52003PC0607

Förslag till RÅDETS BESLUT om inrättandet av regionala rådgivande nämnder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

För att förbättra styrelseformerna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken föreskrivs att regionala rådgivande nämnder skall inrättas som ett led i reformen av denna politik. Detta anges särskilt i artiklarna 31 och 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I artikel 32 fastställs att rådet skall besluta om inrättandet av en regional rådgivande nämnd. Genom regionala rådgivande nämnder kan man svara på aktörernas önskan att i högre grad involveras i utvecklingen av den gemensamma fiskeripolitiken.

I artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 fastställs ett antal principer som behöver vidareutvecklas till en allmän ram när regionala rådgivande nämnder inrättas av aktörerna. Även om det är aktörerna som kommer att ha ansvaret för verksamheten i nämnderna är det nödvändigt att de anpassar sig till denna allmänna ram så att en konsekvent och väl avvägd strategi används för alla sådana nämnder.

Beslutet är inriktat på de viktigaste aspekter som bör klargöras på EU-nivå: definitionen av de områden som skall omfattas, de regionala rådgivande nämndernas huvudsakliga struktur, deras sammansättning, driften, förfarandena för utnämningar och finansiering. På grundval av de kriterier som fastställs i detta beslut kommer aktörer att lämna in en ansökan om inrättande av en regional rådgivande nämnd till de medlemsstater som berörs av den berörda nämnden och till kommissionen för kontroll och godkännande.

För att kunna erbjuda kommissionen och medlemsstaterna meningsfull rådgivning bör de regionala rådgivande nämnderna vara så stora för att de kan omfatta förvaltningsenheter på grundval av biologiska kriterier. I enlighet med denna strategi innehåller bilaga I till beslutet en förteckning över de regionala rådgivande nämnder som kommissionen önskar inrätta. Därmed säkerställs att alla fiskerier täcks av en regional rådgivande nämnd och att det inte finns några överlappningar mellan olika regionala rådgivande nämnder. De organisatoriska och ekonomiska begränsningarna talar för att begränsa antalet regionala nämnder. Samtidigt lämnar förordningen möjligheten öppen att inrätta underavdelningar till en regional rådgivande nämnd för att täcka särskilda fiskerier.

En annan tanke bakom de regionala rådgivande nämnderna är att förbättra dialogen mellan de olika intressen som berörs av den gemensamma fiskeripolitiken. Om ett ömsesidigt förtroende byggs upp mellan forskare och fiskare kan det säkerligen bidra till tydligare vetenskapliga råd. När man fastställer nämndernas struktur måste man se till att effektiva diskussioner kan föras i nämnderna, men samtidigt måste samtliga parter med ett verkligt intresse ges möjlighet att delta i dessa diskussioner. Kommissionen föreslår att de regionala rådgivande nämnderna skall bestå av en generalförsamling som utser en verkställande kommitté, och att dessa inte får vara för stora men att alla intressen som berörs av den gemensamma fiskeripolitiken skall vara företrädda på ett väl avvägt sätt. Det är medlemsstaterna som är mest lämpade att utse företrädarna för de olika intressen som skall ingå i generalförsamlingen. Deltagarna i de regionala rådgivande nämnderna kommer att betraktas som ledamöter, observatörer eller sakkunniga. En annan viktig aspekt är att vissa sammanträden kommer att vara öppna för allmänheten.

För att undvika att de regionala rådgivande nämnderna dubblerar arbete som utförs av andra befintliga rådgivande organ som den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk är det viktigt att upprätta lämpliga förbindelser dem emellan. Nämnderna bör utarbeta en årsrapport som sänds till den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk. Denna kommitté får också sända företrädare till nämndernas sammanträden. Avsikten är också att nämnderna skall samordna sin verksamhet och anta gemensamma rekommendationer i de fall då frågor är av gemensamt intresse för mer än en nämnd.

När det gäller frågan om finansiering av nämnderna bör de på längre sikt bli självfinansierade. Med tanke på denna nya strukturs trovärdighet måste emellertid tillräckligt med allmänna medel anslås för de nämnderna, särskilt för startfasen.

De regionala rådgivande nämnderna bör betraktas som föränderliga strukturer som kommer att vidareutvecklas utifrån de erfarenheter som görs. Kommissionen föreslår att en utvärdering skall göras tre år efter det att nämnderna inrättats, så att förslag om förbättringar i förekommande fall kan läggas fram.

