52005SC0014

Bryssel den 11.1. 2005

SEK(2005) 14 slutl.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Sveriges uppdaterade konvergensprogram, 2004-2007

(framlagd av kommissionen)

MOTIVERING

I rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1] fastställs att alla länder som ännu inte infört den gemensamma valutan skall lägga fram konvergensprogram till rådet och kommissionen senast den 1 mars 1999. I enlighet med artikel 9 i förordningen skall rådet granska dessa program på grundval av bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté som inrättas genom artikel 114 i fördraget, Ekonomiska och finansiella kommittén. Kommissionen utfärdade rekommendationer om samtliga program, och rådet granskade sedan programmen och avgav sina yttranden med utgångspunkt från kommissionens rekommendationer och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén. Enligt förordningen skall uppdaterade stabilitetsprogram läggas fram årligen, och rådet får också granska dessa program enligt samma förfarande.

Sveriges första konvergensprogram, som omfattade perioden 1998-2001, lades fram den 23 december 1998 och granskades av rådet den 8 februari 1999. Uppdaterade program har därefter lagts fram varje år. Sverige lade fram den senaste uppdateringen av sitt konvergensprogram den 18 november 2004. Kommissionens avdelningar har gjort en teknisk bedömning av detta uppdaterade program, med beaktande av kommissionens höstprognoser 2004, och med hänsyn till uppförandekoden[2], den gemensamt överenskomna metoden för uppskattning av potentiell total produktion och konjunkturrensade saldon, rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken avseende perioden 2003-2005 samt de principer som fastställs i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002, och som godkänts av rådet, om bättre samordning av finanspolitiken[3]. Bedömningen kan sammanfattas på följande sätt:

- Det sjätte uppdaterade svenska konvergensprogrammet tillsändes kommissionen den 18 november och omfattar perioden 2004 till 2007. Programmet grundas på den budgetproposition för 2005 som riksdagen antog den 16 december 2004. Programmet uppfyller delvis uppgiftskraven i “uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”[4] med vissa uppgifter inte fullt förenliga med standarder enligt ENS95.

- I 2004 års uppdatering räknar man med en BNP-tillväxt på 3,5 % 2004, 3,0 % 2005, 2,5 % 2006 och 2,3 % 2007. Trots hög tillväxt 2004 utvecklades sysselsättningen negativt men den förväntas återhämta sig de kommande åren. Generellt förefaller det makroekonomiska scenario som ligger till grund för uppdateringen rimligt grundat på den information som nu föreligger och i huvudsak vara i linje med kommissionens avdelningars bedömning inbegripet höstprognosen 2004. För de senare åren framstår tillväxtantagandena som försiktiga och lägre än uppskattad potentiell tillväxt.

- Inflationen i Sverige har gradvis sjunkit sedan början av 2003, delvis som ett resultat av att tidigare höjda energipriser nu ligger utanför referensperiodens basår, och ligger för närvarande klart under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Kronan har varit relativt stabil gentemot euron under 2003 och 2004, men har den senaste tiden förstärkts, vilket avspeglar Sveriges stabila makroekonomiska miljö och solida tillväxtutsikter, stora överskott i bytesbalansen samt marknadens förväntningar om relativt högre växelkursnivå 2005. Avkastningen på svenska statsobligationer har de senaste åren följt utvecklingen på de viktigaste obligationsmarknaderna. Den positiva avkastningsdifferensen mellan långfristiga statsobligationer i Sverige och i euroområdet har de senaste åren fluktuerat kring 50 räntepunkter, men den har minskat under loppet av 2004.

