52006DC0243

Bryssel den 23.5.2006

KOM(2006) 243 slutlig

2006/0078 (CNS)

2006/0079 (CNS)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och resultaten av Periklesprogrammet för skydd av euron mot förfalskning

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om att till icke deltagande medlemsstater utsträcka tillämpningen av beslut 2006/…/EG om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet)

(framlagda av kommissionen)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och resultaten av Periklesprogrammet för skydd av euron mot förfalskning

1. Allmänt

Periklesprogrammet, gemenskapens handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning, inrättades genom ett rådsbeslut av den 17 december 2001 (beslut 2001/923/EG), ”Periklesbeslutet”, ändrat och förlängt genom rådets beslut 2006/75/EG. Detta beslut syftar till att stödja och komplettera de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna och inom ramen för befintliga program för att skydda euron mot förfalskning. Det kan t.ex. röra sig om informationsutbyte (seminarier, workshopar, möten och konferenser), praktik och personalutbyte, och tekniskt, vetenskapligt och operationellt bistånd.

I artikel 13.3 a i Periklesbeslutet föreskrivs en rapport för utvärdering av programmet åtföljd av ett lämpligt förslag om fortsättning eller anpassning av programmet. Rapporten om utvärdering av Periklesprogrammet offentliggjordes den 30 november 2004 då den också lades fram för Europaparlamentet och rådet. Den 8 april 2005 lade kommissionen fram ett förslag på grundval av vilket rådet förlängde programmet hela 2006 med en finansieringsram på en miljon euro.

I artikel 13.3 b krävs också en detaljerad rapport om programmets genomförande och resultat som skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet den 30 juni 2006. Föreliggande rapport svarar mot detta krav.

2. Euroförfalskningen i dag

Sedan början av sommaren 2003 har antalet upptäckta förfalskade eurosedlar i omlopp stabiliserats kring 50 000 i månaden, en nivå som är lägre än vid tiden före eurons införande, lägre än för den amerikanska dollarn och mycket låg jämfört med de nio miljarder äkta eurosedlar som är i omlopp. Samtidigt fortsätter antalet förfalskade euromynt att stiga, men även detta antal är ringa i ett bakåtblickande perspektiv. Dessutom har polisiära myndigheter genomfört ett antal framgångsrika operationer där de stoppat tillverkningen och beslagtagit stora mängder falska sedlar och mynt innan dessa hunnit komma i omlopp.

I tabellerna 1a och 1b ges en översikt av situationen i fråga om förfalskning av eurosedlar och euromynt.

Tabell 1a | Tabell 1b |

Antalet upptäckta förfalskade eurosedlar i omlopp | Antalet upptäckta förfalskade euromynt i omlopp |

2002 – 2005 | 2002 – 2005 |

Januari-juni 2002 | 21 965 | Januari-juni 2002 | 68 |

Juli-december 2002 | 145 153 | Juli-december 2002 | 2 271 |

Hela 2002 | 167 118 | Hela 2002 | 2 339 |

Januari-juni 2003 | 230 534 | Januari-juni 2003 | 8 100 |

Juli-december 2003 | 311 925 | Juli-december 2003 | 18 091 |

Hela 2003 | 542 459 | Hela 2003 | 26 191 |

Januari-juni 2004 | 307 000 | Januari-juni 2004 | 36 191 |

Juli-december 2004 | 287 000 | Juli-december 2004 | 38 309 |

Hela 2004 | 594 000 | Hela 2004 | 74 500 |

Januari-juni 2005 | 293 442 | Januari-juni 2005 | 184 007 |

Juli-december 2005 | 287 459 | Juli-december 2005 | 78 677 |

Hela 2005 | 580 901 | Hela 2005 | 262 684 |

Denna på det hela taget gynnsamma situation är resultatet av långvariga förberedelser på både lagstiftningsnivå och institutionsnivå, och den visar på det goda samarbete som har etablerats såväl inom EU som internationellt. Kommissionen lade fram de grundläggande principerna för hur euron ska skyddas i ett meddelande som offentliggjordes redan 1998[1]. På grundval av detta antog rådet en grundförordning 2001,[2] där den institutionella underbyggnaden för en skyddsstruktur gjordes. Förordningen hade föregåtts av ett rambeslut[3] från rådet, antaget år 2000, genom vilket skyddet för euron med hjälp av straffrättsliga påföljder stärktes och i viss mån även harmoniserades. År 1999 utvidgades Europols mandat så att det också omfattar penningförfalskning[4] och det utvidgades dessutom 2005 i och med att Europol utsågs till centralbyrå för bekämpande av förfalskning av euron. Vad gäller straffrättsliga påföljder har kommissionen publicerat två rapporter[5] om tillämpningen av ovannämnda rambeslut, som visar att den är tillfredsställande.

