52006PC0791

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.12.2006

KOM(2006) 791 slutlig

2006/0277 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 med avseende på vissa närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND |

1.1. Motiv och syfte

De rättigheter som är förenade med unionsmedborgarskap är inskrivna i EG-fördraget och innebär att varje unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte är medborgare skall ha rösträtt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten. Principerna för hur rösträtt och valbarhet utövas i en medlemsstat där en unionsmedborgare inte är medborgare fastställs i direktiv 93/109/EG (nedan kallat ”direktivet”)[1]. Att rösta vid val är en grundläggande både rättighet och skyldighet för medborgarna. Ingen får emellertid rösta mer än en gång i samma val till Europaparlamentet och ingen får kandidera i mer än en medlemsstat i samma val (artikel 4).

Två metoder för att förhindra att en person röstar eller kandiderar i mer än en medlemsstat i samma val fastställs i direktivet. För det första måste unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat men inte är medborgare där (nedan kallade ”utländska unionsmedborgare”) avge en försäkran om att de kommer att utöva sin rösträtt eller rätt att kandidera i bosättningsstaten endast (artiklarna 9 och 10). För det andra är medlemsstaterna skyldiga att utbyta information om medborgare från andra medlemsstater som har upptagits i röstlängden eller kandiderar hos dem. På grundval av uppgifterna från bosättningsstaten skall hemstaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat (artikel 13). För det ändamålet har det upprättats ett system för informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna har på informell väg kommit överens om hur man praktiskt skall gå tillväga för att utbyta information inom ramen för systemet. Medlemsstaterna är emellertid inte rättsligt skyldiga att följa de bestämmelserna. Flera möten har anordnats mellan kommissionen och medlemsstaterna för att effektivisera systemet och få det att fungera bättre. Trots dessa ansträngningar är systemet ändå alltför administrativt betungande för medlemsstaterna. Det fungerar inte väl och är ineffektivt, främst beroende på att medlemsstaternas lagstiftning i frågor som rör val inte har harmoniserats.

Utländska unionsmedborgare som har förlorat sin valbarhet enligt bosättningsstatens eller hemstatens lagstiftning skall enligt direktivet inte vara valbara till Europaparlamentet (artikel 6.1). En unionsmedborgare som vill kandidera till Europaparlamentet i bosättningsstaten i stället för i hemstaten är enligt direktivet skyldig att lämna ett intyg från de behöriga myndigheterna i hemstaten om att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad där (artikel 10.2). Om unionsmedborgaren inte kan visa upp detta intyg skall han eller hon vägras att kandidera (artikel 6.2). Denna skyldighet är administrativt betungande för utländska unionsmedborgare som vill kandidera i bosättningsstaten. Detta kan vara en av förklaringarna till deras låga deltagandekvot.

För att göra det lättare för unionsmedborgarna att utöva sina valrättigheter och på så sätt främja ett ökat deltagande föreslår kommissionen flera ändringar av direktivet.

Kommissionens förslag syftar till att avhjälpa bristerna i den ordning som nu tillämpas för att förhindra att en person röstar mer än en gång (dubbel röstning) eller kandiderar i mer än en medlemsstat (dubbla kandidaturer). Kommissionen föreslår, för det första, att skyldigheten att utbyta information ersätts med mindre betungande åtgärder samtidigt som man inför nödvändiga garantier och bestämmelser i avskräckande syfte.

Kommissionen föreslår också att man upphäver skyldigheten för unionsmedborgare som vill kandidera i bosättningsstaten att visa upp ett intyg om att deras valbarhet inte har gått förlorad och att ersätta denna skyldighet med en anteckning av samma innebörd i den försäkran som kandidaterna skall lämna enligt nuvarande artikel 10.1

1.2. Problemen

1.2.1. Systemet för informationsutbyte

De viktigaste nackdelarna är följande:

- Hemstaten får inte tillräckliga uppgifter inom ramen för det nuvarande systemet för att den skall kunna identifiera den enskilde i sina nationella register och därmed kunna vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra dubbel röstning och dubbla kandidaturer.

