Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003PC0456

    Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

    /* KOM/2003/0456 slutlig - CNS 2003/0161 */

    52003PC0456

    Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt /* KOM/2003/0456 slutlig - CNS 2003/0161 */


    Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

    (framlagt av Kommissionen)

    MOTIVERING

    Artikel 29 i förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt överensstämmer inte med artikel 12 i bioteknikdirektivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

    I februari 1998 uppmanade rådet kommissionen att granska denna bristande överensstämmelse samt inlämna ett lämpligt förslag om ändring av förordning (EG) nr 2100/94.

    En växtsort kan skyddas genom en växtförädlarrätt men kan också innehålla en eller flera biotekniska uppfinningar som själva är patentskyddade, t. ex. patenterade genetiska komponenter. Dessa immateriella äganderätter kan innehas av olika personer.

    Om det råder oenighet mellan olika immaterialrättsinnehavare finns det bestämmelser i båda lagstiftningarna om att tvingande åtgärder (tvångslicens eller ömsesidig licens) kan beviljas för att se till att växtförädlingsrätten eller licensen kan användas, men endast om det är berättigat.

    När det gäller (EG) nr 2100/94 kan detta endast ske på grundval av ett 'allmänintresse'. Enligt direktiv 98/44/EG kan en tvångslicens beviljas om det skulle innebära ett 'viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse' men inte ett 'allmänintresse'.

    Ändringen i förordning (EG) nr 2100/94 kommer att lösa denna bristande överensstämmelse:

    1. Den kommer att leda till överensstämmelse i ordningen för ömsesidiga tvångslicenser enligt förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt och enligt direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

    2. För att en patenterad bioteknisk uppfinning skall kunna utnyttjas kan gemenskapens växtsortmyndighet bevilja patentinnehavaren en tvångslicens för utnyttjande av en skyddad växtsort som innehåller dennes uppfinning. De som ansöker om tvångslicenser måste kunna visa

    - att de utan framgång har vänt sig till innehavaren av växtförädlarrätten för att erhålla ett licensavtal, och

    - att den biotekniska uppfinningen utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den skyddade växtsorten.

    3. En patentinnehavare kan beviljas ömsesidig licens för utnyttjande av den växtsort som innehåller dennes biotekniska uppfinning, om innehavaren av en växtförädlarrätt har beviljats en tvångslicens för utnyttjande av denna patenterade uppfinning med stöd av direktiv 98/44/EG.

    Förslaget får inga nya ekonomiska konsekvenser för gemenskapens budget.

    Förslaget får inga konsekvenser för små och medelstora företag.

    2003/0161 (CNS)

    Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

    med beaktande av kommissionens förslag [1],

    [1] EGT C, , s., ,.

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och

    [2] EGT C, , s., ;.

    av följande skäl:

    (1) Genom förordning (EG) nr 2100/94 [3] inrättas en gemenskapsordning för växtsorter, som existerar jämsides med nationella ordningar, för beviljande av ett industriellt rättsskydd som är giltigt i hela gemenskapen ("gemenskapens växtförädlarrätt").

    [3] EGT L 227, 1.9.1994, s. 1.

    (2) Genomförandet och tillämpningen av denna ordning handhas av en gemenskapsmyndighet som har status som juridisk person och benämns Gemenskapens växtsortmyndighet ("växtsortmyndigheten").

    (3) Endast växtsortmyndigheten har rätt att bevilja tvångslicenser för en växtsort som skyddas av gemenskapens växtförädlarrätt.

    (4) I gemenskapens rättsliga ram för skydd av biotekniska uppfinningar som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar [4] fastställs i artikel 12 regler för beviljande av tvångslicenser utan ensamrätt när det i skyddade växtsorter ingår patenterade uppfinningar och vice versa.

    [4] EGT L 213, 30.7.1998, s. 13.

    (5) Enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 2100/94 skall tvångslicenser för gemenskapsväxtsorter som allmän regel beviljas när det föreligger ett allmänintresse, medan det enligt artikel 12 i direktiv 98/44/EG inte föreskrivs något sådant krav för en ömsesidig tvångslicens mellan ett patent för en uppfinning och en växtförädlarrätt.

    (6) Då det erfordras att det skapas samstämmighet i ordningen för ömsesidiga tvångslicenser inom olika områden för industriell och kommersiell egendom, bör bestämmelserna i förordning (EG) nr 2100/94 anpassas till de bestämmelser som föreskrivs i direktiv 98/44/EG.