I syfte att skapa en tydlig struktur i kampen mot penningförfalskning och ett nära samarbete liksom ett effektivt informationsflöde har nationella centralbyråer inrättats i samtliga medlemsstater. Databaser och kommunikationssystem har tagits i bruk vid ECB och Europol. Särskilda organ har inrättats för att utföra teknisk analys av förfalskningar, i medlemsstaterna, vid ECB (sedlar) och vid kommissionen (mynt).

Periklesprogrammet fyller en viktig funktion för att bibehålla nuvarande resultatnivå när det gäller skyddet av euron och bekämpningen av förfalskningsbrott. Detta sker genom informationsutbyte och utveckling av samarbetet. Ständig vaksamhet krävs för att upprätthålla och bygga vidare på de resultat som hittills har uppnåtts i kampen mot förfalskning av euron. Utbildning och tekniskt bistånd spelar en betydelsefull roll i sammanhanget, varför det är viktigt att Periklesprogrammet får fortsätta.

3. Utvärderingsrapporten

I enlighet med artikel 13.3 a i Periklesbeslutet anförtroddes utvärderingen av programmet åt den oberoende revisorn vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), som lade fram sin utvärderingsrapport den 30 november 2004.

Utvärderaren granskade handlingarna för 21 av de åtgärder som genomförts inom Periklesprogrammet t.o.m. mars 2004, antingen på en medlemsstats eller på kommissionens initiativ. Med utgångspunkt dels i frågeformulär som fyllts i av organisatörer och deltagare dels i samtal med berörda parter drog utvärderaren följande slutsatser:[6]

- Programmet har höjt medvetenheten om eurons gemenskapsdimension och har också givit deltagarna bättre kunskaper om lagar och instrument som har anknytning till denna fråga, särskilt relevant EU-lagstiftning och europeiska lagstiftning generellt.

- Vad gäller olika former av informationsutbyte, metoder och åtgärder har de flesta redovisats på workshopar, möten och seminarier.

- Programmets målgrupper har delvis kunnat nås. Deltagandet har varit mycket högt bland brottsbekämpande myndigheter, medan affärsbanker, jurister som specialiserat sig på området och handelskammare har deltagit i otillräcklig omfattning.

- De verksamheter som granskats ansågs inte enbart relevanta för programmet utan även representativa för dess viktigaste mål.

- Utvärderaren ansåg att vissa av projekten var särskilt kostsamma och hänvisade till ett antal specifika utgiftsposter.

Utvärderaren lämnade flera rekommendationer som har beaktats i Periklesprogrammet för år 2006. Dessa rekommendationer är följande:

- Programmet bör minst fortsätta ytterligare fyra år med samma budget (1 miljon euro per år) och med samma åtgärder och målgrupper. En andra utvärdering bör ske efter fyra år.

- Tonvikten bör ligga på praktisk utbildning. En prioritering bör göras till förmån för utbyte av personal och skräddarsydd utbildning, inklusive fallstudier. Dessa åtgärder är också mera kostnadseffektiva.

4. Genomförandet av programmet

Utgående från referensbeloppet på 4 miljoner euro för perioden 2002–2005 och 1 miljon euro för år 2006 uppgick de årliga anslag som beviljades ur Periklesprogrammet till 1,2 miljoner euro år 2002, 0,9 miljoner euro år 2003, 0,9 miljoner euro år 2004, 1 miljon euro år 2005 och 1 miljon euro år 2006.

Genomförandet av programmet kom igång långsamt, främst därför att det hade antagits så sent som i december 2001. Det första projektet inom programmet genomfördes alltså inte förrän i oktober 2002 och det anslag som förbrukades 2002 låg strax under 40 % av det ursprungliga budgetanslaget (anslaget justerades nedåt under årets lopp). Senare kom programmet igång och budgetanslaget användes i stor utsträckning till åtaganden under 2003, 2004 och 2005. Medlemsstaternas planer visar att det kommer att vara helt genomfört år 2006.

På grundval av ovanstående statistik och prognoser kommer åtagandena under 2002–2006 att uppgå till 80 % av det ursprungliga referensbeloppet.

I tabell 2 ges en översikt av genomförandet av Periklesprogrammet.