2003/0238 (CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om inrättandet av regionala rådgivande nämnder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C ..., ..., s. ...

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och

[2] EGT C ..., ..., s. ...

av följande skäl:

(1) I rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken [3], särskilt artiklarna 31 och 32 i denna, föreskrivs att aktörernas deltagande i den gemensamma fiskeripolitiken skall ske i nya former genom inrättandet av regionala rådgivande nämnder.

[3] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2) En konsekvent strategi för inrättandet av nämnderna förutsätter att dessa motsvarar förvaltningsenheter som bygger på biologiska kriterier samt att antalet nämnder begränsas så att dessa kan tillhandahålla meningsfulla rådgivning.

(3) De regionala rådgivande nämnderna leds av aktörerna, och därför bör de anpassa sin struktur till de berörda regionernas och fiskeriernas särskilda förhållanden. En allmän ram krävs dock för inrättandet av nämnderna.

(4) Med tanke på effektiviteten är det nödvändigt att begränsa nämndernas storlek, samtidigt som man säkerställer att de rymmer alla intressen som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken.

(5) För att undvika överlappning i frågor som är av gemensamt intresse för mer än en regional rådgivande nämnd är det mycket viktigt att upprätta förbindelser mellan de olika regionala rådgivande nämnderna.

(6) Med tanke på de uppgifter som utförs av den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, förnyad genom kommissionens beslut 1999/478/EG [4], som består av företrädare för ett brett spektrum av europeiska organisationer och intressen, bör nämndernas verksamhet samordnas med arbetet i denna kommitté.

[4] EGT L 187, 20.7.1999, s. 70.

(7) En förutsättning för ett effektivt inrättande av nämnderna är att offentliga medel anslås till kostnaderna under startfasen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

(1) berörd medlemsstat: en medlemsstat som har fiskerättigheter för reglerade arter inom fiskeriområden som omfattas av en regional rådgivande nämnd.

(2) fiskerisektorn: redare, småskaliga fiskare, producentorganisationer, förädlare och handelsidkare, andra marknadsorganisationer samt kvinnonätverk.

(3) andra intressegrupper: miljöorganisationer och -grupper, vattenbruksföretag, konsumenter samt fritids- eller sportfiskare.

(4) fångstsektorn: redare, fiskare som bedriver småskaligt fiske, anställda fiskare och producentorganisationer.

Artikel 2

Inrättandet av regionala rådgivande nämnder

Regionala rådgivande nämnder skall inrättas för var och en av följande regioner:

a) Östersjön.

b) Medelhavet.

c) Nordsjön.

d) Vatten i nordväst.

e) Vatten i sydväst.

f) Pelagiska bestånd.

De geografiska områden som omfattas av de olika regionala nämnderna anges i bilaga I.

Varje regional rådgivande nämnd får inrätta underavdelningar för att hantera frågor som berör särskilda fiskerier och biologiska områden.

Artikel 3

Förfarande

1. Företrädare för fiskerisektorn och andra intressegrupper med intressen i en av de regionala rådgivande nämnderna skall inkomma med en ansökan till den berörda medlemsstaten och kommissionen om driften av denna nämnd. Denna ansökan skall omfatta

a) mål,

b) principer för driften,

c) arbetsordning, och

d) beräknad budget.

2. Den berörda medlemsstaten skall kontrollera om ansökan uppfyller kraven i detta beslut och sända en rekommendation till kommissionen om den berörda regionala rådgivande nämnden.

3. Efter en bedömning av rekommendationen och eventuella ändringar av ansökan skall kommissionen anta ett beslut där det datum då nämnden skall inleda sin verksamhet anges. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Struktur

1. Varje regional rådgivande nämnd skall bestå av en generalförsamling och en verkställande kommitté.

2. Generalförsamlingen skall sammanträda minst en gång per år för att granska nämndens arbete.

3. Generalförsamlingen skall utse en verkställande kommitté med mellan 12 och 18 ledamöter. Den verkställande kommittén skall leda den regionala rådgivande nämndens arbete och anta dess rekommendationer och förslag.

