52004DC0111

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA OCH EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Uppföljning av världstoppmötet i Genève om informationssamhället (World Summit on the Information Society (WSIS)) (Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING

Den första delen av världstoppmötet om informationssamhället (World Summit on the Information Society (WSIS)) hölls i Genève den 10-12 december 2003. Mötet samlade cirka 11 000 deltagare från fler än 150 länder, organisationer, det civila samhället och privata sektorn. Den andra delen av mötet kommer att äga rum i Tunis den 16-18 november 2005. I sitt meddelande om WSIS från maj 2003 förband sig kommissionen att informera om resultaten från Genève-toppmötet. [1]

[1] För ett globalt partnerskap i informationssamhället: EU-perspektiv inom ramen för FN:s världstoppmöte om informationssamhället (World Summit on the Information Society (WSIS)) KOM(2003) 271 slutlig, 19.5.2003.

I detta meddelande sammanfattas de viktigaste resultaten från toppmötet, EU:s prioriteringar och dessutom ges ett förslag på hur EU skall samordna sina insatser inför den andra delen av WSIS. Om EG och EU i god tid förbereder procedurfrågorna, vilket även omfattar samordning med medlemsstaterna, kommer de att kunna fortsätta vara drivande krafter i förändringsarbetet, i likhet med under första delen i Genève.

2. BEDÖMNING AV GENÈVE-TOPPMÖTET

Den 12 december 2003 antog toppmötet en principförklaring och en åtgärdsplan. Dessa dokument utgör för samtliga FN-medlemsstater underlaget för "att utveckla en gemensam syn på och förståelse av informationssamhället". [2] Bägge dokumenten återspeglar flera principer som ligger nära EU:s tillvägagångssätt för att skapa ett "informationssamhälle för alla". Fortfarande återstår dock en hel del arbete, främst i fråga om "den strategiska handlingsplanen för en samordnad utveckling som skall leda till denna syn". [3]

[2] Resolution 56/183 om WSIS, antagen av FN:s generalförsamling i januari 2002.

[3] Resolution 56/183 om WSIS, antagen av FN:s generalförsamling i januari 2002.

Vid samordningsmötet för EU-ministrarna den 11 december 2003 i Genève framkom att det totala resultatet från toppmötet i Genève var gott. Det kan vara värt att notera, inte minst med tanke på de svårigheter som kantat förberedelserna, främst under slutförhandlingarna där oklarheter fortfarande kvarstod dagen för toppmötet. Dessutom stödde toppmötet det multilaterala tillvägagångssätt som EU förespråkar. För EU:s del kan toppmötet sammanfattas på följande vis:

- WSIS var det första globala evenemanget om informationssamhället och principförklaringen och åtgärdsplanen som antogs vid toppmötet utgör underlaget för att samtliga FN-medlemmar skall kunna utarbeta ett gemensamt tillvägagångssätt för informationssamhället.

- Detta är en del av EU:s mål om en "reglerad globalisering" som man eftersträvar inom WTO och andra lämpliga fora.

- De texter som antagits har en solid bas i befintliga internationella bestämmelser om mänskliga rättigheter med en tydlig bekräftelse av principerna om mänskliga rättigheter, i synnerhet av åsiktsfrihet och pressfrihet.

- Deltagandet från det civila samhället och den privata sektorn var effektivt, även under själva toppmötet, och inrättandet av "Bureau of the Civil Society" i processen är en välkommen utveckling av FN-systemet, även om formerna för deltagandet måste förbättras.

2.1. Principförklaringen

Principförklaringen återspeglar de betydande framsteg som gjordes vid toppmötet i fråga om flera stora frågor. Det gäller framförallt styckena om mänskliga rättigheter, tillgång till information och media, men även vikten av att samtliga intressenter deltar i förberedelsearbetet och i toppmötet. Vidare erkändes solidaritetsprincipen i kampen mot den digitala klyftan och potentialen hos IKT som ett verktyg inom utvecklingspolitiken, främst för att bidra till att FN:s millenniemål uppnås.

EU uppskattar den vikt som lades vid respekten för de grundläggande principerna, dvs. friheten till informationsåtkomst, medias roll, bevarandet och främjandet av kulturell mångfald samt konceptet om gott styrelseskick. Dessutom erkändes den avgörande roll rättsliga ramar spelar för att skapa miljöer som gynnar konkurrens och vikten av att man skyddar immateriell äganderätt samt behovet av att utforma e-strategier på samtliga lämpliga nivåer.

De olika åsikter om finansieringen som framkom under förhandlingarna återges på ett balanserat sätt i texten. Man överenskom om att utvärdera dagens finansieringsmekanismer och att parallellt med det undersöka lämpligheten av att inrätta en ny fond för digital solidaritet (Digital Solidarity Fund). Dessa uppgifter kommer att under 2004 utföras av en arbetsgrupp under ledning av FN:s generalsekreterare.

