödets stimulanseffekt skall bli så stor som möjligt och för att detta skall vara lätt att påvisa vid eventuell anmälan, skall medlemsstaternas regler för stödberättigande omfatta följande steg som skall föregå beviljande av stöd:

Stöd enligt en stödordning får endast beviljas för verksamhet som redan har utförts eller tjänster som redan har tagits i anspråk efter det att stödsystemet har inrättats och förklarats förenligt med fördraget av kommissionen.

Om stödordningen skapar en automatisk rättighet att erhålla stöd, som inte kräver någon ytterligare administrativ åtgärd, får stödet självt endast beviljas för verksamhet som redan har utförts eller tjänster som redan har tagits i anspråk efter det att stödsystemet har inrättats och förklarats förenligt med fördraget av kommissionen.

Om stödordningen kräver att en ansökan skall lämnas in till den berörda behöriga myndigheten får stödet självt endast beviljas för verksamhet som redan har utförts eller tjänster som redan har tagits i anspråk efter det att följande villkor har uppfyllts:

Individuellt stöd utanför en stödordning får endast beviljas för verksamhet som redan har utförts eller tjänster som redan har tagits i anspråk efter det att kriterierna i led b och c ovan har uppfyllts.

Dessa krav skall inte gälla för kompenserande stödordningar.

(17)

På grund av likheterna mellan företag som bearbetar och saluför jordbruksprodukter och företag som inte är jordbruksföretag (t.ex. inom sektorn för bearbetning av livsmedel) bör reglerna för statligt stöd till företag som bearbetar och marknadsför jordbruksprodukter harmoniseras med reglerna för företag som inte är jordbruksföretag. Denna politik bör tillämpas oberoende av syftet med det statliga stödet, t.ex. stöd för investeringskostnader, miljöskydd eller tekniskt stöd. Kommissionen har i detta sammanhang redan inbegripit bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i

(18)

Till följd av sådan harmonisering med reglerna för företag som inte är jordbruksföretag är det möjligt att större företag inte längre kan beviljas vissa typer av stöd, framför allt tekniskt stöd som rådgivning. Stöd till större företag kommer i detta avseende i framtiden att begränsas till stöd av mindre betydelse.

(19)

Om det inte föreskrivs uttryckligen i dessa riktlinjer, genom hänvisning till jordbrukssektorn i en motsatsställning antingen i förhållande till primärproduktionen (jordbrukare) eller bearbetning och saluföring, får stöd till förmån för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter endast förklaras förenliga med artikel 87.2 eller 87.3 i fördraget om samma stöd också skulle förklaras förenligt i det fall det beviljas företag utanför jordbrukssektorn som inte är verksamma inom vissa typer av sektorer som transport eller fiske.

(20)

Eftersom de ytterst särskilda förhållanden som råder inom jordbrukets primärproduktion måste beaktas vid bedömning av stöd som har till syfte att gynna mindre gynnade regioner enligt artikel 36 i förordning (EG) nr 1698/2005, kan kommissionens riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007-2013 (11) inte tillämpas på primärproduktionen. De skall dock tillämpas på bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i den mån detta föreskrivs i dessa riktlinjer.

(21)

Som anges ovan regleras vissa typer av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I i fördraget ännu inte av en gemensam organisation av marknaden. Hit hör i synnerhet annan potatis än stärkelsepotatis, hästkött, kaffe och vinäger som härrör från alkohol samt kork. I frånvaro av en gemensam organisation av marknaden förblir bestämmelserna i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (12) tillämpliga på statliga stöd som är särskilt riktade till dessa produkter. I artikel 3 fastställs att endast bestämmelserna i artikel 88.1 och i den första meningen i artikel 88.3 gäller för dessa stöd. Medlemsstaterna skall därför i god tid informera kommissionen så att den kan lämna synpunkter på eventuella planer att bevilja eller ändra stöd. Kommissionen kan för sin del inte motsätta sig beviljandet av sådant stöd genom ett slutligt negativt beslut. När kommissionen bedömer sådana stöd kommer den att ta hänsyn till frånvaron av gemensam organisation av marknaderna på gemenskapsnivå och det faktum att det i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs en princip som innebär att gemenskapens stöd generellt bör beviljas i form av frikopplat stöd som inte är knutet till särskilda produkter eller pågående produktion. Det måste också noteras att vissa organisationer av marknaderna inte innehåller några bestämmelser om inhemskt gemenskapsstöd. Under förutsättning att de nationella stödordningarna följer den principen kommer kommissionen inte att göra några kommentarer, även om de berörda åtgärderna utgör driftsstöd som i vanliga fall skulle vara förbjudet. När den gör sina kommentarer kommer kommissionen också att ta hänsyn till risken för att stödet betalas ut för en produkt som inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden, men som ändå gynnar produktionen av en produkt som omfattas av en sådan organisation. Detta gäller framför allt inom potatissektorn. Om en medlemsstat inte rättar sig efter kommissionens kommentarer och rekommendationer förbehåller sig kommissionen rätten att tillämpa artikel 226 i fördraget.

(22)

Enligt artikel 6 i fördraget skall ”miljöskyddskraven integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling”. Den verksamhet som avses i artikel 3 omfattar både jordbruks- och konkurrenspolitik. Därför blir det nödvändigt att lägga särskild vikt vid miljöfrågor i framtida anmälningar om statligt stöd, även i de fall då stödordningarna inte särskilt rör miljöfrågor. Om det till exempel rör sig om en stödordning för investeringar som är avsedda att öka produktionen och som innebär en ökad användning av knappa resurser eller att föroreningarna ökar, kommer det att bli nödvändigt att påvisa att ordningen inte kommer att leda till en överträdelse av gemenskapens miljöskyddslagstiftning eller på annat sätt skada miljön. Alla framtida anmälningar om statligt stöd bör omfatta en beskrivning av den stödberättigande åtgärdens förväntade miljökonsekvenser. Ofta kommer detta inte att innebära något annat än en bekräftelse av att inga miljökonsekvenser förväntas. Kommissionen förbehåller sig rätten att begära sådan ytterligare information och sådana åtgärder och villkor som den bedömer är nödvändiga för att garantera ett adekvat miljöskydd.

(23)

Kommissionen kommer att bedöma de stödåtgärder som inte omfattas av dessa riktlinjer från fall till fall och därvid ta hänsyn till de riktlinjer som fastställts i artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget samt gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik och politik för landsbygdsutveckling. Medlemsstater som föreslår stöd till jordbrukssektorn som inte täcks av dessa riktlinjer måste tillhandahålla en ekonomisk bedömning av åtgärdernas positiva inverkan på utvecklingen inom jordbrukssektorn, samt av riskerna för att konkurrensen kommer att snedvridas på grund av den berörda åtgärden. Kommissionen kommer endast att godkänna sådana åtgärder om det positiva bidraget till utvecklingen av sektorn utan tvekan överväger riskerna för att konkurrensen skall snedvridas.

(24)

Samtliga stödnivåer i dessa riktlinjer anges som det totala stödbeloppet uttryckt som en procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna (bruttobidragsekvivalenter), om inte något annat anges.

(25)

I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs en rad stödåtgärder för landsbygdsutveckling. I det här kapitlet i riktlinjerna fastställs regler för statligt stöd för sådana åtgärder och vissa andra åtgärder som är nära knutna till landsbygdsutvecklingen.

(26)

Det är nödvändigt att garantera samstämmigheten mellan landsbygdsutvecklingsåtgärder som föreslås för samfinansiering inom medlemsstaternas program för landsbygdsutveckling och landsbygdsutvecklingsåtgärder som finansieras genom statligt stöd. Därför skall varje anmälan av stöd för investeringar (kapitel IV.A och IV.B), stöd för miljö och djurskydd (kapitel IV.C), stöd för att kompensera för naturbetingade svårigheter i vissa områden (kapitel IV.D), stöd för att uppfylla normer (kapitel IV.E) och startstöd till unga lantbrukare (kapitel IV.F) åtföljas av dokumentation som visar hur det statliga stödet passar in i och är förenligt med de berörda programmen för landsbygdsutveckling. Statligt stöd som inte är förenligt med det berörda programmet för landsbygdsutveckling, i synnerhet statligt stöd som leder till ökad kapacitet för vilken det inte finns några normala avsättningsmöjligheter på marknaden, kommer inte att tillåtas.