- Det finanspolitiska ramverket i Sverige inbegriper ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln, fleråriga nominella utgiftstak för statsutgifterna och ett krav på balanserade budgetar i kommuner och landsting. Enligt uppdateringen förväntas ett överskott i den offentliga sektorns finanser på 0,7 % 2004, 0,6 % 2005, 0,4 % 2006 och 0,9 % för år 2007, programperiodens sista år. Såväl utgifts- som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend över prognosperioden. Med justering för den förväntade effekten av konjunkturcykeln med hjälp av den allmänt vedertagna metoden, visar det konjunkturrensade saldot för de offentliga finanserna på överskott under hela prognosperioden. Budgetmålen för 2005 och 2006 har skrivits ned i förhållande till tidigare uppdateringar trots att tillväxtantagandena nu är betydligt högre. Detta kan delvis förklaras av lägre beräknade skatteintäkter i linje med utfallet den senaste tiden. Skattesänkningen i 2004 års vårproposition och i 2005 års budget bidrar också till den beräknade måttliga försvagningen under 2005 och 2006. Samtidigt som pensionssystemet och kommun- och landstingssektorn beräknas visa stabila överskott ökar underskottet i statens finanser under 2005 och 2006, vilket driver fram den försämrade ställningen för de totala offentliga finanserna dessa år. År 2007 förväntas de offentliga utgifterna bli lägre.

- Riskerna i programmets budgetberäkningar förefaller i stort sett vara väl balanserade. Å ena sidan framstår budgetberäkningarna som rimliga och Sverige har mycket goda tidigare meriter när det gäller att inte överskrida uppsatta utgiftstak. Dessutom verkar kommunernas och landstingens ekonomiska situation vara på väg att förbättras. Å andra sidan har skatteintäkterna de senaste åren varit tämligen volatila. Dessutom är budgetmarginalen i förhållande till statens utgiftstak mycket snäv inte bara för 2004 utan, enligt 2005 års budget, även för 2005 och 2006. Vidare skulle valen 2006 kunna påverka budgeten för det året. Mot bakgrund av denna riskbedömning förefaller den finanspolitiska inriktningen i programmen tillräcklig för att bibehålla en situation på medellång sikt med offentliga finanser som är ”nära balans eller visar överskott” under hela programperioden i enlighet med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den bör också ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar skall överskridas. De konjunkturrensade saldona för de offentliga finanserna liksom de genomsnittliga överskotten under programperioden ligger emellertid fortfarande under det inhemska målet om ett överskott på 2 % av BNP.

- Bruttoskuldkvoten – som är lägre än 60 % av BNP sedan år 2000 – beräknas fortsätta att minska till 49 % av BNP år 2007. Skuld emitteras huvudsakligen av den statliga sektorn – som har underskott i sin budget – och överskottet i pensionssystemet investeras främst i icke offentliga tillgångar, vilket fördröjer nedgången i bruttoskuldkvoten. Det beräknas att skuldkvoten efter avdrag för finansiella tillgångar förbättras från cirka -2 % av BNP 2004 till under -4 % 2007. Dessa beräkningar förefaller rimliga.

- I konvergensprogrammet görs en genomgång av regeringens bredare program för strukturella reformer som inriktas på att förbättra arbetsmarknadens funktion, öka sysselsättningen och minska antalet förlorade arbetsdagar på grund av sjukfrånvaro. Ett brett spektrum av åtgärder har genomförts men resultaten har hittills varit blandade. Ett vidare steg har tagits för att fullfölja skattereformen och ytterligare lätta skatten på arbete inom ramen för en strategi för ”grön skatteväxling”, även om detta delvis motverkats av skattehöjningar i kommuner och landsting både under 2003 och 2004. Slutförandet av skattereformer och ansträngningar att uppnå de politiska nyckelmålen om höjd sysselsättning, minskning av antalet socialbidragstagare och antalet sjukdagar fortsätter att vara en prioritering inom ramen för sunda offentliga finanser.

- Sverige förefaller befinna sig i ett relativt gynnsamt läge när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, för vilka den beräknade budgetmässiga kostnaden på grund av befolkningens ökande medelålder utgör en viktig faktor. Ett hållbarhetsgap på cirka 2 % av BNP uppkommer om landet vill säkerställa fullständig hållbarhet över tiden. Detta baseras på den beräknade ökningen av den demografiska försörjningsbördan och nuvarande trender vad det gäller sjukvårdsrelaterade utgifter, arbetskraftsdeltagande och sysselsättning. Utan ytterligare reformer som förändrar dessa trender, kommer en nyckelfaktor för att klara de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt gälla att skapa överskott i de offentliga finanserna på 2 % av BNP under de kommande tio åren.