- Eftersom det saknas bestämmelser om en gemensam frist för informationsöverlämnandet kommer uppgifter in för sent för att kunna behandlas.

- Uppgifterna överförs i olika format (pappersformat, disketter såväl som cd-romskivor används), vilket gör att man inte kan utnyttja automatisk databehandling,

- Transkriberingen av namn har lett till problem när hemstaten använder ett annat alfabet än bosättningsstaten.

- Brister i systemet har lett till att medborgare förlorat sin rösträtt både i bosättningsstaten och i hemstaten.

De flesta av de här problemen beror på skillnader i medlemsstaternas icke-harmoniserade valsystem och på hur de nationella registren hanteras hos medlemsstaterna och vilka uppgifter som finns i registren.

Felbenägenheten har ökat oproportionellt i och med den ökade rörligheten inom EU hos unionsmedborgarna och det ökade antalet meddelanden som utväxlats som en följd av EU:s utvidgningar sedan direktivet antogs 1993. Den kommande utvidgningen till 27 medlemsstater kommer att förstärka denna trend.

1.2.2. Intyg för att få kandidera

Det har visat sig att bestämmelsen om att unionsmedborgare som vill kandidera vid Europaparlamentsvalet i bosättningsstaten måste lämna ett intyg har haft en negativ påverkan deras deltagande. Det har förekommit problem med att intyget inte utfärdats i tid. I några medlemsstater är det inte klart utsagt eller fastställt vilken nationell myndighet som är behörig att utfärda intyget.

1.3. Gällande bestämmelser

Artikel 19.2 i EG-fördraget samt direktiv 93/109/EG.

1.4. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget syftar till att underlätta för unionsmedborgarna att utöva sina valrättigheter, som är en viktig del av de rättigheter som är knutna till medborgarskap i Europeiska unionen och en naturligt följd av den fria rörligheten.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

2.1. Samråd med berörda parter

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Åtskilliga möten har ägt rum med valexperter från medlemsstaterna. Kommissionen har också bett medlemsstaterna lämna kvantitativa och kvalitativa uppgifter om valet i juni 2004 och om genomförandet av direktivet.

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

Så gott som samtliga medlemsstater framhåller att systemet för informationsutbyte inte fungerar särskilt väl och att en rad svårigheter hämmar dess effektivitet.

Genom förslaget att avskaffa medlemsstaternas skyldighet att utbyta information före valet beaktas synpunkterna från det stora flertalet medlemsstater.

Även de kritiska synpunkterna i några medlemsstater om att det är administrativt betungande för den som vill lämna in en begäran att få kandidera beaktas i förslaget.

I anslutning till konsekvensanalysen har unionsmedborgare som kandiderat i en annan medlemsstat än hemstaten intervjuats. Intervjuerna bekräftar att det finns problem när det gäller att kontakta den behöriga myndigheten i hemstaten och få det nödvändiga intyget från myndigheten. Det kan vara svårt för unionsmedborgare som vill kandidera i en annan medlemsstat än hemstaten att i tid få fram intyget om sin valbarhet i hemstaten.

2.2. Extern experthjälp

Underlag för konsekvensanalysen har tagits fram av en extern konsult enligt ett kontrakt som ingåtts med GHK Consulting Ltd efter en förslagsinfordran.

2.3. Konsekvensanalys

2.3.1. Systemet för informationsutbyte

Det är inte möjligt att korrekt fastställa hur effektivt det nuvarande systemet för informationsutbyte har varit när det gäller att förhindra att väljare röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat, eftersom det inte direkt genererar uppgifter om omfattningen av dubbel röstning. Vid undersökningar som gjorts i medlemsstaterna har det emellertid framkommit att det finns mycket få belägg för att det skulle förekomma dubbel röstning vid valen till Europaparlamentet.

Flera alternativa lösningar utarbetades inom ramen för konsekvensanalysen. Bland dessa bedömdes följande vara de bästa för att komma till rätta med dubbel röstning:

2.3.1.1. Ingen åtgärd

Om det nuvarande informationsutbytet behålls kommer bristerna att bestå. Ofullkomligheterna i systemet skulle fortsätta att resultera i att medborgare förlorar sin rösträtt både i bosättningsstaten och i hemstaten.