(27)

Detta avsnitt skall tillämpas på investeringar i samband med primärproduktion av produkter som omfattas av bilaga I till fördraget. Det skall inte tillämpas på investeringar på jordbrukföretaget i syfte att främja bearbetning och saluföring av sådana produkter.

(28)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

a)

För åtgärder för att omstrukturera och utveckla den fysiska potentialen samt främja innovation, föreskrivs i artikel 26.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 stöd för materiella och/eller immateriella investeringar som förbättrar de generella prestationerna på företaget.

b)

Enligt artikel 26.1 i förordning gäller att om en investering görs för att uppfylla gemenskapsnormer, får stöd endast beviljas för att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer. För att en sådan norm skall uppfyllas kan ett uppskov beviljas på högst 36 månader, från och med den dag då normen blev bindande för jordbruksföretaget. För unga jordbrukare som erhåller startstöd, kan stöd beviljas för investeringar för att uppfylla befintliga gemenskapsnormer om det fastställs i den affärsplan som avses i artikel 22.1 c i förordning (EG) nr 1698/2005. Uppskovet för att uppfylla normen får inte överstiga 36 månader från och med startdatum.

c)

Enligt artikel 88.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 får stöden för att modernisera jordbruksföretag inte överskrida de gränser som anges i bilagan till förordningen och som återges nedan:

d)

Förbudet enligt artikel 88.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 gäller inte stöd som avser investeringar som i första hand görs i allmänhetens intresse i samband med bevarande av traditionella landskap som formats genom jord- och skogsbruk, eller i samband med att byggnader på en gård flyttas, skydd och förbättring av miljön, bättre hygieniska villkor och djurskydd på djurhållningsföretag samt arbetarskydd.

e)

Om jordbruksbyggnader måste förflyttas till följd av expropriation, vilket enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning berättigar till kompensation, kommer betalningen av sådan kompensation normalt sett inte att betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

f)

Medlemsstater som väntar med att genomföra obligatoriska gemenskapsnormer till efter det datum som fastställs i gemenskapslagstiftningen kan genom sådana förseningar skapa fördelar för sina jordbrukare jämfört med jordbrukare i medlemsstater som infört de nya normerna i enlighet med de datum för genomförandet som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning. Denna risk för snedvridning av konkurrensen får inte ökas ytterligare genom att höga belopp statliga stöd beviljas till jordbrukare som utsätts för kostnader till följd av nya normer senare än vad som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning. Vid fastställandet av lämplig stödnivå för investeringar knutna till uppfyllandet av nyligen införda normer, bör hänsyn dock tas till det faktum att sådana normer ofta medför kostnader för jordbrukaren utan att inkomstpotentialen ökar. Den högsta stödnivån för investeringar i samband med nyligen införda normer bör därför begränsas till investeringar som görs inom ramen för den tidtabell som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning. Investeringar i ett senare skede bör endast kunna omfattas av en lägre stödnivå. En sådan stödnivå skall återspegla den försening som uppstått och bör efter en viss tid minskas till noll.

g)

När det gäller genomförandet av direktiv 91/676/EEG bör hänsyn tas till de särskilda problemen och behoven i de medlemsstater som anslöt sig till gemenskapen den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007.

h)

Statligt stöd för inköp av begagnad utrustning bör godkännas när det gäller små och medelstora företag, för vilka den lägre kostnaden för sådan utrustning kan vara ett viktigt första steg mot modernisering, framför allt för jordbruksföretag som utgår från en mycket låg teknisk standard och med litet kapital. Större företag bör endast kunna få investeringsstöd i samband med införskaffande av ny utrustning.

(29)

Stöd för investeringar i jordbruksföretag skall anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1857/2006. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.7 c i förordning (EG) nr 1857/2006 får stöd också beviljas upp till samma nivå och enligt samma villkor som de som fastställs i nämnda artikel 4 för särskilda jordbruksprodukter samt för dräneringsarbeten eller bevattningsutrustning och bevattningsarbeten, såvida inte en sådan investering leder till att vattenanvändningen minskar med minst 25 %, Det maximala stödbeloppet enligt artikel 4.9 i förordning nr 1857/2006 är inte tillämpligt.

(30)

Stöd för bevarande av traditionella landskap och byggnader skall anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt [artikel 5 i den gruppundantagsförordning som ersätter förordning 1/2004]. Den övre gräns på 10 000 euro som fastställs i [artikel 5.2 i den gruppundantagsförordning som ersätter förordning 1/2004] kan dock överskridas i vederbörligen motiverade fall.

(31)

Stöd till flyttning av byggnader vid ett jordbruk skall anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt [artikel 6 i den gruppundantagsförordning som ersätter förordning 1/2004].

(32)

Investeringsstöd som leder till extra kostnader i samband med bevarande och förbättring av den naturliga miljön, förbättring av hygienförhållandena på djurhållningsföretag eller av djurskyddet inom djurhållningen skall anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt [artikel 4.2 e i den gruppundantagsförordning som ersätter förordning 1/2004]. För investeringsutgifter som uppstår efter de datum för uppfyllande av nyligen införda normer som fastställs i [artikel 2.10 i den gruppundantagsförordning som ersätter förordning 1/2004], skall den högsta tillåtna stödnivån vara

(33)

Stöd på 75 % för extra kostnader till följd av sådana investeringar i de medlemsstater som anslöt sig till gemenskapen den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007 som krävs för genomförandet av direktiv 91/676/EEG, skall anses förenliga med artikel 87.3 c i fördraget till och med den 31 december 2008 respektive 31 december 2010. Denna stödnivå skall strängt begränsas till de extra stödberättigande kostnader som krävs, och stöd får inte beviljas för investeringar som leder till ökad produktionskapacitet. Kommissionen kommer att vara särskilt noga med att kontrollera att de föreslagna stödåtgärderna är förenliga med de handlingsplaner som fastställs i enlighet med direktiv 91/676/EEG.

(34)

Stöd på 50 % i mindre gynnade områden eller i de områden som avses i artikel 36 a i, 36 a ii och 36 a iii i förordning (EG) nr 1698/2005 och på 40 % av stödberättigande investeringar i andra områden för extra kostnader för investeringar knutna till genomförandet av direktiv 91/676/EEG, skall anses förenliga med artikel 87.3 c i fördraget i den mån som de stöds enligt förordning (EG) nr 1698/2005. Denna stödnivå skall strängt begränsas till de extra stödberättigande kostnader som krävs, och stöd får inte beviljas för investeringar som leder till ökad produktionskapacitet. Kommissionen kommer att vara särskilt noga med att kontrollera att de föreslagna stödåtgärderna är förenliga med de handlingsplaner som fastställs i enlighet med direktiv 91/676/EEG. Stödåtgärder för genomförande av direktiv 91/676/EEG som kommissionen förklarat förenliga med fördraget innan dessa riktlinjer trädde i kraft, får fortsätta att löpa fram till den 31 december 2008 och till de stödnivåer som godkänts av kommissionen.

(35)

Inget stöd får tillåtas för investeringar i syfte att följa befintliga gemenskapsnormer eller nationella normer. Investeringsstöd som beviljas unga jordbrukare för investeringar i syfte att följa befintliga gemenskapsnormer eller nationella normer skall anses förenliga med artikel 87.3 c i fördraget när de anges i den affärsplan som avses i artikel 22.1 c i förordning (EG) nr 1698/2005. Sådant stöd skall godkännas upp till 60 % av unga jordbrukares stödberättigande investeringar i mindre gynnade områden eller områden som avses i artikel 36 a i, 36 a ii och 36 a iii i förordning (EG) nr 1698/2005, och upp till 50 % av unga jordbrukares investeringar i andra områden. Stödet måste begränsas till extra kostnader i samband med genomförandet av normen, vilka uppstått inom 36 månader från dagen för företagsstarten.

(36)

Anmälningar avseende investeringsstöd till jordbruksföretag skall åtföljas av dokumentation som visar att stödet målinriktas på tydligt definierade mål som speglar kartlagda strukturella och territoriella behov samt strukturella brister.

