52003PC0854

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 337/75 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) är ett av Europeiska unionens organ. Det inrättades 1975 genom rådets förordning 337/75 [1], har en trepartssammansatt styrelse [2] och en byrå [3], och tillhandahåller tjänster till Europeiska kommissionen, EU:s medlemsstater och arbetsmarknadens parter, samt till de associerade länderna Norge och Island. Även kandidatländerna deltar i en del av verksamheten. I egenskap av Europeiska unionens centrum för yrkesutbildning tillhandahåller Cedefop information till beslutsfattare, forskare och yrkesverksamma för att främja bättre kunskaper om utveckling inom yrkesutbildning och på så sätt göra det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut om framtida insatser. Cedefop bistår Europeiska kommissionen i att på EU-nivå uppmuntra främjandet och utvecklingen av yrkesutbildning.

[1] EGT L 39, 13.2.1975, s.1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 1655/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s.41)

[2] En trepartssammansättning av styrelsen innebär att i den ingår företrädare för regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Kommissionen är den fjärde parten i styrelsen.

[3] Arbetsordningen för styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning antogs av rådet den 24 november 1976 genom 1333/76 (SOC 276). I den föreskrivs att en byrå ska inrättas som består av styrelsens ordförande och tre vice ordföranden.

Cedefop som instrument för EU:s yrkesutbildningspolitik

I mitten av 1990-talet fick yrkesutbildningen en avsevärt högre ställning eftersom den utgjorde ett väsentligt svar på allt snabbare ekonomiska och sociala förändringar, och ett sätt att främja sysselsättning, social sammanhållning och konkurrenskraft. I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 fick allmän och yrkesinriktad utbildning en ny impuls. Numera erkänns utvecklingen av ett lärande samhälle som ett sätt att uppnå det strategiska målet med en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi som förenar sysselsättning, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning.

Denna utveckling av yrkesutbildning på EU-nivå erkänns av alla EU:s medlemsstater, samt av europeiska organisationer för arbetsmarknadens parter som har förbundit sig att samarbeta närmare för att utveckla lärande och yrkesutbildning. Detta samarbete är en dynamisk process som måste stödjas med utbyte av information och goda rutiner för att förbättra ömsesidig förståelse av yrkesutbildningssystem och underlätta utvecklingen av gemensamma lösningar på problem som berör alla medlemsstater, oavsett system för yrkesutbildning. Detta stöd tillhandahålls av Cedefop.

Cedefop har avsevärd kapacitet för att underlätta dessa utbyten genom att tillvarata information och forskning i medlemsstaterna, inte minst genom att inrätta nätverk och forum, kartlägga innovation och bidra till kvalitet i politik och praktik som gäller yrkesutbildning. Detta stöds av styrelsens trepartsnatur, där företrädare för regeringar och arbetsmarknadens parter samlas tillsammans med kommissionen, och delar det huvudsakliga ansvaret för utvecklingen och genomförandet av grundläggande yrkesutbildning och fortbildning på såväl formella som informella sätt.

Kommissionen anser att det som Cedefop hittills uppnått bevisar dess förmåga att tillföra ett värdefullt bidrag till utvecklingen av gemenskapens politik för yrkesutbildning. Cedefops framsteg har enligt kommissionen främjas bland annat av ett strukturerat och systematiskt samarbete med kommissionen och alla dess övriga partner.

2. BAKGRUND

2.1. Den externa utvärderingen

I november 2000 genomförde kommissionen en extern utvärdering av Cedefop [4]. Huvudsyftet med utvärderingen var att bedöma organets interna effektivitet och externa slagkraft jämfört med dess fastställda mål och uppdrag, inbegripet en bedömning av hur styrelsen och byrån fungerar och med beaktande av vad utvidgningen innebär.

[4] Den fullständiga rapporten från den externa utvärderingen av Cedefop finns på adressen

Kommissionen mottog positivt rapporten från den externa utvärderingen av Cedefop som ger en övergripande blick av organets prestationer sedan den senaste externa utvärderingen 1995. Allmänt sett är utvärderingsrapporten positiv vad gäller organets slagkraft och betydelse sedan det flyttades till Thessaloniki, samt vad gäller dess samarbete med andra organisationer. I sitt svar på utvärderingsrapporten delade kommissionen denna åsikt men ansåg att det behövs förbättringar, särskilt vad gäller organets organisation och ledning samt hur styrelsen fungerar.