Artikel 5

Medlemskap

1. De regionala rådgivande nämnderna skall bestå av företrädare för fiskerisektorn och företrädare för andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken.

2. Generalförsamlingens ledamöter skall utses gemensamt av de berörda medlemsstaterna. Europeiska och nationella organisationer som företräder fiskerisektorn och andra intressegrupper kan lämna förslag på ledamöter till de berörda medlemsstaterna.

3. I generalförsamlingen och den verkställande kommittén skall två tredjedelar av platserna innehas av företrädare för fiskerisektorn och en tredjedel av företrädare för andra intressegrupper som påverkas av den gemensamma fiskeripolitiken.

4. Minst en företrädare för fångstsektorn från varje berörd medlemsstat skall ha en plats i den verkställande kommittén.

Artikel 6

Deltagande

1. Forskare från de berörda medlemsstaternas institutioner eller internationella organ skall inbjudas att delta som experter i de regionala rådgivande nämndernas arbete.

2. De berörda medlemsstaternas nationella och regionala förvaltningar får närvara vid sammanträden som observatörer, för att uttrycka sina åsikter om de rekommendationer och förslag som skall antas av en nämnd.

De medlemsstater som inte innehar fiskerättigheter för reglerade arter inom det område eller de fiskerier som omfattas av den regionala rådgivande nämnden, men som deklarerar ett fiskeintresse får också delta som observatörer.

3. Kommissionen får närvara vid varje sammanträde i nämnderna.

4. En företrädare för den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk får delta som observatör i nämnderna.

5. Företrädare för tredje land som har ett fiskeintresse inom det område eller de fiskerier som omfattas av en nämnd får delta i denna nämnd som observatörer då frågor som påverkar dem diskuteras.

6. Generalförsamlingens och den verkställande kommitténs sammanträden skall vara öppna för allmänheten.

Artikel 7

Drift

1. De regionala rådgivande nämnderna skall anta de bestämmelser som krävs för deras organisation.

2. Ledamöterna i den verkställande kommittén skall i möjligaste mån anta rekommendationer och förslag enhälligt. Om enhällighet inte kan nås skall de avvikande åsikter som uttrycks av ledamöter anges i de rekommendationer och förslag som antas av en majoritet av de ledamöter som är närvarande och deltar i omröstningen.

3. Varje regional rådgivande nämnd skall i samförstånd utse en ordförande. Ordföranden skall agera opartiskt.

4. Den berörda medlemsstaten skall tillhandahålla det stöd som är nödvändigt, även logistiskt stöd, för att underlätta nämndens arbete.

Artikel 8

Samordning mellan regionala rådgivande nämnder

Om en fråga är av gemensamt intresse för två eller fler regionala rådgivande nämnder skall dessa samordna sina ståndpunkter för att anta gemensamma rekommendationer om denna fråga.

Artikel 9

Finansiering

1. En regional rådgivande nämnd som har fått ställning som juridisk person kan ansöka om finansiellt stöd från gemenskapen.

2. Gemenskapens startbidrag kan beviljas för en regional rådgivande nämnds driftkostnader under de första tre åren i enlighet med de villkor som anges i bilaga II, del 1.

3. Gemenskapsstöd kan beviljas för kostnaderna för tolkning och översättning av nämndernas sammanträden i enlighet med bilaga II, del 2.

Artikel 10

Årsrapport och revision

1. Varje regional rådgivande nämnd skall överlämna en årsrapport om sin verksamhet till kommissionen, de berörda medlemsstaterna och den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk före den 31 mars året efter det år som rapporten avser.

2. Kommissionen eller revisionsrätten kan när som helst ordna så att en revision genomförs antingen av ett externt organ som kommissionen väljer eller av kommissionens eller revisionsrättens egna avdelningar.

3. Varje nämnd skall utse en auktoriserad revisor för den period då gemenskapsbidrag erhålls.

Artikel 11

Översyn

Tre år efter det att de regionala rådgivande nämnderna har inrättats skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om införandet av dessa nämnder och om hur de fungerar.

