52003AR0330

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52003AR0330 - EN

Document 52003AR0330

Help

Yttrande från Regionkommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin

EUT C 109, 30.4.2004, p. 33–45 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Date of document:: 11/02/2004; omröstningsdag
Date lodged:: 20/06/2003; DEMANDE
Date of debate:: 11/02/2004
Date of end of validity:: 15/03/2006; samband med 52003PC0319

Author:: Europeiska regionkommittén
Rapporteur:: SIKORA Gabriele
Form:: Yttrande
Addressee:: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen
Session:
Additional information:: COD 2003/0107

Procedure number:

2003/0107/COD

Link

European Parliament - Legislative observatory

Treaty:

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Legal basis:

12002E175 - P1 COMM

Link

Select all documents mentioning this document

Earlier related instruments:

52003PC0107 COR Opinion

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Directory code:

15.10.30.30 Miljö, konsument- och hälsoskydd / Miljö / Fysisk planering, miljö och naturresurser / Avfallshantering och ren teknik

HTML

PDF

Official Journal

30.4.2004

Europeiska unionens officiella tidning

C 109/33

Yttrande från Regionkommittén om ”förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin”

(2004/C 109/07)

REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av

Förslag till Europakonventets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (KOM(2003) 319 slutlig – 2003/0107 (COD)),

rådets beslut av den 20 juni 2003 att rådfråga kommittén i detta ärende i enlighet med EG-fördragets artikel 175.1,

ordförandens beslut av den 4 december 2002 att ge utskottet för yttre förbindelser i uppdrag att utarbeta yttrandet i ärendet,

kommissionens meddelande (KOM(2000) 664 slutlig) ”Säker gruvdrift: en uppföljning av den senaste tidens gruvolyckor”,

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om säker gruvdrift: en uppföljning av den senaste tidens gruvolyckor (KOM(2000) 664 slutlig) – C5-0013/2001-2001/2005(COS)),

kommissionens motivering till att anta ändringen av Seveso II-direktivet (KOM(2001) 624 slutlig),

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet om vatten),

Rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö,

Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen,

Rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, ändrat genom direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 (EIA-direktivet),

Rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och upphävande av direktiv 90/313/EEG,

Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet),

Rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (Seveso II-direktivet),

Rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (ramdirektivet om avfall) i den ändrade lydelsen enligt direktiv 91/156/EEG,

Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (direktivet om deponering av avfall),

EG-domstolens domar av den 18 april 2002 (C-9/00) och av den 11 september 2003 (C-114/01),

Rådets beslut av den 23 mars 1998 om att ingå konventionen om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor (1),

Kommissionens meddelande om främjande av en hållbar utveckling inom EU:s utvinningsindustri (utom energiproduktion) (KOM(2000) 265 slutlig),

arbetsdokumentet från kommissionens enheter av den 7 juli 2003 (SEK(2003) 804) om den fjärde årsrapporten om genomförandet och tillämpningen av gemenskapens miljölagstiftning 2002,

det utkast till yttrande som antogs av utskottet för hållbar utveckling den 12 december 2003 (CdR 330/2003 rév. 1) (Föredragande: Gabriele Sikora, ledamot av Nordrhein-Westfalens delstatsparlament, DE–PSE);

Yttrandet antogs enhälligt vid Regionkommitténs 543:e plenarsession den 11–12 februari 2004 (sammanträdet den 11 februari):

1. Regionkommitténs ståndpunkt

Kommitténs bedömning

1.1

Kommittén välkomnar i princip kommissionens förslag att skapa en rättslig ram för hanteringen av avfall från den europeiska utvinningsindustrin. Det bör skapas enhetliga miniminormer för hantering av avfall – inte minst inför den förestående utvidgningen – med tanke på miljön och därmed också allmänhetens hälsa och välbefinnande.

1.2

ReK förnekar inte att direktivet medför kostnader som kan få avsevärda konsekvenser för företagen inom utvinningsindustrin. De sociala följderna för medborgarna och regionerna måste därför beaktas.

1.3

Den administrativa insatsen och de kostnader som är förbundna med denna får inte vara oproportionerlig, vare sig för förvaltningen i medlemsstaterna eller för företagen.

1.4

Med hänsyn till ovan nämnda aspekter och i linje med en enhetligt och systematiskt uppbyggd europeisk lagstiftning samt för att undvika motsägande information.

—	bör direktivet inte innehålla bestämmelser som redan regleras på EU-nivå,

—	måste definitionen av avfall överensstämma med ramdirektivet om avfall 75/442/EEG och den aktuella rättspraxisen vid EG-domstolen,

—	måste principen om hållbar utveckling tillämpas strikt,

—	får gruvdriften inte diskrimineras jämfört med andra avfallsproducenter.