(37)

Om en gemensam organisation av marknaden, däribland system för direktstöd, som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) omfattar produktionsrestriktioner eller begränsning av gemenskapsstödet för de enskilda jordbrukarna, jordbruksföretagen eller bearbetningsanläggningarna, får inget investeringsstöd ges inom ramen för statligt stöd för investeringar som leder till att produktionen ökar utöver dessa restriktioner eller begränsningar

(38)

Kommissionen kommer att analogt tillämpa bestämmelserna i detta avsnitt på investeringar i primär jordbruksproduktion som inte görs av jordbrukaren, till exempel när en grupp producenter köper utrustning för gemensamt bruk.

(39)

Kommissionen kommer inte att förklara stöd för inköp av begagnad utrustning förenligt med fördraget om sådant stöd beviljas stora företag.

(40)

Detta avsnitt gäller investeringsstöd i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

(41)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(42)

Investeringsstöd som beviljas företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter skall anses förenligt med artikel 87.3 a eller c i fördraget om de uppfyller alla villkor enligt någon av följande bestämmelser:

(43)

Om inget annat anges i dessa riktlinjer, t.ex. i fråga om investeringsstöd knutet till miljöskydd, kommer kommissionen endast att godkänna stöd för investeringar i företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och som har minst 750 anställda och en omsättning på minst 200 miljoner euro, om stödet uppfyller alla villkor enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013, upp till ett maxbelopp som fastställs i den godkända regionalstödskartan 2007–2013 för medlemsstaten i fråga, i områden som är berättigade till regionalstöd. Investeringsstöd som inte uppfyller dessa villkor kommer under normala omständigheter att förklaras oförenligt med EG-fördraget. Stöd får inte beviljas för framställning och saluföring av imitations- eller ersättningsprodukter för mjölk och mjölkprodukter.

(44)

Kommissionen kommer endast att förklara stöd för inköp av begagnad utrustning förenligt med fördraget om stödet ges till små och medelstora företag.

(45)

Stöd som avser investeringar med stödberättigande kostnader som överskrider 25 miljoner euro eller där det faktiska stödbeloppet överskrider 12 miljoner euro skall anmälas separat till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.

(46)

Anmälningar avseende investeringsstöd i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter skall åtföljas av dokumentation som visar att stödet målinriktas på tydligt definierade mål som speglar kartlagda strukturella och territoriella behov samt strukturella brister.

(47)

Om en gemensam organisation av marknaden, däribland system för direktstöd, som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) omfattar produktionsrestriktioner eller begränsning av gemenskapsstödet för de enskilda jordbrukarna, jordbruksföretagen eller bearbetningsanläggningarna får inget statligt stöd beviljas för investeringar som leder till att produktionen ökar utöver dessa restriktioner eller begränsningar.

(48)

Detta avsnitt gäller endast stöd som beviljas primärproducenter (jordbrukare), om inget annat uttryckligen anges.

(49)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(50)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(51)

Stöd för miljövänligt jordbruk eller åtaganden att förbättra djurens välbefinnande skall anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla krav enligt artiklarna 39 och 40 i förordning (EG) nr 1698/2005, samt i relevanta genomförandebestämmelser som antagits av kommissionen.

(52)

När medlemsstaterna anmäler stöd till förmån för miljövänligt jordbruk eller åtaganden att förbättra djurens välbefinnande måste de se till att sådana ordningar anpassas till relevanta ändringar av förordning (EG) nr 1698/2005 eller genomförandebestämmelser för denna förordning som antagits av kommissionen.

(53)

En medlemsstat som önskar bevilja ytterligare stöd utöver de högsta belopp som fastställs enligt artiklarna 39.4 och 40.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall tillhandahålla handlingar som styrker att åtgärderna uppfyller alla villkor enligt den förordningen och relevanta genomförandebestämmelser. Den skall också tillhandahålla en motivering till de ytterligare stödbetalningarna, i vilken det skall ingå en detaljerad beskrivning av de kostnadskomponenter som ingår, baserad på inkomstbortfall och extra kostnader till följd av åtagandet.

(54)

Stöd som överstiger beloppen i bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005 skall i princip endast anses förenliga med artikel 87.3 c i fördraget om de beviljas för merkostnader och/eller inkomstbortfall som påvisas, i exceptionella fall med beaktande av särskilda omständigheter som vederbörligen skall motiveras, för åtaganden som medför en reell förändring av jordbruksmetoderna och får en påvisbar och väsentlig inverkan på miljön. Om inga exceptionella fördelar för miljöskyddet kan påvisas, kan sådant högre stöd alltså inte godkännas för jordbrukare som inte erbjuder något annat än att inte förändra de nuvarande metoderna på den mark som berörs (t.ex. att inte ersätta extensivt bete med mer intensiva produktionsformer).

(55)

Om en medlemsstat vill kompensera för transaktionskostnader som uppstått på grund av åtaganden att bedriva miljövänligt jordbruk och förbättra djurens välbefinnande, måste den tillhandahålla handlingar som styrker dessa kostnader, exempelvis inkomstjämförelser med jordbrukare som inte ingått sådana åtaganden. Kommissionen kommer därför inte under normala omständigheter att godkänna statligt stöd för transaktionskostnader för att fortsätta sådana åtaganden för miljövänligt jordbruk eller för att förbättra djurens välbefinnande som ingåtts i det förflutna, förutom om en medlemsstat kan påvisa att sådana kostnader fortfarande uppstår eller att nya transaktionskostnader uppstår.

(56)

I de fall då transaktionskostnaderna beräknas på grundval av genomsnittliga kostnader och/eller genomsnittsjordbruk, bör medlemsstaterna kunna visa att det inte sker någon överkompensation framför allt av större jordbruksföretag. Vid beräkningen av kompensationen skall medlemsstaterna ta hänsyn till om de berörda transaktionskostnaderna uppstår per jordbruk eller per hektar.

(57)

Stöd för kostnaderna för icke-produktiva investeringar förbundna med fullgörandet av åtaganden inom ramen för åtaganden om att bedriva miljövänligt jordbruk får beviljas med upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna. I detta fall bör icke-produktiva investeringar inte leda till en nettoökning av jordbruksföretagets värde eller lönsamhet.

(58)

Om en medlemsstat undantagsvis lägger fram ett förslag om att bevilja statligt stöd för åtaganden med kortare varaktighet än den som föreskrivs i förordning (EG) nr 1698/2005, bör den lämna en noggrann motivering samt styrka att åtgärdens miljöeffekter kan uppnås under den kortare tid som föreslås. Det stödbelopp som föreslås bör återspegla åtgärdens kortare varaktighet.

(59)

För utformningen av den framtida politiken har framför allt följande överväganden gjorts:

(60)

Kommissionen kommer att förklara statligt stöd förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt artikel 38 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 samt relevanta genomförandebestämmelser som antagits av kommissionen. Stöd kommer endast att tillåtas för skyldigheter som går längre än tvärvillkoren och de villkor som fastställs i artikel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003. Stöd som beviljas i strid med principen om att förorenaren betalar bör bara beviljas undantagsvis och vara tillfälligt och gradvis avtagande.

(61)

Investeringsstöd till jordbrukare i samband med miljöskydd behandlas i kapitel IV.A ovan.

(62)

Kommissionen kommer att granska alla andra stöd för miljöskydd på grundval av gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till skydd för miljön, som därmed förklaras tillämpliga på jordbrukssektorn. Om de riktlinjerna skulle ändras eller ersättas, skall de nya bestämmelserna gälla om inget annat anges i dem.

(63)

Stöd för miljöskydd till företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter skall förklaras förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. När det gäller investeringsstöd för miljöskydd är det möjligt att tillämpa en högre högsta stödnivå, genom tillämpning av de regler för investeringsstöd som fastställs i kapitel IV.B ovan.

(64)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare).

(65)

I artikel 37 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 föreskrivs stöd för bergsområden med naturbetingade svårigheter på högst 250 euro per hektar UJA och stöd i områden med andra svårigheter på höst 150 euro per hektar UJA. I vederbörligen motiverade fall kan ett högre stöd beviljas, under förutsättning att det genomsnittliga beloppet för alla utbetalningar som beviljas på medlemsstatsnivå inte överskrider den övre gränsen. Enligt artikel 88.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 förbjuds statligt stöd till jordbrukare för att kompensera naturbetingade svårigheter i bergsområden och svårigheter i andra områden om det inte uppfyller villkoren i artikel 37. I vederbörligen motiverade fall får emellertid ytterligare stöd beviljas utöver de belopp som fastställs i enlighet med artikel 37.3.