    (7) Skyddet för biotekniska uppfinningar enligt direktiv 98/44/EG har endast nationell räckvidd och det bör säkerställas att innehavaren av ett nationellt patent beviljas en ömsesidig licens för en växtförädlarrätt endast i den medlemsstat eller de medlemsstater där denne har patent på en bioteknisk uppfinning.

    (8) För att anta denna förordning ger fördraget inga andra befogenheter än de som ingår i artikel 308.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Förordning (EG) nr 2100/94 ändras på följande sätt:

    Artikel 29 skall ersättas av följande:

    "Artikel 29

    En tvångslicens och ömsesidiga tvångslicenser i de fall då en växtsort inbegriper en patentskyddad uppfinning

    1. Tvångslicenser skall av växtsortmyndigheten beviljas en eller flera personer efter denna persons eller dessa personers ansökan men endast på grundval av ett allmänintresse och efter samråd med det förvaltningsråd som avses i artikel 36.

    2. Efter ansökan från en medlemsstat, från kommissionen eller från ett organ, som inrättats på gemenskapsnivå och registrerats av kommissionen, kan en tvångslicens beviljas antingen en kategori av personer som uppfyller särskilda krav eller vem som helst i en eller flera medlemsstater eller inom hela gemenskapen. Den får endast beviljas på grundval av ett allmänintresse och efter förvaltningsrådets godkännande.

    3. Växtsortmyndigheten skall, när den enligt punkterna 1, 2 eller 5 beviljar tvångslicensen, ställa som villkor det slags åtgärder som ingår och specificera de skäliga villkoren härför såväl som de särskilda krav som avses i punkt 2. I de skäliga villkoren skall hänsyn tas till intressena hos varje växtsortsrättsinnehavare som kan påverkas av den beviljade tvångslicensen. De skäliga villkoren kan innehålla en eventuell tidsbegränsning, erläggandet av en rimlig avgift till rättsinnehavaren som skälig ersättning, och kan ålägga licensinnehavaren vissa skyldigheter, som måste uppfyllas för att tvångslicensen skall få användas.

    4. Efter det att varje ettårsperiod, sedan tvångslicensen beviljats enligt punkterna 1, 2 eller 5, utlöpt och inom ovannämnda eventuella tidsgräns, får vem som helst av de ingående parterna begära att beslutet om beviljande av tvångslicensen upphävs eller ändras. Enda skälet för en sådan begäran skall vara att de omständigheter som rör det fattade beslutet ändrats under tiden.

    5. En tvångslicens skall efter begäran beviljas innehavaren när det gäller en i väsentlig grad härledd växtsort om de kriterier som uppställs i punkt 1 uppfylls. De skäliga villkor som avses i punkt 3 skall omfatta erläggandet av en rimlig avgift somskälig ersättning till innehavaren av den ursprungliga växtsorten.

    6. I genomförandebestämmelserna i artikel 114 kan vissa fall anföras som exempel på det allmänintresse som avses i punkterna 1 och 2 och dessutom kan detaljer fastställas inför genomförandet av bestämmelserna under ovannämnda punkter.

    7. Tvångslicenser får inte beviljas av medlemsstaterna när det gäller en gemenskapens växtsortsrätt.

    8. Följande bestämmelser skall tillämpas som undantag från punkterna 1-7:

    a) När innehavaren av ett patent på en bioteknisk uppfinning enligt artikel 12.2 i direktiv 98/44/EG ansöker om en tvångslicens hos växtsortmyndigheten för att utan ensamrätt utnyttja den skyddade växtsorten, skall växtsortmyndigheten bevilja en sådan licens mot att en rimlig avgift erläggs och förutsatt att patenthavaren kan styrka att

    i) han utan framgång vänt sig till innehavaren av växtförädlarrätten för att erhålla ett licensavtal och

    ii) uppfinningen utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den skyddade växtsorten.

    b) Om en innehavare för att kunna erhålla eller utnyttja sin växtförädlarrätt har beviljats en tvångslicens att utan ensamrätt utnyttja en uppfinning som skyddas av patent enligt artikel 12.1 i ovannämnda direktiv skall växtsortmyndigheten efter ansökan från patenthavaren av uppfinningen i fråga på skäliga villkor bevilja denne en ömsesidig licens utan ensamrätt att utnyttja växtsorten.

    c) Vid beviljande av en licens eller en ömsesidig licens till en patenthavare enligt (a) respektive (b) skall växtsortmyndigheten begränsa licensens eller den ömsesidiga licensens territoriella räckvidd till den del eller de delar av gemenskapen som omfattas av patentet."

    Artikel 2

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den

    På rådets vägnar

    Ordförande

    Top