2. Regionkommitténs rekommendationer

Rekommendation 1

Skäl 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I enlighet med målen för gemenskapens miljöpolitik behövs det minimikrav för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa negativa effekter på miljön och folkhälsan som kan uppkomma till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin, exempelvis bearbetningsavfall (dvs. det fasta material som blir över efter olika typer av bearbetning av mineralier), gråberg och andra jordlager (dvs. material som flyttas för att man skall komma åt en malmåder eller mineraltillgång), och den kultiverade delen av jorden ner till C-horisont (dvs. markens översta skikt).

I enlighet med målen för gemenskapens miljöpolitik behövs det minimikrav för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa negativa effekter på miljön och folkhälsan som kan uppkomma till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin, dvs. avfall från prospektering, utvinning, bearbetning och lagring av råvaror. exempelvis bearbetningsavfall (dvs. det fasta material som blir över efter olika typer av bearbetning av mineralier), gråberg och andra jordlager (dvs. material som flyttas för att man skall komma åt en malmåder eller mineraltillgång), och den kultiverade delen av jorden ner till C-horisont (dvs. markens översta skikt).

Motivering

Att nämna material som exempel på typiskt gruvavfall kan ge det felaktiga intrycket att det alltid är fråga om avfall när det gäller dessa grundmaterial. Detta motsäger definitionen av avfall i ramdirektivet om avfall 75/442/EEG, som också är väsentlig inom detta direktiv (artikel 3.1), och de avgränsningskriterier som EG-domstolen utvecklat i sina beslut av den 18.4.2002 (C-9/00) och 11.9.2003 (C-114/01). Vilka ämnen eller mineralier som på detaljnivå skall betraktas som avfall avgörs uteslutande av kriterierna i ramdirektivet om avfall på grundval av de omständigheter som råder i det enskilda fallet. Enligt den definition av avfall som finns i ramdirektivet om avfall betraktas inte gråberg och andra jordlager samt den kultiverade delen av jorden som avfall från gruvdrift om dessa material – vilket vanligtvis är fallet – omedelbart används för att återställa områden.

Rekommendation 2

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Följaktligen bör detta direktiv omfatta hanteringen av avfall från utvinningsindustrin på land. Sådana bestämmelser bör emellertid grundas på de principer och prioriteringar som fastställts i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall, som i enlighet med artikel 2.1 b ii i det direktivet fortsätter att gälla för alla former av avfallshantering från utvinningsindustrin som inte omfattas av det här direktivet. Det avfall som omfattas av direktivet är det som åsyftas i artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG om utvinningsindustrin. I detta sammanhang måste principerna från

Motivering

Detta tillägg tydliggör att det i princip endast är de ämnen som omfattas av direktivet som motsvarar definitionen av avfall i ramdirektivet om avfall. För att klargöra rättsläget bör EG-domstolens senaste rättspraxis avgöra frågan om när sten skall definieras som avfall i gruvdrift. Detta är också kommissionens uppfattning. Den hänvisar i fotnot 21 i motiveringen till den förstnämnda domen från EG-domstolen.

Rekommendation 3

Skäl 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bestämmelserna i detta direktiv bör inte heller gälla för avfall som uppkommer vid offshore-utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar, deponering av icke-förorenad matjord eller avfall från prospektering efter mineraltillgångar, medan icke-farligt inert avfall från utvinning och bearbetning av mineraltillgångar endast bör omfattas av ett begränsat antal bestämmelser, med tanke på den låga risk det medför för miljön.

Motivering

Ett förklarande tillägg. De verksamheter som omfattas av artikel 11.3 j i vattenramdirektivet berörs inte av direktivets tillämpningsområde, eftersom det inte handlar om hantering av avfall, utan om att återleda vatten från gruvdrift till grundvatten.

Rekommendation 4

Skäl 10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att respektera de principer och prioriteringar som fastställs i direktiv 75/442/EEG, i synnerhet i artiklarna 3-4 i detta, bör medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare inom utvinningsindustrin vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa alla faktiska eller potentiella negativa effekter på miljön och folkhälsan till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin.

I syfte att respektera de principer och prioriteringar som fastställs i direktiv 75/442/EEG, i synnerhet i artiklarna 3-4 i detta, bör medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare inom utvinningsindustrin beaktar principen om hållbarhet och vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa alla faktiska eller potentiella negativa effekter på miljön och folkhälsan till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin.

Motivering

Den direktivmålsättning som behandlas i skäl 10 skall enligt EU-kraven underordnas villkoret om hållbarhet och de tre element som ingår däri. Detta måste förtydligas i motiveringen.