Efter den förra externa utvärderingen (1995) antog styrelsen prioriteringar för Cedefop på medellång sikt för att följa upp rekommendationen om att koncentrera organets verksamhet till ett begränsat antal tematiska områden. Detta är för närvarande inte något krav i den grundläggande förordningen om Cedefop, även om det finns bestämmelser om den strategiska inriktningen för alla organ av den andra generationen i deras rättsliga grund. I den nyligen avslutade utvärderingen dras slutsatsen att dessa prioriteringar på medellång sikt har visat sig vara användbara för att rikta in Cedefops verksamhet, se över dess arbetsmetoder och styra dess verksamhet i ett bredare perspektiv. Dessa prioriteringar, som är nära kopplade till gemenskapens prioriteringar inom yrkesutbildning, har förbättrat tjänsterna och möjliggjort utvecklingen av kvalitetsprodukter hos Cedefop. Denna analys stöds av kommissionen i dess svar och av styrelsen i dess handlingsplan [5].

[5] Kommissionens svar på den externa utvärderingen av Cedefop och den handlingsplan som styrelsen antog finns på

2.2. Cedefops styrelse och byrå: uppdrag och arbete

Utvärderarna ansåg att styrelsens natur (inbegripet storlek) utgör ett hinder för tillräckligt strategiska diskussioner, eftersom för mycket tid ägnas åt administrativa frågor. De drog slutsatsen att detta har inverkan på styrelsens effektivitet i egenskap av beslutsfattande organ och att alla ledamöter inte tillåts delta aktivt under styrelsens möten. Därför förlorar man delvis mervärdet med styrelsens trepartssammansättning.

Dessutom ansåg utvärderarna att förhållandet mellan styrelsen och byrån bör formaliseras eftersom det för närvarande saknas öppenhet i beslutsfattandeprocessen. Byråns exakta mål bör anges och man bör säkerställa att det finns ett nyttigt informationsflöde från byrån till styrelsen.

Kommissionen instämde med utvärderarna att en väsentlig stark punkt hos styrelsen är dess trepartssammansättning och ansåg att styrelsen på kort sikt bör se över sina uppgifter och sitt arbetssätt för att kunna ägna mer tid åt strategiska beslut. I det syftet bör styrelsen undersöka förslag att delegera en del av sina administrativa befogenheter och uppgifter till en utvidgad byrå. Ett formellt mandat för byrån bör också anges i förordningen eftersom byrån för närvarande endast nämns i arbetsordningen [6].

[6] Arbetsordningen för styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning -Rådets beslut 1333/76 (SOC 276), 24.11.1976

Dessutom föreslog kommissionen i sitt svar på den externa utvärderingen att även själva styrelsen bör följa upp den externa utvärderingen och ta upp dess slutsatser samt rapporterna om detta i en handlingsplan om följderna av utvidgningen för dess arbete, inbegripet sådana frågor som storlek, sammansättning, arbetssätt och kostnadseffektivitet. I denna handlingsplan föreskrivs bland annat att Cedefops styrelse tillsammans med styrelserna för de två trepartssammansatta organen (Eurofound och EU:s arbetsmiljöbyrå) skulle rapportera till kommissionen sina åsikter angående följderna av utvidgningen. Detta är den gemensamma ståndpunkt som avses nedan.

2.3. Gemensam ståndpunkt från trepartsstyrelserna för Cedefop, Eurofound och EU:s arbetsmiljöbyrå [7]

[7] Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning - Cedefop (Thessaloniki), Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor - Eurofound (Dublin) samt Europeiska arbetsmiljöbyrån (Bilbao).

Tre av EU:s organ (Cedefop, Eurofound och EU:s arbetsmiljöbyrå) har trepartssammansatta styrelser eftersom deras mål är av betydelse för socialpolitik. Sammansättningen av dessa styrelser anges tydligt i de inrättande förordningarna och bestämmelserna är identiska. [8] De tre grundläggande förordningarna har ändrats vid tidigare utvidgningar för att beakta varje ny medlemsstat (därför blir det tre nya ledamöter i styrelsen). De tre styrelserna består nu sålunda av 48 ledamöter var.