TABELL 2 | PERIKLESPROGRAMMET - SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET 2002 - 2005 OCH PLANERNA FÖR 2006 |

Medlemsstat | 5 |

KOM | 2 |

2003 | 16 | PT, IT, DE, ES, FR, FI, EL | Polis, rättsväsen, finansväsen, affärsvärlden | 753 | 847 168 | 900 000 | 94,1 % |

Medlemsstat | 12 |

KOM | 4 |

2004 | 15 | AT, FR, DE, EL, IT, ES, PT, | Polis, rättsväsen, finansväsen, banker | 586 | 774 926 | 900 000 | 86,1 % |

Medlemsstat | 11 |

KOM | 4 |

2005 | 12 | FR, DE, IT, ES | Finansväsen, banker, polis, rättsväsen, affärsvärlden | 738 | 921 912 | 1 000 000 | 92,1 % |

Medlemsstat | 7 |

KOM | 5 |

2006 (Plan) | 14 | B, DE, ES, FR, HU, IT, IR, PO | Teknik, finansväsende, banker, rättsväsende | 700 | 980 000 | 1 000 000 | 98,0 % |

Medlemsstat | 13 |

KOM | 1 |

TOTALT (prognoser) | 64 | 3143 | 3 998 911 | 5 000 000 | 80,0 % |

Medlemsstat | 48 |

KOM | 16 |

5. Programmets mervärde

Periklesprogrammet har medfört ett betydande mervärde i skyddet av euron mot förfalskning. Detta har skett genom ett betydande antal åtgärder, en exakt kalibrering av åtgärderna och ett stort antal deltagare. Den europeiska dimensionen av kampen mot euroförfalskningen betonades och, utöver EU-medlemsstaterna, blev det möjligt att inrikta sig på känsliga geografiska områden. Slutligen har Periklesprogrammet inneburit ett betydande bidrag till en ökad förbättring av samordning och samarbete på såväl internationell och europeisk nivå som på medlemsstatsnivå samt inrättandet av en mer solid struktur för skydd av den europeiska valutan.

Ett stort antal åtgärder

Under programmets första fyra år initierades 50 nya projekt och för år 2006 planeras ytterligare 14 åtgärder av medlemsstaterna och kommissionen. Av de sammanlagt 64 projekten har 48 tillkommit på initiativ av behöriga myndigheter i medlemsstaterna, medan 16 initierats av kommissionen genom OLAF.

Största delen av åtgärderna var konferenser, seminarier och workshopar eller skräddarsydda kurser. Utbyte av personal är en åtgärd som också har vunnit terräng och som nu har blivit ett återkommande inslag i Periklesprogrammet. Efter utvidgningen är det troligt att sådana åtgärder kommer att vidareutvecklas, vilket också är helt i linje med utvärderarens rekommendationer. Endast en teknisk studie genomfördes under nuvarande Periklesprogram och ytterligare två är på väg under 2006. En översikt över Periklesprogrammet indelad efter typ av projekt visas i tabell 3.

TABELL 3 | PERIKLESPROGRAMMET – INDELAT EFTER TYP AV ÅTGÄRD 2002 – 2006 |

Budgetår | Konferenser | Personalutbyten | Utredningar | Totalt |

2002 | 6 | 1 | - | 7 |

2003 | 11 | 4 | 1 | 16 |

2004 | 10 | 5 | - | 15 |

2005 | 8 | 3 | 1 | 12 |

2006 (Planer) | 9 | 4 | 1 | 15 |

TOTALT (prognoser) | 44 | 17 | 3 | 64 |

Valda målgrupper och deltagare

Omkring 3 150 sakkunniga deltog i dessa evenemang. Under programmets första år var majoriteten av deltagarna personal vid brottsbekämpande myndigheter som vanligen inte är inbegripna i gemenskapens ansträngningar att hindra euroförfalskning. Denna inriktning återspeglar det ursprungligen prioriterade målet att skapa tätare yrkesmässiga kopplingar för en effektivare kamp mot euroförfalskning. Utvärderingsrapporten visar (s. 10–11) att fram till mars 2004 kom 65 % av deltagarna från brottsbekämpande myndigheter. Från och med 2003 kan ett större inslag av deltagande från rättsskipande myndigheter noteras och från och med 2004 och 2005 ett större deltagande från finansväsendets sida (finansiella intermediärer inom den offentliga sektorn, nationella centralbanker, affärsbanker och andra finansinstitut).

Denna utveckling stämmer överens med utvärderarens rekommendationer. Dessutom har man beviljat bidrag för anordnande av seminarier kring tekniska frågor. I samband med programförvaltningen har man försökt undvika överlappningar i deltagandet och utvärderingsrapporten visar att man även har lyckats med detta.

I utvärderingsrapporten konstateras att deltagarna kom från 76 olika länder, flertalet från någon medlemsstat. Vissa länder visade sig ha ett lågt deltagande, och av dessa ingick en del i euroområdet. Detta kanske snarare beror på organisatoriska än strukturella faktorer, och man försöker nu åstadkomma en bättre balans i detta avseende. En del länder är mera aktiva som organisatörer av evenemang, bland dem Italien, som står för 21 % av alla aktiviteter. Från och med 2005 vidtar även de nya medlemsstaterna åtgärder inom Periklesprogrammet.

