52006IP0568

20061223

P6_TA(2006)0568

Strategi för utvidgningsprocessen och de största utmaningarna 2006-2007

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de största utmaningarna 2006–2007 (2006/2252(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de största utmaningarna 2006–2007 (KOM(2006)0649),

- med beaktande av sin resolution av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen [1],

- med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i Köpenhamn den 21- 22 juni 1993, i Madrid den 15- 16 december 1995, i Luxemburg den 12- 13 december 1997, i Thessaloniki den 19- 20 juni 2003 och i Bryssel den 16- 17 december 2004, den 16- 17 juni 2005 och den 15- 16 juni 2006,

- med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2006 om strategidokumentet inför utvidgningen (2005) [2],

- med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006 om perioden av eftertanke: struktur, teman och ramar för en utvärdering av debatten om Europeiska unionen [3],

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6-0436/2006), och av följande skäl:

A. Europeiska unionen är ett politiskt projekt som grundar sig på gemensamma värden och mål.

B. EU har utvecklats till en politisk union av demokratiska stater och har som sådan åtagit sig att upprätthålla demokratiska normer och utveckla en levande demokratisk kultur.

C. Utsikten om EU-medlemskap har tvivelsutan sporrat till nya tag i arbetet med att främja reformer, förankra demokratin, förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna och bidra till att öka stabiliteten i grannländerna.

D. Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Thessaloniki den 19- 20 juni 2003 sitt åtagande att fullt ut genomföra Thessalonikiagendan, och bekräftade vid sitt möte Bryssel den 15- 16 juni 2006 sin avsikt att respektera de åtaganden som ingåtts med länderna i sydöstra Europa (Turkiet och Kroatien såsom länder med vilka förhandlingar har inletts, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/FYROM såsom kandidatland samt övriga länder i västra Balkan såsom möjliga kandidatländer) i fråga om utvidgningen, samtidigt som det underströk behovet att se till att unionen fungerar politiskt, ekonomiskt och institutionellt medan utvidgningen pågår.

E. EU måste utgå från sitt oryggliga engagemang för demokratin och från sin insikt om att demokrati endast kan fungera om demos – Europas medborgare – erkänner och stöder sin egen utvidgning genom anslutning av nya medlemsstater och deras medborgare.

F. Europaparlamentet kan tillsammans med de nationella parlamenten, och med stöd av regionala och lokala myndigheter och av organ i det civila samhället, bidra till att förbättra insynen och ansvarsskyldigheten under utvidgningsprocessen och därigenom förbättra allmänhetens samförstånd i utvidgningsfrågan.

G. Utvidgningen bör, i enlighet med vad som fastställs i fördraget, bidra till den europeiska integrationsprocessen och till att man uppnår en allt fastare sammanslutning mellan Europas folk. Samtidigt får utvidgningen inte underminera projektets politiska karaktär. Utvidgningen bör främja fred, säkerhet, stabilitet, demokrati och välgång i Europa.

H. Av den anledningen måste unionens integrationsförmåga beaktas i samband med att man diskuterar unionens framtid.

I. Europeiska rådet anger i förklaringen från sitt möte i Köpenhamn 21- 22 juni 1993 att EU:s förmåga att ta in nya medlemsstater utan att förlora drivkraften i den europeiska integrationen utgör en viktig faktor.

J. Medlemsstaterna och EU-institutionerna bör utan att tveka ta itu med de institutionella, ekonomiska och politiska faktorer som utgör grunden för unionens förmåga att integrera nya medlemsstater.

K. För detta krävs en noggrann analys av de eventuella konsekvenser som ett större antal medlemsstater kan få för unionens sammanhållningspolitik och ekonomi.

L. Integrationsförmågan är ett begrepp som utvecklas och måste utvärderas regelbundet mot bakgrund av förändradeomständigheter.

M. Integrationsförmågan grundar sig på objektiva kriterier och avser konkreta problem, och därför bör det klargöras att integrationsförmågan inte är samma sak som allmänhetens uppfattning om konsekvenserna av ytterligare utvidgningar.