[8] Med undantag för förordningarna om Eurofound och arbetsmiljöbyrån där man även föreskriver om att utse suppleanter.

Även om det till nyligen fanns vissa skillnader mellan uppgifterna för styrelserna i organen av den så kallade första generationen (Cedefop, Eurofound) och organen av den andra generationen (EU:s arbetsmiljöbyrå), är det viktigt att notera att de på grund av styrelsernas trepartssammansättning alla fungerar på ett mycket liknande sätt. I alla tre nyligen utförda externa utvärderingar av dessa organ drogs liknande slutsatser vad gäller bristerna, även om trepartsstrukturen i sig själv uppskattades högt. I varje utvärdering föreslås att styrelsernas strategiska roll och byråernas verkställande roll förstärks, alltmedan direktören förblir ansvarig och redovisningsskyldig för den löpande verksamheten.

Med hänsyn till denna jämförbarhet av slutsatserna i de externa utvärderingarna och i överensstämmelse med den överenskomna handlingsplanen för Cedefop, överlämnade organen i januari 2003 till kommissionen en gemensam ståndpunkt från styrelserna om arbetet och styrelseformerna i deras ledningsstrukturer. I denna ståndpunkt betonar styrelserna att deras framtida arbetssätt ska byggas på följande principer: det grundläggande värdet av trepartsstyrning, rollen för arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och arbetstagare) i dessa organ som ger upphov till en specificitet vilken kräver att de arbetar enligt gemensamma regler och på annat sätt än övriga EU-organ; och slutligen att bibehållandet av den nationella trepartsrepresentationen från varje land är avgörande för att alla aktörer ska engageras, med beaktande av den mångfald av intressen och tillvägagångssätt som kännetecknar sociala frågor.

För att dessa principer efterlevs föreslås i den gemensamma ståndpunkten att styrelserna förblir de beslutsfattande organen, med ansvar för organets huvudsakliga inriktning (strategi, budget, arbetsprogram). Å andra sidan föreslår de att byråerna görs till verkställande strukturer med tydligt definierade uppgifter. Deras storlek bör begränsas så att verksamheten blir effektiv men de ska vara tillräckligt stora för att återspegla de olika åsikterna i de trepartssammansatta styrelserna.

Styrelserna anser också att samordning av varje grupp (regeringar, arbetstagare, arbetsgivare) är en viktig faktor för effektiviteten. De föreslår därför att man formaliserar samordningsfunktionen inom varje grupp.

2.4. Europaparlamentets yttrande

Kommissionen noterar att Europaparlamentet i sina nyligen antagna beslut om ansvarsfrihet har tagit upp en rad frågor beträffande de organ, däribland Cedefop, som omfattas av artikel 185 i budgetförordningen. I detta sammanhang betonade Europaparlamentet behovet att rationalisera organens styrelser och uppmanade kommissionen att lägga fram förslag i detta syfte [9]. De frågor som tagits upp beträffande Cedefop har behandlats i kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av 2001 års beslut om ansvarsfrihet (KOM (2003)651 slutlig). Kommissionen har noggrant övervägt Europaparlamentets uppmaning att rationalisera Cedefops arbete. Alltmedan man behåller den nationella och trepartssammansatta karaktären hos Cedefops styrelse, vilken är organets (och även Eurofounds och Europeiska arbetsmiljöbyråns) kännetecken, föreslår kommissionen att styrelsens arbetssätt rationaliseras genom att man koncentrerar sig på dess strategiska roll och minskar antalet möten till ett om året. Detta torde säkerställa att EU-utvidgningen inte inverkar negativt på kvaliteten och betydelsen av organets arbete och intressenternas engagemang för gemenskapens politik, alltmedan man undviker negativa finansiella effekter.