WSIS överenskom om att inrätta en öppen reflektionsprocess under ledning av FN:s generalsekreterare. Den utgör ett instrument för fullständigt och aktivt deltagande från regeringar, den privata sektorn och det civila samhället och skall till 2005 leda fram till förslag om internetförvaltningen. Målet består av att utarbeta en definition av sådan förvaltning, att ange de politiska frågor som är relevanta för internetförvaltningen och rapportera till toppmötet i Tunis.

2.2. Åtgärdsplanen

Åtgärdsplanen återspeglar principerna i principförklaringen. Den utgör en gemensam referensgrund för samtliga intressenter, men främst de viktigaste aktörerna inom internationellt ekonomiskt samarbete och utvecklingshjälp. Att genomföra planen kommer att bli den viktigaste uppgiften inom den andra fasen av WSIS.

Intressenterna, det civila samhället och den privata sektorn bidrog till att toppmötet i Genève blev en framgång och kommer att vara ännu viktigare för åtgärdsplanen. WSIS måste därför finna nya vägar för att stärka det civila samhällets och den privata sektorns roll, samtidigt som regeringars roll som politiska beslutsfattare understryks.

I fråga om åtgärdsplanen har EU alltid förespråkat en fokusering på ett begränsat antal prioriterade områden inom e-lärande, e-hälsa, e-förvaltning och e-handel. Dessa prioriteringar återspeglas i åtgärdsplanen och nu gäller det att omsätta dem i praktiken med tydligt uppsatta mål, tidsplaner och klart angivna resurser.

3. NÄSTA STEG FÖR EU

Under uppföljningen av Genève-toppmötet måste EG och EU framföra sina farhågor om de mänskliga rättigheterna i Tunisien, där den andra delen av toppmötet skall hållas. Problemet har tagits upp vid ett flertal tillfällen av Europaparlamentet och EU måste vara beredd att agera för att undvika en ohållbar situation om framstegen inom det här området fram till toppmötet i Tunis inte är tillfredsställande.

De åtgärder som är ett resultat av Genève-toppmötet kommer att indelas i följande två nivåer:

- Med principerna i principförklaringen som underlag kan EU:s strategier anpassas där det är lämpligt i syfte att på ett effektivt sätt bidra till åtgärdsplanen.

- EU och EG måste definiera sitt bidrag till förberedelserna inför Tunis-toppmötet och deltagande i och bidrag till arbetsgruppen för internetförvaltning samt den arbetsgrupp för finansieringsfrågor som leds av FN:s generalsekreterare.

Det finns dessutom andra frågor som måste behandlas. I första hand rör det sig om att utse en ordförande för den kommitté som skall förbereda toppmötet i Tunis samt sammansättningen av WSIS-kontoret. Vidare måste man klargöra den roll som Internationella teleunionen (ITU) och andra FN-organ som är inblandade i WSIS skall spela.

3.1. Hur åtaganden från Genève påverkar den nuvarande politiken

Åtagandena från Genève påverkar politiken för informationssamhället och områdena informationssamhället, främst yttre förbindelser, handel, ekonomiskt samarbete, socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, utvecklingspolitiken samt programmen för forskning och utveckling. De åtgärder som kan bli aktuella rör befintliga mekanismer och vissa nya initiativ.

Ny eller förbättrad dialog eller nytt eller förbättrat samarbete skulle kunna inledas för till exempel e-strategier och inom EU:s prioriterade tillämpningsområden, främst e-förvaltning, e-hälsa, e-lärande och e-handel samt e-arbetsmarknad och e-integrering. I detta arbete måste man beakta jämställt deltagande från män och kvinnor i informationssamhället som en övergripande fråga inom samtliga strategier och initiativ. Vidare kan man tänka sig initiativ inom IST-samarbetet (Information Society Technologies) och för att utveckla internationella nätverk för forskning och utbildning. I det sammanhanget kommer det också att vara viktigt att undersöka nya vägar för att mobilisera befintliga mekanismer och program, till exempel möjligheten att använda sig av offentlig-privata partnerskap. EU kommer också att beakta resultaten från det första toppmöte mellan städer som hölls i Lyon den 4-5 december 2003 med tanke på lokala myndigheters roll i informationssamhället.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt önskemålet från de minst utvecklade länderna att det skall inrättas en global fond för digital solidaritet. Synergieffekter mellan befintliga bidragsgivare bör förbättras och användningen av IKT inom ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete bör förbättras. EU bör också delta aktivt i FN:s arbetsgrupp för finansiering. Undertecknandet av AVS-ländernas och EU:s gemensamma position om informationssamhället i utvecklingssammanhang, som kommer att följas upp i våra utvecklingsprogram i samband med toppmötet, är också en positiv signal till våra partnerländer.