Den europeiska dimensionen

I utvärderingsrapporten sägs också (s. 14) att de Periklesåtgärder som vidtagits täckte alla de områden som är relevanta för skyddet av euron (polisiärt arbete, rättsväsende, den finansiella och den tekniska sektorn) och att programmet särskilt understödde nätverksbyggande med sikte på större effektivitet i kampen mot förfalskningsbrott. Den europeiska dimensionen av skyddet av euron betonas genom att på ett systematiskt sätt låta ECB, Europol och andra europeiska och internationella organisationer delta i Periklesåtgärderna. Europol kompletterar genom sitt deltagande OLAF:s roll i Periklesprogrammets utvärderings- och genomförandefas. Europol samarbetar med OLAF i utarbetandet och genomförandet av specialiserade projekt såsom den utbildning som kallas ”Bitmap” och Europol har också tillhandahållit teknisk expertis medan kommissionen och OLAF stått för infrastrukturen och finansieringen av Perikles. När det gäller de aspekter av euroskyddet som medlemsstaterna har ansvar för, letade man systematiskt fram expertis inom deras respektive specialtjänster.

Geografisk betoning

Periklesåtgärderna äger huvudsakligen rum inom EU. Ett antal åtgärder har också vidtagits i tredjeländer eller kandidatländer, vilket återspeglar de specifika behoven av att skydda euron. Informationsåtgärder var ett prioriterat mål för kandidatländer före anslutningen. Genom att identifiera områden som starkt påverkar produktionen av förfalskade sedlar hamnade främst Sydamerika, särskilt Columbia, i fokus för Periklesåtgärderna, liksom också grannländer till EU, också Bulgarien och Rumänien.

Som ett resultat därav har man beaktat de geografiska områden som omfattas och de skilda målgrupper som nås samt programmets transnationalitet och det tvärvetenskapliga synsätt som föreskrivs i artikel 3 i Periklesbeslutet. Det tvärvetenskapliga synsättet har uppnåtts genom att säkerställa sakkunnignivån och genom att kontrollera deltagarnas yrkesbakgrund samt genom att verifiera åtgärdernas innehåll.

Samordning bland europeiska organ och inom kommissionen

I enlighet med artikel 5 i Periklesbeslutet genomförs och samordnas programmet genom ett nära partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna. För samordningen av Periklesåtgärderna och andra utbildningsinsatser svarar kommissionens expertgrupp inom euroförfalskning, som består av sakkunniga från alla medlemsstater och kandidatländer, och där även företrädare för Europol, ECB och Interpol deltar. Genom detta forum säkerställs att medel och ansträngningar för att skydda euron används på effektivast möjliga sätt. Åtgärder för utbildning och tekniskt understöd som genomförs av ECB och Europol är nära samordnade med Periklesprogrammet. Detta står även i överensstämmelse med skäl 7 i Periklesbeslutet.

Inom Periklesprogrammet har man nu i praktiken samlat alla insatser på gemenskapsnivå som utförs av kommissionen och medlemsstaterna för att skydda euron. Därmed har också en stor del av kommissionens särskilda budgetpost för skydd av euron ersatts. Ett mindre antal åtgärder som är inriktade på skydd mot penningförfalskning genomförs inom ramen för andra gemenskapsprogram, t.ex. TAIEX och Twinning. Dessa åtgärder avser oftast ett enda land eller en fråga och är därför inte bidragsberättigade inom Periklesprogrammet. Men de samordnas systematiskt med Periklesprogrammet av den behöriga enheten vid kommissionen i samarbete med medlemsstaterna.

Ökande samarbete och samordning bland medlemsstaterna

Periklesprogrammets framgångar visar sig i den ökade effektiviteten i samarbetet mellan personal inom de brottsbekämpande myndigheterna och på senare tid företrädare för rätts- och finansinstitutionerna. Detta gäller särskilt mellan medlemsstater men också med avseende på ansökarländer, kandidatländer och andra grannländer. Utöver sina utbildnings- och teknikinslag erbjuder Periklesprogrammet ett forum för regelbundna kontakter mellan sakkunniga med ansvar för skyddet av euron och möjliggör också, vilket är mycket viktigt, uppbyggnaden av professionella kontakter som bidrar till tätare utbyte på fältet och förstärkt samarbete totalt. En nära samrodning av Periklesprojektet med initiativ från gemenskapen och medlemsstaterna har också lett till fler utbildningsmetoder som bygger på bästa praxis och en bättre förvaltning av utbildningsinnehållet. Därigenom säkerställs att utbildningen av de bästa sakkunniga leds av de främsta experterna på området, samtidigt som innehållet i varje åtgärd utformas efter målgruppen så att vissa syften uppnås.