Rekommendation 5

Artikel 2. 1 (tillämpningsområde)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 2 omfattar detta direktiv hanteringen av avfall från utvinningsindustrin (nedan kallat ”utvinnings-avfall”), dvs. avfall från prospektering, utvinning, bearbetning och lagring av mineraltillgångar och från driften av stenbrott. Denna riktlinje gäller hanteringen av avfall från utvinningsindustrin, nedan kallat ”bearbetningsavfall”, dvs. avfall – enligt artikel 1 a och artikel 2.1 b ii i direktiv 75/442/EEG – som uppkommer vid prospektering, brytning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt från driften av stenbrott.

Motivering

Ändringen innebär ett förtydligande att definitionen av avfall måsta motsvara den definition som finns inom ramdirektivet om avfall och den rättspraxis i EG-domstolen som utgår från detta.

Rekommendation 6

Artikel 2.2 (tillämpningsområde)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Följande skall emellertid undantas från detta direktivs räckvidd:

a)	Avfall som uppkommer genom utvinning och bearbetning av mineraltillgångar, men som inte direkt uppkommer till följd av denna verksamhet, bland annat livsmedelsavfall, spillolja, uttjänta fordon, använda batterier och ackumulatorer.

b)	Avfall från offshore-utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar.

c)	Deponering av icke-förorenad jord som uppkommer vid utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott.

d)	Avfall som genereras vid en anläggning för utvinning eller bearbetning och som transporteras till en annan plats för deponering i eller på marken.

e)	Avfall från prospektering efter mineraltillgångar.

Följande skall emellertid undantas från detta direktivs räckvidd:

a)	Avfall som uppkommer genom utvinning och bearbetning av mineraltillgångar, men som inte direkt uppkommer till följd av denna verksamhet, bland annat livsmedelsavfall, spillolja, uttjänta fordon, använda batterier och ackumulatorer.

b)	Avfall från offshore-utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar.

c)	Deponering av icke-förorenad jord som uppkommer vid utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott.

d)	Avfall som genereras vid en anläggning för utvinning eller bearbetning och som transporteras till en annan plats utanför utvinningsindustrin, för deponering i eller på marken.

e)	Avfall från prospektering efter mineraltillgångar.

Motivering

Beträffande a: Exemplen bör strykas eftersom man från fall till fall bör avgöra om det handlar om avfall som är kännetecknande för gruvdrift eller ej.

Beträffande c: Denna punkt bör hänga samman med den tredje punkten. Se motiveringen till punkt 3.

Beträffande d: Avfall som transporteras till någon annan gruva för att tas hand om där bör också falla under detta direktivs tillämpningsområde. I andra fall skulle den – i praktiken vanliga – centrala hanteringen av avfall från olika utvinningsindustrier felaktigt sortera under de allmänna avfallsbestämmelserna, medan det avfall som inte transporteras bort från en utvninningsindustri skulle omfattas av det aktuella direktivet.

Detta är varken rimligt eller möjligt att rättfärdiga av miljöskäl. Den föreslagna ändringen klargör målsättningen med direktivet, nämligen att sådant avfall från gruvdrift som tas omhand utanför den utvinnande industrin faller under den allmänna lagstiftningen för avfall.

Beträffande e: Av rättssystematiska skäl bör avfall från prospektering falla under detta särskilda direktiv eftersom det uttryckligen är undantaget från ramdirektivet om avfall.

Rekommendation 7

Artikel 2.3 (tillämpningsområde)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Deponering av icke-farligt inert avfall skall endast omfattas av bestämmelserna i artikel 5.1 och 5.2, artikel 11.2 a–e samt artikel 13.1 Ac i detta direktiv.

Deponering av icke-farligt inert avfall skall endast omfattas av bestämmelserna i artikel 5.1 och 5.2, artikel 11.2 are samt artikel 13.1 Ac i detta direktiv.

Direktivet gäller inte hantering av icke-förorenad jord och icke-farligt inert avfall som uppkommer vid utvinning, bearbetning och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott.

Motivering

Icke-förorenad jord och icke-farligt inert avfall är också undantaget från direktivet om deponering av avfall 1999/31/EG. Därför finns det inget skäl att inbegripa sådana typer av avfall i denna riktlinje. Dessa avfallstyper bör enligt subsidiaritetsprincipen regleras på nationell nivå.

Rekommendation 8

Artikel 2.4 (tillämpningsområde)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning skall inget avfall som omfattas av detta direktiv samtidigt omfattas av bestämmelserna i direktiv 1999/31/EG.	Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning skall inget avfall som omfattas av detta direktiv eller sådant avfall som enligt punkt 3 inte omfattas av detta direktiv samtidigt omfattas av bestämmelserna i direktiv 1999/31/EG.

Motivering

Denna komplettering av texten är nödvändig, i annat fall skulle avfallet under punkt 3 omfattas av direktivet om deponering av avfall.

Rekommendation 9

Artikel 3.12 (definitioner)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
lakvatten: vätska som perkolerar genom det deponerade avfallet och släpps ut från eller samlas upp i en avfallsanläggning, inbegripet förorenat lakvatten, som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt,	lakvatten: vätska som perkolerar genom det deponerade avfallet och tränger ut ur eller samlas upp innehålls i en avfallsanläggning, inbegripet förorenat lakvatten, som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt,

Motivering

Den definition av lakvatten som finns i artikel 2 i direktivet om deponering av avfall bör användas.

Rekommendation 10

Artikel 3.13 (definitioner)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

avfallsanläggning: område avsett för uppsamling eller deponering av avfall i fast eller flytande form eller i lösning eller suspenderat tillstånd under mer än ett års tid, vilket kan inbegripa fördämningar och andra konstruktioner avsedda att innesluta, hålla tillbaka, avgränsa eller på annat sätt stödja en sådan anläggning, samt även t.ex. upplag och dammar, med undantag för håligheter efter brytning i vilka avfall läggs tillbaka efter utvinning av mineraler,

avfallsanläggning: område avsett för uppsamling eller deponering av avfall i fast eller flytande form eller i lösning eller suspenderat tillstånd under mer än ett tre års tid, vilket kan inbegripa fördämningar och andra konstruktioner avsedda att innesluta, hålla tillbaka, avgränsa eller på annat sätt stödja en sådan anläggning, samt även t.ex. upplag och dammar, med undantag för håligheter efter brytning i vilka avfall läggs tillbaka efter utvinning av mineraler,

Motivering

Den föreslagna lagringstiden på ett år är inte rimlig. Framför allt vid mera omfattande gruvverksamhet kan det vara miljömässigt ändamålsenligt att lagra avfall under längre tid för att därefter kunna återställa de ytor som använts för gruvdrift. Därför måste åtminstone lagringstiden för återvinning, vilken är mer än 3 år och anges i artikel 2 g i direktivet om deponering av avfall, gälla även för avfallsanläggningar inom gruvindustrin. I annat fall försvåras eller riskeras genomförandet av vissa nödvändiga åtgärder på grund av rättsliga eller gruvdriftstekniska krav.

Rekommendation 11

Artikel 3.14 (definitioner)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
allvarliga olyckshändelser: händelser i en anläggning som leder till allvarliga hot mot människors hälsa eller miljön, omedelbara eller fördröjda, på plats eller på annat håll,	allvarliga olyckshändelser: händelser i en anläggning som leder till allvarliga hot mot människors hälsa eller miljön, omedelbara eller fördröjda, på plats eller på annat håll, olyckshändelser enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 96/82/EG

Motivering

Begreppet har redan definierats i Seveso II-direktivet.

Rekommendation 12

Artikel 3.18 (definitioner)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
sanering: behandling av mark som påverkats av en avfallsanläggning, i syfte att återställa marken i ett tillfredsställande tillstånd, med särskild hänsyn tagen till den markkvalitet, det djur- och växtliv och de naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar som fanns innan anläggningen byggdes,	sanering: behandling av mark som påverkats av en avfallsanläggning, i syfte att återställa marken i ett tillfredsställande tillstånd, med särskild hänsyn tagen till den markkvalitet, det djur- och växtliv och de naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eller eventuella nyttoanvändningar som fanns innan anläggningen byggdes,

Motivering

När en yta saneras går det inte alltid att skapa ett naturskyddsområde eller återskapa den miljö som rådde före verksamheten. Tvärtom kan det vara lämpligt att finna någon form av alternativ användning beroende på officiella planer för området och på olika enskilda omständigheter.

Rekommendation 13

Artikel 5.2 (avfallshanteringsplan)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Avfallshanteringsplanen skall ha följande syften:	Avfallshanteringsplanen skall ha följande syften – med beaktande av miljömässiga, ekonomiska och sociala intressen:

Motivering

Målen i artikel 5.2 måste underordnas principen om hållbarhet, vilket innebär att lika stor hänsyn skall tas både till ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen inom ramen för gemenskapslagstiftningen.

Rekommendation 14

Artikel 5.2 a) iii) (avfallshanteringsplan)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

att avfall bör återfyllas i de utgrävda tomrummen efter utvinning av mineralen i den mån detta är praktiskt genomförbart och lämpligt ur miljösynpunkt,

att avfall bör återfyllas i de utgrävda tomrummen efter utvinning av mineralen i den mån detta är praktiskt tekniskt genomförbart, ekonomiskt försvarbart och lämpligt ur miljösynpunkt, samt såvida detta inte strider mot eventuella allmänna intressen med avseende på den framtida användningen av marken

Motivering

Principen att avfall bör återfyllas i de utgrävda tomrummen måste framför allt tillämpas med förbehållet att den insats som krävs för att utföra detta är tekniskt och ekonomiskt försvarbar.

EU-principen om att värna hållbarheten skall också beaktas.

Rekommendation 15

Artikel 6 (förebyggande av allvarliga olyckshändelser och information)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.	Bestämmelserna i denna artikel skall gälla för avfallsanläggningar i kategori A enligt definition i artikel 9, med undantag för avfallsanläggningar som omfattas av direktiv 96/82/EG.

1.	Bestämmelserna i denna artikel skall gälla för avfallsanläggningar i kategori A enligt definition i artikel 9, med undantag för avfallsanläggningar som omfattas av direktiv 96/82/EG.

Utan att det påverkar gemenskapslagstiftningen, särskilt rådets direktiv 92/91/EEG och rådets direktiv 92/104/EEG, skall medlemsstaterna se till att risker för allvarliga olyckshändelser identifieras och att alla nödvändiga åtgärder vidtas vid utveckling, konstruktion, drift och underhåll av avfallsanläggningen för att förebygga sådana olyckor och begränsa deras inverkan på människors hälsa och miljön, inbegripet eventuella gränsöverskridande effekter

3.	För de syften som avses i bestämmelserna i punkt 2 skall varje verksamhetsutövare utarbeta en strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser och införa ett säkerhetssystem som genomför denna strategi i enlighet med vad som anges i punkt 1 i bilaga I.

Som del i denna strategi skall verksamhetsutövaren utse en säkerhetsförvaltare med ansvar för genomförande och regelbunden övervakning av strategin för förebyggande av allvarliga olyckshändelser.

Verksamhetsutövaren skall utarbeta en intern plan för räddningsinsatser som omfattar de åtgärder som skall vidtas inom anläggningen vid olycksfall.

Den behöriga myndigheten skall utarbeta en extern plan för räddningsinsatser som omfattar de åtgärder som skall vidtas utanför anläggningen vid olycksfall. Verksamhetsutövaren skall förse den behöriga myndigheten med all information som behövs för att myndigheten skall kunna utarbeta en sådan plan.

3.	För de syften som avses i bestämmelserna i punkt 2 skall varje verksamhetsutövare utarbeta en strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser och införa ett säkerhetssystem som genomför denna strategi i enlighet med vad som anges i punkt 1 i bilaga I.

Verksamhetsutövaren skall utarbeta en intern plan för räddningsinsatser som omfattar de åtgärder som skall vidtas inom anläggningen vid olycksfall.

4.	De planer för räddningsinsatser som avses i punkt 3 skall ha följande syften:

a)	Att innesluta och begränsa allvarliga olyckshändelser och andra incidenter för att minimera deras effekter och i synnerhet att begränsa skadorna på människors hälsa eller på miljö och egendom.

b)	Att genomföra de åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa, miljön och egendom för effekterna av stora olyckor och andra incidenter.

c)	Att sprida nödvändiga uppgifter till allmänheten och till de berörda tjänsterna eller myndigheterna i området.

d)	Att möjliggöra sanering, återställande och sanering av miljön efter allvarliga olyckshändelser.

Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren vid en allvarlig olyckshändelse omgående förser de behöriga myndigheterna med alla upplysningar den behöver för att minska följderna för människors hälsa och bedöma och minimera alla faktiska och potentiella miljöskador.

4.	De planer för räddningsinsatser som avses i punkt 3 skall ha följande syften:

a)	Att innesluta och begränsa allvarliga olyckshändelser och andra incidenter för att minimera deras effekter och i synnerhet att begränsa skadorna på människors hälsa eller på miljö och egendom.

b)	Att genomföra de åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa, miljön och egendom för effekterna av stora olyckor och andra incidenter.

c)	Att sprida nödvändiga uppgifter till allmänheten och till de berörda tjänsterna eller myndigheterna i området.

d)	Att möjliggöra sanering, återställande och sanering av miljön efter allvarliga olyckshändelser.

Medlemsstaterna skall se till att den berörda allmänheten på ett tidigt stadium får konkreta möjligheter att delta i utarbetandet eller översynen av den externa planen för räddningsinsatser som skall sammanställas i enlighet med punkt 3. I detta syfte skall den berörda allmänheten informeras om alla sådana förslag och all relevant information görs tillgänglig, inbegripet uppgifter om rätten att delta i beslutsprocessen och om den behöriga myndighet till vilken kommentarer och frågor kan ställas.

Medlemsstaterna skall se till att den berörda allmänheten får möjlighet att yttra sig inom rimliga tidsramar och att allmänhetens inlägg beaktas vid besluten om den externa planen för räddningsinsatser.

Medlemsstaterna skall se till att information om säkerhetsåtgärder och om de åtgärder som skall vidtas vid olycksfall, omfattande minst de element som anges i punkt 2 i bilaga I, tillhandahålls den berörda allmänheten gratis och rutinmässigt.

Denna information skall ses över vart tredje år och, när så är nödvändigt, uppdateras.

För de avfallshanteringsanläggningar som omfattas av detta direktiv gäller bestämmelserna i direktiv 96/82/EG, i den mån de faller under dess tillämpningsområde.

Motivering

Artikel 6 bör arbetas om för att undvika dubbla regler och rättslig osäkerhet. Seveso II-direktivet har – efter långa diskussioner ändrats av rådet och parlamentet på grund av de olyckor som nämns i det aktuella direktivförslaget – så att avfallsanläggningar för gruvavfall numera omfattas av Seveso II-direktivet. Därmed finns det inte något behov av nya bestämmelser.

Rekommendation 16

Artikel 8 (allmänhetens deltagande)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänheten skall på ett tidigt stadium under tillståndsförfarandet, och senast så snart som information rimligtvis kan ges, genom offentliggörande eller på annat lämpligt sätt, exempelvis elektroniska media där sådana finns att tillgå, informeras om följande:

a)	Att en ansökan om tillstånd gjorts eller, i förekommande fall, att ett förslag till uppdatering av tillstånd inkommit i enlighet med artikel 7.

b)	I förekommande fall att ett beslut kräver samråd mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.

c)	Uppgifter om de myndigheter som är behöriga att fatta beslut eller från vilka information kan erhållas eller till vilka kommentarer (eller frågor) kan läggas fram, samt uppgifter om tidsgränserna för att inkomma med kommentarer eller frågor.

d)	Resultatet av ett eventuellt beslut eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.

e)	I tillämpliga fall uppgifter om förslaget om uppdatering av tillstånd och tillståndsvillkor.;

f)	Angivande av hur information kommer att göras tillgänglig samt tid och plats för detta.

g)	Detaljerade bestämmelser om allmänhetens deltagande och samråd i enlighet med punkt 5 nedan.

a)	Att en ansökan om tillstånd gjorts eller, i förekommande fall, att ett förslag till uppdatering av tillstånd inkommit i enlighet med artikel 7.

b)	I förekommande fall att ett beslut kräver samråd mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.

c)	Uppgifter om de myndigheter som är behöriga att fatta beslut eller från vilka information kan erhållas eller till vilka kommentarer (eller frågor) kan läggas fram, samt uppgifter om tidsgränserna för att inkomma med kommentarer eller frågor.

d)	Resultatet av ett eventuellt beslut eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.

e)	I tillämpliga fall uppgifter om förslaget om uppdatering av tillstånd och tillståndsvillkor.;

f)	Angivande av hur information kommer att göras tillgänglig samt tid och plats för detta.

g)	Detaljerade bestämmelser om allmänhetens deltagande och samråd i enlighet med punkt 5 nedan.

Medlemsstaterna skall se till att följande ställs till allmänhetens förfogande inom rimliga tidsramar:

a)	I enlighet med nationell lagstiftning, de viktigaste rapporter och rekommendationer som de behöriga myndigheterna har fått in vid den tidpunkt då allmänheten informeras i enlighet med punkt 1.

I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation, all information utöver den som avses i punkt 1 i denna artikel och som är av vikt för beslutsfattande i enlighet med artikel 7 i det här direktivet men som först blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

Medlemsstaterna skall se till att följande ställs till allmänhetens förfogande inom rimliga tidsramar:

a)	I enlighet med nationell lagstiftning, de viktigaste rapporter och rekommendationer som de behöriga myndigheterna har fått in vid den tidpunkt då allmänheten informeras i enlighet med punkt 1.

3.	Den berörda allmänheten skall ha rätt att yttra sig till den behöriga myndigheten innan beslut fattas.

3.	Den berörda allmänheten skall ha rätt att yttra sig till den behöriga myndigheten innan beslut fattas.

4.	Resultaten av de samråd som hållits i enlighet med denna artikel skall tas i beaktande vid beslutsfattandet.

4.	Resultaten av de samråd som hållits i enlighet med denna artikel skall tas i beaktande vid beslutsfattandet.

5.	De närmare åtgärderna för allmänhetens deltagande enligt denna artikel skall beslutas av medlemsstaterna för att ge den berörda allmänheten möjlighet att förbereda sig och delta på ett effektivt sätt.