(66)

Enligt tredje stycket i artikel 94 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall artikel 37 och artikel 88.3 tillämpas från och med den 1 januari 2010, med förbehåll för en rättsakt som rådet antagit i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget. Enligt artikel 93.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall till dess relevanta bestämmelser i förordning (EG) nr 1257/1999 fortsätta att tillämpas, särskilt artiklarna 14.2, 15 och 51.3 i den förordningen. Genom rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (25) höjs det högsta genomsnittliga belopp per hektar som får beviljas på grundval av artikel 15 i förordning (EG) nr 1257/1999 från 200 euro till 250 euro i fall som är vederbörligen motiverade av objektiva omständigheter. I motsats till vad som är fallet enligt artikel 88.3 i förordning (EG) nr 1698/2005, förbjuds i artikel 51.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 statligt stöd som överstiger det högsta belopp som fastställs i bilagan till den förordningen, dvs. statligt stöd över ett genomsnitt på 250 euro per hektar.

(67)

En konsekvent metod för beräkning av de ekonomiska effekterna av erkända svårigheter bör fastställas, utarbetad på grundval av kommissionens erfarenheter. Metoden skall bland annat garantera att den ekonomiska effekten av naturbetingade svårigheter inte överkompenseras.

(68)

Snedvridning av handeln och allvarliga obalanser i de övergripande stödnivåerna mellan de olika medlemsstaterna bör undvikas. En övre gräns för kompensation bör därför fastställas.

(69)

Dessa regler kan komma att ses över när artikel 37 och artikel 88.3 i förordning nr 1698/2005 träder i kraft.

(70)

Fram till ikraftträdandet av artiklarna 37 och 88.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 kommer kommissionen att förklara statligt stöd förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor i artikel 14.1, de första två strecksatserna i artikel 14.2 samt artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999, och i alla genomförandebestämmelser till den förordningen som antas av kommissionen, och om stödmottagarna uppfyller skyldigheter enligt tvärvillkor.

(71)

Om statliga stöd kombineras med stöd enligt förordning (EG) nr 1257/1999 får det totala stödet till jordbrukaren inte överstiga de belopp som anges i artikel 15 i samma förordning.

(72)

Fram till ikraftträdandet av artiklarna 37 och 88.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 kommer kommissionen att förklara statligt stöd förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller villkoren i dessa artiklar, och i alla genomförandebestämmelser som antas av kommissionen.

(73)

I samtliga fall, både för stöd som beviljas enligt både förordning (EG) nr 1257/1999 och enligt förordning (EG) nr 1698/2005, skall statligt stöd endast anses förenligt med artikel 87.3 c i fördraget enligt följande villkor:

(74)

I enlighet med reglerna för landsbygdsutveckling förbehåller sig kommissionen rätten att kräva gradvis avtagande betalningar för jordbruk över en viss storlek. Därför skall storleken på det jordbruk som skall omfattas av dessa stöd anges i anmälningarna.

(75)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare).

(76)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(77)

Kommissionen kommer att förklara statligt stöd förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller alla villkor i artikel 31 och artikel 88.5 och 88.6 i förordning (EG) nr 1698/2005, samt i alla genomförandebestämmelser som antagits av kommissionen.

(78)

Stöd som överstiger den högsta gräns som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005 får inte täcka mer än 80 % av jordbrukarnas kostnader och inkomstbortfall. Det sammanlagda stödet, inklusive allt gemenskapsstöd, får inte överstiga 12 000 euro per företag. Detta belopp får inte överskridas under en femårsperiod, om stöd beviljas för uppfyllande av mer än en norm.

(79)

Stöd får endast beviljas i samband med normer som, om de beräknas för ett genomsnittsjordbruk inom den sektor och medlemsstat som berörs av normen, kan påvisas vara den direkta orsaken till

(80)

Stöd får endast beviljas i fråga om normer som leder till en sådan ökning av driftskostnaderna eller ett sådant inkomstbortfall för minst 25 % av alla jordbruk inom (del)sektorn i den medlemsstat som berörs av normen.

(81)

När det gäller nationella normer skall medlemsstaterna kunna styrka att införandet av den berörda normen på nationell nivå riskerar att medföra en betydande konkurrensnackdel för de berörda producenterna. Styrkandet av en sådan nackdel skall ske på grundval av de genomsnittliga nettovinstmarginalerna för genomsnittsjordbruk inom den (del)sektor som berörs av normen.

(82)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare).

(83)

Startstöd till unga jordbrukare tenderar att stimulera hela sektorns utveckling och förebygga avfolkningen i landsbygdsområden. Artikel 22 i förordning (EG) nr 1698/2005 omfattar därför ett gemenskapssystem för att stödja unga jordbrukares etablering.

(84)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd till unga jordbrukares etablering är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller villkoren i artikel 22 i förordning (EG) nr 1698/2005 och i varje genomförandebestämmelse till den förordningen som antas av kommissionen.

(85)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare).

(86)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(87)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för förtidspensionering är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller kraven i artikel 23 i förordning (EG) nr 1698/2005. Kommissionen kommer att tillåta utbetalningar som överstiger de maxbelopp som fastställs i förordningen under förutsättning att medlemsstaten visar att dessa utbetalningar inte överförs till aktiva jordbrukare.

(88)

Under förutsättning att sådana stödordningar är förbundna med krav på permanent och definitivt upphörande av all kommersiell jordbruksverksamhet, kommer kommissionen att godkänna att statligt stöd beviljas för jordbrukare som överger all jordbruksverksamhet.

(89)

I utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden: På grund av jordbruksproduktionens varierande karaktär har kommissionen traditionellt sett haft en positiv syn på utbetalning av startstöd för att ge jordbrukarna incitament att förena sig i producentgrupper. Detta stöd skall främja grupperingar av jordbrukare i syfte att koncentrera deras utbud och anpassa deras produktion till marknadens krav. För att fokusera stödet på små producentgrupper och undvika att stora stödbelopp betalas ut bör dock detta stöd begränsas till små och medelstora företag och hållas inom ett maxbelopp.

(90)

Kommissionen kommer att förklara att startstöd för producentgrupper är förenligt med artikel 87.3 i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 9 i utkastet till undantagsförordning].

(91)

Detta avsnitt omfattar inte stöd till andra jordbruksorganisationer med verksamhet som inbegriper jordbruksproduktion, t.ex. ömsesidigt stöd, avbytartjänster och företagsledningstjänster, som utförs på medlemmarnas jordbruksföretag men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden. Kommissionen kommer dock att tillämpa de principer som fastställs i detta avsnitt på stöd som beviljas för att täcka startkostnader för producentsammanslutningar som skall ansvara för att övervaka användningen av ursprungsbeteckningar eller kvalitetsmärkningar.

(92)

Stöd som beviljas producentgrupper eller deras sammanslutningar för att täcka kostnader som inte rör startkostnaderna, till exempel för investeringar eller marknadsföringsaktiviteter, kommer att bedömas enligt reglerna för sådant stöd.

(93)

Ett krav på stödordningar som godkänns enligt detta avsnitt är att de måste anpassas till eventuella förändringar i de förordningar som styr de gemensamma marknadsordningarna.

(94)

Som alternativ till att bevilja stöd till producentgrupper eller sammanslutningar av producentgrupper, får stöd upp till samma totala belopp beviljas direkt till producenter, för att kompensera dem för deras bidrag till de kostnader som är förknippade med gruppernas verksamhet under de fem första åren efter det att gruppen bildats. Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd för kostnader enligt det här avsnittet som riktas till stora företag.

(95)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(96)

Kommissionen kommer att förklara att stöd för sammanläggning av skiften är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i artikel 13 i [den nya undantagsförordningen].

(97)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(98)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för att främja produktionen av kvalitetsjordbruksprodukter som betalas ut till primärproducenter (jordbrukare) är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 14 i den framtida undantagsförordningen].

(99)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsjordbruksprodukter, som betalas till företag som är verksamma med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga krav i artikel 5 i förordning (EG) nr 70/2001.

(100)

Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd för kostnader enligt det här avsnittet som riktas till stora företag.

(101)

Stöd för investeringar som är nödvändiga för att modernisera produktionsanläggningar, inbegripet investeringar som är nödvändiga för att hantera dokumentationssystem och utföra process- och produktkontroller, får endast beviljas i enlighet med bestämmelserna i kapitlen IV.A och IV.B ovan, beroende på det enskilda fallet.