2.3.1.2. Avskaffa det nuvarande systemet för informationsutbyte men behålla bestämmelsen om att utländska unionsmedborgare måste avge en försäkran om att de inte kommer att rösta mer än en gång eller kandidera i mer än en medlemsstat; föreskriva en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa lämpliga påföljder för dubbel röstning och dubbla kandidaturer; öka kännedomen om påföljderna; införa efterkontroller av medlemsstaterna av förekomsten av dubbel röstning och dubbla kandidaturer.

De avskräckande effekterna av påföljder förstärks av att unionsmedborgarna skulle bli medvetna om att de faktiskt begår en lagöverträdelse om de röstar mer än en gång i samma val. Att införa efterkontroller skulle ha den ytterligare fördelen att man får möjlighet att bedöma i vilken utsträckning det förekommit dubbel röstning och dubbla kandidaturer. Någon bestämmelse om detta finns för närvarande inte i direktivet.

2.3.1.3. Förbättra det nuvarande systemet för informationsutbyte: anpassa formatet för den information som utbyts på ett sådant sätt att det blir möjligt för samtliga medlemsstater att få tillgång till alla uppgifter de behöver för att identifiera sina medborgare; fastställa en enda, harmoniserad tidsfrist för informationsutbytet; föreskriva att alla uppgifter skall överföras på elektronisk väg via ett enda bestämt elektroniskt medel; införa användning av det grekiska och det cyrilliska alfabetet; ålägga medlemsstaterna att i förekommande fall informera medborgare som strukits från röstlängden.

Systemet skulle sannolikt behöva genomföras av medlemsstaterna på grundval av ett kommissionsbeslut som antagits enligt ett kommittéförfarande.

2.3.1.4. Upprätta en särskild röstlängd för val till Europaparlamentet: detta alternativ skulle innebära att alla medlemsstaternas röstlängder för val till Europaparlamentet slås samman till en för alla medlemsstaterna gemensam röstlängd. Ett underalternativ skulle vara att fullständigt harmonisera dels metoderna för att upprätta och hantera de nationella registren, dels bestämmelserna om vilka uppgifter som skall finnas i registren; uppgifterna i röstlängden skulle vara gemensamt tillgängliga för medlemsstaterna.

Denna lösning skulle förutsätta en harmonisering av de nationella valsystemen, vilket inte skulle stå i proportion till problemets omfattning. Den skulle också kräva ändringar i 1976 års akt angående val till Europaparlamentet (som utgör en bilaga till 76/787/EKSG, EEG, Euratom) enligt vilken denna aspekt av valarrangemangen är en fråga för medlemsstaterna.

De alternativa lösningarna har bedömts och jämförts. Slutsatsen är att det bästa sättet att lösa de angivna bristerna och komma tillrätta med dubbel röstning och dubbla kandidaturer är det andra alternativet i uppräkningen ovan.

2.3.2. Intyg för att få kandidera

Flera alternativa lösningar har tagits fram för de problem som uppkommer genom kravet att den som vill kandidera måste visa upp ett intyg om att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad. Bland dessa lösningar bedömdes följande vara bäst lämpade:

2.3.2.1. Ingen åtgärd

Det kan vara svårt för utländska unionsmedborgare som vill kandidera att i tid få fram intyget om att deras valbarhet inte har gått förlorad i hemstaten. Som framgår av konsekvensbedömningen motverkas deltagandet av skyldigheten att uppvisa detta intyg.

2.3.2.2. Avskaffa skyldigheten för den som vill kandidera att lämna ett intyg om att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad och ersätta den med en anteckning av samma innebörd i den försäkran som den som vill kandidera måste avge enligt nuvarande artikel 10.1

I denna lösning skulle också ingå att införa en skyldighet för medlemsstaterna att kontrollera att den berörda medborgarens valbarhet inte har gått förlorad.