Jämförelse mellan makroekonomiska nyckeltal och budgetberäkningar

2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP (förändring i %) | KP nov. 2004 | 3,5 | 3,0 | 2,5 | 2,3 |

KOM | 3,7 | 3,1 | 2,9 | n.a. |

KP nov. 2003 | 2,0 | 2,6 | 2,5 | n.a. |

HKPI-Inflation (%) | KP nov. 20042 | 1,3 | 1,5 | n.a. | n.a. |

KOM | 1,1 | 1,5 | 1,9 | n.a. |

KP nov. 20032 | 1,7 | n.a. | n.a. | n.a. |

Offentliga sektorns finansiella sparande (i % av BNP) | KP nov. 2004 | 0,7 | 0,6 | 0,4 | 0,9 |

KOM | 0,6 | 0,6 | 0,8 | n.a. |

KP nov. 20033 | 0,6 | 1,4 | 1,9 | n.a. |

Primärt saldo (i % av BNP) | KP nov. 20041 | 2,8 | 2,8 | 2,7 | 3,3 |

KOM | 2,7 | 2,8 | 3,0 | n.a. |

KP nov. 2003 | 0,9 | 1,7 | 2,1 | n.a. |

Konjunkturrensat saldo (i % av BNP) | KP nov. 20044 | 0,8 | 0,5 | 0,5 | 1,2 |

KOM | 0,7 | 0,4 | 0,6 | n,a, |

KP nov. 20034 | 1,3 | 1,8 | 2,0 | n.a. |

Offentlig bruttoskuld (i % av BNP) | KP nov. 2004 | 51,7 | 50,5 | 50,0 | 49,0 |

KOM | 51,6 | 50,6 | 49,7 | n.a. |

KP nov. 2003 | 51,5 | 50,0 | 48,3 | n.a. |

1I uppdateringen anger de svenska myndigheterna primärsaldon exklusive nettoränta och inte sedvanlig bruttoränta. I tabellen redovisas emellertid primärsaldona exklusive bruttoränta utifrån sifferuppgifterna i uppdateringen. 2 Procentuell förändring december-december 3 Som jämförelse hänvisar de redovisade uppgifterna för det finansiella sparandet i 2002 och 2003 års uppdateringar till siffror som beräknats med hänsyn till en fullständig periodisering av skatter (även om denna redovisningsändring formellt först infördes 2004). 4 Kommissionens avdelningars beräkningar med tillämpning av uppgifterna i programmet. Källor: Sveriges uppdaterade konvergensprogram, november 2003 och november 2004 (KP); Kommissionens höstprognoser 2004 (KOM); Beräkningar från kommissionens avdelningar |

Med utgångspunkt från denna bedömning har kommissionen antagit den bifogade rekommendationen till rådets yttrande om Sveriges uppdaterade konvergensprogram, och vidarebefordrar denna rekommendation till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Sveriges uppdaterade konvergensprogram, 2004-2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 9.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den [18 januari] 2005 granskade rådet Sveriges uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Programmet uppfyller delvis uppgiftskraven i den omarbetade ”uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”. Särskilt redovisningen av vissa uppgifter följer inte helt standarderna i ENS 95. Följaktligen uppmanas Sverige att se till att full förenlighet uppnås med uppgiftskraven.

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas BNP-tillväxten i reala termer minska något från starka 3,5 % 2004 till 3,0 % 2005 och till i genomsnitt 2,4 % för åren 2006–2007. På grundval av nu tillgänglig information förefaller detta scenario avspegla rimliga tillväxtantaganden. Inflationsberäkningarna i programmet verkar vara realistiska.

Den finanspolitiska ramen i Sverige inbegriper ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln, fleråriga nominella utgiftstak för statsutgifterna och ett krav på balanserade budgetar i kommuner och landsting. Enligt uppdateringen förväntas ett överskott i den offentliga sektorns finanser på 0,7 % 2004, 0,6 % 2005, 0,4 % 2006 och 0,9 % för år 2007, programperiodens sista år. Såväl utgifts- som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend över prognosperioden. Efter justering för den förväntade effekten av konjunkturcykeln med hjälp av den allmänt vedertagna metoden, visar det konjunkturrensade budgetsaldot på överskott under hela prognosperioden. De konjunkturrensade saldona för de offentliga finanserna, liksom de genomsnittliga överskotten under programperioden, ligger emellertid fortfarande under det inhemska målet om ett överskott på 2 % av BNP. Samtidigt som pensionssystemet och kommun- och landstingssektorn beräknas visa stabila överskott ökar underskottet i statens finanser under 2005 och 2006, vilket driver fram den försämrade ställningen för de offentliga finanserna dessa år. År 2007 förväntas de offentliga utgifterna bli lägre.

Riskerna i programmets budgetberäkningar förfaller i stort sett vara väl balanserade. Å ena sidan framstår budgetberäkningarna som rimliga och Sverige har mycket goda tidigare meriter när det gäller att inte överskrida uppsatta utgiftstak. Dessutom verkar kommunernas och landstingens ekonomiska situation vara på väg att förbättras. Å andra sidan har skatteintäkterna de senaste åren varit tämligen volatila. Dessutom är budgetmarginalen i förhållande till statens utgiftstak mycket snäv inte bara för 2004 utan, enligt 2005 års budget, även för 2005 och 2006. Vidare skulle valen 2006 kunna påverka budgeten för det året.

Mot bakgrund av denna riskbedömning förefaller den finanspolitiska inriktningen i programmen tillräcklig för att fortsatt uppnå överskott under perioden 2004–2007 i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt om offentliga finanser som är ”nära balans eller visar överskott”. Den ger också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar skall överskridas.

Skuldkvoten beräknas ha uppgått till 51,7 % av BNP 2004, betydligt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten sjunka till 49,0 % av BNP år 2007.

Sverige förfaller befinna sig i ett relativt gynnsamt läge när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade budgetmässiga kostnader till följd av befolkningens ökande medelålder. Ett hållbarhetsgap på cirka 2 % av BNP uppkommer om landet vill säkerställa fullständig hållbarhet över tiden. Detta baseras på den beräknade ökningen av den demografiska försörjningsbördan och nuvarande trender vad gäller sjukvårdsrelaterade utgifter, arbetskraftsdeltagande och sysselsättning. Utan ytterligare reformer som förändrar dessa trender, kommer en nyckelfaktor för att klara de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt gälla att skapa överskott i de offentliga finanserna på 2 % av BNP under de kommande tio åren.

Nyckelberäkningar ur Sveriges uppdaterade konvergensprogram

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP-tillväxt (i %) HIKP-Inflation (i %) Off. sektorns finansiella sparande (i % av BNP) Primärt saldo (i % av BNP) Konjunkturrensat saldo (i % av BNP)1 Offentlig bruttoskuld (i % av BNP) | 1,6 1,8 0,5 2,7 1,4 52,0 | 3,5 1,3 0,7 2,8 0,8 51,7 | 3,0 1,5 0,6 2,8 0,5 50,5 | 2,5 n.a. 0,4 2,7 0,5 50,0 | 2,3 n.a. 0,9 3,3 1,2 49,0 |

1 Kommissionens avdelningars beräkningar med tillämpning av uppgifterna i programmet |

[1] EGT L 209, 2.8.1997. De dokument det hänvisas till i denna text återfinns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10 juli 2001.

[3] KOM(2002) 668 slutl., 27.11.2002.

[4] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, dokument EFC/ECFIN/404/01-REV 1 av den 27 juni 2001 som godkändes av Ekofinrådet den 10 juli 2001.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument det hänvisas till i denna text återfinns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.