52003DC0690

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN - EUROPEISKA UNIONENS INITIATIV FÖR TILLVÄXT - Investeringar i nätverk och kunskap för tillväxt och sysselsättning - SLUTRAPPORT TILL EUROPEISKA RÅDET

SLUTRAPPORT TILL EUROPEISKA RÅDET

EUROPEISKA UNIONENS INITIATIV FÖR TILLVÄXT

SLUTRAPPORT TILL EUROPEISKA RÅDET EUROPEISKA UNIONENS INITIATIV FÖR TILLVÄXT

1. Inledning

2. Europeiska unionens initiativ för tillväxt

2.1. Initiativets räckvidd

2.2. Mobilisera investeringar och finansiering till stöd för EU:s initiativ för tillväxt

3. Initiativets fortsatta utveckling

3.1. Snabbstartsprogrammet

3.2. Innovativ finansiering till stöd för EU:s initiativ för tillväxt

3.3. Den statistiska behandlingen av offentlig-privata partnerskap och värdepapperisering i ESA95

3.4. Övervakning av framstegen och regelbunden rapportering

4. Slutsatser

Bilaga 1: Snabbstartsprojekt: Transportnät, bredbandsnät, forskning, innovation och utveckling

Bilaga 2 : En tidsplan för kunskap och nätverk

Bilaga 3: Tablå över snabbstartsprojekt inom transport

1. Inledning

Den ekonomiska situationen i Europa har varit svår de senaste två åren. Nu kommer det uppmuntrande tecken på att det värsta är över. Förtroendet hos företag och konsumenter ökar. Den ekonomiska tillväxten väntas stiga under andra halvåret 2003 och ta fart under 2004. Våra senaste prognoser visar en genomsnittlig BNP-ökning på 1,8 % i euroområdet under 2004 och upp till 2,3 % under 2005.

Situationen är dock fortfarande osäker. Den senaste tidens blygsamma ekonomiska resultat bekräftar behovet av Lissabonagendan om ekonomisk, social och miljömässig förnyelse. Dessa reformer måste genomföras med kraft, så att de bidrar till att öka EU:s tillväxtpotential. Det behövs en reform på nationell nivå och EU-nivå, men det räcker inte för att befästa framstegen. Man måste också agera snabbt för att främja investeringar. Det skulle öka EU:s tillväxtkapacitet och bidra till att det sker på ett hållbart sätt.

Genom att göra detta visar man prov på tillförsikt, engagemang och effektiv ekonomisk styrning. Det är ett tillfälle som inte får gå förlorat, så som skedde vid den ekonomiska uppgången 1999-2000.

Därför uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna i oktober [1] att fortsätta föra en sund makroekonomisk politik, öka strukturreformerna och främja investeringar i nätverk och kunskap. Rådet betonade vikten av att snabba på utbyggnaden av europeiska nät för transport, energi och telekommunikation och att öka investeringarna i humankapital. Det är mycket viktigt för att öka tillväxten, främja integreringen i ett utvidgat EU och öka europeiska företags produktivitet och konkurrenskraft på den internationella marknaden.

[1] Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådets möte den 16-17 oktober 2003, SN 300/03.

EU:s initiativ för tillväxt svarar mot detta behov.

Initiativet strävar efter att mobilisera investeringar på områden som kommer att stärka de pågående strukturreformerna, stimulera tillväxt och skapa arbeten. Energi- och transportförbindelser behövs för att samordna en utvidgad inre marknad och främja större geografisk och social sammanhållning. Bredbandskommunikationer kan bli ett fysiskt stöd för att sprida kunskapsekonomin till alla delar av unionen. Vi måste öka vår förmåga att generera och använda kunskap - via forskning, färdigheter eller människor - för att se till att företagen inom EU kan fortsätta förnya sig och konkurrera och att EU-medborgarna i högre grad kan delta i samhället.

Initiativet kombinerar de insatser som behövs för att skapa de rätta lagstiftningsmässiga, finansiella och administrativa förutsättningarna för att öka privata investeringar och mobilisera EU-bidrag med en uppmaning till medlemsstaterna, i linje med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2003 [2], att fortsätta omfördela sina offentliga utgifter till tillväxtfrämjande investeringar utan att den övergripande offentliga budgeten ökar. Därmed visar man att fortsatt makroekonomisk stabilitet och anslutning till stabilitets- och tillväxtpakten är av största vikt för att återskapa en stabil tillväxt i EU. De föreslagna åtgärderna tar också hänsyn till EU:s egen budgetdisciplin inom de gällande taken i budgetplanen och den sannolika inriktningen på att öka tillväxten i budgetplanen efter 2006.

[2] KOM(2003) 170 slutlig av den 24 juli 2003.

Tillsammans kan de föreslagna åtgärderna leda till förnyat förtroende, samtidigt som de på medellång sikt erbjuder högre tillväxt i form av lägre produktionskostnader och transporttider, förbättrad kvalitet, ökad innovationstakt främst genom stöd till nyckelteknik, ökad konkurrens och större valmöjligheter i fråga om investeringar och lokalisering av företag. Initiativet bidrar också till att öka sammanhållningen genom att infrastrukturen förbättras och EU-medborgarna erbjuds nya val och möjligheter.

Denna slutrapport har utarbetats efter kontakter med medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken (EIB).

- I rapporten identifieras åtgärdsområdena i EU:s initiativ för tillväxt och anges vilka beslut rådet och Europaparlamentet måste fatta. Dessutom anges de områden där kommissionen kommer att föra arbetet framåt.

- Där presenteras ett "snabbstartsprogram" som den första etappen av initiativet. Det består av konkreta startklara projekt inom de övergripande prioriteringarna. Där anges kostnaderna och varifrån det ekonomiska stödet bör komma.

- I rapporten fastställs de befintliga och nya finansiella instrumenten för att stödja EU:s initiativ för tillväxt, även de som kan bidra till att främja privata investeringar. Den går också in på hur olika finansieringskällor - strukturfonder, forskningsutgifter och stöd från Europeiska investeringsbanken - kan kombineras och samordnas bättre.

- I rapporten fastställs en rad åtgärder som inte är av ekonomisk karaktär och som behövs för att skapa de rättsliga och administrativa ramarna för att uppmuntra till privata investeringar i EU:s tillväxtinitiativ, särskilt i snabbstartsprogrammet. När det gäller transporter presenterades förslaget om en samordnare eller ett samordningsorgan och principen om att projekt kan förklaras vara av europeiskt intresse som drivkraft för de gränsöverskridande förbindelserna, i kommissionens TEN-förslag nyligen.

- I rapporten görs en översyn av de statistiska principerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA-95) enligt vilka offentlig-privata partnerskap ska behandlas inom de nationella budgetarna i enlighet med hur väl de uppfyller kraven i stabilitets- och tillväxtpakten.

- Rapporten beskriver hur framgångarna kommer att utvärderas allt eftersom initiativet fortskrider.

2. europeiska unionens initiativ för tillväxt

2.1. Initiativets räckvidd

EU:s initiativ för tillväxt inriktas på offentliga och privata investeringar i nätverk och kunskap. I kommissionens delrapport [3] före Europeiska rådets möte i oktober identifierades tre huvudområden och en konkret plan för politiska åtgärder:

[3] Meddelande från kommissionen - Ett europeiskt initiativ för tillväxt: investeringar i nätverk och kunskap för tillväxt och sysselsättning - Delrapport till Europeiska rådet, KOM (2003) 579 slutlig, 1.10.2003.

- Fortsätta med de prioriterade transeuropeiska transportprojekten där det behövs investeringar på 220 miljarder euro fram till 2020.

- Skynda på utbyggnaden av snabba bredbandsförbindelser i hela EU för att nå målet om utbredd tillgång och användning senast 2005.

- Stärka EU:s kapacitet att generera och använda kunskap genom särskilda åtgärder för att öka investeringarna i spjutspetsteknik, från användning av vätgas som bränsle till rymdteknik och tillämpning av denna.

Vid Europeiska rådets möte i oktober godkändes detta tillvägagångssätt, samtidigt som man betonade vikten av sammankopplade transeuropeiska energinät. Dessa nät kommer att stärka den inre marknaden för gas och el och bidra till att undvika sådana strömavbrott som i Italien nyligen. Europeiska rådet betonade vikten av transeuropeiska energinät och sambandet mellan kunskap och det större sammanhanget med investeringar i humankapital. Europeiska rådet uppmanade också kommissionen och Europeiska investeringsbanken att, som ett första led i initiativet och för att visa sin trovärdighet, förbereda ett snabbstartsprogram som omfattar initiativets nätverks- och kunskapsaspekter.

Projekten i snabbstartsprogrammet är gränsöverskridande med en stark europeisk dimension. Enligt kommissionen är de färdiga, finansiellt och ekonomiskt genomförbara projekt som kan underlätta investeringar i andra nationella infrastrukturer och initiativ och som kommer att leda till betydande långsiktiga fördelar för tillväxten, sysselsättningen och miljön. I fråga om dessa projekt kan medel avsättas och arbetet påbörjas före utgången av 2006.

Övervinna de hinder som bromsar investeringar

Syftet med detta tillvägagångssätt att övervinna alla de olika hinder som bromsar privata investeringar. I några fall är det lagstiftning och administration som lägger hinder i vägen, i andra fall måste man effektivare använda de finansiella instrument som ges i form av gemenskapsstöd och nationell finansiering eller genom Europeiska investeringsbanken för att skapa bättre incitament för att driva projekten framåt.

RUTA 1: TIDIGARE INVESTERINGAR HAR AVSTANNAT AV OLIKA SKÄL

Alltför ofta har investeringar i nätverks- och kunskapsprojekt fördröjts p.g.a. en kombination av finansiella och icke-finansiella problem:

* Nätverken för omfattande gränsöverskridande transportprojekt försenas p.g.a. att de administrativa förfarandena är komplicerade, att medlemsstaterna inte prioriterar nätverken, att det råder osäkerhet om vilka trafikleder som ska väljas och hur planeringen ska gå till och att det är svårt att samordna gränsöverskridande projekt. Dessutom tillkommer problem med att organisera övernationella företag som ska utföra denna typ av arbete. En annan viktig faktor som påverkade projektens utveckling var administrationens absorptionskapacitet i de anslutande länderna. Även när gemenskapen har bidragit till finansieringen har nivån på stödet och det politiska engagemanget inte alltid varit tillräcklig för att uppmuntra offentliga och privata aktörer att investera. Flera faktorer har bromsat utbyggnaden av bredband, som huvudsakligen finansieras av privata investerare. Investeringarna i snabb Internetanslutning har hämmats av ekonomins allvarliga konsekvenser för branschen, den begränsade konkurrensen i många medlemsstater, den förväntade dåliga lönsamheten för att tillhandahålla tjänster i glesbygd och jordbruksområden och det faktum att de offentliga myndigheterna behöver öka ansträngningarna för att tillhandahålla personliga tjänster elektroniskt och därmed genomföra informationssamhället och skapa efterfrågan hos allmänheten.

* Beträffande kunskap är det huvudsakligen den privata sektorn som finansierar investeringar, både inom forskning, utveckling och innovation. En rad faktorer har bromsat investeringar, bl.a. svårigheterna för innovativa företag, särskilt små och medelstora, att i tillräckligt stor utsträckning få tillgång till kapital för att tillgodose behovet av en mer kvalificerad arbetskraft, avsaknaden av ett gemenskapspatent och beskattningen av investeringar i forskning och innovation. Även om det har gjorts framsteg inom några av dessa områden står de offentliga investeringarna i forskning som bäst kvar på samma nivå och har i flera fall minskat, och de privata forskningsutgifterna har inte på långa vägar nått det mål som Europeiska rådet ställde upp vid sitt möte i mars 2002.

Det krävs beslut från rådet och Europaparlamentet för att påskynda arbetet med nätverk och kunskap

I kommissionens delrapport behandlas dessa utmaningar. Den fastställer en tidsplan för beslut och granskar tänkbara finansieringskällor för EU:s initiativ för tillväxt, med särskild tonvikt på hur man med hjälp av de offentliga utgifterna ska kunna locka till sig privata investeringar. I rapporten betonas de åtgärder som rådet och kommissionen måste föra framåt, liksom de områden där kommissionen inom kort kommer att lägga fram förslag för att förbättra de lagstiftningsmässiga, finansiella och administrativa förutsättningarna för komplexa investeringsprojekt över gränserna. Man betonar också att de befintliga bestämmelserna måste tillämpas - t.ex. den nya rättsliga ramen för elektronisk kommunikation som trädde i kraft i juli i år.

Denna åtgärd är viktig för att ge företag och myndigheter förutsebara ramar så att de kan planera sina investeringar.

Det varierar från område till område vilken omfattning och inriktning åtgärderna på EU-nivå måste ha. Medan offentlig finansiering på EU-nivå är viktigt för de gränsöverskridande delarna av de transeuropeiska transportförbindelserna, tycks utbyggnaden av bredband och utvecklingen av gränsöverskridande energiförbindelser främst finansieras genom privata investeringar. Huvudansvaret för att driva utvecklingen mot forskningsmålen ligger på forskar- och innovationssamfundet. EU:s forskningsanslag har en viktig roll som katalysator, men de utgör en liten del av de nationella forskningsbudgetarna, som i sin tur är mindre än industri- och näringslivsbudgetarna.

I detta avseende uppfyller kommissionens tillväxtinitiativ till fullo subsidiaritetsprincipen, både vertikalt (lämplig nivå på åtgärderna mellan EU, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna) och horisontellt (de offentliga myndigheterna ingriper när marknadskrafterna är otillräckliga, ineffektiva och spridda).

RUTA 2: ÅTGÄRDER SOM KRÄVS PÅ EU-NIVÅ FÖR ATT FÖRBÄTTRA DE LAGSTIFTNINGSMÄSSIGA, ADMINISTRATIVA OCH EKONOMISKA VILLKOREN FÖR INVESTERINGAR

För att initiativet ska lyckas måste de lagstiftningsmässiga, administrativa och ekonomiska villkoren vara de rätta.

Det innebär att rådet och Europaparlamentet snabbt måste enas om fem åtgärdspaket:

- Antagande av prioriteringarna för TEN-transport och uppdaterade finansieringsbestämmelser för transport- och energinät och för eTEN-programmet.

- Nya regler för avgifter för och finansiering av transportinfrastruktur (Eurovignette-förslaget).

- Slutligt antagande av gemenskapspatentet.

- Lagstiftningspaket för att modernisera gemenskapens bestämmelser om offentlig upphandling.

- Ändringar i bolags- och skatterätten för att underlätta gränsöverskridande sammanslagningar och driften av moderbolag och dotterbolag i EU.

Samtidigt måste medlemsstaterna öka ansträngningarna för att tillämpa den befintliga lagstiftningen, t.ex. de nya bestämmelserna om elektronisk kommunikation, och främja investeringar genom att omfördela utgifterna till tillväxtfrämjande investeringar i enlighet med EU:s allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken 2003.

Dessutom kommer kommissionen att driva på arbetet inom följande fem områden de närmaste månaderna:

- Förenkla förfarandena för statligt stöd till små och medelstora företag, inklusive reglerna för stöd till FoU, och undersöka små forskningsintensiva företags behov av statsstöd och konkurrensregler.

- Undersöka hur offentlig-privata partnerskap behandlas i gemenskapens bestämmelser om offentlig upphandling och i ett tidigt skede utarbeta riktlinjer för hur de ska redovisas i de nationella budgetarna.

- Skapa en harmoniserad europeisk rättslig fondstruktur för riskkapital som kan garantera öppenhet i hela EU när det gäller beskattning.

- Inrätta europeiska teknikplattformar för att utveckla och tillämpa en strategisk forsknings- och innovationsplan för en rad viktiga teknikområden och därmed bättre kunna mobilisera resurser på EU-nivå genom samordnade och integrerade ansträngningar.

- Utarbeta ett förslag om att inrätta ett europeiskt garantiinstrument till stöd för de risker under fasen efter etableringen som har att göra med TEN-transportprojekt (se ruta 6 nedan).

2.2. Mobilisera investeringar och finansiering till stöd för EU:s initiativ för tillväxt

Finansiering på EU-nivå

Vid sitt möte i oktober uppmanade Europeiska rådet kommissionen och Europeiska investeringsbanken att undersöka hur man på bästa sätt kan få privat finansiering till EU:s tillväxtinitiativ. Rådet slog dock fast att gemenskapsfinansieringen till stöd för vissa av målen i initiativet är viktig, inte minst för att locka till sig privata investeringar. Gemenskapsstödet omfattar bl.a. EU:s forskningsbudget, struktur- och sammanhållningsfonderna och de öronmärkta anslagen till de transeuropeiska näten för transport, energi och elektronisk kommunikation.

Dessutom har flera förslag lagts fram, däribland nya finansieringsfaciliteter för EIB, ett nytt garantiinstrument och en ökning av bankens riskkapacitet utan att dess kreditvärdighetsbedömning ifrågasätts, genom användning av dess strukturfinansieringsfond och andra innovativa verktyg, t.ex. värdepapperisering. Dessa förslag behandlas närmare i nästa avsnitt. EIB och kommissionen har också för avsikt att närmare undersöka möjligheterna till samarbete och samfinansiering mellan banken och Europeiska socialfonden till stöd för utbildningsprogram i e-kunskap.

Dessutom förutsätter EU:s initiativ för tillväxt att man ser över EU:s befintliga budget- och finansieringsinstrument för att till fullo kunna använda dem till stöd för tillväxtinitiativet inom den nuvarande budgetplanen och att man undersöker hur tillväxttakten kan upprätthållas i nästa budgetplan.

RUTA 3: ÖVERSIKT AV GEMENSKAPENS OCH EIB:S STÖD TILL EU:S INITIATIV FÖR TILLVÄXT

Gemenskapsbudgeten kan spela en mycket viktig roll för att stödja tillväxtinitiativet.

- Budgetposten för TEN-transport bidrar med ca 700 miljoner euro årligen för att finansiera upp till 10 procent av de totala projektkostnaderna. Kommissionens förslag om ändring av förordningen om stöd åt transeuropeiska nät för transport och energi öppnar för möjligheten av stöd på upp till 30 % av kostnaderna för de gränsöverskridande delarna av de prioriterade projekten. Det finns ett liknande förslag om en finansieringströskel på 30 % för tillämpningsprojekt enligt TEN-Telekom- programmet (eTEN).

- Under den nuvarande perioden 2000-2006 förväntas strukturfonderna stödja infrastrukturinvesteringar (energi, transport och elektronisk kommunikation), forskning, teknisk utveckling och innovation med upp till 60 miljarder euro, varav 29,2 miljarder euro till transportinfrastrukturer, 9,2 miljarder euro till forskning, teknisk utveckling och innovation, 6,1 miljarder euro till elektronisk kommunikation och informationssamhället, 8,1 miljarder euro till energi och Europeiska socialfonden (ESF) bidrar med 20 miljarder euro till IKT-kompetens och 7 miljarder till kunskaper i entreprenörskap. Dessutom kan sammanhållningsfondens resurser mobilisera upp till 1,5 miljarder euro årligen för infrastrukturinvesteringar i de fyra sammanhållningsländerna.

- Det sjätte ramprogrammet för forskning bidrar med 17,5 miljarder euro under fyra år till stöd för FoU-investeringar i Europa. Programmet stöder redan viktiga områden som anges i denna rapport. Ramprogrammet är tänkt som stöd för många av de områden som innehåller snabbstartsprojekt.

- Dessutom har en öronmärkt budget på nästan 300 miljoner euro stött utbyggnaden av ett nät för höghastighetskommunikation (GEANT) som omfattar 3 000 universitet och forskningscentra, mer än 18 000 inrättningar för högre utbildning och mer än 3 000 sjukhus, bibliotek och andra institutioner i alla nuvarande och blivande EU-länder.

- Kommissionen överväger att inrätta ett innovativt garantiinstrument för att underlätta den privata sektorns finansiering av offentlig-privata partnerskap om TEN-projekt. Garantiinstrumentet skulle ge tidsbegränsad täckning för de särskilda risker under fasen omedelbart efter etableringen, något som för närvarande inte har tillräcklig täckning på finansmarknaderna. (Detta diskuteras mer ingående i ruta 6 nedan).

Europeiska investeringsbanken stöder aktivt både Lissabonreformerna och detta tillväxtinitiativ.

- EIB är beredd att avsätta 50 miljarder euro i en investeringsfond för transeuropeiska nät (TIF) som stöd för prioriterade TEN-projekt.

- EIB har investerat 15,3 miljarder euro i forskning, utveckling och innovation sedan dess i2i-initiativ inleddes 2000. Banken har för avsikt att fortsätta utveckla dessa åtgärder till stöd för forskning, utveckling och innovation som en del av sitt Innovation 2010-initiativ, som omfattar såväl bredband och eTEN-relaterade tillämpningar som utbildning. Detta kommer att ge upp till 50 miljarder euro fram till 2010 och ge ett större antal instrument som är bättre anpassade till behoven.

- EIB är beredd att förstärka sin finansieringskapacitet som en del av strukturfinansieringsfonden (SFF), som är viktig för dess stöd både till transeuropeiska nät och till FoU och innovation. SFF inrättades av EIB:s råd 2001 och innebar en utökning av bankens finansieringsområde genom långa lån eller garantier (för att täcka bl.a. löpande risker och risker i samband med inledningsskedet av projekt) efterställda lån och garantier samt mezzaninfinansiering. Efter en första tilldelning till den särskilda SFF-reserven på 250 miljoner euro 2001 föreslår EIB nu en ny tilldelning på 250 miljoner euro, vilket skulle möjliggöra en finansieringsvolym på upp till 2,5 miljarder euro.

- Stöd till innovation genom riskkapital. Europeiska investeringsfondens (EIF) stöd till riskkapitalfonder, inklusive gemenskapssystemet "ETF start-up facility" utgör 2,5 miljarder euro utspritt på 185 riskkapitalfonder och stöder 1 500 high tech-företag till ett belopp av 10 miljarder euro. EIB har åtagit sig att till lämplig reserv öronmärka ytterligare 500 miljoner euro som kommer att möjliggöra för EIF att höja sin investeringsnivå med ytterligare ca 1 miljard euro genom riskkapitalmandatet.

För att EU:s tillväxtinitiativ ska ge effekter på de befintliga och framtida prioriteringarna för offentliga investeringar både på EU-nivå och nationell nivå måste samordningen mellan olika finansieringskällor utvecklas fullt ut.

RUTA 4: BÄTTRE SAMORDNING AV FINANSIERINGSKÄLLOR PÅ EU-NIVÅ

Kommissionen och EIB-gruppen har utarbetat praktiska metoder för att samordna och öka användningen av sina finansieringsinstrument.

- Samordning mellan EIB:s verksamhet och strukturfonderna syftar till att underlätta den gemensamma planeringen av åtgärder (EIB:s globala åtaganden inom ramen för gemenskapens stödramar, lämplig anpassning av stödnivån, EIF:s rådgivande roll i utvecklingen av finansieringsmekanismer för små och medelstora företag på regional nivå).

- Mellan EIB-gruppen och kommissionens forskningsprogram har ett interinstitutionellt samarbetsavtal undertecknats om ramar för det gemensamma arbetet. Liknande avtal planeras för andra stora politikområden.

- Båda institutionerna fortsätter att undersöka hur detta samarbete ska kunna utsträckas till andra områden där stöd från EIB kan bli ett mycket viktigt komplement till gemenskapsbudgeten.

Mobilisera privata investeringar för att främja tillväxt

För att öka EU:s tillväxtpotential under de kommande åren krävs det privata investeringar inom infrastruktur och forskning och innovation. I detta avseende är det mycket viktigt att upprätta en enda finansmarknad senast 2005. Den kan bidra till att frigöra den enorma reserven av europeiskt sparande för tillväxtrelaterade projekt i hela EU. För 2003 utgör detta omkring 10 biljoner euro i privata besparingar, som har investerats i pensionsförsäkringar, livförsäkringar och fonder.

Kombinationen av sparande på finansmarknader, historiskt sett låga långa räntor och effekten av EIB:s höga kreditvärdighetsbedömning erbjuder en unik möjlighet att dra till sig privata investerare. Denna möjlighet beror också på att man lyckats konsolidera de offentliga budgetarna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, vilket har frigjort privata resurser som nu är tillgängliga och kan riktas om till stöd för EU:s tillväxtinitiativ. Detta borde öka EU:s tillväxtkapacitet genom effektiva långsiktigare investeringar i utvalda projekt som är centrala för EU:s konkurrenskraft och sammanhållning.

Det är därför som man med åtgärderna ovan försöker skapa rätt incitament för privata investeringar.

* Vid Europeiska rådets möte i oktober betonades hur viktigt EU:s tillväxtinitiativ är för att uppnå effektiv integration i den utvidgade unionen, genom att det åtgärdar de kopplingar som saknas när det gäller viktiga nätverk och infrastruktur för kunskap. Genom att öka nivån på det tillgängliga gemenskapsstödet och koncentrera det på en förteckning över startklara projekt säkerställer man ett effektivt gemenskapsstöd och ökar de gränsöverskridande investeringsprojekten för att slutföra och koppla ihop nationella infrastrukturnät. Med ökad integration av infrastrukturnät kan vi säkerställa högre trafikvolym och effektivare användning av transportinfrastruktur och minskade kostnader för överbelastning i trafiken, så att de förväntade vinsterna för privata investerare kommer att öka och samtidigt generera betydande vinster i form av ekonomisk effektivitet, minskade transporttider och hållbar miljö. Dessutom ger Eurovignette-förslaget ökat spelrum för korssubventionering mellan olika transportsätt. Det ger lika villkor på EU-nivå och kommer att bidra till återbetalning av de interna och externa kostnaderna för att använda det transeuropeiska vägnätet. Det ger medlemsstaterna möjlighet att ta ut extra avgifter i vissa känsliga flaskhalsområden för att finansiera en alternativ, hållbar infrastruktur (t.ex. beräknas mellan 30 och 40 % av kostnaderna för den föreslagna Brennertunneln kunna täckas av intäkterna från Eurovignette-förslaget). Genom att utarbeta en tydlig och samordnad strategi för dessa infrastrukturprojekt underlättar man för potentiella investerare att beräkna hur stor vinst deras investeringar kommer att ge, oavsett om det gäller den gränsöverskridande delen, de nationella delarna av de prioriterade transeuropeiska korridorerna eller annan därmed sammanhängande infrastruktur. Dessutom kommer ett utvalt gemenskapsstöd att öka incitamentet för offentliga och privata investerare att fullfölja alla prioriterade projekt som anges i riktlinjerna för transeuropeiska transportnät så att de också platsar i förteckningen över snabbstartsprojekt. Om gemenskapens finansiella instrument, som ramprogrammet för forskning, TEN-programmet, strukturfonderna och EIB-stödet, samordnas och kombineras bättre kommer det att öka de privata investeringarna.

* Erfarenheterna från de infrastrukturprojekt som valdes ut i Essen 1994 och från de pågående projekt som finansieras av EIB och strukturfonderna visar att icke-finansiella faktorer ofta kan utgöra större hinder för vissa projekts genomförbarhet och dragningskraft än bristen på finansiering. Dessutom kan osäkerheten om huruvida FoU-investeringarna ger hög avkastning avhålla privata investerare från dem, p.g.a. de höga kostnaderna för gränsöverskridande skydd av immaterialrättigheter, rättsliga och finansiella hinder för gränsöverskridande forskningsprojekt som finansieras med start- och riskkapital samt dålig samordning med eller otillräcklig tillgång till offentligt finansierad grundforskning. Därför är det viktigt med samordning och garantier för att bestämmelserna om offentlig upphandling och koncession främjar storskaliga projekt och uppmuntrar till offentlig-privata partnerskap. Det är också viktigt med rätt beskattning och reglering av gränsöverskridande operationer och riskkapitaloperationer som kan främja dessa projekt, och att man ser till att alla har samma villkor i form av enklare regler för statsstöd till små och medelstora företag som investerar i FoU. Vidare måste man fortsätta ansträngningarna när det gäller integrering och avlägsnande av hinder på den inre marknaden inom viktiga områden, från järnvägs- och hamntjänster till elektronisk kommunikation och finansmarknader. När det gäller finansmarknaderna bör antagandet av de återstående åtgärderna i handlingsplanen för finansiella tjänster och en fullständig och riktig tillämpning av dem bidra till att mobilisera privat finansiering. De flesta snabbstartsprojekt rör järnvägssektorn, vilket innebär snabba framsteg i fråga om driftskompabilitet, liberalisering av marknader och modernisering av järnvägsbolagens ledningsstrukturer. Dessa strävanden ger potentiella investerare den förutsebarhet och de förutsättningar som de behöver för att planera investeringar.

* Ett viktigt inslag i finansieringsförslagen för TEN-transport och TEN-energi är att koncentrera tillgängliga resurser och politisk vilja genom att rikta in sig på ett urval prioriterade projekt, och öka stödet från gemenskapsbudgeten från 10 % till 30 % för de gränsöverskridande delarna av TEN-transportförbindelser och vissa e-TEN-projekt [4].

[4] I översynen av e-TEN-riktlinjerna 2002 kopplade kommissionen e-TEN till målen i e-Europainitiativet, som omfattar utbredd tillgång till och användning av bredband. Syftet med e-TEN är att snabba på utbyggnaden av IKT-applikationer på områden av allmänt intresse, som e-förvaltning, hälsa, samhällsintegrering och utbildning.

* Svårigheterna att genomföra gränsöverskridande projekt eller samarbete är en annan viktig faktor som tidigare har lett till förseningar både inom transport och forskning. Inom transporter krävs det en effektiv samordnare eller ett samordningsorgan, i enlighet med kommissionens senaste förslag, som är knutet till särskilda projekt och kan driva dem framåt. En sådan samordnare skulle kunna hjälpa till att styra projekten, synkronisera de administrativa förfarandena och övervaka arbetet på bägge sidor om gränsen, samt bistå med att ordna den finansiering som krävs och fungera som kontaktpunkt för privata investerare. Men för att man ska kunna göra framsteg måste en tillfällig lösning på samordningsproblemen tas fram innan rådet och Europaparlamentet har hunnit lagstifta. Kommissionen kan erbjuda faciliteter till de medlemsstater som är villiga att samordna sina ansträngningar med avseende på särskilda gränsöverskridande avsnitt av TEN eller motorvägar till sjöss. Samordning av planering, miljökonsekvensbedömningar och komplexa finansiella operationer är de mest sannolika, men inte enda, insatsområdena. Inom forskning kan de europeiska teknikplattformarna ha en liknande pådrivande funktion. De kommer att få stor betydelse för att utveckla och underlätta tillfälliga partnerskap genom att föra samma offentliga och privata intressenter för att ta fram en gemensam strategi och tidsplan för att utveckla och införa teknik och för att lösa icke-tekniska hinder och få allmän acceptans. Dessutom måste ländernas administrativa förmåga att förvalta och driva projekten framåt stärkas, oberoende av frågan om en samordnare.

3. initiativets fortsatta utveckling

Denna rapport om EU:s initiativ för tillväxt går längre än delrapporten från oktober och de nationella initiativen, och fastställer med utgångspunkt i objektiva och tydliga kriterier det snabbstartsprogram som Europeiska rådet ställt krav på. Rapporten anger mer detaljerat de finansiella instrumenten på gemenskapsnivå till stöd för både snabbstartsprogrammet och initiativet som helhet. Den behandlar också andra frågor som rådet tagit upp - Hur kan man få till stånd ett effektivare gränssnitt mellan olika typer och nivåer av finansiering? Hur ska offentlig-privata partnerskap redovisas i medlemsstaternas budgetar med avseende på budgetövervakning ur ett makroekonomiskt perspektiv? Hur kommer framstegen att övervakas under de kommande åren?

3.1. Snabbstartsprogrammet

Snabbstartsprogrammet är centralt för EU:s initiativ för tillväxt. Det syftar till att uppbåda politiskt stöd och resurser till prioriterade investeringsprojekt av europeiskt intresse. Programmet bygger på en grundlig genomgång av prioriteringar och behov med utgångspunkt i objektiva och tydliga kriterier, och hänsyn har tagits till potentiella finansieringskällor på EU-nivå och nationell nivå.

Snabbstartsprogrammet är en dynamisk och öppen process. Det tillhandahåller effektivt gemenskapsstöd och nationellt stöd till vissa startklara projekt, samtidigt som det stimulerar offentliga och privata investerare att fortsätta med andra prioriterade projekt av europeiskt intresse. När dessa projekt väl uppfyller kraven och uppnår den nödvändiga nivån av engagemang, mognad och beredskap kan de också ingå i detta program. En sådan utvärdering och eventuell uppdatering av snabbstartsprogrammet kommer att ske inom ramen för den årliga rapporteringen i anslutning till Europeiska rådets vårmöte från och med 2005.

Kommissionen har i samarbetet med Europeiska investeringsbanken fastställt projekt inom snabbstartsprogrammet. De omfattar en rad beslut och omedelbara åtgärder för att utveckla både nätverks- och kunskapsavsnitten i EU:s initiativ för tillväxt. Transportprojekt ingår i prioriteringarna för TEN-transport och de reviderade finansieringsregler för transport- och energinät som kommissionen föreslog den 1 oktober 2003, medan kunskapsprojekten återspeglar forsknings-, innovations- och e-Europaprioriteringarna i Lissabonstrategin.

Dessa projekt har valts ut utifrån följande fyra kriterier:

1. Projektets utvecklingsstadium. Snabbstartsprojekt är projekt som är färdiga eller snart kommer att bli färdiga att sättas igång, både när det gäller projektplanering och projektfinansiering. Syftet är att se till att betydande investeringar görs före utgången av 2006. I några fall kan stöd via EU:s tillväxtinitiativ bidra till att avlägsna hinder och skynda på utvecklingen. Det kan bidra till att arbetet snabbt kommer igång genom att öka avkastningen av privat kapital, minska kraven på nationell offentlig finansiering eller se till att mycket kostnadskrävande tekniska förberedelser påbörjas, t.ex. fördjupade tekniska undersökningar.

2. Projektets gränsöverskridande dimension, särskilt de avsnitt som gäller transportförbindelser över nationsgränserna i TEN-prioriteringarna [5]. Denna dimension är både politiskt och ekonomiskt viktig. Transportförbindelserna över gränserna är den svaga länken i uppbyggnaden av en fullt integrerad inre marknad i en utvidgad union, och de är ofta kraftigt försenade både därför att de kan ge lägre avkastning på investeringar och är besvärligare att samordna. Dessutom kan dessa förbindelser ofta ha positiva följdeffekter genom att de förbättrar den ekonomiska lönsamheten av andra inhemska delar av TEN-korridorerna eller ger mervärde till andra infrastrukturinvesteringar som t.ex. finansieras av strukturfonderna.

[5] Beträffande TEN-projekt inom transport fastställs det i kommissionens förslag att de gränsöverskridande delarna av de transeuropeiska näten kan få uppemot 30 % av finansieringen från TEN för att koncentrera gemenskapsstödet till områden där det kan få störst betydelse.

3. Effekten på tillväxt och innovation i en utvidgad europeisk union Även om den direkta och indirekta effekten av dessa projekt ibland är svår att kvantifiera har det identifierats projekt som förväntas främja tillväxt och sysselsättning genom bättre integration och mobilisering av resurser och genom att öka EU:s innovationskapacitet genom att utveckla en spjutspetskompetens inom teknisk utveckling, oavsett om det handlar om vätgas, nanoteknik eller rymdteknik.

4. Miljövinster Projekt som ger stora miljövinster bör prioriteras. Det kan t.ex. handla om projekt till stöd för en vätgasekonomi eller för en övergång från vägtrafik till järnvägstrafik eller från vägtrafik till sjötrafik. Dessutom är problemen med föroreningar och trafikstockningar oftast värst i de flaskhalsområden av europeiska transportnätet som utgör naturliga hinder på den europeiska kontinenten, t.ex. Alperna och Pyrenéerna.

Dessa projekt har valts ut efter kriterierna ovan. De har bägge politisk betydelse och är väl motiverade ekonomiskt och finansiellt.

RUTA 5: EuropeISKA UNIONENS initiativ fÖr TILLVÄXT SNABBSTARTSPROGRAMMET - ÖVERSIKT

I detta snabbstartsprogram anges de viktigaste områdena för investeringar i nätverk och kunskap. Projekten, där arbetet och investeringarna kan ha kommit igång inom tre år, bidrar till att snabbare nå de befintliga EU-målen. Initiativet kommer sammanlagt att mobilisera ungefär 60 miljarder euro från och med nu och fram till 2010, i några fall senare. Fördelningen mellan privata och offentliga investeringar kommer att variera beroende på typ av projekt. De planerade projekten omfattar följande områden:

a) Investeringar i nätverk

I början av oktober fastställde kommissionen 29 alleuropeiska korridorer som prioriterade TEN-transportförbindelser där det behövs investeringar på 220 miljarder euro fram till 2020. Dessa korridorer består av ett stort antal avsnitt. Inom dessa avsnitt har det varit möjligt att tillsammans med EIB och medlemsstaterna fastställa ett antal snabbstartsprojekt för transporter som omfattar investeringar på 38 miljarder euro från och med nu och fram till 2010. I enlighet med snabbstartskriterierna är de utvalda förbindelserna huvudsakligen gränsöverskridande järnvägsförbindelser, förbindelser via hav och inre vattenvägar eller vägförbindelser som är kopplade till andra nätverk, t.ex. "motorvägar till sjöss". Stöd utgår också till Galileo, systemet för satellitnavigation.

Många av dessa projekt kommer att samfinansieras genom en kombination av planerat TEN-stöd och strukturfonder på EU-nivå. De kan också få låna omkring 12-13 miljarder euro eller mer från Europeiska investeringsbanken under de kommande tre åren, förutom annat stöd som banken kan erbjuda (t.ex. garantier eller dess nya värdepapperiseringsinstrument).

Sjutton potentiella energiförbindelser i snabbstartsprogrammet har också fastställs med utgångspunkt i TEN-förslagen inom energi, och de omfattar investeringar på 10,1 miljarder euro fram till 2010, främst från den privata sektorn.

Tre snabbstartsprojekt om bredband för att snabba på utbyggnad och användning av högkapacitetsnät för telekommunikationer som ett led i övergången till kunskapssamhället.

Projektet om den digitala klyftan kommer under de kommande två åren att inriktas på att leverera bredband i glesbygds- och jordbruksområden med hjälp av olika tekniska lösningar. Den totala investering som är nödvändig kommer att fastställas med utgångspunkt i medlemsstaternas nationella bredbandsstrategier, som ska offentliggöras före årets slut. Projektet kan också få en del av det betydande stödet från Europeiska investeringsbanken i form av ett lån på 7 miljarder under de kommande tre åren för informations- och kommunikationsteknik.

Projektet om mobil kommunikationsteknik kommer att inriktas på att stödja forskning rörande införandet av 3G (mobila kommunikationssystem) och senare generationer (med visst stöd på EU-nivå genom gemenskapsforskningen eller strukturfonderna).

Det IKT-baserade projektet om infrastruktur för forskningsnätverk syftar huvudsakligen till att uppgradera GEANT-nätverket som för närvarande förbinder 3 000 universitet och forskningscentra samt 18 000 inrättningar för högre utbildning i de nuvarande och de framtida medlemsstaterna. Ett gemenskapsbidrag på ca 250 miljoner euro är tänkt att anslås till investeringar på omkring 2,35 miljarder euro från och med nu och fram till 2010. För detta kan man uppgradera förbindelserna först till 10 gigabit senast 2005 och till terabit i slutet av årtiondet.

b) Investeringar i kunskap

När det gäller forskning, utveckling och innovation har man fastställt fem områden med en total kostnad på omkring 10 miljarder euro fram till 2010.

Tre projekt handlar om teknikområden som är viktiga för EU:s konkurrenskraft på lång sikt och den europeiska ekonomins styrka. De omfattar nanoelektronik, nästa generationens laserteknik och användningen av vätgas som energi- och el-källa. Ett exempel på vad som kommer att göras i praktiken handlar om vätgasekonomin. Hypogen rör uppförande av en storskalig testanläggning för el- och vätgasproduktion, medan Hycom kommer att upprätta ett begränsat antal "vätgassamhällen" i hela EU, där vätgas används som energikälla för uppvärmning och el och som fordonsbränsle. Ett annat exempel är stöd till utveckling av ett nätverk av nationella anläggningar som arbetar med nästa generations laserteknik. Denna teknik kommer att vara avgörande för bl.a. nya material, nanoteknik, bioteknik och genomik. Dessutom kommer en unik internationell laseranläggning att finansieras i Hamburg och vara i drift omkring 2012.

De två andra snabbstartsprojekten syftar till att öka Europeiska unionens verksamhet i rymden, genom att fungera som komplement till stödet till Galileo och den möjliga användningen av bl.a. satellitteknik för att leverera bredbandsförbindelser. GMES fortsätter stödja det nya satellitsystemet för global övervakning av miljö och säkerhet, som ska vara operativt senast 2008. Syftet med det andra rymdprojektet är att bygga en uppskjutningsramp för Soyoz-raketer vid de europeiska anläggningarna i Guyana, för att öka Europas uppskjutningsförmåga i fråga om bärraketstyp och lastvolym.

En mer fullständig översikt av dessa projekt, tidsplan och investeringar ges i bilaga 1.

Andra projekt kan komma att ingå i det andra snabbstartsprogrammet om de uppfyller kraven ovan, särskilt med avseende på prioriteringarna för TEN-transport. Beträffande forskning, utveckling och innovation skulle projekt som kommit tillräckligt långt kunna utformas på grundval av arbetet med olika teknikplattformar (på områden som luftfart, vätgas, mobil kommunikation, sjöfarts- och stålteknik, järnvägstransport, textilier, inbäddade system och bioteknik) och arbetet inom miljöteknik.

3.2. Innovativ finansiering till stöd för EU:s initiativ för tillväxt

Innovativ finansieringsteknik kommer att spela en viktig roll för att underlätta för EU:s tillväxtinitiativ att få tillgång till privat finansiering. Fyra typer av instrument är särskilt relevanta:

- Tillförsel av kapital från tredje part eller därmed likställt kapital till projekt, jämte stöd och bidrag från sponsorer. Enligt förordningen om finansiering av TEN ska en del av budgeten användas för projektinvesteringar med eget kapital eller liknande kapital genom specialiserade investeringsfonder. Kommissionen har bidragit till en sådan fond, som väntas finansiera transportinfrastrukturprojekt av typen offentlig-privata partnerskap. När det gäller kunskap och innovation kommer Europeiska investeringsfondens (EIF) roll för att tillhandahålla riskkapital till innovativa småföretag att stärkas av att EIB går med på att öka de tillgängliga beloppen i sitt riskkapitalmandat till EIF.

- Värdepapperisering kan bidra till att öka de tillgängliga resurserna på finansmarknaderna för nya tillväxtfrämjande investeringar och till att minska de krav på balansräkning och likviditet som ställs av finansinstitut som är aktiva inom de områden som omfattas av tillväxtinitiativet. Obligationer som ställts ut med säkerhet i de förväntade nettointäkterna från projekt har redan finansierat några TEN-projekt. Men värdepapperiseringsmarknaden för infrastruktur är inte alls lika utvecklad och inte lika likvid som marknaderna för värdepapper med säkerhet i kreditkort eller panträtter. Åtgärder för att utveckla en likvidare och mer "commoditised" marknad, inklusive finansinstitutens ihopklumpning av tillgångar från olika projekt, bör uppmuntras ytterligare. Kommissionen och EIB kommer därvidlag att undersöka om det går att inrätta en värdepapperiseringsfond för att lägga samma de deltagande finansinstitutens portföljer för utlåning till infrastruktur och värdepapperisera dem för placering hos institutionella investerare. De deltagande kreditinstituten ska åta sig att öronmärka den likviditet som erhålls genom värdepapperisering för att öka sin utlåningskapacitet för projekt som är knutna till EU:s initiativ för tillväxt.

- Mekanismer för att dela och sprida de ekonomiska riskerna i samband med större projekt. EIB:s strukturfinansieringsfond kommer att bidra till att göra lånefinansiering tillgängligare i projektens tidiga faser. Kommissionen förbereder ett nytt garantiinstrument för att täcka specifika affärsrisker i samband med fasen omedelbart efter etableringen av TEN-projekten. Huvuddragen i detta instrument beskrivs i ruta 6.

RUTA6: ETT EU-GARANTIINSTRUMENT TILL STÖD FÖR TILLVÄXTINITIATIVET

Ett EU-garantiinstrument bör ha följande viktiga egenskaper:

1. Syfte. Syftet med instrumentet är att få den privata sektorn att finansiera TEN-projekt. Det ska bidra till att minska kostnaderna för att finansiera projekt och skynda på avtal om finanspaket. Det nya garantiinstrumentet kommer att likna de nuvarande garantifonderna (för t.ex. externa åtgärder). Det kommer att komplettera det befintliga EU-stödet och EIB:s finansiering i enlighet med TIF (investeringsfonden för transeuropeiska nät), inklusive strukturfinansieringsfonden (SFF). Fonden ska erbjuda garantier som kan täcka specifika affärsrisker och som inte är tillgängliga i tillräcklig utsträckning på finansmarknaderna eller genom EU:s stödmekanismer. Det bör undersökas hur man kan utvidga den nya garantifondens möjligheter att finansiera EU-övergripande FoU- och bredbandsprojekt.

2. Risktäckning. EIB:s strukturfinansieringsfond är ett viktigt tillskott till de tillgängliga mekanismerna för stöd och från marknaden för att finansiera konstruktionsfaserna i större infrastrukturprojekt. Gemenskapens garantiinstrument ska inriktas på risker under fasen efter etableringen, t.ex. riskerna för vikande trafik och minskade vinster under de första driftsåren i samband med nyinvesteringar. Det ska fungera ungefär som mekanismerna för utjämningsstöd vid vissa tidigare transportprojekt. Garantin ska delvis täcka underskott i förhållande till ett på förhand avtalat "break-even"-scenario under inledningsskedet (t.ex. 3 år) av fasen omedelbart efter starten. En del av risken i samband med de totala intäkterna ska bäras av den privata sektorn.

3. Stödberättigade projekt. Alla projekt måste vara ekonomiskt sunda och kostnadseffektiva och bör kunna förväntas vara ekonomiskt lönsamma efter stödperioden. Garantin kommer att beviljas projekt där en del av risken tas av den privata sektorn, särskilt offentlig-privata partnerskap. Gränsöverskridande projekt kommer att ges företräde, i enlighet med de prioriteringar som föreslås i den ändrade förordningen om finansiering av TEN och snabbstartsprogrammet.

1. Mottagare. Garantin kommer att vara tillgänglig för långivare, som erbjuds lämpliga skuldtjänster under den berörda perioden. Som skuldtjänstgaranti kommer instrumentet att fungera på ungefär samma sätt som den försäkring som erbjuds av försäkringsgivare som tillhandahåller en enda typ av försäkring [6]. Till skillnad från andra garantiförbindelser (remburser osv.) kommer instrumentet inte att innebära en förpliktelse att återbetala skulden om betalningsskyldigheten inte fullgjorts till följd av vikande trafik och minskade vinster. Det ger mottagaren en tidsbegränsad ersättning för de intäktskällor som normalt möjliggör regelbundna skuldåterbetalningar.

[6] Denna typ av försäkringsgivare tecknar bara en typ av försäkringsavtal. Normalt garanteras alla planerade ränte- och kapitalbeloppsbetalningar på den försäkrade skulden. När garantin utnyttjas görs det periodiska betalningar i enlighet med de avtalade betalningsfristerna.

5. Riskpremie. Garantin bör inte vara avgiftsfri. Tanken är att mottagaren ska erlägga en premie som beräknas på risktagande med hänsyn till balansen mellan garantiinstruments dragningskraft på investerare och kostnaderna för EU-budgeten. Definitionen av riskkategorier kommer att utarbetas enligt den metod som EIB tagit fram för finansiering och riskhantering av sin strukturfinansieringsfond.

6. Spridning av garantirisken. Garantirisken ska fördelas lika mellan EU-budgeten och den eller de medlemsstater som stöder projektet. Vid projekt där två medlemsstater är involverade ska varje part (medlemsstat 1, medlemsstat 2 och EU) ta 33 % av garantirisken.

7. En begränsad, beräknad budgetrisk De risker som tas i samband med instrumentet kommer att belasta EU:s budget. Men de potentiella budgetriskerna är begränsade och kommissionen tänker föreslå att man bygger upp en finansieringsmekanism som betalningsreserv för budgeten. Detta kommer att fungera på liknande sätt som den reserv som garantifonden för externa åtgärder tillhandahåller med avseende på lån utanför EU. Den potentiella budgetrisken begränsas ytterligare av följande tre egenskaper: För det första innebär skuldtjänster för endast ett fast antal år att det inte finns någon risk för att budgeten måste finansiera stora belopp som täckning för utestående lån som omfattas av garanti. Detta står i kontrast till garantierna för EIB:s externa lån som täcks av budgeten. För det andra begränsar prioriteringen av gränsöverskridande TEN-projekt antalet bidragsberättigade projekt. För det tredje kommer riskdelning med medlemsstaterna att i hög grad minska den potentiella effekten på EU:s budget. Eftersom garantin först träder i kraft i fasen omedelbart efter etableringen kommer risken för att gemenskapsbudgeten ska belastas i alla fall att skjutas på framtiden. Det högsta belopp som kan komma i fråga och det sannolika riskmönstret över tiden kommer att granskas mer ingående innan ett formellt förslag kan läggas fram.

8. Marknadsundersökning. Det är mycket viktigt att instrumentet blir ett användbart redskap för de marknadsaktörer som ska finansiera och förvalta de berörda projekten. Med hjälp av EIB har kommissionen därför inlett en marknadsundersökning med deltagande av finansinstitut och andra berörda parter.

9. Nästa steg. Efter marknadsundersökningen och återkoppling från rådet hoppas kommissionen kunna lösa de utestående frågorna om instrumentet i så pass god tid att ett formellt förslag kan läggas fram i början av 2004.

3.3. Den statistiska behandlingen av offentlig-privata partnerskap och värdepapperisering i ESA95

I Europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA-95) - som ligger till grund för Maastrichtkriterierna - fastställs statistiska regler för klassificering av olika typer av kostnader i de nationella budgetarna och för hur statliga åtaganden ska bedömas i fråga om effekten på budgetunderskott och statsskuld.

Huvudbudskapet i ESA95 är att den som bär risker och vinster knutna till en tillgång äger den ekonomiskt sett. Att tillämpa denna princip är ganska besvärligt och det behövs ytterligare vägledning. Detta är särskilt viktigt för att lösa en viktig teknisk fråga, nämligen hur man ska fastställa vem som ekonomiskt sett äger de ursprungliga tillgångarna i ett offentlig-privat partnerskap, staten eller partnern - oavsett hur lagstiftningen om ägande ser ut.

EU:s tillväxtinitiativ, som till fullo ingår i stabilitets- och tillväxtpakten, bidrar till att klargöra denna tekniska fråga, eftersom det kan leda till fler offentlig-privata partnerskapsinvesteringar i fysisk infrastruktur.

I februari 2003, bildade kommissionen en arbetsgrupp i samarbete med experter från de nationella statistikinstituten i medlemsstaterna, de anslutande staterna, ECB och EIB för att klargöra denna statistiska behandling och utarbeta de nödvändiga tekniska riktlinjerna, oberoende av de lagbestämmelser som reglerar ägandet av offentlig-privata partnerskap. Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete och tycks ha enats om flera viktiga frågor:

* Man bör skilja mellan två typer av offentlig-privata partnerskap: de där den avtalsslutande parten får inkomster direkt från dem som använder tillgången (t.ex. i form av vägavgifter), och de där parten får ersättning av staten. I det första fallet anses den avtalsslutande parten till fullo äga tillgångarna. I det andra fallet betraktas den part som ensamägare som tar de största riskerna och får de största intäkterna av ägandet under den aktuella perioden.

* Tillgångar i offentlig-privata partnerskap bör inte klassificeras som statlig egendom om den privata partnern står för riskerna i samband med starten och en av de två följande riskerna: i) risker avseende tillgänglighet (beroende av partnerns resultat), eller ii) risker med avseende på efterfrågan (som beror på hur slutanvändarna uppträder). Andra aspekter som ska beaktas är effekten av det garantibelopp som staten beviljar, klassificeringen av den enhet som ansvarar för projekt med avseende på om den har beslutsautonomi i förhållande till staten, och den slutliga fördelningen av tillgångarna i några specifika fall.

* Om tillgångarna i ett offentlig-privat partnerskap betraktas som statlig egendom kommer investeringarna att betraktas som statliga utgifter, med negativa konsekvenser för statens underskott/överskott. Som motprestation drar staten på sig en ny skuld som registreras samtidigt som utgiften.

* Om tillgångarna i ett offentlig-privat partnerskap inte betraktas som statlig egendom, får investeringarna inga konsekvenser för statens underskott/överskott eller statsskulden. Den offentliga partnerns regelbundna köp av tjänster från den privata kommer att räknas som statliga utgifter under hela den tid som avtalet gäller.

Arbetsgruppen kommer att överlämna sin slutrapport för samråd till nästa möte i Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik i januari 2004. Därefter kommer ett slutligt beslut att fattas före det officiella tillkännagivandet av underskott och skuldsättning den 1 mars 2004.

RUTA 7: REGLER FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORNS VÄRDEPAPPERISERING

1. Värdepapperisering av framtida kapitalflöden som inte är knutna till på förhand existerande tillgångar ska alltid betraktas som offentlig upplåning.

2. I samband med statliga garantier till ett särskilt bildat bolag eller en annan enhet förutsätts risktagandet inte ha flyttats över till fullo, och det innebär att tillgångarna inte har bytt ägare. Vid värdepapperiseringstransaktioner med ett sådant bolag är det tal om en omklassificering av bolaget inom den offentliga sektorn eller registrering av ett indirekt lån från bolaget till staten.

3. Särskilda bestämmelser gäller om värdepapperiseringsavtalet, utöver bolagets första betalning till den offentliga instansen, innehåller en klausul om ytterligare framtida betalningar från bolaget (uppskjutet inköpspris). I synnerhet om skillnaden mellan den första betalningen och det noterade marknadspriset eller marknadsbaserade beräknade priset är större än 15 % måste transaktionen betraktas som statlig upplåning.

4. Värdet på den första transaktionen måste registreras som ett kontantbelopp som bolaget de facto betalat till staten. Eventuella tilläggsbetalningar kan få konsekvenser för nettoupplåningen/nettoutlåningen vid försäljning av icke-finansiella tillgångar endast då betalningarna görs.

3.4. Övervakning av framstegen och regelbunden rapportering

På EU-nivå kommer utvecklingen av tillväxtinitiativet att utvärderas regelbundet i samband med den årliga rapporteringen i anslutning till Europeiska rådets vårmöte från och med 2005. Fem år efter att initiativet har inletts kommer en mer omfattande utvärdering av utvecklingen att göras.

4. Slutsatser

Denna rapport har utarbetats efter Europeiska rådets begäran i oktober om att fortsätta EU:s initiativ för tillväxt.

Den innehåller en tidsplan för att öka investeringarna i nätverk och kunskap till stöd för den mer omfattande processen med strukturreformer i EU. Den anger hur dessa investeringar kan finansieras och framför allt hur en kombination av de rätta lagstiftningsmässiga, administrativa och ekonomiska villkoren och målinriktad finansiering på EU-nivå kan få den privata sektorn att engagera sig. Som begärts innehåller rapporten en första uppsättning projekt inom ett snabbstartsprogram för åtgärder som kan bidra till bättre integrering i ett utvidgat EU och stärka vår innovationskapacitet. Listan är inte uttömmande. Allt eftersom andra projekt når rätt stadium och om de uppfyller kriterierna i denna rapport kan de ingå i detta snabbstartsprogram.

Rapporten ska kunna fungera som en ram för både politiska och finansiella prioriteringar på nationell nivå och EU-nivå. De föreslagna snabbstartsprojekten måste i synnerhet få den finansiering som krävs. Det betyder att man på bästa sätt ska använda de öronmärkta anslagen, t.ex. TEN-programmet och det sjätte ramprogrammet för forskning, men också strukturfonderna och EIB, för att finansiera dessa projekt.

Europeiska rådet uppmanas att godkänna det föreslagna tillvägagångssättet och ange en tydlig tidsplan för kommissionens, rådets, Europaparlamentets, EIB:s och medlemsstaternas verksamhet för att föra EU:s initiativ för tillväxt framåt.

Bilaga 1: Snabbstartsprojekt: Transportnät, bredbandsnät, forskning, innovation och utveckling

>Plats för tabell>

Transportnät

Energinät

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>

>Plats för tabell>

Bredbandsnät, forskning, utveckling och innovation

Bilaga 2 : En tidsplan för kunskap och nätverk

Senast i december 2003

- Förenkling av förfaranden som berör statligt stöd till små och medelstora företag, inklusive bestämmelser för stöd till FoU (kommissionen)

- Inledande av en förberedande åtgärd rörande säkerhetsrelaterad forskning

- TEN-förslag: prioritering av transportnät och reviderade finansieringsbestämmelser för TEN inom transport och energi

- Förslag till ändringar av befintlig bolagsrätt för att underlätta gränsöverskridande sammanslagningar

- Förslag till riktlinjer om hur offentlig-privata partnerskap ska behandlas inom de nationella budgetarna

- Genomförande av nationella bredbandsstrategier

- Översyn av de inledande framstegen vid Europeiska rådets decembermöte

Senast i mars 2004

- Politisk överenskommelse om prioriterade projekt för transeuropeiska transportnät och om finansieringsbestämmelser för TEN inom transport, telekommunikationer och energi

- Slutligt antagande av åtgärderna rörande bestämmelser om offentlig upphandling och gemenskapspatentet

- Slutligt antagande av det andra järvägspaketet

Senast i juni 2004

- Slutligt antagande av förslagen till ändring av Eurovignette-systemet

- Överenskommelse om beskattning av moderbolag och dotterbolag samt sammanslagningar

- Slutligt antagande av investeringstjänstedirektivet och direktivet om öppenhet och insyn

- Halvtidsöversyn av strukturfonderna

- Grönbok om offentlig-privata partnerskap och lagstiftningen om offentlig upphandling

- Kommissionsförslag om en möjlig harmoniserad europeisk fondstruktur för att säkerställa insyn när det gäller beskattning i samband med riskkapitaltransaktioner

- Kommissionen ska fullfölja arbetet med att starta de första europeiska teknikplattformarna

Senast i december 2004

- Slutligt antagande av prioriterade projekt för transeuropeiska transportnät och finansieringsbestämmelser för TEN inom transport, telekommunikationer och energi

EIB-/EIF-ÅTGÄRDER INOM TIDSPLANEN FÖR EU:S INITIATIV FÖR TILLVÄXT

Senast i december 2003

- Godkännande av EIB:s och EIF:s verksamhetsplan 2004-2006 (COP), inklusive deras bidrag till EU:s tillväxtinitiativ. Investeringsfonden för transeuropeiska nät (TIF) lanseras formellt. Innovation 2010-initiativet ges en inriktning som överensstämmer med tillväxtinitiativet.

Senast i mars 2004

- Lägesrapport om tillväxtinitiativet, med inledda åtgärder och de första pågående eller planerade insatserna (också med hänsyn till vårens möte i Europeiska rådet).

- EIB-gruppen ska (med stöd från sjätte ramprogrammet för forskning) lansera genomförbarhetsstudien för en ny typ av instrument för riskkapitalinvesteringar med förbindelser till expertiscentrer, vilket överbryggar klyftan mellan forskning och investeringar på ett tidigt etableringsstadium. Därmed skulle pilotåtgärder kunna genomföras under 2004.

Senast i juni 2004

- Halvtidsöversyn av EIB-gruppens verksamhetsplan och dess bidrag till tillväxtinitiativet, rapport till styrelsen.

Senast i december 2004

- Godkännande av EIB:s verksamhetsplan 2005-2007, inklusive möjliga revideringar av EIB:s bidrag till tillväxtinitiativet.

Bilaga 3: Tablå över snabbstartsprojekt inom transport

>Hänvisning till>