Kommissionen har bedömt och jämfört de alternativa lösningarna och kommit fram till att det andra alternativet i uppräkningen ovan skulle vara det bäst lämpade, eftersom det till stor del undanröjer hindren för potentiella kandidater samtidigt som det ställer krav på medlemsstaterna att kontrollera att den försäkran som kandidaterna måste inge är korrekt.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER |

3.1. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

3.1.1. Systemet för informationsutbyte

Kommissionen föreslår att skyldigheten enligt direktivet att utbyta information avskaffas, men att bestämmelsen om att utländska unionsmedborgare skall avge en försäkran om att de kommer att utöva rösträtten och valbarheten endast i en medlemsstat kvarstår. Skyldigheten att avge en sådan försäkran avskräcker i sig från att rösta eller kandidera mer än en gång. I artikel 2.9 definieras försäkran som en försäkran som avges under straffansvar enligt nationell rätt. Den preventiva effekten är emellertid begränsad, för bestämmelsen hänvisar tillbaka till nationell straffrätt.

För att i än högre grad avskräcka från att rösta eller kandidera mer än en gång föreslår kommissionen därför att det införs en ny bestämmelse som uttryckligen fastställer att medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid sådana oriktigheter i en försäkran enligt direktivet som medför underlåtelse att iaktta de skyldigheter som fastställs i direktivet. Dessa påföljder bör som minst vara likvärdiga med dem som är tillämpliga enligt relevanta nationella bestämmelser. Medlemsstaterna kommer att informera om dessa påföljder inom ramen för sin informationsskyldighet enligt artikel 12.

Kommissionen föreslår också att den efter det att det ändrade direktivet tillämpats för första gången skall lägga fram en rapport om förekomsten av dubbel röstning och dubbla kandidaturer. Rapporten avses bygga på uppgifter från medlemsstaterna. Den kan bli ett både nödvändigt och användbart hjälpmedel i försöken att ta reda på möjliga fall av dubbel röstning och dubbla kandidaturer och utifrån detta bedöma i vilken utsträckning det förekommit försök i den riktningen. Enligt kommissionens föreslår att medlemsstaterna genomför efterkontroller i situationer där det finns en sannolikhet för att dubbel röstning förekommer.

3.1.2. Intyg för att få kandidera

Kommissionen föreslår att bestämmelsen om att den som vill kandidera måste överlämna ett intyg om att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad (artiklarna 6.2 och 10.2) upphävs och ersätts med en bestämmelse om en anteckning av samma innebörd i den försäkran som kandidaterna skall inge enligt nuvarande artikel 10.1. Kommissionen föreslår också att bosättningsstaten blir skyldig att genom anmälan till hemstaten av den berörda medborgarens försäkran kontrollera med hemstaten att medborgarens valbarhet inte har gått förlorad.

Den nya bestämmelsen om skyldighet för medlemsstaterna att tillämpa påföljder vid oriktigheter i en försäkran kommer också att gälla för kandidaternas försäkran att deras valbarhet inte har gått förlorad.

För att garantera att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare kan utöva sina valrättigheter i enlighet med det ändrade direktivet vid nästa val 2009 föreslår kommissionen att medlemsstaterna sätter i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det ändrade direktivet senast den 30 juni 2008.

3.2. Rättslig grund

Artikel 19.2 i EG-fördraget.

3.3. Subsidiaritetsprincipen

På grund av problemets gränsöverskridande natur kan problemen när det gäller genomförandet av direktivet endast avhjälpas genom att direktivet ändras.

3.4. Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Dess bestämmelser har inriktats på och begränsats till de problem som konstaterats när det gäller genomförandet av direktivet.

Förslagen innefattar ingen harmonisering. De nuvarande betungande administrativa förfarandena kommer att undanröjas genom förslagen.

3.5. Val av regleringsform

Ett direktiv, eftersom syftet är att ändra ett befintligt direktiv.

Förslaget omfattar endast ändringar av specifika delar av direktiv 93/109/EG.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

5. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.1. Förenklingar

Förslaget innebär förenklingar av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (EU-organ och nationella myndigheter).