[9] EP A5-0079/2003 28 "Europaparlamentet anser att [...] utvidgningen är ett gyllene tillfälle att i grunden se över sammansättningen av och arbetssätten i dessa styrelser som redan i dag ofta är mycket tungrodda. Kommissionen uppmanas att senast den 31 juli 2003 komma med lämpliga förslag om en sådan ändring av gemenskapsorganens grundrättsakter."

3. Motivering av kommissionens förslag

I ljuset av det som de externa utvärderarna kom fram till, de senaste årens praxis och den ovannämnda gemensamma ståndpunkten från de tre styrelserna, föreslår kommissionen ändringar i den grundläggande Cedefop-förordningen, i syfte att effektivisera arbetet och öka kostnadseffektiviteten. Liknande ändringar föreslås för Eurofound och EU:s arbetsmiljöbyrå.

De föreslagna ändringarna gäller främst samarbetet med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, en bestämmelse om att styrelsen antar prioriteringar på medellång sikt för Cedefop samt styrelsens styrelseformer och arbete. Vad gäller det sistnämnda föreslår kommissionen att man bibehåller den nationella trepartsrepresentationen i styrelsen, eftersom detta är en väsentligt faktor för framgång. Kommissionen föreslår att man formaliserar existensen av de tre grupperna, nämligen företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare samt funktionen som samordnare inom varje grupp.

Kommissionen föreslår att styrelsen sammanträder i princip en gång om året och fattar alla strategiska beslut, till exempel om prioriteringar på medellång sikt, det årliga arbetsprogrammet och budgeten. Denna övergång från administrativa till strategiska uppgifter återspeglas i ändringen av styrelsens beteckning från "Management Board" till "Governing Board". [Översättarens anmärkning: Ändringen gäller inte den svenska texten].

Dessutom ges i kommissionens förslag formellt erkännande åt den befintliga byrån och förhållandet mellan styrelsen och byrån formaliseras. Byrån skulle bestå av åtta ledamöter, nämligen ordföranden och de tre vice ordförandena i styrelsen, tre samordnare samt ytterligare en företrädare för kommissionen. Byrån kommer att ha befogenheter att övervaka Cedefops arbete, följa utarbetandet och genomförandet av prioriteringarna på medellång sikt och av det årliga arbetsprogrammet, förbereda styrelsens möten och styrelsens beslut och, på uppdrag av styrelsen, fatta vissa beslut på dess vägnar. Den föreslagna storleken på och sammansättningen av byrån kommer att säkerställa effektivitet alltmedan den återspeglar intressena hos de olika grupper som företräds i styrelsen. Byrån skulle inte rösta utan fatta beslut genom samförstånd.

Dessutom, i enlighet med artikel 3 i fördraget, tillfogas bestämmelser för att främja en balanserad representation av män och kvinnor i centrumets styrelse.

4. Subsidiaritet och proiportionalitet

Centrumets uppgift är att tillhandahålla beslutsfattare, forskare och yrkesverksamma information som bidrar till bättre kunskap om utvecklingen och stödjer ett överenskommet synsätt beträffande yrkesutbildningsfrågor på EU-nivå. Centrumet tillhandahåller uppgifter och analyser för att ge information till och stödja genomförandet av EU:s yrkesutbildningspolitik. I detta hänseende följer organet principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

5. Rättslig grund

Artikel 235 i fördraget (numera artikel 308) utgjorde den rättsliga grunden för den befintliga förordningen. Därför anser kommissionen att artikel 308 utgör den rättsliga grunden för de föreslagna ändringarna i den förordningen.

6. Förklaring av de föreslagna ändringarna

Nedan presenteras de artiklar som kommissionen föreslår bör ändras. Dessutom har skälen ändrats där det är nödvändigt för att stämma överens med de ändringar som föreslås i själva förordningen.

Artikel 3.2

En särskild hänvisning läggs till behovet av lämpligt samarbete med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Detta stämmer överens med aktuell praxis och med en liknande bestämmelse i förordningen om Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Båda organen är verksamma inom yrkesutbildning, även om de har olika uppgifter, uppdrag och geografisk täckning [10].

[10] Cedefop bidrar till gemenskapens yrkesutbildningspolitik via samarbete inom EU, medan Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen stöder kommissionen vid utformningen och genomförandet av reformer av yrkesutbildning och arbetsmarknad i tredje land, som del av gemenskapens yttre politik.