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den sjunde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

Regionala rådgivande nämnder som avses i artikel 2

Den regionala rådgivande nämndens beteckning // ICES-områden, CECAF-avdelning och GFCM

Östersjön // III b, III c och III d

Medelhavet // EG-vatten

Nordsjön // IV, III a, VII d (östra delen av Engelska kanalen)

Vatten i nordväst // V (utom V a och endast EG-vatten i V b), VI, VII (utom VII d och VII e)

Vatten i sydväst // VII e (västra delen av Engelska kanalen), VIII, IX och X (vattnen runt Azorerna), och CECAF-avdelning 34.1.2 (vattnen runt Madeira och Kanarieöarna)

Pelagiska bestånd (blåvitling, makrill, taggmakrill, atlantoskandisk sill) // Samtliga områden

BILAGA II

Kostnader för de regionala rådgivande nämnderna

Del 1. Bidrag till kostnaderna för att sätta i gång de regionala rådgivande nämnderna

Kommissionen kommer att bidra till en del av kostnaderna för nämnderna i tre år från och med det år som de inrättas. Den summa som avsätts för en nämnds driftskostnader får för det första året uppgå till högst 85 % av driftsbudgeten och inte överstiga 100 000 euro. För de två därpå följande åren minskas det finansiella deltagandet beroende på tillgänglig budget. Kommissionen kommer varje år att underteckna ett avtal om driftsstöd med varje regional rådgivande nämnd. I detta avtal fastställs de exakta villkoren och bestämmelserna för beviljande av detta stöd.

Det som kan finansieras är de nödvändiga kostnaderna för att säkerställa nämndernas normala drift så att de kan uppnå målen för sitt arbete.

Följande direkta kostnader ger rätt till ersättning:

- Utgifter för personal (personalkostnad per arbetsdag på projektet).

- Utrustning (ny eller begagnad).

- Kostnader för förbrukningsmaterial.

- Kostnader för spridning av information till ledamöterna.

- Rese- och traktamentskostnader för de forskare som deltar i kommittémötena som experter (enligt skalor eller regler som fastställs av kommissionens avdelningar).

- Revisionskostnader.

- Reserver, på högst 5 % av de direkta stödberättigade kostnaderna.

Del 2. Övertagande av tolknings- och översättningskostnaderna.

Kommissionen skall varje år underteckna ett avtal om driftsstöd med varje regional rådgivande nämnd, och där fastställs de exakta villkoren och bestämmelserna för beviljande av detta stöd.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): FISKERI

Verksamhet(er): 1104 : GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKENS STYRELSEFORMER

Åtgärdens beteckning: Deltagande i driftskostnaderna för de regionala rådgivande nämnderna och övertagande av en del av tolknings- och översättningskostnaderna för dessa

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

B2-903 (110401)

En effektivare dialog med industrin och de sektorer som berörs av den gemensamma fiskeripolitiken.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): Beräknade utgifter för perioden 2004-2009 = 2 278 miljoner euro i åtagandebemyndiganden

2.2 Tillämpningsperiod:

Årlig åtgärd

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

b

>Plats för tabell>

) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet

2.5 Påverkan på inkomsterna

|X| Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

| | Inkomsterna påverkas enligt följande:

- Obs.: den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

>Plats för tabell>

(Om flera budgetrubriker påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen)

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 37 i EG-fördraget

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

En av de viktigaste aspekterna av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken är att berörda parter i högre grad skall delta i utarbetandet och genomförandet av denna politik, inbegripet dess regionala och lokala dimensioner.

Det är mot bakgrund av detta som det enligt artiklarna 31 och 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 skall inrättas regionala rådgivande nämnder med huvudsaklig uppgift att ge kommissionen råd om förvaltningen av resurser.

Dessa nämnder skall framför allt lämna rekommendationer/förslag/yttranden till kommissionen och/eller berörda medlemsstater när det gäller olika förslag till åtgärder som återhämtningsplaner, tekniska åtgärder och varje annan åtgärd som påverkar de berörda fiskezonerna.

För att dessa nämnder skall kunna fullgöra alla sina rådgivande uppgifter och fylla kommissionens behov krävs offentlig finansiering, annars finns risken att nämnderna inte inrättas eller att de inte kan fungera effektivt.

Därför planeras dels en medfinansiering av nämndernas driftskostnader i form av ett bidrag till igångssättningskostnaderna, som kommer att trappas ned under tre år, och dels genom övertagande av nämndernas tolknings- och översättningskostnader mot bakgrund av deras flerspråkiga karaktär.