Informationssamhället kommer att bli ett kapitel i EU:s relationer med FN. Kommissionen kommer att utarbeta ytterligare förslag om hur resultaten från principförklaringen och åtgärdsplanen från Genève skall kunna göra avtryck i EU:s strategier och program. Förslagen kommer att presenteras ett meddelande till rådet och Europaparlamentet som kommer att läggas fram senare under 2004.

3.2. Hur förberedelserna inför Tunis-toppmötet skall organiseras

Den andra delen av toppmötet kommer att innebära både politiska och logistiska problem; den kommer att vara mer inriktad på tekniska frågor och då främst på specifika frågor inom informationssamhället. Förberedelserna måste anpassas till dessa förutsättningar. Ett sammanhållet bidrag från EU kan återigen påverka resultaten från Tunis i positiv riktning. Det handlar i första hand om att i rätt tid betona att EU eftersträvar ett effektivare förberedelsearbete.

Huvudmålet för förberedelserna bör vara att fylla åtgärdsplanen med konkret innehåll i form av program och åtgärder. Alla förberedande möten, där det första skall hållas i april 2004, bör baseras på en dagordning som är inriktad på ett begränsat antal specifika frågor.

3.2.1. EU-samordning

Under den första delen av WSIS blev behovet av en gemensam EU-ståndpunkt mycket tydligt. Detta visade sig senare vara en av nyckelfaktorerna bakom EU:s centrala roll i förhandlingarna inför Genève-toppmötet.

Från det att förberedelserna inför Genève-toppmötet inleddes, har EU:s samordning skett i rådet (telekommunikation) som regelbundet informerats om händelseutvecklingen och som vid rådets möte i juni 2003 antog slutsatser [4] med ett meddelande från kommissionen som underlag [5]. I slutet av Genève-fasen skedde EU:s samordning i Genève vilket möjliggjorde snabba reaktioner "på plats" under slutförhandlingarna.

[4] För ett globalt partnerskap i informationssamhället: EU-perspektiv inom ramen för FN:s världstoppmöte om informationssamhället (World summit on the Information Society (WSIS)), KOM (2003) 271 slutlig, 19.5.2003.

[5] Slutsatser från rådet (telekommunikation), doc. 9776/3, 5.6.2003.

Förberedelserna av Tunis-toppmötet handlar främst om politiken för informationssamhället. Bidragen från befintliga formella och informella arbetsgrupper med medlemsstaterna, främst styrkommittén för e-Europe, kan vara värdefulla i sammanhanget. Vissa övergripande frågor, exempelvis mänskliga rättigheter och finansiering, måste beaktas från ett utvecklingsperspektiv eller ett perspektiv som rör yttre förbindelser. EU:s deltagande i förberedelserna inför Tunis-toppmötet kommer att ske i Genève och New York, beroende på var FN beslutar att förberedelserna skall förläggas.

3.2.2. Internetförvaltning

Kommissionen kommer i nära samarbete med medlemsstaterna att undersöka hur man på bästa sätt kan bidra till processen om internetförvaltning som initierades av WSIS. Kommissionen planerar att inrätta en EU-högnivågrupp [6] som ett nyckelverktyg för att bistå kommissionen vid förberedelserna av EU:s hållning.

[6] Kommissionen har tidigare inrättat liknande grupper inom områden som radiospektrum och säkerhet.

EU betonar återigen behovet av en öppen FN-arbetsgrupp med deltagande från det civila samhället och den privata sektorn. Det behövs dock också effektiva metoder för att förbereda debatter om innehållsfrågor.

3.2.3. Finansiering

Synpunkterna på gruppen för internetförvaltning gäller i hög grad även finansieringsgruppen, dvs. vikten av en mekanism för att styra diskussionerna. Vidare skulle EG kunna anse det lämpligt att bidra mycket konkret och finansiera delar av den planerade undersökningen av "de befintliga mekanismerna bakom och effektiviteten och genomförbarheten hos en fond för digital solidaritet". Medlemsstaternas expertgrupp för utvecklingsfrågor som har en representant för kommissionen som ordförande skulle dessutom kunna förbereda EU:s finanseringsinställning på det tekniska planet.

4. SLUTSATSER

EU har spelat en viktig roll som bidragsgivare till den första delen av WSIS i Genève och bör nu försöka dra nytta av de krafter som satts i rörelse, både när det gäller kommissionens bidrag till toppmötets andra del och dess bidrag till genomförandet och uppföljningen av åtgärdsplanen som godkändes i Genève.

Nästa steg, som föreslås i det här meddelandet, syftar till en effektiv uppföljning av nyckelfrågorna från WSIS. Omfattande EU-bidrag till WSIS kommer att förberedas i god tid under förberedelsearbetet inför Tunis-toppmötet.