På senare år har kommissionen uppmanat bägge organen att införa ett antal instrument för att underlätta bättre samarbete och uppnå högsta möjliga synergieffekter och komplementaritet - nämligen, år 2001, en ram för samarbete mellan båda organen, den gemensamma bilagan till varje årligt arbetsprogram, de gemensamma rapporterna varje halvår, en arbetsgrupp för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och Cedefop och slutligen, i juni 2003, införandet av en strategi för övergång från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen till Cedefop för varje land som ansluter sig till unionen år 2004.

Kommissionen har beaktat Europaparlamentets kommentarer i denna fråga och anser att det är viktigt att det finns en tydlig hänvisning till detta samarbete även i Cedefop-förordningen.

Artikel 4

Ändringarna i denna artikel, som är relevanta för styrelsens sammansättning och arbete, är resultatet av det som man kom fram till i den externa utvärderingen, praxis under de senaste åren samt den gemensamma ståndpunkten som lämnats till kommissionen från styrelserna för Cedefop, Eurofound och EU:s arbetsmiljöbyrå.

Artikel 4.1

Centrumets ledningsstruktur presenteras och byrån erkänns formellt.

Artikel 4.2

Det finns inga ändringar i innehållet i punkten vad gäller sammansättningen av styrelsen; alltså behåller man principen om nationell och trepartssammansatt representation för varje medlemsstat; den föreslagna formuleringen är dock sådan att förordningen inte behöver ändras varje gång det sker en utvidgning av unionen.

Kommissionen anser att det nuvarande förfarandet för utnämning av ledamöter till styrelsen (artikel 4.1 i rådets förordning (EEG) nr 337/75) är tillfredsställande och därför inte behöver ändras.

Å andra sidan finns det nu i artikel 4.2 en könsdimension om sammansättningen av styrelsen, via en bestämmelse som bygger på artikel 3 i fördraget, där man betonar behovet av en balanserad representation av kvinnor och män i centrumets styrelse. Dessutom har ett understycke lagts till om behovet att offentliggöra förteckningen över styrelseledamöter i Europeiska unionens officiella tidning för kännedom. Den sistnämnda bestämmelsen återspeglar centrumets aktuella praxis och stämmer överens med Europeiska unionens politik vad gäller öppenhet och medborgarnas tillträde till information.

Artikel 4.3

Kommissionen anser att den nuvarande mandatperioden för styrelsens ledamöter (artikel 4.2 i rådets förordning (EEG) nr 337/75) är tillfredsställande och därför inte behöver ändras.

Artikel 4.4

Det anges tydligt att ordföranden och vice ordförandena skall representera var och en av grupperna i styrelsen samt kommissionen. Detta förklarar varför en av ordförandena företräder kommissionen, enligt vad som anges i centrumets arbetsordning. Dessutom fastställs mandatperioden för ordförandena till ett år med förlängning, vilket särskilt motiveras med behovet av kontinuitet, eftersom styrelsen bara kommer att sammanträda en gång om året.

Artikel 4.5

Huvudsyftet med kommissionens ändringar i denna punkt är att formalisera existensen av de tre grupperna (regeringar, arbetsgivare och arbetstagare) som företräds i styrelsen samt existensen av samordnare för organisationerna för arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Dessa har en viktig samordnande uppgift i utarbetandet av beslut.

Hur den nuvarande styrelsen arbetar styrs av två rättsligt bindande instrument, nämligen rådets förordning (EEG) nr 337/1975 och arbetsordningen som godkändes av rådet den 24 november 1976.

Under årens lopp har en ram för styrelsens arbete etablerats utan någon formell grund. I synnerhet anges varken i den grundläggande förordningen eller i arbetsordningen att styrelsens arbete organiseras gruppvis, och inte heller att styrelsens möten skall förberedas av en byrå. Emellertid har dessa blivit väsentliga element för hur styrelsen numera arbetar i praktiken.

I praktiken finns det tre separata grupper: företrädare för regeringar, arbetsgivarnas yrkesorganisationer och arbetstagarnas fackliga organisationer. Före sammanträdet för styrelsen håller de tre grupperna enskilda interna diskussioner, vilka rapporteras vid styrelsens möten av deras talesmän. Detta inverkar inte på varje styrelseledamots enskilda rätt att ta ordet.