(102)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(103)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd till primärproducenter (jordbrukare) är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 15 i den framtida undantagsförordningen].

(104)

Tekniskt stöd till primärproducenter (jordbrukare) kan tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oavsett deras storlek.

(105)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd till företag med verksamhet inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga krav i artikel 5 i förordning (EG) nr 70/2001.

(106)

Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd för kostnader enligt punkterna 104 och 105 som riktas till stora företag.

(107)

Kommissionen kommer från fall till fall att granska statligt stöd till annan verksamhet för spridning av ny teknik, som relativt småskaliga pilotprojekt eller demonstrationsprojekt. Medlemsstaterna skall tillhandahålla en tydlig beskrivning av projektet med en förklaring av projektets nyskapande karaktär och allmänintresset av att ge det stöd (t.ex. för att det inte testats tidigare) och visa att följande villkor uppfylls:

(108)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(109)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd till animaliesektorn är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i artikel 16.1 a, b och c och artikel 16.3 i [den nya undantagsförordningen]. Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd till större företag för sådana kostnader som omfattas av det här kapitlet

(110)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(111)

Kommissionen kommer att från fall till fall granska de förslag om beviljande av statligt stöd som utformats för att tillgodose dessa områdens behov, på grundval av de särskilda bestämmelser som är tillämpliga på dessa områden. Kommissionen kommer också att beakta om de berörda åtgärderna är förenliga med programmen för landsbygdsutveckling för de berörda områdena och vilken inverkan de har på konkurrensen i både de berörda områdena och andra delar av gemenskapen.

(112)

God risk- och krishantering är ett centralt verktyg för en livskraftig hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor i gemenskapen. Diskussionen har nyligen stimulerats av kommissionens meddelande om risk- och krishantering inom jordbruket (28). Vid diskussionerna på rådsnivå under 2005 (29) kom man enhälligt fram till att användningen av statligt stöd för risk- och krishanteringsåtgärder måste omfattas av gemenskapens tillämpliga konkurrensregler. Rådet enades om att verktyg för riskhantering därför måste vara förenliga med bestämmelserna i gemenskapens riktlinjer om statligt stöd inom jordbrukssektorn för att vara stödberättigande. Det rådde stor enighet bland medlemsstaterna om att offentlig finansiering visserligen kan vara nödvändig, i synnerhet när det gäller inrättandet av nya verktyg och för att ge dem en smidig start, men att ett gemensamt ansvar och därmed även ett finansiellt bidrag från jordbruksproducenterna också är nödvändigt.

(113)

För vissa typer av risker och kriser inom jordbrukssektorn kan beviljandet av statligt stöd vara en lämplig stödform. Man måste dock alltid hålla i minnet att en medlemsstat aldrig är skyldig att faktiskt bevilja statligt stöd. Därmed kan en producent i en medlemsstat eller ett område erhålla stöd medan producenter i andra medlemsstater eller områden inte gör det, även om det rör sig om liknande risker eller kriser. Sådana skillnader i fråga om stöd kan leda till snedvridning av konkurrensen. Därför måste man i samband med godkännandet av statligt stöd för risk- och krishantering beakta behovet av att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Det bör vara ett krav att producenterna skall stå för ett minimibidrag för att täcka förluster eller kostnaderna för sådana åtgärder, eller också bör det finnas någon annan motsvarande bestämmelse som kan begränsa risken för snedvridning av konkurrensen och ge incitament att minimera risken.

(114)

Det är primärproduktionen (jordbruk) som är utsatt för de särskilda risker och kriser som drabbar jordbrukssektorn. Företag med verksamhet inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter har vanligtvis betydligt bättre möjligheter att skydda sig mot risker. Därför bör vissa typer av risk- och krisstöd begränsas till primär produktion.

(115)

Statligt stöd bör begränsas till att hjälpa jordbrukare som drabbas av olika problem trots att de har vidtagit rimliga åtgärder för att minimera sådana risker. Statligt stöd får inte leda till att jordbrukarna uppmuntras att ta onödiga risker. Jordbrukarna bör själva ta konsekvenserna av oförsiktiga val av produktionsmetoder eller produkter.

(116)

På grundval av dessa hänsynstaganden har kommissionen sett över de existerande risk- och krishanteringsåtgärder som får finansieras genom statligt stöd. Den här översynens slutsats är att den existerande kombinationen av verktyg är ändamålsenlig, men bör kunna vidareutvecklas utifrån de erfarenheter som görs. En storskalig utvärdering och förnyad granskning av gemenskapens system för ersättning för djursjukdomar håller för närvarande på att genomföras och det kommer att bli nödvändigt att se över avsnittV.B.4 på grundval av resultaten av detta arbete så fort det slutförts.

(117)

År 2005 infördes stöd av mindre betydelse (30) på primärproduktionens nivå, vilket ger medlemsstaterna ytterligare ett verktyg för att snabbt bevilja ett mindre stöd utan att behöva begära tillstånd från kommissionen. Företag inom bearbetning och saluföring togs med i förordningen om stöd av mindre betydelse avseende andra företag än jordbruksföretag och därmed blev det möjligt att betala ut stöd på upp till [200 000 euro] per företag och per period på tre budgetår, vilket erbjuder ytterligare ett sätt att stödja sådana företag. Det måste dock framhållas att stöd av mindre betydelse inte kan lösa större ekonomiska problem som orsakas av en kris. Varje mer omfattande stöd måste beviljas enligt reglerna för statligt stöd, så att kommissionen behåller kontrollen och snedvridning av konkurrensen undviks.

(118)

Det bör slås fast att dessa regler om statligt stöd i sig inte ensamma kan tillhandahålla eller ersätta en optimal krishantering. Statligt stöd kan endast underlätta krishanteringen under vissa omständigheter. En kris kan inträffa plötsligt och nödvändiggöra en snabb reaktion. En förutsättning för en effektiv krishantering är att medlemsstaterna tidigt tänker på vilka statliga stöd som skall göras tillgängliga. Det är medlemsstaternas ansvar att granska de olika möjligheterna till statligt stöd och att inrätta stödordningar i tid, så att de omedelbart kan tas i bruk vid akuta problem. Om det är nödvändigt att anta ett ersättningssystem, anmäla det och begära godkännande av kommissionen kan annars dyrbar tid gå åt innan hjälp kan erbjudas de som är bäst behöver den.

(119)

För att undvika risken för en snedvridning av konkurrensen anser kommissionen att det är viktigt att säkerställa att stöd för att kompensera jordbrukare för skador på jordbruksproduktionen betalas ut snarast möjligt efter det att den ogynnsamma händelsen inträffade. Då stödet betalas ut flera år efter den aktuella händelsen finns det stor risk för att utbetalningen av det kommer att få samma ekonomiska effekter som driftsstöd. Detta gäller framför allt i de fall stödet betalas ut retroaktivt för ersättningsanspråk som inte dokumenterades på ett riktigt sätt vid tidpunkten för händelsen. I brist på en specifik motivering av ersättningsanspråket, till exempel till följd av händelsens karaktär eller omfattning eller på grund av att skadorna uppstått senare än själva händelsen eller fortgår, kommer kommissionen därför inte att godkänna ansökningar om stöd som inkommer senare än tre år efter det att händelsen inträffade eller att stöd betalas ut mer än fyra år efter händelsen.

(120)

Detta avsnitt omfattar hela jordbrukssektorn.

(121)

Eftersom denna typ av stöd utgör ett undantag från den allmänna principen att statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördraget inte är förenligt med den gemensamma marknaden, har kommissionen konsekvent intagit ståndpunkten att begreppen naturkatastrof och exceptionell händelse i artikel 87.2 b måste tolkas restriktivt. Detta har bekräftats av Europeiska gemenskapernas domstol (31). Hittills har kommissionen godtagit att jordbävningar, laviner, jordskred och översvämningar kan utgöra naturkatastrofer. För att underlätta en snabb krishantering kommer kommissionen i framtiden att godkänna stödordningar för ersättning för skador orsakade av naturkatastrofer i form av jordbävningar, laviner, jordskred, översvämningar och andra naturkatastrofer, under förutsättning att en tillräckligt exakt beskrivning kan upprättas.