Några ytterligare möten mellan kommissionen och medlemsstaterna om genomförandet av systemet för informationsutbyte kommer inte att behövas.

Att avskaffa skyldigheten för medlemsstaterna att utbyta information skulle förenkla de administrativa förfarandena och bespara de nationella myndigheterna kostnaderna i samband med detta arbete.

Att i den försäkran som en potentiell kandidat redan måste avge ange att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad skulle vara mycket mindre betungande än den nuvarande skyldigheten att lämna ett separat intyg om detta.

5.2. Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn.

5.3. Jämförelsetabell

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivas tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

2006/0277 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 med avseende på vissa närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 19.2,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3], och

av följande skäl:

(1) Kommissionens rapport om tillämpningen vid valet till Europaparlamentet 2004 av rådets direktiv 93/109/EG om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare[4] har visat att vissa bestämmelser i direktivet behöver ändras.

(2) Ingen får enligt direktivet rösta mer än en gång eller kandidera i mer än en medlemsstat i samma val.

(3) Det fastställs också i direktivet att unionsmedborgare som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där och som har förlorat sin valbarhet enligt bosättningsstatens eller hemstatens lagstiftning inte skall vara valbara till Europaparlamentet. För det ändamålet föreskrivs det att en begäran från en unionsmedborgare att få kandidera i bosättningsstaten skall åtföljas av ett intyg från de behöriga myndigheterna i hemstaten om att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad där eller att denna diskvalifikationsgrund inte är för handen såvitt myndigheterna vet.

(4) De svårigheter som kandidaterna haft när det gäller att få besked om vilka myndigheter som är behöriga att utfärda detta intyg och att få intyget i tid fungerar som hinder för utövandet av rätten att rösta och att kandidera och bidrar till att det är så få unionsmedborgare som kandiderar i val till Europaparlamentet i värdmedlemsstaten.

(5) Skyldigheten för den som vill kandidera att lämna in ett sådant intyg bör därför avskaffas och ersättas med en anteckning av samma innebörd i den försäkran som måste avges.

(6) Värdmedlemsstaten bör bli skyldig att anmäla denna försäkran till hemstaten för att förvissa sig om att valbarheten för den unionsmedborgare som kandiderar faktiskt inte har gått förlorad i hemstaten.

(7) Medlemsstaterna har informerat kommissionen om sina svårigheter när det gäller det utbyte av information om medborgare vilka upptagits i röstlängden eller kandiderar i bosättningsstaten som enligt direktivet skall ske i syfte att göra det möjligt för hemstaten att vidta åtgärder för att säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat. Eftersom de nationella systemen skiljer sig åt finns det stora skillnader medlemsstaterna emellan när det gäller vilka uppgifter som inhämtas för att registrera en unionsmedborgare i den nationella röstlängden. De uppgifter som bosättningsstaten överlämnar kan därför visa sig vara otillräckliga för att identifiera väljaren eller kandidaten i hemstaten. Eftersom det inte fastställts någon gemensam tidpunkt för när arbetet med att upprätta de nationella röstlängderna skall vara avslutat händer det vidare ofta att uppgifterna överförs när det inte längre är möjligt att vidta åtgärder i hemstaten för att säkerställa att ingen röstar eller kandiderar mer än en gång. Eftersom, slutligen, samma alfabet inte används av alla medlemsstaterna är det inte möjligt att utbyta information när ett annat alfabet har använts för uppgifterna från bosättningsstaten än det alfabet som används i hemstaten.

(8) Det enda sättet att komma tillrätta med dessa svårigheter, som äventyrar funktionsdugligheten hos och effektiviteten i systemet för informationsutbyte, är att harmonisera reglerna för hur väljare skall upptas i den nationella röstlängden. En sådan åtgärd skulle emellertid inte stå i proportion till det eftersträvande målet.

(9) Informationsutbytet bör därför avskaffas, medan väljarens eller kandidatens skyldighet att i en försäkran förbinda sig att utöva sin rösträtt eller valbarhet endast i bosättningsstaten bör kvarstå.