5.1.2 Förhandsutvärdering

I grönboken om den framtida gemensamma fiskeripolitiken betonades att de berörda parterna ansåg att deras möjligheter att påverka utvecklingen av den gemensamma fiskeripolitiken var små och att detta hade negativ inverkan på efterlevnaden av lagstiftningen.

Lagstiftningen berör inte bara redare, sjömän, producentorganisationer, förädlare och företrädare för handeln (auktioner) utan även miljögrupper, sportfiskare, konsumenter och kvinnonätverk.

Alla dessa kategorier påverkas mer eller mindre direkt av utvecklingen och genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför viktigt att deras ståndpunkter kan föras fram och beaktas när nämnderna skall utarbeta sina yttranden.

Det allmänna mål som nämnderna skall bidra till att uppnå är en hållbar förvaltning av fiskeresurser, i ett ekosystemrelaterat sammanhang och på grundval av försiktighetsprincipen.

Vid sidan av de särskilda mål för nämnderna som nämns i punkt 5.1.1 bör det understrykas att det är nödvändigt att öka insynen i de vetenskapliga utlåtandena genom att främja en dialog mellan forskare och fiskare.

På kort sikt är det viktigaste operativa målet att inrätta regionala rådgivande nämnder med driftsregler som präglas av öppenhet och insyn. Nämnderna bör ha en sammansättning som innebär att alla berörda parter representeras, och de bör täcka samtliga fiskezoner inom Europeiska unionen som står under minst två medlemsstaters jurisdiktion. Kommissionen kommer att till nämnderna lämna förslag på åtgärder som den planerar att anta vilka berör de fiskezoner som tillhör nämndernas ansvarsområden. Nämnderna inbjuds att utfärda yttranden, som kommissionen kommer att granska i samband med utarbetandet av de slutliga förslagen. Om kommissionen beslutar att inte ta hänsyn till ett yttrande skall detta motiveras.

Kommissionen förväntar sig också att nämnderna på eget initiativ skall utfärda ett antal rekommendationer/förslag om sådant som rör förvaltningen av resurser inom de zoner som de omfattar.

Nämndernas uppgift kommer att vara att informera kommissionen om problem kopplade till genomförandet av gemenskapslagstiftningen och lägga fram rekommendationer och förslag som rör detta.

Följande indikatorer har fastställts när det gäller ovannämnda mål:

- Antalet fiskezoner inom Europeiska unionen som står under minst två medlemsstaters jurisdiktion och som omfattas av regionala rådgivande nämnder.

- Nämndernas sammansättning när det gäller representativiteten beträffande geografiska områden och sektorer.

- Nivån på aktörernas, och i synnerhet forskarnas, deltagande i nämndernas arbetsgrupper.

- Andelen utfärdade yttranden i förhållande till antalet förslag som inkommer för samråd, en tillfredsställande siffra ligger på omkring 80 % ; antalet rekommendationer och förslag som läggs fram på eget initiativ.

- Antalet möten per år: minst tre möten per år anses vara lämpliga.

- Kvaliteten på yttrandena.

- De totala stödberättigade driftskostnaderna per år under de tre år som följer på inrättandet.

Målen kan uppnås på olika sätt, och en lösning skulle vara att ge en viktigare roll och fler uppgifter åt den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk. Denna kommitté behandlar dock frågor av mer allmän typ och kan svårligen ta hänsyn till de särskilda egenskaperna hos särskilda fiskezoner och/eller fiskebestånd. Den kan inte heller företräda de lokala och regionala aktörer som deltar i de regionala rådgivande nämnderna.

Det är viktigt att understryka att nämnderna genom sin transnationella dimension kommer att ge ett mervärde åt samråden inom den europeiska fiskerisektorn.

När det gäller kostnadseffektiviteten är nämnderna ett nytt instrument vars effekter inte tycks kunna uppnås till en lägre kostnad. Igångssättningsstödet minskas dessutom successivt och skall endast ges under tre år; därefter skall nämnderna vara självfinansierade.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

/

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Den årliga budgeten skall fördelas på finansieringen av två åtgärder, nämligen bidrag till igångssättningskostnaderna och övertagande av tolknings- och översättningskostnaderna.