Strukturella förbättringar

Vid sidan om information och utbildning är det tydligt att insatserna inom Periklesprogrammet har inneburit flera strukturella och andra förbättringar i medlemsstaterna och i länder utanför EU. Bland annat har nationella centralbyråer för bekämpning av förfalskning inrättats i flera länder, två Periklesseminarier har anordnats för att hjälpa de anslutande länderna att tillämpa gemenskapsrätten på skyddet av euron, särskilda förhållningsregler har utarbetats för kontakter med massmedia och andra informationsändamål, och en av workshoparna utmynnade i ett förslag till en rådsrekommendation från medlemsstaterna.

* * *

MOTIVERING

Periklesprogrammet, gemenskapens handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning, inrättades genom ett rådsbeslut av den 17 december 2001 (beslut 2001/923/EG). Detta beslut syftar till att stödja och komplettera de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna och inom ramen för befintliga program för att skydda euron mot förfalskning. På grundval av rapporten om utvärdering av Periklesprogrammet av den 30 november 2004 föreslås det att rådets beslut av den 17 december 2001 nu förlängs till den 31 december 2013.

Den första förlängningen till 2006

Ursprungligen löpte Periklesprogrammet från den 1 januari 2002 till slutet av 2005. Den 8 april 2005 inlämnade kommissionen en ändring och förlängning av Periklesprogrammet för perioden mellan den 1 januari 2006 och den 31 december 2011 (KOM/2005/0127/slutlig). Med stöd i rapporten om utvärdering av Periklesprogrammet från den 30 november 2004 godkände rådet en förlängning av programmet.

Rådet beslöt att förlänga programmet till den 31 december 2006, eftersom gemenskapens finansiella översikter inte sträckte sig längre än till 2006 vid tidpunkten för diskussionerna.

Förslag till förlängning och belopp

Enligt den överenskommelse som träffades i rådet skall Periklesprogrammet förlängas flera gånger fram till 2011, i enlighet med kommissionens förslag. Rådet fastslog följande vid sitt möte den 30 januari 2006: ”Rådet anser att Perikles har en flerårig karaktär och att det bör förlängas till 2011. Därför uppmanar rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till förlängning av programmet från och med 2007, så snart man kommit överens om den kommande budgetramen 2007–2013.”[7]

Rådets anförde följande skäl för att förlänga programmet:

- Fortsatt vaksamhet för att upprätthålla eller minska den nuvarande omfattningen av förfalskning av eurosedlar och undvika varje ökning i förfalskningen av euromynt, som skulle undergräva allmänhetens förtroende.

- Utbildning och information till ny personal och utvidgning av utbildningen till de sektorer som inte tillfullo har kunnat utnyttja Periklesprogrammet, nämligen finansiella intermediärer, åklagare och teknisk personal.

- Utbildning av relevant personal i att känna igen särdragen hos den nya generationen eurosedlar som ska ges ut i slutet av 2010-talet.

- En särskild satsning på utbildning och tekniskt bistånd i de nya medlemsstaterna, varvid de som först inför euron bör prioriteras.

Det finns ett tydligt behov av kontinuerlig utbildning och tekniskt bistånd för att skydda euron. Detta beror både på att fler medlemsstater förmodligen kommer att gå med i eurosamarbetet och behovet av fortlöpande uppdatering av de sakkunniga inom berörda myndigheter.

Rådet träffade en slutlig överenskommelse om budgetplanerna för perioden 2007–2013 vid Europeiska rådets möte den 15–16 december 2005[8].

Det är f.n. praxis att gemenskapens finansieringsprogram ligger i fas med gemenskapens budgetplaner. Detta bidrar till att strömlinjeforma programmen och undvika förfaranden för att fylla ut tomma perioder.

Mot bakgrund av ovanstående överväganden förslås det att Periklesprogrammet skall förlängas med en period om ytterligare sju år till och med 2013 med ett oförändrat årligt belopp om en miljon euro – dvs. totalt 7 miljoner euro.

Föreslagna ändringar

Följande ändringar föreslås:

– I artikel 1.2 i Periklesbeslutet skall slutdatum fastslås till den 31 december 2013.

– I artikel 6 skall referensbeloppet fastslås till 7 miljoner euro.

Vad gäller förlängningsperioden föreslås en ändring av den tidsfrist som anges i artikel 13.3 enligt följande:

– i punkt a ersätts ”den 30 juni 2005” med ”30 juni 2013”.

– i punkt b anges ett ytterligare sista datum, den 30 juni 2014.