(122)

Som exceptionella händelser har kommissionen hittills godtagit krig, inre oroligheter och strejker samt, med vissa förbehåll och beroende på deras omfattning, större kärnkraftsolyckor eller industriella olyckor och bränder som resulterar i omfattande förluster. Å andra sidan har kommissionen inte accepterat att en brand på en enskild bearbetningsanläggning som täcks av en normal företagsförsäkring skulle kunna anses vara en exceptionell händelse. Generellt sett godtar kommissionen inte heller att utbrott av djur- eller växtsjukdomar kan anses utgöra naturkatastrofer eller exceptionella händelser. I ett fall har kommissionen emellertid erkänt ett mycket omfattande utbrott av en helt ny djursjukdom som en exceptionell händelse. På grund av de uppenbara svårigheterna att förutse sådana händelser kommer kommissionen även fortsättningsvis att bedöma förslag att bevilja stöd enligt artikel 87.2 b i fördraget i varje enskilt fall och beakta sin tidigare praxis inom detta område.

(123)

När det väl har slagits fast att en naturkatastrof eller en exceptionell händelse har inträffat kommer kommissionen att tillåta stöd på högst 100 % för att täcka kostnaderna för materiella skador. Kompensationen skall normalt beräknas utifrån den enskilda stödmottagaren. För att undvika överkompensation skall alla andra utbetalningar, till exempel genom försäkringar, dras av från stödbeloppet. Kommissionen kommer också att godta stöd för att kompensera jordbrukare för inkomstförluster till följd av förstörda produktionsmedel, förutsatt att detta inte leder till överkompensation. I samtliga fall skall medlemsstaten, enligt EG-domstolens rättspraxis, kunna visa att det finns en direkt koppling mellan de skador som orsakat av den exceptionella händelsen och det statliga stödet och att en så exakt bedömning som möjligt skall göras av de skador som de berörda producenterna åsamkats.

(124)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare).

(125)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(126)

Kommissionen kommer att förklara att stöd för förluster till följd av ogynnsamma väderförhållanden är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 11 i den framtida undantagsförordningen].

(127)

För att kommissionen skall kunna bedöma denna typ av stödordning bör anmälan av stödåtgärder för att kompensera jordbrukare för skador till följd av ogynnsamma väderförhållanden inbegripa lämplig meteorologisk information som stöd. Denna information får också lämnas i efterhand i form av årsrapporter, i enlighet med kraven i den sista meningen i [artikel 20.3 i den framtida undantagsförordningen].

(128)

Kommissionen kommer att godta alternativa metoder för att beräkna den normala avkastningen, inklusive regionala referensvärden, förutsatt att den kan konstatera att resultaten av dessa är representativa och inte grundar sig på onormalt goda skördar. Om de ogynnsamma väderförhållandena har drabbat ett större område i samma omfattning får dock stödet baseras på genomsnittsförluster förutsatt att dessa är representativa och inte leder till att någon mottagare överkompenseras i någon nämnvärd omfattning.

(129)

Stöd som avses i detta avsnitt får endast betalas ut till jordbrukare, eller alternativt till en producentorganisation i vilken jordbrukaren är medlem. I sådana fall får stödbeloppet inte överstiga jordbrukarens faktiska kostnader.

(130)

För förluster som uppstår från och med den 1 januari 2010 kommer kommissionen endast att medge undantag från villkoret i [artikel 11.8 i den framtida undantagsförordningen] om en medlemsstat på ett övertygande sätt kan visa att ingen överkomlig försäkring som täcker de statistiskt sett vanligaste klimatriskerna i den berörda medlemsstaten eller regionen funnits tillgänglig vid den tidpunkt då skadan inträffat, trots att alla rimliga ansträngningar har gjorts.

(131)

Detta avsnitt är endast tillämpligt på stöd till primär produktion (jordbrukare). En storskalig utvärdering och förnyad granskning av gemenskapens system för ersättning för djursjukdomar håller för närvarande på att genomföras och det kommer att bli nödvändigt att se över det berörda avsnittet på grundval av resultaten av detta arbete så fort det slutförts.

(132)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(133)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd som ges för att bekämpa djur- och växtsjukdomar är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 10 i den framtida undantagsförordningen].

(134)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för TSE tester och för avlivade eller självdöda djur är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 16 i den framtida undantagsförordningen].

(135)

När det gäller avlivade eller självdöda djur och slaktavfall kommer kommissionen inte att godkänna statligt stöd för följande ändamål:

(136)

Om stöd ges inom ramen för gemenskapens stödprogram eller nationella eller regionala stödprogram kommer kommissionen att kräva bevis för att överkompensation inte kan uppstå genom kumulering av stöd från olika program. Om gemenskapsstöd har godkänts skall datum för och hänvisningar till kommissionens beslut anges.

(137)

Kommissionen kommer endast att godkänna sådant statligt stöd som ges till jordbrukare.

(138)

Detta avsnitt omfattar endast primärproducenter (jordbrukare).

(139)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(140)

Kommissionen kommer att förklara att stöd för betalning av försäkringspremier är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om det uppfyller samtliga villkor i [artikel 12 i den framtida undantagsförordningen].

(141)

Kommissionen kommer att granska andra stödåtgärder som hänger samman med försäkringar mot naturkatastrofer och exceptionella händelser i varje enskilt fall. Detta gäller i synnerhet återförsäkringsprogram och andra stödåtgärder till förmån för producenter i högriskområden.

(142)

Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd för betalning av försäkringspremier som ges till stora företag eller företag vars verksamhet omfattar bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

(143)

Kommissionen är positiv till stödordningar för kapacitetsnedläggning inom jordbrukssektorn, under förutsättning att de är förenliga med gemenskapens åtgärder för att minska produktionskapaciteten, och att följande villkor uppfylls:

(144)

Kommissionen kommer att förklara stöd för kapacitetsnedläggning förenligt med artikel 87.3 c i fördraget, om följande villkor uppfylls:

(145)

Stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter kommer att bedömas enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (37).

(146)

Sedan 2002 omfattas sysselsättningsskapande stöd inom jordbrukssektorn av kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (38). Bestämmelserna i den förordningen utgör ett sammanhängande ramverk för den typen av stöd. Sysselsättningsstöd som enbart går till jordbrukssektorn men som uppfyller alla andra villkor i denna förordning är inte undantaget. På grund av särdragen inom jordbrukssektorn, och framför allt inom den primära produktionen, kan medlemsstaterna vilja införa särskilda stödordningar för sysselsättning inom den sektorn. Så länge sådant stöd är tillgängligt för hela jordbrukssektorn och inte begränsat till vissa produkter, förefaller fördelarna med sådant stöd fortfarande vara större än riskerna för störning till följd av att det tillämpas.

(147)

Kommissionen kommer att förklara sysselsättningsstöd inom jordbrukssektorn förenligt med artikel 87.3 c i fördraget, såvida det uppfyller samtliga villkor i artiklarna 1–2 och 4–9 i förordning (EG) nr 2204/2002. Stöd som är begränsat till jordbrukssektorn skall tillåtas på samma villkor.

(148)

Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn kommer att granskas i enlighet med villkoren i de tillämpliga gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (39), med hänsyn till den möjlighet till ytterligare stöd för forskning som erbjuds jordbrukssektorn.

(149)

För att göra bilden fullständig bör det påpekas att utöver de stödinstrument och regler som beskrivits ovan är också följande bestämmelser rörande definitionen av stöd och stödets förenlighet med fördraget tillämpliga inom jordbrukssektorn:

(150)

Om något av dessa stödinstrument skall ses över har kommissionen för avsikt att även fortsättningsvis låta jordbruket omfattas av det, såvida inte övertygande argument framkommer om varför jordbrukssektorn borde omfattas av särskilda bestämmelser.

(151)

När det gäller tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget inom jordbrukssektorn har kommissionen hävdat att sådana företag som producerar och saluför produkter enligt bilaga I till fördraget och som omfattas av en gemensam organisation av marknaden inte kan betraktas som företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 86.2 i fördraget (49).

(152)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(153)

Statligt stöd för reklamkampanjer inom gemenskapen kommer att förklaras vara förenligt med fördraget om följande villkor uppfylls:

(154)

När reklamkampanjen avser beteckningar med gemenskapserkännande får hänvisning göras till produktens ursprung, under förutsättning att denna hänvisning exakt motsvarar de hänvisningar som har registrerats av gemenskapen.