(10) För att avskräcka unionsmedborgarna från att rösta eller kandidera mer än en gång och från att rösta eller kandidera trots att deras rösträtt eller valbarhet har gått förlorad, bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att det införs lämpliga påföljder vid underlåtenhet att iaktta skyldigheterna enligt direktivet.

(11) I den rapport om tillämpningen av det ändrade direktivet vid valet till Europaparlamentet 2009 som kommissionen är skyldig att lägga fram bör analysen framför allt baseras på resultaten av de kontroller och inspektioner efter valet som medlemsstaterna genomför för att reda på om det förekommit dubbel röstning och dubbla kandidaturer och i så fall i vilken omfattning.

(12) En systematisk kontroll av alla avgivna röster och alla kandidaturer skulle inte stå i proportion till de konstaterade problemen och skulle dessutom vara svår att genomföra eftersom medlemsstaterna inte tillämpar enhetliga elektroniska metoder för att registrera och lagra uppgifter om det faktiska valdeltagandet eller de ingivna kandidaturerna. Medlemsstaterna bör därför inrikta sina kontroller på de situationer där det är störst sannolikhet för dubbel röstning eller dubbla kandidaturer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 93/109/EG skall ändras på följande sätt:

1. Artikel 2.9 skall ersättas med följande:

”9. försäkran : en försäkran som avges under straffansvar enligt artikel 13.1."

2. Artikel 6 skall ändras på följande sätt:

3. Punkt 2 skall ersättas med följande:

”2. Bosättningsstaten skall kontrollera att unionsmedborgare som uttryckt en önskan om att utöva sin valbarhet där inte har förlorat den rätten i hemstaten genom ett civilrättsligt eller straffrättsligt beslut.”

4. Följande punkt skall läggas till:

”3. Vid tillämpning av punkt 2 skall bosättningsstaten anmäla den försäkran som avses i artikel 10.1 till hemstaten. För det ändamålet skall hemstaten i god tid och på lämpligt sätt lämna de upplysningar av betydelse som normalt finns tillgängliga; dessa upplysningar får endast omfatta det som är strikt nödvändigt för tillämpningen av denna artikel och får inte utnyttjas för något annat ändamål. Om upplysningarna visar att försäkran innehåller oriktiga uppgifter, skall bosättningsstaten vidta lämpliga åtgärder för att hindra att personen i fråga kandiderar.

5. Följande punkt skall läggas till:

”4. Hemstaten får också, i god tid och på lämpligt sätt, lämna bosättningsstaten alla upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel.”

6. Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

7. Följande led skall läggas till i punkt 1:

”(d) att hans eller hennes valbarhet inte har gått förlorad i hemstaten.”

8. Punkt 2 skall utgå.

9. Punkt 3 skall omnumreras till punkt 2.

10. Artikel 13 skall ersättas med följande:

”Artikel 13

1. Bosättningsstaten skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att sådana oriktigheter i en försäkran enligt artikel 9.2 eller 10.1 som medför att skyldigheter enligt detta direktiv åsidosätts medför effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2. När bosättningsstaten fullgör sin informationsskyldighet enligt artikel 12 skall den underrätta väljare och valbara personer om påföljder enligt punkt 1 i den här artikeln.”

11. Artikel 16 skall ersättas med följande:

”Artikel 16

På grundval av uppgifter från medlemsstaterna skall kommissionen utarbeta en rapport om tillämpningen av detta direktiv vid valet till Europaparlamentet 2009 som skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet tillsammans med eventuella förslag till ändring av direktivet. Tillämpningen särskilt av artiklarna 4 och 13 skall undersökas i rapporten.

För tillämpningen av första stycket skall medlemsstaterna samarbeta sinsemellan för att genomföra eftervalskontroller av den eventuella förekomsten av dubbel röstning och dubbla kandidaturer; kontrollerna och inspektionerna får koncentreras till de situationer där det är störst sannolikhet för dubbel röstning och dubbla kandidaturer.”

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2008. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den […] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[1] Rådets direktiv 93/109/EG om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EGT L 329, 30.12.1993, s. 34.