5.	De närmare åtgärderna för allmänhetens deltagande enligt denna artikel skall beslutas av medlemsstaterna för att ge den berörda allmänheten möjlighet att förbereda sig och delta på ett effektivt sätt.

Efter det att ett beslut har fattats skall den behöriga myndigheten informera den berörda allmänheten i enlighet med lämpliga förfaranden och hålla följande information tillgänglig för den berörda allmänheten:

a)	Beslutets innehåll, inbegripet en kopia av tillståndet.

b)	De skäl och överväganden som beslutet grundar sig på.

a)	Beslutets innehåll, inbegripet en kopia av tillståndet.

b)	De skäl och överväganden som beslutet grundar sig på.

Bestämmelserna i direktiv 2003/4/EG gäller för allmänhetens deltagande i ett tillståndsförfarande enligt artikel 7.

Motivering

För att undvika dubbel lagstiftning och rättslig osäkerhet bör man i artikel 8 hänvisa till bestämmelserna i direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation, som även omfattar avfallshanteringsanläggningar.

Rekommendation 17

Artikel 9 (klassificeringssystem för avfallsanläggningar)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För detta direktivs syften skall medlemsstaterna klassificera avfallsanläggningar som antingen utgörs av upplag eller konstruerade dammar utgående från anläggningens riskpotential.

(1)	Följande kategorier finns: Kategori A: Avfallsanläggning som, om den kollapsar eller drivs på ett inkorrekt sätt utgör en betydande olycksrisk.

(2)	Kategori B: alla avfallsanläggningar som inte omfattas av kategori A.

Kriterierna för att avgöra om en avfallsanläggning skall klassificeras i kategori A anges i bilaga III.

För detta direktivs syften skall medlemsstaterna klassificera avfallsanläggningar som antingen utgörs av upplag eller konstruerade dammar utgående från anläggningens riskpotential.

(1)	Följande kategorier finns: Kategori A: Avfallsanläggning som, om den kollapsar eller drivs på ett inkorrekt sätt utgör en betydande olycksrisk.

(2)	Kategori B: alla avfallsanläggningar som inte omfattas av kategori A.

Kriterierna för att avgöra om en avfallsanläggning skall klassificeras i kategori A anges i bilaga III.

Motivering

Det finns ingen uppenbar anledning att ha ett sådant klassificeringssystem. Detta gäller framför allt eftersom bestämmelserna i huvudsak rör frågan om att undvika svåra olyckor i artikel 6. De kriterier som finns i Bilaga III går inte att tillämpa för att göra en rättvisande klassificering av anläggningarna. Eftersom det aldrig fullständigt går att utesluta risker för de anställda skulle samtliga anläggningar på grund av detta första kriterium hamna i kategori A.

Rekommendation 18

Artikel 10 (håligheter efter brytning)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövare, om de har för avsikt att återfylla avfall i håligheter efter brytning, vidtar lämpliga åtgärder för att

(1)	garantera avfallets stabilitet i enlighet med artikel 11.2,

(2)	förebygga förorening av yt- och grundvatten i enlighet med punkterna 1 och 2 i artikel 13,

(3)	övervaka avfallet i enlighet med punkterna 4 och 5 i artikel 12.

Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövare, om de har för avsikt att återfylla avfall i håligheter efter brytning, vidtar lämpliga åtgärder för att

(1)	garantera avfallets stabilitet i enlighet med artikel 11.2,

(2)	förebygga förorening av mark och yt- och grundvatten i enlighet med punkterna 1 och 2 i artikel 13,

(3)	övervaka avfallet i enlighet med punkterna 4 och 5 i artikel 12, om detta kan påverka biosfären negativt.

Motivering

När håligheterna fyllts med gruvavfall är övervakning normalt inte möjligt av tekniska skäl, eftersom avfallet inte är tillgängligt när arbetet avslutats. På grund av de ofantliga kostnaderna och den mycket stora tidsåtgången är regelbunden övervakning endast berättigad om det finns risk för att biosfären påverkas negativt.

Rekommendation 19

Artikel 13.1 b) (förebyggande av mark- och vattenförorening)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
förhindra uppkomsten av lakvatten och att ytvatten och/eller grundvatten förorenas av avfallet,	i så stor utsträckning som möjligt minska förhindra uppkomsten av lakvatten och förhindra att mark och ytvatten och/eller grundvatten förorenas av avfallet,

Motivering

I praktiken går det inte att förhindra att lakvatten bildas. Exempelvis leder den naturliga nederbörden till att lakvatten bildas vid upplag. Detta kan endast samlas in och behandlas.

Rekommendation 20

Artikel 13.2 (förebyggande av mark- och vattenförorening)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Om den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av miljörisker och med särskilt beaktande av rådets direktiv 76/464/EG, rådets direktiv 80/68/EG eller direktiv 2000/60/EG, där så är lämpligt, beslutar att uppsamling och behandling av lakvatten inte är nödvändig, eller om det har konstaterats att avfallsanläggningen inte utgör någon potentiell risk för mark, grundvatten eller ytvatten, får kraven i punkt 1 b–c ovan minskas eller frångås i enlighet därmed.

Om den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av miljörisker och i enlighet med riktlinjerna i med särskilt beaktande av rådets direktiv 76/464/EEG, rådets direktiv 80/68/EEG eller direktiv 2000/60/EG, där så är lämpligt, beslutar att uppsamling och behandling av lakvatten inte är nödvändig, eller om det har konstaterats att avfallsanläggningen inte utgör någon potentiell risk för mark, grundvatten eller ytvatten, bortfaller får kraven i punkt 1 b-c ovan minskas eller frångås i enlighet därmed.

Motivering

När det gäller beslut om vilka krav som skall räcka för avfallsanläggningar rörande skydd av yt- och grundvatten, måste myndigheterna följa riktlinjerna i det nämnda ramdirektivet om vatten. Myndigheterna har inga ytterligare beslutsunderlag. Om verksamheten i avfallshanterings-anläggningarna inte utgör någon risk för mark eller vatten finns det inget sakligt skäl att upprätthålla kraven i punkt 1 b och c.

Rekommendation 21

Artikel 14.1 (finansiell säkerhet och miljöansvar)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

a)	det finns täckning för alla skyldigheter enligt det tillstånd som utfärdats i enlighet med detta direktiv, inbegripet bestämmelser om efterbehandling,

b)	det finns tillräckliga medel tillgängliga vid alla tidpunkter för att sanera den mark som påverkas av avfallsanläggningen.

Innan verksamhet som omfattar deponering av avfall i eller på marken inleds skall den behöriga myndigheten kräva en säkerhet, i form av en garantisumma eller liknande (inbegripet exempelvis i form av industristödda gemensamma garantifonder) eller likvärdiga åtgärder enligt ett förfarande som medlemsstaterna själva fastställer, så att

a)	det finns täckning för alla skyldigheter enligt det tillstånd som utfärdats i enlighet med detta direktiv, inbegripet bestämmelser om efterbehandling,

b)	det finns tillräckliga medel tillgängliga vid alla tidpunkter för att sanera den mark som påverkas av avfallsanläggningen.

Motivering

Denna formulering motsvarar innehållsmässigt bestämmelserna i artikel 8 a iv i direktivet om deponering av avfall 1999/31/EG, för vilka det redan skapats nationella överenskommelser med utgångspunkt i direktivet.

Rekommendation 22

Artikel 14.5 (finansiell säkerhet och miljöansvar)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bestämmelserna i direktiv... om ansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador skall på motsvarande sätt gälla för miljöskador till följd av drift av anläggningar för utvinningsavfall, samt för alla direkta risker för sådana skador till följd av driften av en sådan avfallsanläggning.

För miljöskador som orsakas av verksamhet i avfallshanteringsanläggningar som omfattas av det aktuella direktivet, gäller bestämmelserna i direktiv... om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador.

Motivering

Ansvaret för miljöskador som orsakas av sådan verksamhet i avfallshanteringsanläggningar som omfattas av det aktuella direktivet, skall överensstämma med bestämmelserna i det kommande miljödirektivet, som dock fortfarande väntar på publicering.

Rekommendation 23

Artikel 22 (övergångsbestämmelse)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna skall se till att avfallsanläggningar som beviljats tillstånd eller som redan befinner sig i drift senast den [införlivandedatum] överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv inom fyra år från och med det datumet. som vid genomförandet redan befinner sig i drift måste uppfylla bestämmelserna i direktivet inom 10 år efter denna tidpunkt, om inte detta är omöjligt på grund av faktiska omständigheter eller inte krävs av miljöskäl eller inte är ekonomiskt försvarbart.

Motivering

Detta får inte ge återverkningar på anläggningar som blivit godkända och nedlagda enligt gällande lagstiftning. Det har funnits utvinningsindustrier i hundratals år. Det går inte att finansiera saneringskostnaderna för dessa industrier (den tyska förbundsrepubliken har sedan återföreningen redan betalat mer än 10 miljarder euro för sanering av vismut och brunkolsbrytning).

Den längre övergångsperioden krävs för att kunna planera och finansiera verksamheten, framför allt med tanke på att övergångstiden är betydligt längre i direktivet om deponering av avfall.

Bryssel den 11 februari 2004

Regionkommitténs

ordförande

Peter Straub

(1) EGT L 326 av den 3 december 1998.

Top

All