(155)

När det rör sig om nationella eller regionala kvalitetsmärkningar får produktens ursprung nämnas som underordnat meddelande. För att bedöma om ursprunget verkligen är ett underordnat meddelande kommer kommissionen att beakta den allmänna omfattningen av den text och/eller symbol, inbegripet bilder och allmänna beskrivningar, som hänvisar till ursprunget och omfattningen av den text och/eller symbol som hänvisar det särskilda säljargument som framförs i reklamen, dvs. den del av reklambudskapet som inte fokuserar på ursprunget.

(156)

Graden av direktstöd får inte överstiga 50 %. Om sektorn bidrar med minst 50 % av kostnaderna, oavsett vilken form bidraget har, får stödnivån uppgå till 100 %.

(157)

Dessutom kommer statligt stöd för reklam upp till 100 % att förklaras vara förenligt med fördraget om reklamen är av allmän art och gagnar alla producenter av den berörda produkttypen. Produktens ursprung får inte nämnas i sådan reklam. Det kan vara producentgrupper eller andra organisationer, oavsett storlek, som står för reklamen.

(158)

Reklamverksamhet med en årsbudget som överstiger fem miljoner euro skall anmälas enskilt.

(159)

Kommissionen kommer att granska och godkänna sådant statligt stöd för reklam i tredjeländer som är förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget om det överensstämmer med principerna i förordning (EG) nr 2702/1999. Kommissionen betraktar emellertid inte statligt stöd för reklam som förenligt med fördraget om

(160)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(161)

Kommissionen kommer inte att förklara statligt stöd för kortfristiga lån förenligt med fördraget.

(162)

Gemenskapens punktskattelagstiftning omfattar sedan 1993 möjligheten att bevilja nedsättning av skattesatser och befrielse från jordbruksbeskattning. Hittills har det inte funnits någon tydlig politik vad gäller dessa åtgärders förenlighet med reglerna om statligt stöd. Enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (55) får medlemsstaterna tillämpa skattebefrielse, skattenedsättning, skattedifferentiering och återbetalning av skatt. I artikel 26.2 i direktivet anges uttryckligen följande: ”Åtgärder som skattebefrielse, skattenedsättning, skattedifferentiering och återbetalning av skatt enligt detta direktiv kan utgöra statligt stöd och skall i så fall anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget”.

(163)

De berörda åtgärderna kan mycket riktigt utgöra statligt stöd av följande skäl: De kan anses vara offentligt finansierade eftersom staten, genom att tillämpa dem, avstår från finansiella resurser. Om de tillämpas på en specifik ekonomisk sektor skapar de fördelar för vissa företag eller vissa produkttyper. De kan snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen i en känslig sektor som jordbruket, där handelsströmmarna är särskilt intensiva.

(164)

Regler måste utformas för att bedöma om sådana åtgärder är förenliga med artikel 87.3 c i fördraget.

(165)

Enligt artikel 8 i direktiv 2003/96/EG skall lägre minimiskattenivåer (enligt tabell B i bilaga I till direktivet) gälla för sådana produkter som används som motorbränsle för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk.

(166)

I artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG anges att medlemsstaterna får tillämpa en skattenivå ner till noll för energiprodukter och elektricitet som används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, men där anges också att rådet på grundval av ett förslag från kommissionen före den 1 januari 2008 skall undersöka om möjligheten att tillämpa en skattenivå ner till noll skall avskaffas.

(167)

Kommissionen beaktar dessa bestämmelser vid utarbetandet av sina regler om statliga stöds förenlighet för primärproduktion inom jordbrukssektorn, samtidigt som den säkerställer att ingen skattedifferentiering tillämpas inom sektorn. När en skatteåtgärd enligt artikel 8 och artikel 15.3 i direktiv 2003/96 tillämpas på samma sätt på hela jordbrukssektorn, anser kommissionen att denna åtgärd kan bidra till sektorns utveckling. Kommissionen har hittills endast fått in anmälningar avseende skattenedsättning i samband med motorbränsle som används i primär jordbruksproduktion. Med tanke på det faktum att dessa nedsättningar är baserade på de mängder motorbränsle som faktiskt används inom primärproduktion (vilket jordbrukaren skall styrka med fakturor) och mot bakgrund av den småskaliga strukturen inom jordbruket i Europeiska unionen (mer än 60 % av jordbruken har mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal) anser kommissionen att denna åtgärd inte kommer att medföra någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Logiskt sett bör även skattenedsättningar för energi och el som används i primär jordbruksproduktion vara tämligen småskaliga och därmed inte påverka handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(168)

Det är möjligt att olagligt statligt stöd i form av skattebefrielse, skattenedsättning, skattedifferentiering och återbetalning av skatt har beviljats sedan ikraftträdandet av direktiv 2003/96/EG i samband med jordbruksproduktion. Om sådana stöd uppfyller de tillämpliga kraven i direktivet och ingen skattedifferentiering har tillämpats inom jordbruket bör de förklaras vara förenliga med artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(169)

Tillämpningen av lägre minimiskattenivåer enligt tabell B i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG på produkter som används som motorbränsle för primär jordbruksproduktion kommer att förklaras vara förenlig med artikel 87.3 c i fördraget, under förutsättning att ingen skattedifferentiering görs inom jordbruket.

(170)

Tillämpningen av en skattenivå ner till noll för energiprodukter och elektricitet som används inom primär jordbruksproduktion kommer att förklaras vara förenlig med artikel 87.3 c i fördraget till och med den 31 december 2007 eller ett annat datum som beslutas av rådet, under förutsättning att ingen skattedifferentiering tillämpas inom jordbruket. Om direktiv 2003/96/EG ändras kommer också den här bestämmelsen att ses över.

(171)

Om möjligheten att tillämpa en skattenivå ner till noll för energiprodukter och elektricitet som används inom jordbruk avskaffas av rådet kommer statligt stöd kopplat till en skattenedsättning enligt direktiv 2003/96/EG att förklaras vara förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget om den berörda skattenedsättningen uppfyller samtliga tillämpliga krav i det här avsnittet och ingen skattedifferentiering tillämpas inom jordbruket.

(172)

Olagligt statligt stöd som beviljas efter ikraftträdandet av direktiv 2003/96/EG kommer att förklaras vara förenligt med artikel 87.3 c om det uppfyller alla tillämpliga krav i det här avsnittet och ingen skattedifferentiering har tillämpats inom jordbruket.

(173)

Det finns inga särskilda gemenskapsbestämmelser om statligt stöd till skogsbrukssektorn (skogsbruk och skogsbaserad industri) (56). Utöver de gemenskapsbestämmelser för statligt stöd som gäller inom alla sektorer tillämpas, särskilt Gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling (57) och gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (58) samt vissa gemenskapsinstrument för statligt stöd för handel och industriproduktion också inom skogsbrukssektorn, framför allt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål 2007-2013 och gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (59). Sektorn kan också få stöd enligt förordningen om stöd av mindre betydelse som är tillämplig på industriverksamhet samt förordning (EG) nr 70/2001, som inte är tillämpliga inom jordbrukssektorn. Utöver dessa regler och instrument är det dessutom etablerad praxis att kommissionen godkänner statligt stöd för bevarande, förbättring, utveckling och underhåll av skogar på grund av skogens ekologiska värde och för att den fungerar som skydd och rekreationsområde. För att möjliggöra insyn i denna praxis och fastställa dess tillämpningsområde i förhållande till andra bestämmelser för statligt stöd för skogssektorn bör det fastställas vilken politik kommissionen skall bedriva när det gäller statligt stöd till skogsbrukssektorn. Vid utformningen av denna politik är det också nödvändigt att ta hänsyn till det stöd som finns tillgängligt för åtgärder för hållbart utnyttjande av skogsmark enligt förordning (EG) nr 1698/2005, för att säkra överensstämmelse mellan statligt stöd och samfinansierat stöd till skogsbruket.

(174)

Vid utformningen av sin framtida politik har kommissionen särskilt gjort följande överväganden:

(175)

För att bidra till att bevara och förbättra skogarna och främja deras ekologiska värde och funktion som skydd och rekreationsområde kommer kommissionen att betrakta statligt stöd på upp till 100 % som förenligt med artikel 87.3 c i fördraget för kostnaderna nedan. Förutsättningarna för detta är att medlemsstaten kan bevisa att åtgärderna direkt bidrar till att bevara eller återställa skogarnas ekologiska värde, funktion som skydd och rekreationsområde, den biologiska mångfalden och ett sunt ekosystem.