Det årliga beloppet har beräknats utifrån antagandet att tre regionala rådgivande nämnder kommer att inrättas under 2004, två under 2005 och en under 2006 (se bilagan).

5.2.1. Deltagande i igångssättningskostnaderna för de regionala rådgivande nämnderna

Kommissionen kommer att bidra till en del av nämndernas driftskostnader i tre år räknat från det år då de inrättas. Stödet till driftskostnaderna får för varje nämnd uppgå till högst 85 % av driftsbudgeten för det första året och får inte överstiga 100 000 euro. För de två därpå följande åren skall det finansiella deltagandet minska beroende på tillgänglig budget.

Kommissionen kommer varje år att underteckna ett avtal om driftsstöd med varje regional rådgivande nämnd. I detta avtal fastställs de exakta villkoren och bestämmelserna för beviljande av detta stöd.

Det som kan finansieras är de nödvändiga kostnaderna för att säkerställa normal drift för nämnderna.

Följande direkta kostnader ger rätt till ersättning:

- Utgifter för personal (personalkostnad per arbetsdag på projektet).

- Utrustning (ny eller begagnad); dessa kostnader skall bygga på marknadspriser

- Kostnader för förbrukningsmaterial.

- Kostnader för spridning av information till ledamöterna..

- Rese- och traktamentskostnader för de forskare som deltar i kommittémöten som experter (enligt skalor eller regler som fastställs av kommissionens avdelningar).

- Revisionskostnader,

- Reserver, på högst 5 % av de direkta stödberättigade kostnaderna.

I enlighet med de gällande reglerna för stöd till igångsättningskostnader skall nämnderna inkomma med sina ansökningar under verksamhetsårets första halvår.

5.2.2. Övertagande av tolknings- och översättningskostnader

Med tanke på nämndernas flerspråkiga natur kommer Europeiska unionen, för att på ett effektivt sätt bidra till samordning och kommunikation mellan deltagarna, att ta över tolknings- och översättningskostnaderna enligt följande:

De totala årsbeloppen för detta beräknas enligt följande: 100 000 euro för 2004, 166 665 euro för 2005 och 200 000 euro för åren därefter (se bilagan).

Kommissionen kommer varje år att underteckna ett avtal om driftsstöd med varje regional rådgivande nämnd. I detta avtal fastställs de exakta villkoren och bestämmelserna för beviljande av detta stöd.

5.3 Genomförandebestämmelser

Genomförandet av åtgärderna tillhör helt kommissionens ansvarsområde.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

(Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2 )

6.1.1 Finansiellt stöd Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till t

>Plats för tabell>

re decimaler)

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

(Om det i en övergripande åtgärd ingår flera konkreta insatser skall det för var och en av dessa redovisas detaljer som gör det möjligt att bedöma omfattning och kostnad för genomförandet).

Miljoner euro i åtagandebemyndiganden (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

Redogör vid behov för beräkningsmetoderna.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1 Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

(1) Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.

>Plats för tabell>

Behovet av personalresurser och administrativa resurser skall täckas från de anslag som beviljats det generaldirektorat som förvaltar åtgärden inom ramen för den årliga anslagstilldelningen.

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

Kommissionen kommer i avtalen om driftsstöd att precisera att en årsrapport krävs från varje nämnd. En sådan rapport är ett krav för att den slutliga årliga utbetalningen skall genomföras och stödet förnyas för följande år. Rapporten skall innehålla en tabell enligt en mall som utarbetats av kommissionen med några av de indikatorer som anges under rubrik 5.1.2.

På grundval av kvaliteten på de yttranden som utfärdas av nämnderna och det faktum att tjänstemän från GD FISH kommer att delta i nämndernas sammanträden som observatörer kommer man att kunna bedöma hur väl nämnderna fungerar och vilken kvalitet de råd som utfärdas har.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

Såsom anges i artikel 11 i denna förordning kommer kommissionen att utarbeta en rapport om varje rådgivande nämnd tre år efter att den berörda nämnden inrättats.

Därefter åtar sig GD FISH att vart tredje år utfärda en rapport om hur varje nämnd fungerar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

För att skydda mot risker för bedrägerier skall varje nämnd utse en auktoriserad revisor. Dessutom kan kommissionen när som helst kräva att en revision genomförs av en nämnd.

Bilaga till finansieringsöversikten (simulering)

>Plats för tabell>