I detta sammanhang är det viktigt att notera att företrädarna för europeiska organisationer för arbetsmarknadens parter på EU-nivå, vilka också deltar i styrelsens möten utan rösträtt, spelar en aktiv roll i styrelsens arbete, särskilt genom att samordna åsikter inom de respektive grupperna. Enligt önskemålet i de tre EU-organens gemensamma ståndpunkt om de framtida styrelseformerna för deras styrelser, föreslås att även regeringsgruppen utser en samordnare för att det skall finnas jämvikt mellan grupperna och mer effektivitet i styrelsens arbete.

Eftersom denna organisatoriska struktur har visat sig vara bra och stöds av de intresserade parterna, anser kommissionen att det är lämpligt att formalisera den i princip och reglera eventuella praktiska detaljer i en ny arbetsordning.

Artikel 4.6

I denna punkt fastställs ramen för organisation av styrelsens möten. Byråns möten minskas till ett per år i stället för två. Detta motiveras genom styrelsens nya, mer strategiska roll, och dess stora antal ledamöter.

Artikel 4.7

Bestämmelserna om röstning i artikel 4.5 i förordning (EEG) nr 337/75 bibehålls i detta förslag.

Artikel 4.8

För närvarande finns det i arbetsordningen bestämmelser om en byrå som består av ordföranden och tre vice ordföranden. Dess uppgifter är att fatta administrativa beslut som är brådskande eller nödvändiga för förvaltningen av Cedefop mellan styrelsemötena, och som måste ratificeras av styrelsen vid dess nästa möte.

I praktiken håller byrån för närvarande möten inte bara för att fatta brådskande beslut utan också för att förbereda styrelsemöten, inbegripet beslut som skall fattas av styrelsen. Det gör att styrelsens möten är mer effektiva. Under byråns möten rapporterar gruppens talesmän (ordföranden och vice ordförandena) om åsikterna som deras medlemmar framfört angående olika punkter på dagordningen och ett beslut fattas om dessa punkter, på vilka diskussionerna i styrelsen ska inriktas och på vilken grund man kan uppnå samförstånd i andra frågor.

Under de senaste åren har styrelsen även beslutat att delegera till en utvidgad byrå förberedelsen av alla viktiga beslut, exempelvis prioriteringarna på medellång sikt, handlingsplanen som uppföljning till den externa utvärderingen och översynen av hur de genomförs.

Slutligen är det byrån som förbereder eller fattar brådskande beslut angående den finansiella förvaltningen (t.ex. överföringar mellan olika budgetposter) av Cedefop, vilket ofta kräver specialistkunskaper.

Med beaktande av åsikterna som de olika aktörerna uttryckte i sin gemensamma ståndpunkt, föreslår kommissionen att byrån utvidgas, dock till en begränsad storlek. Ett organ bestående av åtta ledamöter (ordföranden och de tre vice ordförandena i styrelsen, de tre gruppsamordnarna och ytterligare en företrädare för kommissionen) är tillräckligt för att återspegla åsikterna i styrelsegrupperna och med en storlek som bidrar till effektivt beslutsfattande.

Artikel 4.9

I punkt 9 förklaras vilka slags uppgifter styrelsen får delegera till byrån, genom att man klart utesluter vissa av de uppgifter som i förordningen fastställs som styrelsens ansvar (godkännande av prioriteringar på medellång sikt, godkännande av det årliga arbetsprogrammet, av budgeten och av utnämnandet av direktören). Dessa uppgifter får inte överlappa med direktörens uppgifter.

Artikel 4.10

I punkt 10 anges att styrelsen skall besluta om den årliga tidsplanen för byråns möten, medan ytterligare möten får sammankallas på begäran av byråns medlemmar.

Artikel 4.11

I punkt 11 formaliseras det aktuella system för beslutsfattade i byrån och man föreslår att beslut fattas genom samförstånd. Om inget samförstånd uppnås får byrån överlämna frågan till styrelsen som beslutar i saken. Detta kommer att säkerställa den nödvändiga öppenheten mellan styrelsen och byrån, och överensstämmelsen mellan byråns förfaranden och styrelsens strategiska riktlinjer.