Första dag för tillämpning av beslutet enligt artikel 15 bör vara den 1 januari 2007.

2006/0078 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen,

med beaktande av kommissionens förslag,[9]

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,[10]

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande, och[11]

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 13.3 a i rådets beslut 2001/923/EG[12] skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en utvärderingsrapport, som är oberoende av programförvaltaren, om programmets tillämplighet, genomslagskraft och effektivitet samt ett meddelande om huruvida det är lämpligt att fortsätta eller anpassa programmet åtföljt av ett lämpligt förslag, senast den 30 juni 2005.

(2) Den utvärderingsrapport som föreskrivs i artikel 13 i det beslutet lades fram den 30 november 2004. Enligt slutsatserna har programmet uppnått sina mål och det föreslås att programmet får fortsätta.

(3) Ett finansiellt referensbelopp i enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[13] bör införas i detta beslut för hela den tid programmet pågår, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

(4) Förlängningen av programmet görs på grund av det behov av fortsatt vaksamhet, utbildning och tekniskt bistånd som konstaterats föreligga för att fortsätta skyddet av euron mot förfalskning genom tillhandahållande av en stabil ram för planering av medlemsstaternas program, särskilt under en period då nya länder går med i eurosamarbetet.

(5) I denna anda lämnade kommissionen den 8 april 2005 in ett förslag om att fortsätta Periklesprogrammet[14] till den 31 december 2011.

(6) I sitt arbete med att nå ett slutligt avtal om gemenskapens budgetplaner för perioden 2007–2013 beslöt rådet att förlänga Perikles år 2006.

(7) I sina slutsatser av den 30 januari 2006 enades rådet om att ”Perikles har en flerårig karaktär och att det bör förlängas till 2011”. Rådet uppmanade därför kommissionen att ”lägga fram ett förslag till förlängning av programmet från och med 2007, så snart man kommit överens om den kommande budgetramen 2007–2013”.

(8) Det är lämpligt att gemenskapsprogrammen ligger i fas med gemenskapens budgetplaner.

(9) Följaktligen och med avseende på behovet av fortgående utbildning och tekniskt bistånd för att skydda euron bör Periklesprogrammet förlängas till den 31 december 2013. Beslut 2001/923/EG bör därför ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Beslut 2001/923/EG ändras härigenom på följande sätt:

1. Sista meningen i artikel 1.2 skall ersättas med följande:

”Det skall löpa från den 1 januari 2002 till den 31 december 2013.”

2. Följande stycke skall läggas till efter artikel 6 andra stycket:

”Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av gemenskapens åtgärdsprogram för perioden mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2013 skall vara 7 miljoner euro”

3. Artikel 13.3 skall ändras på följande sätt:

a) I led a skall datumangivelsen ”den 30 juni 2005” ersättas med ”den 30 juni 2013”.

b) Led b skall ersättas med följande:

”b) detaljerade rapporter om programmets genomförande och resultat där man särskilt skall beakta det mervärde som tillförts genom gemenskapens ekonomiska bidrag, när den ursprungliga programperioden och programmets tilläggsperiod har fullföljts och senast den 30 juni 2006 respektive 2014.”

Artikel 2

Tillämpning

Detta beslut skall tillämpas i de medlemsstater som enligt artikel 1 första strecksatsen i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron[15] är deltagande medlemsstater.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

Det skall tillämpas från och med 1 januari 2007.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

2006/0079 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om att till icke deltagande medlemsstater utsträcka tillämpningen av beslut 2006/…/EG om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag,[16]

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[17], och

av följande skäl:

(1) När rådet antog beslut 2006/…/EG[18] angavs det att beslutet skulle tillämpas i de medlemsstater som är deltagande medlemsstater enligt artikel 1 första strecksatsen i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron[19].

(2) Utbytet av information och personal liksom stöd- och utbildningsåtgärderna inom ramen för Periklesprogrammet bör dock vara enhetliga i hela gemenskapen och de nödvändiga bestämmelserna bör därför antas för att säkerställa att euron får samma skydd i de medlemsstater där den inte är officiell valuta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningen av beslut 2006/…/EG skall utsträckas till att även omfatta de medlemsstater som inte är deltagande medlemsstater enligt artikel 1 första strecksatsen i rådets förordning (EG) nr 974/1998.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. FÖRSLAGETS NAMN:

Rådets beslut […] om en förlängning av rådets beslut av den 17 december 2001 om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet), senast ändrat och förlängt genom rådets beslut 2006/75/EG

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN ELLER I BUDGETERINGEN

Berört politikområde och därmed förknippad verksamhet: Bedrägeribekämpning

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta B.A-poster)) inklusive rubriker:

24 02 02 Perikles

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

Från den 1 januari 2007 till 31 december 2013.