(176)

Kommissionen kommer att förklara statligt stöd för beskogning av jordbruksmark och icke-jordbruksmark, skapande av system med både jord- och skogsbruk på jordbruksmark, stöd till Natura 2000, stöd för miljövänligt skogsbruk, återuppbyggnad av skogsbrukspotential och införande av förebyggande åtgärder samt stöd för icke-produktiva investeringar förenligt med artikel 87.3 c i fördraget, såvida stödet uppfyller villkoren i artiklarna 43 — 49 i förordning (EG) nr 1698/2005 och den maximala stödintensitet som anges i denna lagstiftning inte överskrids.

(177)

Kommissionen kommer att godkänna statligt stöd för merkostnader och inkomstbortfall på grund av användning av miljövänlig skogsbruksteknik som går utöver de tillämpliga obligatoriska kraven, om skogsägarna ingår ett frivilligt åtagande om att använda sådan teknik och detta åtagande uppfyller kraven i artikel 47 i förordning (EG) nr 1698/2005. Stöd som överstiger de belopp som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005 får i princip endast förklaras förenliga med artikel 87.3 c i fördraget om de beviljas för merkostnader och/eller inkomstbortfall som påvisas, i exceptionella fall med beaktande av särskilda omständigheter som vederbörligen skall motiveras, för åtaganden som får en påvisbar och väsentlig inverkan på miljön.

(178)

Kommissionen kommer att förklara att statligt stöd för inköp av skogsmark är förenligt med artikel 87.3 c i fördraget om stödnivån inte överskrider det som fastställs i [artikel 4 i gruppundantagsförordningen] för inköp av jordbruksmark.

(179)

Kommissionen kommer att förklara statligt stöd för utbildning av skogsägare och skogsarbetare och konsulttjänster som tillhandahålls av tredje part, däribland upprättandet av företagsplaner, skogsbruksplaner och genomförbarhetsstudier, samt deltagande i tävlingar, utställningar och mässor, förenligt med artikel 87.3 c i fördraget, såvida stödet uppfyller villkoren i [artikel 15 i den framtida undantagsförordningen].

(180)

Kommissionen kommer att tillåta statligt stöd för att starta sammanslutningar för skogsbrukare, såvida stödet uppfyller villkoren i [artikel 9 i den framtida undantagsförordningen].

(181)

Kommissionen kommer att godkänna statligt stöd till verksamhet för spridning av ny teknik, t.ex. rimliga småskaliga pilotprojekt eller demonstrationsprojekt om stödet uppfyller villkoren i [punkt 98 i dessa riktlinjer]

(182)

Bestämmelserna i detta kapitel påverkar inte möjligheten att tillämpa andra regler om statligt stöd, som är tillämpliga på alla sektorer inom handel och industri, på skogssektorn.

(183)

Om inte annat följer av punkterna nedan skall alla nya stödordningar och alla nya enskilda stödåtgärder anmälas till kommissionen innan de genomförs, i enlighet med artikel 88.3 i fördraget och rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget (60). Detta gäller inte stöd som omfattas av en av de undantagsförordningar som kommissionen har antagit på grundval av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (61).

(184)

I enlighet med artikel 89 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 krävs ingen separat anmälan enligt artikel 88.3 i fördraget av statligt stöd som är avsett att ytterligare bidra till att finansiera åtgärder för landsbygdens utveckling för vilka stöd beviljas från gemenskapen, under förutsättning att detta stöd har anmälts till och godkänts av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i förordningen som ett led i den programplanering enligt den förordningen.

(185)

För att kunna omfattas av detta undantag måste de berörda åtgärderna i sak uppfylla alla villkor för statligt stöd, och framför allt de bidragsberättigande kostnader och stödnivåer som anges i dessa riktlinjer. Det belopp ytterligare statligt stöd som har fördelats till var och en av dem skall tydligt anges i utvecklingsplanen för landsbygden i enlighet med bestämmelserna i tillämpningsförordningen om landsbygdens utveckling. Kommissionens godkännande av planen kommer endast att gälla åtgärder som har identifierats på detta sätt. Beträffande statligt stöd som beviljas för andra åtgärder, oavsett om de är omnämnda i planen eller inte, eller åtgärder som är underställda andra villkor än de som fastställs i planen, måste en separat anmälan göras till kommissionen i enlighet med artikel 88.3.

(186)

Kommissionens godkännande av planen kommer vidare endast att gälla det stödbelopp som har angivits av medlemsstaten.

(187)

Samma bestämmelser skall tillämpas analogt på ändringar i planer för utveckling av landsbygden.

(188)

Enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn som tillämpades under perioden 2000-2006 har kommissionen godkänt anmälningar om statligt stöd för stödordningar med obegränsad giltighetstid. Detta kan leda till bristande insyn, framför allt om en stödåtgärd inte tillämpas på flera år. Det försvårar dessutom den regelbunden obligatoriska översynen av alla kommissionens befintliga stödordningar.

(189)

Därför kommer kommissionen i framtiden endast att godkänna ordningar med begränsad varaktighet. Stödordningar som omfattar statliga stödåtgärder som också kan samfinansieras enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 bör begränsas till programperioden 2007–2013. Andra stödordningar bör inte ha en förutbestämd giltighetstid på mer än sju år.

(190)

I artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 föreskrivs det att medlemsstaterna skall lämna in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar för vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorligt beslut. Närmare bestämmelser anges i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (62).

(191)

Kommissionen förbehåller sig rätten att i enskilda fall begära ytterligare information om befintliga stödordningar, om detta är nödvändigt för att den skall kunna uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 88.1 i fördraget.

(192)

Om årliga rapporter inte lämnas enligt dessa riktlinjer får kommissionen vidta åtgärder enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 659/1999.

(193)

Efter en genomgång av medlemsstaternas årliga rapporter kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att informationen om statligt stöd i jordbrukssektorn blir tydligare.

(194)

Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på nya statliga stöd från och med den 1 januari 2007. Anmälningar som ännu inte är behandlade den 31 december 2006 kommer att bedömas på grundval av de gemenskapsriktlinjer för statligt stöd som var tillämpliga på jordbrukssektorn det datum då stödet anmäldes. Med undantag för sådana åtgärder som avses i punkt 195 kommer kommissionen inte längre att tillämpa följande regler och riktlinjer från och med den 1 januari 2007:

(195)

För bedömning av stödordningar och enskilda stödåtgärder som betraktas som befintligt stöd i enlighet med kapitel 4 punkt 4 i bilaga IV till 2003 års anslutningsakt (66) kommer de gemenskapsriktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn som gäller den 31 december 2006 att tillämpas till och med den 31 december 2007 utan att det påverkar tillämpningen av punkt 196, under förutsättning att sådant stöd uppfyller kraven i de riktlinjerna senast den 30 april 2007.

(196)

I enlighet med artikel 88.1 i EG-fördraget föreslår kommissionen att medlemsstaterna skall ändra sina befintliga stödordningar för att följa dessa riktlinjer senast den 31 december 2007. Undantaget är befintliga stödordningar för investeringar i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, som skall avskaffas senast den 31 december 2008 och för investeringar som avser inköp av mark i jordbruksföretag, som skall ändrats i enlighet med dessa riktlinjer senast den 31 december 2008.

(197)

Medlemsstaterna ombeds skriftligen bekräfta att de godkänner dessa förslag till lämpliga åtgärder senast den 28 februari 2007.

(198)

För den händelse en medlemsstat inte skriftligen bekräftar att den godtar åtgärderna före detta datum, kommer kommissionen att tillämpa artikel 19.2 i förordning (EG) nr 659/1999, och vid behov, inleda det förfarande som anges i den bestämmelsen.

(199)

Dessa riktlinjer skall gälla till och med den 31 december 2013. Kommissionen får ändra dem före detta datum på grundval av antingen viktiga konkurrenspolitiska överväganden, eller av jordbrukspolitiska överväganden, eller av hänsyn till djur- och folkhälsomässiga överväganden, eller av hänsyn till annan gemenskapspolitik eller internationella åtaganden.