Artikel 7.1 och 7.2

Artikel 7.1 och 7.2 ändras för att formalisera det faktum att direktörens uppgifter i förhållande till styrelsen även där detta är lämpligt omfattar byrån.

Artikel 8.1

Kommissionen föreslår att styrelsen även tillhandahåller strategiska riktlinjer för organet och därför antar prioriteringar på medellång sikt. Detta har varit fallet sedan mitten av 1990-talet efter den externa utvärdering som gjordes 1995.

Dessutom föreslår man att alla hänvisningar till "Management Board" ersätts med "Governing Board", vilket bättre återspeglar styrelsens strategiska roll. [Översättarens anmärkning: Ändringen gäller inte den svenska texten].

7. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

De föreslagna ändringarna kommer inte att ha någon betydelse för organets totala budget, eftersom ingen ny verksamhet startas.

2003/0334 (CNS)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 337/75 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [11],

[11] EGT C [...], s. [...].

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [12],

[12] EGT C [...], s. [...].

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [13],

[13] EGT C [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [14], och

[14] EGT C [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) I rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning [15], ingår det bestämmelser om centrumets organisation, särskilt dess styrelse. Dessa bestämmelser har ändrats ett antal gånger efter varje anslutning av nya medlemsstater, då nya styrelseledamöter tillkom.

[15] EGT L 39, 13.2.1975, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 1655/2003 (EGT L 245, 29.9.2003, s. 41).

(2) En extern utvärdering av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (nedan kallat "centrumet"), genomfördes 2001. I kommissionens svar och i den handlingsplan som styrelsen upprättade med ledning av detta svar betonas behovet att anpassa bestämmelserna i förordning (EEG) nr 337/75 för att bibehålla effektiviteten och slagkraften i centrumet och dess ledningsstrukturer.

(3) Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att se över organens sammansättning och arbetsmetoder och lägga fram lämpliga förslag [16].

[16] EP A5-0079/2003 28

(4) En gemensam ståndpunkt om de framtida styrelseformerna och arbetet i styrelserna för Europeiska arbetsmiljöbyrån, av centrumet och av Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor har lämnats av respektive styrelser till kommissionen.

(5) Den trepartssammansatta styrelseformen för Europeiska arbetsmiljöbyrån, centrumet och Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkoren med företrädare för regeringar, arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer är grundläggande för dessa organs framgång.

(6) Deltagandet av arbetsmarknadens parter i styrelserna för dessa tre EU-organ ger dem en särskild karaktär som kräver att de följer gemensamma regler i sitt arbete.

(7) Det har visat sig avgörande att det finns inom den trepartssammansatta styrelsen tre grupper, från regeringar, arbetsgivare och arbetstagare, och att man utser en samordnare för arbetsgivar- och arbetstagargrupperna. Detta system bör därför formaliseras och även utvidgas till regeringsgruppen.

(8) Bibehållandet av den trepartssammansatta representation från varje medlemsstat garanterar att alla viktiga aktörer engageras, och att man beaktar den mångfald av system och tillvägagångssätt som kännetecknar yrkesutbildningsfrågor.

(9) Det är nödvändigt att förutse de praktiska konsekvenserna av den kommande EU-utvidgningen för centrumet. Styrelsens sammansättning och arbete bör anpassas för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas anslutning.

(10) Byrån, som föreskrivs i styrelsens arbetsordning, måste stärkas för att det ska finnas en kontinuitet i centrumets arbete och effektivitet i dess beslutsfattande. Byråns sammansättning bör även i fortsättningen återspegla styrelsens trepartssammansättning.

(11) Enligt artikel 3 i fördraget skall gemenskapen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är därför lämpligt att införa föreskrifter om en balanserad representation av män och kvinnor i styrelsens sammansättning.

(12) Förordning (EEG) nr 337/75 bör därför ändras på motsvarande sätt.