3.3. Budgettekniska uppgifter (lägg till rader vid behov):

Budget- post | Typ av utgifter | Nya | Deltagande Efta | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

24 02 02 | Icke oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | NR 1a |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

4.1. Finansiella medel

4.1.1. Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

TOTALT REFERENSBELOPP |

20 % från medlemsstaterna | f | 0,324 | 0,324 | 0,324 | 0,324 | 0,324 | 0,324 | 0,324 | 2,268 |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 1,621 | 1,621 | 1,621 | 1,621 | 1,621 | 1,621 | 1,621 | 11,347 |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med den befintliga budgetplanen för hela genomförandeperioden.

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna.

5. BESKRIVNING OCH MÅL

Bakgrunden till förslaget skall lämnas i motiveringen. Detta avsnitt i finansieringsöversikten skall innefatta följande kompletterande uppgifter:

5.1. Behov som skall uppfyllas på lång eller kort sikt: Fortsättning av instrumentet för utbildning och tekniskt bistånd till skyddet av euron. Införande av en medellånga riktlinjer för medlemsstaternas planering.

5.2. Mervärde som tillförs genom gemenskapens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter: Betoning av gemenskapsdimensionen i skyddet av euron och stärkt samarbete och medvetande om vikten av skyddet av euron mot förfalskning.

5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning: Bibehållande av den nuvarande övergripande nivån på utbildningen och det tekniska biståndet i form av Perilesåtgärder.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

Ange den eller de metoder [22] som valts för åtgärdens genomförande.

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Kommissionen håller sig med ingående uppgifter om Periklesprojektet och analyserar regelbundet genomförandet av det.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Förslaget till förlängning av Perikles grundar sig på utvärdering av programmet under de första genomförandeåren. Detta sammanfattas i avdelning 3 i meddelandet (s. 4). Utvärderaren rekommenderade särskilt följande: programmet bör åtminstone fortsätta ytterligare fyra år med samma budget (1 miljoner euro årligen); programmet bör främst inriktas mot medlemsstater som har låg deltagandegrad eller inte deltog i åtgärder inom ramen för det första programmet samt ny medlemsstater. Tonvikten bör ligga på praktisk utbildning. En prioritering bör göras till förmån för utbyte av personal och skräddarsydd utbildning, inklusive fallstudier. Samarbetet med EU:s institutioner eller organ (kommissionen genom OLAF, ECB och Europol) bör utvecklas ytterligare. För att det ska bli möjligt att utvärdera programmets betydelse, bl.a. för konvergensen av den utbildning som genomförs på hög nivå för utbildare, rekommenderar utvärderaren att ett strategidokument utarbetas. Dokumentet bör färdigställas innan det nya Periklesprogrammet träder i kraft.

Vad gäller enskilda projekt genomförs en förhandsutvärdering av kommittén för utvärdering av Periklesprogrammet (kommissionen).

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en halvtids- eller efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder):

I förslaget om förlängning av Perikles beaktas de slutsatser som utvärderaren av programmet kommit fram till (avdelning 3, s. 4), nämligen:

- Programmet har höjt medvetenheten om eurons gemenskapsdimension och har också lett till att deltagarna har fått bättre kunskaper om lagar och instrument som har anknytning till denna fråga, särskilt relevant EU-lagstiftning och europeiska lagstiftning generellt.

- Vad gäller olika former av informationsutbyte, metoder och åtgärder har de flesta redovisats på olika workshopar, möten och seminarier.

- Programmets målgrupper har delvis kunnat nås, med ett mycket högt deltagande bland brottsbekämpande myndigheter, medan affärsbanker, jurister som specialiserat sig på området och handelskammare har deltagit i otillräcklig omfattning.

- De verksamheter som granskats ansågs inte enbart vara relevanta för programmet utan även representativa för dess viktigaste mål.

- Utvärderaren ansåg att vissa av projekten var särskilt kostsamma och hänvisade till ett antal specifika utgiftsposter.

Vad gäller enskilda projekt skall stödmottagarna inom varje utvalt projekt lämna in en slutlig och en ekonomisk rapport till kommissionen. Kommissionen analyserar rapporterna och utvärderar (också genom deltagande i åtgärderna) hur de har genomförts och den effekt de har haft, för att kunna fastställa om målen uppnåtts.

6.2.3. Villkor och periodicitet för framtida utvärderingar Programmet kommer att bli föremål för en oberoende utvärdering 2013 och en ingående rapport om genomförandet kommer att överlämnas till rådet och Europaparlamentet i juni 2014.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Den grundliga prövningen i utvärderingskommittén, diskussionen i den behöriga kommissionsgruppen och finansanalysen utgör bedrägerigarantier. Dessutom är stödmottagarna myndigheter, ofta brottsbekämpande sådana, vilket minimerar sannolikheten för bedrägerier.

Enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[23] får kommissionen dessutom utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program. I nödvändiga fall utförs undersökningarna av Europeiska bedrägeribekämpningsmyndigheten (OLAF) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999[24].

Mottagarna av driftsbidrag måste ge kommissionen tillgång till alla verifikationer, inbegripet de granskade räkenskaperna, beträffande utgifter som uppkommit under det år bidraget betalats, under fem år efter den sista utbetalningen. Bidragsmottagaren måste vid behov se till att de verifikationer som finns hos samarbetsparter eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

8 UPPGIFTER OM MEDEL 8.1 Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

TOTALT | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas med de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen beviljats det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden.

8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden

Utvärdering av tillämpningar: förvaltning av utvärderingskommittén, kontakter med de ansökande; deltagande i evenemang.

Samordning: kontinuerlig övervakning av genomförandet av Perikles; presentationer inför berörda grupper (medlemsstater, ECB och Europol); bidrag till förberedandet av projekt.

Förberedande och genomförande av Periklesåtgärder inom ett kommissionsinitiativ.

8.2.3. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem)

( Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Tjänstemän och tillfälligt anställda (A3 01 01) | 0,162 | 0,162 | 0,162 | 0,162 | 0,162 | 0,162 | 0,162 |

Personal som finansieras genom artikel A3 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda osv.) (ange budgetrubrik) | 0,045 | 0,045 | 0,045 | 0,045 | 0,045 | 0,045 | 0,045 |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 | 0,207 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

I tillämpliga fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

0,25A x 108 000 euro +1B x 108 000 + 0,25C x 108 000 = 162 000

Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel A3 01 02

I tillämpliga fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

1 Nationell expert x 45 000

|

2007 |

2008 |

2009 |

2010 |

2011 |

2012 |

2013 |TOTALSUMMA | |XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |0,030 |0,030 |0,030 |0,030 |0,030 |0,030 |0,030 |0,210 | |XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | | | | | | | | | |XX 01 02 11 03 – Kommittéer |0,060 |0,060 |0,060 |0,060 |0,060 |0,060 |0,060 |0,420 | |XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | | | | | | | | | |XX 01 02 11 05 - Informationssystem | | | | | | | | | | 2 Övriga förvaltningsutgifter totalt (A3 01 02 11) |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,630 | | Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,090 |0,630 | |Beräkning – Övriga administrativa uppgifter som inte ingår i referensbeloppet

Uppdrag 20 x 1 500 euro och 4 möten x 15 000 euro

[1] Meddelande från kommissionen av den 22 juli 1998 till rådet, Europaparlamentet och Europeiska centralbanken - Skydd av euron mot förfalskning, KOM(98) 474 slutlig.

[2] EGT L 181, 4.7.2001, rådets förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning; och EGT L 181, 4.7.2001, rådets förordning (EG) nr 1339/2001 om att låta verkningarna av förordning (EG) nr 1338/2001 även omfatta de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta.

[3] Rådets rambeslut av den 29 maj 2000 om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder (EGT L 140, 14.6.2000).

[4] Rådets beslut av den 29 april 1999 om utökande av Europols mandat till att omfatta bekämpning av penningförfalskning och förfalskning av betalningsmedel (EGT C 149/16, 28.5.1999).

[5] Kommissionens rapport KOM(2001) 771 av den 13 december 2001, Kommissionens andra rapport KOM(2003) 532 av den 3 september 2003.

[6] Utvärderingsrapporten s. 4, 21, 22 och 23.

[7] Slutsatser från mötet i rådet allmänna frågor och yttre förbindelser den 30 januari 2006 s. 12.

[8] (Dok. 15915/05)

[9] EUT C […], […], s. […].

[10] EUT C […], […], s. […].

[11] EUT C […], […], s. […].

[12] EGT L 339, 21.12.2001, s. 50. Beslutet i dess ändrade lydelse enligt beslut 2006/75/EG (EUT L 36, 8.2.2006, s. 40.).

[13] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[14] KOM(2005) 0127 slutlig.

[15] EGT L 139, 11.5.1998, s. 1. Förordningen i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 2169/2005 (EUT L 346, 29.12.2005, s. 1).

[16] EUT C […], […], s. […].

[17] EUT C […], […], s. […].

[18] Se sid. … i denna EUT.

[19] EGT L 139, 11.5.1998, s.1.

[20] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[21] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[22] Om fler än en metod anges skall ytterligare uppgifter lämnas under avsnittet "Kommentarer" i denna punkt.

[23] EGT L 292, 15.1.1996, s. 2.

[24] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[25] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[26] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.