N. "Integrationsförmåga" är inte ett nytt kriterium för kandidatländerna att uppfylla utan en förutsättning för att EU:s utvidgning och fördjupningen av den europeiska integrationsprocessen skall vara framgångsrik. Ansvaret för att öka "integrationsförmågan" ligger hos EU och inte hos kandidatländerna.

O. De anslutande länderna och kandidatländerna måste uppfylla kriteriernaför anslutning som fastställdes av Europeiska rådet vid dess möte i Köpenhamn (Köpenhamnskriterierna) liksom alla övriga skyldigheter som följer av fördragen och bilaterala avtal.

1. Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att tidigare utvidgningar har varit framgångsrika, att de har stärkt EU genom att främja dess ekonomiska utveckling, framhäva dess roll i världen och påskynda utvecklingen av ny EU-politik, och att de har främjat demokrati, fred och välstånd i Europa. Parlamentet understryker att utvidgning är allmänt sett ett av EU:s mest effektiva instrument för att främja såväl sin utrikespolitik som sin politik för att förebygga konflikter. Parlamentet erinrar om att detta bottnar i ett utbrett stöd för tidigare utvidgningar vilka har setts som ett led i fullbordandet av den europeiska integrationens ursprungliga syfte att återförena den europeiska kontinenten efter dess politiska splittring under det tjugonde århundradet.

2. Europaparlamentet anser att det trots allt finns lärdomar att dra av denna tidigare erfarenhet. Detta gäller i första hand nödvändigheten att bedöma varje land utifrån dess egna meriter och att i anslutningsförhandlingarna följa en tidsplan som är betingad av ett effektivt iakttagande av Köpenhamnskriterierna, samt behovet av att undvika att fastställa ett för tidigt datum för slutgiltig anslutning.

3. Europaparlamentet anser att dessa lärdomar bör utnyttjas för att förbättra kvaliteten och graden av insyn in utvidgningsprocessen.

4. Europaparlamentet anser att EU bör infria sina åtaganden gentemot de länder som redan nu har förutsättningar att bli medlemmar, under förutsättning att dessa uppfyller såväl Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap som de skyldigheter som följer av dessa. Parlamentet understryker att respekten för dessa skyldigheter är en stark sporre för dessa länder att fullfölja sina reformer.

5. Europaparlamentet håller med om att konsolidering, anslutningsvillkor och kommunikation är de vägledande principerna för EU:s utvidgningsstrategi. Parlamentet anser att varje nytt åtagande att utvidga unionen ytterligare kräver att frågan om EU:s integrationsförmåga, i såväl institutionell som ekonomisk och politisk bemärkelse, utsätts för en ännu mer ingående granskning än någonsin förr.

6. Europaparlamentet beklagar därför att kommissionen inte har gjort en tillräckligt ingående analys av de frågor som behöver lösas innan unionen kan genomföra ytterligare utvidgningar.

7. Europaparlamentet anser att avsnittet med titeln "Särskild rapport om EU:s förmåga att integrera nya medlemmar" i bilaga i meddelandet ger ett otillfredsställande svar på parlamentets begäran i punkt 5 i sin ovannämnda resolution av den 16 mars 2006 om en "rapport om de principer som denna definition baseras på".

8. Europaparlamentet anser att unionens integrationsförmåga i princip har tre grundpelare, nämligen institutionerna själva och deras legitimitet och förmåga att agera och fatta demokratiska och verkningsfulla beslut under nya förutsättningar, unionens ekonomiska resurser och de bidrag som dessa ger till den ekonomiska och sociala sammanhållningen, samt den utvidgade unionens förmåga att arbeta för sina politiska mål.

9. Europaparlamentet erinrar om att ansvaret för att förbättra integrationskapaciteten ligger hos EU själv och inte hos kandidatländerna.

10. Europaparlamentet anser att EU kan endast förvänta sig att medborgarna förhåller sig positivt till utvidgningen om de ser ett Europa som presterar vad det lovat. Parlamentet understryker därför att unionens integrationsförmåga inte kan betraktas fristånde från dess förmåga att agera. Parlamentet anser att utvidgningen bör ingå i agendan för EU-medborgarna och bör kommuniceras i enlighet därmed.

11. Europaparlamentet anser att en välfungerande union är beroende av att samtliga medlemmar utan förbehåll följer de allmänna värderingar som ligger till grund för EU som politiskt projekt, nämligen följande: människans omistliga och okränkbara rättigheter, frihet, demokrati, lika rättigheter och rättsstatsprincipen, som tillsammans utgör den Europeiska identiteten.

12. Europaparlamentet anser att en oförmåga att se till att EU:s integrationsförmåga står i proportion till dess utvidgningsplan skulle försvaga unionen internt och externt och minska fördelarna för samtliga medlemmar av ett växande medlemstal, och att detta inte kan kompenseras genom att göra unionen större.

13. Europaparlamentet kritiserar kommissionen för att den hanterar de institutionella frågorna på ett så ytligt sätt, och hänvisar i detta sammanhang till sin resolution av den 13 december 2006 om de institutionella aspekterna av EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar [4].

14. Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 19 januari 2006 och upprepar sin ståndpunkt att efter Bulgariens och Rumäniens anslutning kommer Nicefördraget inte längre att utgöra tillräckligt underlag för att utvidga unionen ytterligare.

15. Europaparlamentet uppmanar därför med kraft stats- och regeringscheferna att avsluta konstitutionsprocessen vid slutet av 2008, i överensstämmelse med vad som uttalades vid Europeiska rådets möte i juni 2006, för att EU skall kunna fungera på ett effektivare, öppnare och mer demokratiskt sätt, vilket är en förutättning för vidare utvidgning.

16. Europaparlamentet påminner stats- och regeringscheferna om deras skyldighet att fullborda detta arbete före nästa Europaval för att undvika att de pågående förhandlingarna försenas.

17. Europaparlamentet betonar att institutionerna måste reformeras oberoende av fortsatta utvidgningar skall genomföras, och översynen bör göras noggrannt och snabbt.

18. Europaparlamentet bekräftar att anslutningsförhandlingarna kommer att fullföljas i takt med de resultat och framsteg som varje enskild förhandlingspartner kan uppvisa.

19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att förbättra anslutningsprocessen genom att ange riktmärken i form av normer som måste uppfyllas efter hand, genom att skapa större insyn och öppenhet och genom att kontinuerligt under processens alla faser utföra konsekvenstbedömningar i viktiga politikområden.

20. Europaparlamentet anser att man vid den planerade översynen av unionens budget under 2008/2009 måste beakta den framtida integreringen av nuvarande kandidat- och förkandidatländerna .

21. Europaparlamentet påpekar att kommissionens meddelande inte tar itu med de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare utvidgningar på ett grundligt sätt, och uppmanar kommissionen att lägga fram tydliga och trovärdiga uppskattningar av de budgetmässiga konskekvenserna innan ytterligare anslutingar tar vid.

22. Europaparlamentet upprepar att denna debatt omfattar svåra frågor som kan få konsekvenser för unionens gemensamma politik, inklusive dess sammanhållningspolitik.

23. Då stats- och regeringscheferna avstod från att ta hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare utvidgningar i finansieringsramen för 2007-2013 gav de indirekt uttryck för att detta är en mycket komplicerad fråga, men Europaparlamentet anser att den måste lösas så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar rådet (allmänna frågor) och Ekofinrådet att föra en gemensam debatt om denna fråga.

24. Europaparlamentet betonar att uppfyllandet av de politiska kriterier som angavs vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn inbegripet frågan om rättsstatsprincipen, i högre grad än vad som hittills varit fallet bör prioriteras under anslutningsförhandlingarna, och att en direktkoppling mellan dessa kriterier och såväl starten för som den övergripande takten av förhandlingarna bör fastställas.

25. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att den aktuella förhandlingsramen utvidgas till att omfatta ett kapitel om rättsväsendet och grundläggande rättigheter samt politiska frågor. Detta kommer att göra det möjligt för EU:s institutioner att noga bevaka de framsteg som görs i dessa viktiga områden.

26. Europaparlamentet anser att det i samband med tidigare utvidgningar inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet åt framsteg i förhandlingarnas tidigare skeden inom områden som berör rättvisa, korruption och grundläggande rättigheter. Parlamentet företar sig att spela en mycket aktivare roll när det gäller övervakningen av anslutningsprocessen, och särskilt av anslutningsprocessens politiska aspekter, och uppmanar rådet att göra detsamma och att utarbeta tydliga och vederbörligen motiverade rekommendationer för kandidatländerna i stället för att bara konstatera de tekniska framsteg som gjorts i förhandlingarna.

27. Europaparlamentet erinrar om de klara utsikter för EU-medlemskap som Europeiska rådet vid sitt möte i Thessaloniki den 19- 20 juni 2003 öppnade för länderna i västra Balkan. Parlamentet håller helt fast vid sitt åtagande att främja dessa utsikter vilka måste kvarstå om stabilitet och fred skall få fäste i regionen. Parlamentet påminner dessa länder om att de kommer var och en att bedömas utifrån sina egna meriter, och att detta är vad som kommer att avgöra takten i deras integrering i EU.

28. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 13 november 2006 om att godkänna förhandlingsmandat i fråga om viseringslättnader för och återtagandeavtal med länderna i västra Balkan, såsom ett första steg mot förbättrade personkontakter mellan dessa länder och EU. Parlamentet understryker dock att målet är att göra det möjligt att resa utan visum.

29. Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framsteg som kandidatlandet Kroatien gjort för att främja landets integration med EU, och uppmanar bägge sidor att fortsätta förhandlingarna i samma goda takt för att kunna föra dem till tidigt avslut.

30. Europaparlamentet har tagit del av kommissionens framstegsrapport om Turkiet för 2006, i vilken det konstateras att politiska reformer i Turkiet har fortsatt men att takten i dessa har mattats av, och som bekräftar de brister som kvarstår i reformprocessen, vilket redan konstaterades i parlamentets ovannämnda resolution av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen. Parlamentet vidhåller att detta gäller även Turkiets ratificering och genomförande utan förbehåll av det tilläggsprotokoll, undertecknat av Turkiet i juli 2005, som utvidgar associeringsavtalet mellan EU och Turkiet till att omfatta de tio nya medlemsstaterna, i överensstämmelse med EU:s förklaring av den 21 september 2005.

31. Europaparlamentet betonar att Turkiets vägran att fullt ut respektera villkoren i tilläggsprotokollet allvarligt hotar framstegen i anslutningsförhandlingarna. Parlamentet påpekar att rådets beslut att inte inleda förhandlingar om åtta viktiga kapitel vilka omfattar politikområden som hänger samman med Turkiets begränsningar avseende Republiken Cypern och att inte tillfälligt avsluta några kapitel är en oundviklig konsekvens av Turkiets ståndpunkt i denna fråga. Parlamentet uppmanar Turkiet att samarbeta på ett konstruktivt sätt för att se till att tilläggsprotokollet tillämpas utan förbehåll så snart som möjligt. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang den inbjudan som kommissionen erhållit om att lämna årliga framstegsrapporter avseende de frågor som omfattas av EU-deklarationen av den 21 september 2005.

32. Europaparlamentet beklagar djupt det faktum att det finska ordförandeskapets strävan att finna en lösning på det rådande dödläget när det gäller det fullständiga genomförandet av tilläggsprotokollet å ena sidan, och en ytterligare minskning av isoleringen av turk-cyprioter som bor på öns norra del å andra sidan, inte var lyckosam. Parlamentet uppmanar det tyska ordförandeskapet att envetet göra fortsatta ansträngningar i dessa sammanhang.

33. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste vara beredd att anta en tidtabell för att se till att de ovannämnda målen kan nås inom rimlig tid.

34. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att endast påta sig nya åtaganden på grundval av en grundlig utvärdering av de institutionella, ekonomiska, politiska och socioekonomiska konsekvenserna av dessa åtaganden. Kommissionen uppmanas därför att göra en uttömmande konsekvensbedömning varje gång som en ny medlemsansökan skall behandlas liksom när den lägger fram sina rekommendationer om att inleda och avsluta förhandlingar.

35. Europaparlamentet erinrar om att då rådet, under pågående anslutningsförhandlingar, enhälligt och på förslag av kommissionen beslutar om normerna för öppnande och avslutande av enskilda kapitel, bör medlemsstaterna agera opartiskt gentemot samtliga anslutningsländer.

36. Europaparlamentet anser att dess rätt till samtycke skall gälla inte bara då förhandlingsprocessen avslutas utan även innan förhandlingar om medlemskap inleds.

37. Europaparlamentet konstaterar att allteftersom EU fortsätter att genomföra – och inleda – utvidgningsförhandlingar med länderna i Balkan kommer åtgärder för att bekämpa utspridande korruption och organiserad brottslighet på regional nivå att spela en allt viktigare roll som etappmål på vägen mot medlemskap. Parlamentet rekommenderar därför å det starkaste att man förstärker och riktar om de nuvarande finansieringsinstrumenten för utvidgning således att de i första hand inriktas på insatser för att bekämpa korruption och organsierad brottslighet, med särskild tyngdpunkt på åtgärder för att reformera rättsväsendet, stärka den offentliga förvaltningens förmågor och förbättra samarbetet över gränserna.

38. Europaparlamentet påminner medlemsstaternas regeringar och parlament om att det är deras ansvar att vederbörligen informera allmänheten om de fördelar som tidigare utvidgningar inneburit och om vad som står på spel i samband med ytterligare utvidgningar, och att de bör förklara för allmänheten de beslut som de enhetligt fattar under anslutningsprocessen.

39. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna, Europaparlamentet och de nationella parlamentet för att förmedla utvidgningsplanen till allmänheten på ett mer effektivt sätt och därmed förbättra insynen i och öppenheten om anslutningsprocessen.

40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekomendation om att granskningsrapporter, riktmärken för att öppna förhandlingskapitel och EU:s avslutande gemensamma ståndpunkt skall offentliggöras.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge en mer ingående definition av "förstärkt grannskapspolitik" och i detalj ange vad ett sådant samarbete skulle innebära.

42. Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och rådet att lägga fram förslag om ett nära bilateral eller multilateralt EU-samarbete med samtliga europeiska länder som i dag inte har några planer på EU-medlemskap. Detta samarbete bör spegla ländernas specifika behov och intressen. Parlamentet betonar att det är upp till samtliga länder som har erkänd möjlighet att bli medlemmar i EU att besluta huruvida de vill ansluta sig eller inte till detta multilaterala samarbete under övergångsstadiet innan man går över till ett fullständigt medlemskap.

43. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att se över möjligheten att – som ett led i en förstärkt grannskapspolitik, och som komplement till andra strategier för förbindelser med tredjeland – upprätta en övergripande EU-politik för Svartahavsområdet i vidare mening, i syfte att utveckla starkare bilaterala eller multilaterala förbindelser av ekonomisk och politisk art mellan EU och alla länder inom detta område, särskilt i frågor som rör frihandel (i likhet med vad som gäller inom Centraleuropeiska frihandelsavtalet), investeringar, energiförsörjning och migrationspolitik.

44. Europaparlamentet anser att ovannämnda möjligheter, vilka rymmer ett brett urval av olika tillvägagångssätt, skulle tillsamans kunna utgöra en konkret och lockande väg framåt som – utan att utesluta fullt medlemskap – erbjuder såväl en stabil och långsiktig grund för institutionaliserade förbindelser med EU som en nödvändig sporre för att främja de nationella reformer som behövs i de berörda länderna.

45. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att överväga att utarbeta ett gemenskapsstöd som grundar sig på mottagarländernas framsteg när det gäller att genomföra de reformer som krävs för att de skall kunna integreras i gemenskapen.

46. Europaparlamentet understryker att medan Ryssland varken kandiderar till EU-medlemskap eller omfattas av EU:s grannskapspolitik spelar inte desto mindre EU:s förbindelser med detta sitt största grannland en avgörande roll i utformningen av dess strategi för eventuella framtida utvidgningar. Parlamentet anser i detta sammanhang att EU måste fortsätta sina ansträngningar att utveckla ett unikt och mångfacetterat partnerskap med Ryssland som inbegriper samarbete på såväl handels- som energiområdet, men som i första hand är inriktat på frågor som rör de mänskliga rättigheterna och demokratin.

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas, anslutningsländernas och kandidatländernsa regeringar och parlament.

[1] Antagna texter, P6_TA(2006)0381.

[2] Antagna texter, P6_TA(2006)0096.

[3] EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 306.

[4] P6_TA(2006)0569.

--------------------------------------------------