(13) I fördraget anges inte några andra befogenheter för att anta denna förordning än de som finns i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 337/75 ändras på följande sätt:

(1) Artikel 3.2 skall ersättas med följande text:

"2. I utförandet av sina uppgifter skall centrumet upprätta lämpliga kontakter, särskilt med specialiserade organ, såväl offentliga som privata, nationella eller internationella, med offentliga myndigheter och utbildningsanstalter samt med organisationer för arbetstagare och arbetsgivare. I synnerhet skall centrumet se till att det finns lämpligt samarbete med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, utan att detta inverkar på dess egna mål".

2. Artikel 4 skall ersättas med följande:

"Artikel 4

1. Centrumet skall inbegripa

- en styrelse

- en byrå

- en direktör.

2. Styrelsen skall bestå av

(a) en ledamot som företräder regeringen i varje medlemsstat,

(b) en ledamot som företräder arbetsgivarnas organisationer i varje medlemsstat,

(c) en ledamot som företräder arbetstagarnas organisationer i varje medlemsstat,

d) tre ledamöter som företräder kommissionen.

De ledamöter som avses i punkterna (a), (b) och (c) i första stycket skall utses av rådet.

När förteckningen över kandidater lämnas in skall medlemsstaterna, arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer söka att se till att det finns en balanserad representation av män och kvinnor i sammansättningen av styrelsen.

Kommissionen skall utse de ledamöter som skall representera den.

Rådet skall offentliggöra förteckningen över styrelseledamöterna i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Ledamöterna skall utses för en period på tre år. Mandatperioden skall kunna förlängas. Efter periodens utgång eller om de avgår skall ledamöterna sitta kvar tills deras mandat har förlängts eller tills de har ersatts.

4. Styrelsen skall välja sin ordförande och tre vice ordförande bland de tre grupper som avses i punkt 5 och kommissionen, för en ettårsperiod som kan förlängas.

5. Företrädarna för regeringar, arbetstagarnas organisationer samt arbetsgivarnas organisationer skall bilda var sin grupp inom styrelsen. Varje grupp skall utse en samordnare. Samordnarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas grupper skall vara företrädare för sina organisationer på europeisk nivå och delta i styrelsens möten utan rösträtt.

6. Ordföranden skall sammankalla styrelsen en gång om året. Ytterligare möten skall sammankallas av ordföranden på begäran av minst en tredjedel styrelseledamöter.

7. Styrelsens beslut skall fattas med absolut majoritet.

8. Styrelsen skall inrätta en byrå. Byrån skall bestå av styrelsens ordförande och tre vice ordförande, en samordnare per grupp enligt vad som anges i punkt 5 samt ytterligare en företrädare för kommissionens avdelningar.

9. Utan att detta inverkar på direktörens uppgifter enligt artiklarna 7 och 8, skall byrån, enligt vad som delegeras till den av styrelsen, övervaka genomförandet av styrelsens beslut och vidta alla nödvändiga åtgärder för centrumets förvaltning mellan styrelsemötena, med undantag för dem som nämns i artikel 6.1, artikel 8.1 och artikel 11.1.

10. Styrelsen skall besluta om den årliga tidsplanen för byråns möten. Ordföranden skall sammankalla ytterligare möten för byrån på begäran av dess medlemmar.

11. Byrån skall fatta beslut genom samförstånd. Om inget samförstånd uppnås skall byrån hänskjuta ärendet till styrelsen för beslut.

(3) Artikel 7.1 och 7.2 skall ersättas med följande:

"1. Direktören skall ansvara för centrumets förvaltning och verkställa styrelsens och byråns beslut. Han skall vara centrumets företrädare enligt lag.

2. Han skall förbereda och organisera styrelsens och byråns arbete och tillhandahålla sekretariatstjänster för deras möten".

(4) Artikel 8.1 skall ersättas med följande:

"1. På grundval av ett förslag som framlagts av direktören skall styrelsen anta prioriteringarna på medellång sikt och det årliga arbetsprogrammet i samråd med kommissionens avdelningar. I programmet skall hänsyn tas till de prioriterade behov som anges av gemenskapens institutioner."

(5) Varje gång som termen "Management Board" förekommer i artiklarna, skall den ersättas med "Governing Board". [Översättarens anmärkning: Ändringen gäller inte den svenska texten].

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande