52002SC0103

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om om allmänhetens tillgång till miljöinformation

2000/0169 (COD)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om om allmänhetens tillgång till miljöinformation

1- BAKGRUND

Datum då förslaget överlämnades till Europaparlamentet och rådet (KOM(2000)402 slutlig - 2000/169 (COD): // 29 juni 2000.

Datum då Ekonomiska och sociala kommittén avgav sitt yttrande: // 29 november 2000.

Datum då Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid första behandlingen: // 14 mars 2001.

Datum då det ändrade förslaget överlämnades: // 6 juni 2001.

Datum då den gemensamma ståndpunkten antogs: // 28 januari 2002.

2- SYFTET MED KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänhetens tillgång till miljöinformation ersätter rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation.

Förslaget syfte är nedanstående:

1. Att åtgärda de brister som uppkommit vid tillämpningen av direktiv 90/313/EEG.

2. Att förbereda vägen för Europeiska gemenskapens ratificering av FN/ECE- konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till prövning i miljöfrågor (den så kallade Århuskonventionen), som undertecknades 1998, genom att anpassa EG-lagstiftningen till relevanta bestämmelser i konventionen

3. Att anpassa direktiv 90/313/EEG till utvecklingen inom informationsteknologin så att man återspeglar förändringarna av hur information skapas, samlas in, lagras och vidarebefordras.

Förslagets grundläggande delar utgörs av följande:

- Att bevilja åtkomst till miljöinformation och att se till att miljöinformation görs tillgänglig för och sprids till allmänheten, i synnerhet genom ny informationsteknologi.

- En bredare definition av miljöinformation samt mer detaljerad definition av offentliga myndigheter.

- En kortare tidsfrist på en månad inom vilken offentliga myndigheter skall förse de sökande med den information de begär.

- Undantagen i fråga om att vägra lämna ut information har förtydligats. Tillgång till information får bara vägras om offentliggörande av informationen skadar de intressen som skyddas av undantagen. Allmänhetens intressen av att sådan information offentliggörs skall vägas mot de intressen som kan gynnas av undantag. Tillgång till information skall beviljas om allmänhetens intressen väger tyngre av ett offentliggörande än de intressen som skyddas av ett undantag.

- Detaljerade bestämmelser om avgifter som offentliga myndigheter kan ta ut för att tillhandahålla informationen finns också med i förslaget. Ingen förskottsbetalning får tas ut för tillhandahållet av informationen.

- Det har införts bestämmelser om två typer av överklaganden (ett administrativt förfarande och ett rättsligt förfarande) för att man skall kunna ifrågasätta de offentliga myndigheternas handlande eller försummelse i samband med ansökan om tillgång till miljöinformation.

- Förslaget innehåller detaljerade bestämmelser om den så kallade aktiva informationstillgången från offentliga myndigheter, dvs. information som myndigheterna sprider spontant, i synnerhet med hjälp av informationsteknik.

- En genomgång av direktivet bör ske fem år efter det att tidsgränsen för införlivandet i nationell lagstiftning löpt ut. Vid genomgången bör man ta hänsyn till resultaten i rapporterna från medlemsstaterna om erfarenheterna från den praktiska tillämpningen av direktivet.

3- KOMMENTARER TILL DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

3.1 Allmänna kommentarer

Den 14 mars 2001 antog Europaparlamentet samtliga 30 ändringsförslag som lagts fram.

I princip godtog kommissionen de ändringsförslag som syftade till att öka överensstämmelsen mellan förslaget och Århuskonventionen. Andra ändringsförslag som förtydligade vissa bestämmelser i förslaget godtogs i princip eller delvis.

De ändringsförslag som i hög grad avvek från Århuskonventionen eller som föll utanför förslagets omfattning godtogs inte.

3.2 Detaljerade kommentarer

3.2.1 Europaparlamentets ändringsförslag om kommissionen godtagit och som helt eller delvis införlivats i den gemensamma ståndpunkten.

Kommissionen godtog delvis ändringsförslag 1, vilket rådet accepterade. Följaktligen har skäl 1 ändrats så att det nu innehåller ändringsförslagets underliggande princip.

Även ändringsförslag 3 godtogs av kommissionen och rådet.

Ändringsförslag 15 som rör definitionen av offentliga myndigheter i artikel 2.2 c godtogs delvis av kommissionen för att anpassa förslaget till den definition som finns i Århuskonventionen. Denna del av definitionen återfinns nu i artikel 2.2 b i den gemensamma ståndpunkten.

Ändringsförslag 17 och delar av ändringsförslag 20 rör båda två den uppföljning offentliga myndigheter skall bistå med i fråga om begäran som är för vagt formulerade. Tanken bakom dessa förslag är att myndigheterna i sådana fall skall be om ett klargörande och att de skall hjälpa de sökande vid utformningen. Kommissionen godtog i princip bägge ändringsförslagen. Artikel 4.3 i det ursprungliga förslaget ändrades för att anpassas till ändringsförslagen. Konsekvensen blev att om en sökande formulerar sin begäran för vagt, skall myndigheten be om att klargörande och hjälpa den sökande, till exempel genom att informera om de offentliga register som anges i artikel 3.5 c.

Kommissionen godtog delvis och i princip ändringsförslag 19 som rör praktiska arrangemang och i synnerhet kravet på offentliga myndigheter att rådge och upplysa allmänheten. Som ett resultat skapades en ny strecksats 3.5 d, som innehåller krav på att myndigheterna skall ge stöd till personer som vill ha tillgång till information.

Den del av ändringsförslag 21 som rör artikel 4.2 g i förslaget godtogs i princip, men kommissionen krävde att formuleringen från Århuskonventionen skulle återges exakt. Rådet godtog detta.

Det samma gäller den del av ändringsförslag 21 som rör slutstycket i artikel 4.2 i det ursprungliga förslaget. Europaparlamentet strävade efter att betona att skälen för avslag skall tolkas strikt. Kommissionen godtog den här delen av ändringsförslaget vars syfte var att anpassa texten till Århuskonventionen. Även rådet godtog detta.

En del av ändringsförslag 25 syftar till att ytterligare anpassa artikel 6.1 och 6.2 i det ursprungliga förslaget till motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen genom ett tillägg av orden "oberoende" och "opartisk" till de organ som fastställts i lagen i dessa stycken. Även rådet godtog detta.

Kommissionen godtog en del av ändringsförslag 26 som rör artikel 7 om spridning av miljöinformation. Kommissionen godtog i synnerhet den del av ändringsförslaget som syftar till ett tillägg av ordet "åtminstone" till den typ av information som skall spridas för att förtydliga att det rör sig om en icke-uttömmande minimilista och att medlemsstaterna kan utöka den när de tillämpar direktivet. Även rådet godtog detta.

Kommissionen godtog i princip den del av ändringsförslag 28 vars mål är att kommissionen skall utarbeta ett vägledande dokument i vilket det anges hur de nationella rapporter som nämns i artikel 7 i det ursprungliga förslaget skall utformas. Rådet godtog detta.

3.2.2. Ändringsförslag från Europaparlamentet som kommissionen godtagit men inte infört i den gemensamma ståndpunkten

Genom ändringsförslag 15 strävade man efter att införa en ny definition av "information som innehas av en offentlig myndighet". Kommissionen kunde godta detta, men rådet motsatte sig införandet.

Enligt artikel 4.1 c i det ursprungliga förslaget kunde offentliga myndigheter vägra tillgång till miljöinformation om begäran gällde material som inte var färdigställt eller om det rörde intern kommunikation. I samtliga fall måste man ta hänsyn till om allmänhetens intresse gynnas av ett offentliggörande. En del av ändringsförslag 20 syftade till att undantaget skulle vägas mot de intressen som står på spel i enlighet med vad som krävs i artikel 4.2. Kommissionen godtog den idén, medan rådet inte kunde godta den.

Kommissionen godtog också den del av ändringsförslag 21 som rör artikel 4.2 a i det ursprungliga förslaget och som syftar till att ytterligare anpassa texten till Århuskonventionen. Den delen infördes dock inte i den gemensamma ståndpunkten.

Kommissionen godtog i princip den del av ändringsförslag 23 som syftar till att ålägga offentliga myndigheter att ange namnet på den ansvarige samt den beräknade tidsgränsen för att tillhandahålla information i de fall begäran avslogs med motiveringen att det rörde sig om information som höll på att färdigställas. Enligt kommissionen bör detta ske "när det är praktiskt möjligt". Rådet godtog inte detta.

Kommissionen godtog även delvis och i princip ändringsförslagen 11 och 24 som rör skäl 21 och motsvarande artikel 5 i det ursprungliga förslaget om avgifter. Europaparlamentet ville understryka att de avgifter offentliga myndigheter kan ta ut inte bör överstiga kostnaden för kopiering och inte inkludera personalkostnader för letande och för sammanställning av den begärda informationen. Rådet godtog inte detta.

Kommissionen godtog att till den lista om minimiinformation som skall spridas till allmänheten enligt artikel 7, lägga "miljöavtal" i enlighet med Europaparlamentets begäran i ändringsförslag 26. Rådet godtog inte detta.

I ändringsförslag 28 begär Europaparlamentet att medlemsstaterna senast i december 2005 bör rapportera till kommissionen om de erfarenheter som gjorts i samband med tillämpningen av direktivet. I ändringsförslag 13 begärde Europaparlamentet att en utvärdering av direktivet skulle ske vart fjärde år efter det att medlemsstaterna inkommit med sina rapporter. Kommissionen godtog att ändra sitt ursprungliga förslag så att det införs ett krav på medlemsstaterna att rapportera om gjorda erfarenheter fyra år efter kravet på införlivande i stället för fem år. Rådet godtog inte detta. I nuvarande artikel 8 sägs att medlemsstaterna skall rapportera om gjorda erfarenheter sju år efter införlivandet. De nationella rapporterna måste lämnas till kommissionen sex månader efter detta datum.

Ändringsförslag 29 syftar till att fastställa en tidsgräns på 12 månader för införlivandet av direktivet i nationell lagstiftning. Kommissionen föreslog i stället 18 månader mot bakgrund av att samtliga bestämmelser i direktiv 90/313/EEG hade ändrats. Detta godtogs inte av rådet som ville utöka tidsgränsen för införlivandet. Enligt nuvarande artikel 9 skall medlemsstaterna införliva direktivet två år efter dess ikraftträdande.

3.2.3 Rådets ändringar av förslaget

Skäl i det ursprungliga förslaget

I skäl 5 har orden "anpassad" och "ratifikation" bytts ut mot "enhetlig" och "sammanfattning".

Skäl 9 ändrades för att återspegla den nya ordalydelsen i motsvarande bestämmelse i texten.

Mindre ändringar gjordes av skäl 10 och 13.

Skäl 14 ändrades för att återspegla de ändringar som gjordes i motsvarande artikel 3.

Skäl 15 och 16 slogs ihop och ändrades måttligt för att på ett bättre sätt återspegla ordalydelsen i artikel 3 i det ursprungliga förslaget.

Skäl 18 omarbetades för att anpassas till den nya ordalydelsen i motsvarande artikel och för att delvis återspegla ändringsförslag 9.

Skäl 19 ströks för att återspegla den nya ordalydelsen i artikel 4.2 d.

Skäl 21 omarbetades för återspegla de ändringar som införts i artikel 5.

Skäl 23 ändrades för att anpassas till den nya ordalydelsen i motsvarande artikel 7.

Skäl 24 omformulerades lätt för att anpassas till delar av Europaparlamentets ändringsförslag 24, dvs. att man skulle koppla de nationella rapporterna om gjorda erfarenheter vid tillämpningen av direktivet till utvärderingen.

Ett nytt sista skäl lades till i vilket det uttryckligen sägs att bestämmelserna i direktivet inte skall påverka en medlemsstats rätt att upprätthålla eller införa åtgärder som ger bredare tillgång till information än vad som krävs i detta direktiv. Ur rättslig synvinkel är en sådan bestämmelse överflödig, eftersom artikel 176 i EG-fördraget innehåller samma krav.

Skälen i den gemensamma ståndpunkten numrerades om för att ta hänsyn till de skäl som strukits i det ursprungliga förslag som nämns ovan.

Artikel 1: Syfte

Ett av målen i artikel 1 i förslaget är "att såsom en självklarhet främja största möjliga systematiska tillgång till och spridning av miljöinformation till allmänheten." Det är en svagare formulering än i det ursprungliga förslaget som löd: "att säkerställa att miljöinformation görs tillgänglig och sprids till allmänheten, i synnerhet med hjälp av tillgänglig telekommunikations- och datateknik.

Artikel 2: Definitioner

Rådet lade till en hänvisning till "våtmarker, kust- och havsområden" till definitionen av "miljöinformation" i artikel 2.1 i förslaget. Kommissionen godtog inte denna del av Europaparlamentets ändringsförslag 15 för att säkerställa överensstämmelse med Århuskonventionens definition av "miljöinformation" som inte innehåller någon sådan hänvisning.

Rådet slog dessutom ihop artikel 2.1 c av definitionen av "miljöinformation" med artikel 2.1 b eftersom det ansågs att "utsläpp i luft och vatten och andra utsläpp i miljön" kunde smältas samman till "faktorer som påverkar delar av miljön". Kommissionen godtog detta.

Slutligen ströks hänvisningen till "mänsklig hälsa och säkerhet" i artikel 2.1 b i förslaget eftersom det ansågs att den aspekten täcks av artikel 2.1 f i förslaget (artikel 2.1 e i den gemensamma ståndpunkten). Kommissionen godtog även denna ändring.

Definitionen av "offentliga myndigheter" i artikel 2.2 b flyttades till artikel 2.2 c och omformulerades. Detta gjordes för att anpassa den till motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen.

Definitionen av "information som förvaras för offentlig myndighet" i artikel 2.3 i förslaget förenklades. Den underliggande principen av definitionen i kommissionens förslag är dock säkerställd.

Rådet lade till en ny definition av ordet "offentlig" i artikel 2.5. Den definitionen överensstämmer med den i Århuskonventionen. Kommissionen godtog även detta.

Artikel 3: Tillgång till miljöinformation på begäran

I artikel 3.3 i kommissionens ursprungliga förslag sägs att offentliga myndigheter skall vidta rimliga åtgärder för att tillhandahålla information till en sökande för ett viss syfte inom den tidsperiod som krävs för att den sökande skall kunna uppnå sitt syfte. Detta stycke togs bort eftersom det ansågs att det skulle kunna uppstå ett system där information tillhandahölls olika snabbt. De sökande som angav att informationen behövdes för ett visst syfte skulle förmodligen få sitt ärende snabbare behandlat än de som lämnade in en ansökan utan särskild motivering. Det ansågs också att bestämmelsen kunde strida mot artikel 3.1 i förslaget som säger att en sökande inte behöver ange skälen för sin ansökan. Slutligen kan man också observera att den allmänna regeln enligt artikel 3.2 är att informationen skall lämnas ut så snart som möjligt, och senast inom en månad.

Trots ovanstående och för att ta viss hänsyn till idén bakom bestämmelsen lades följande hänvisning till i artikel 3.2: "eventuella tidsfrister som den sökande angett". Kommissionen godtog detta.

Enligt artikel 3.4 a åläggs offentliga myndigheter nu att tillhandahålla informationen i den specifika form eller det specifika format som den sökande begär om inte "informationen redan finns tillgänglig i en annan form eller annat format, särskilt enligt artikel 7, och är lätt tillgänglig". Hänvisningen till artikel 7 som rör aktivt tillhandahållande av information kan godtas av kommissionen. Kommissionen är dock inte helt förtjust över att formuleringen "av den sökande" strukits i a. Information som sprids av offentliga myndigheter genom ny informations- och kommunikationsteknik är visserligen lätt tillgänglig för en sökande som har tillgång till sådan teknik, men man kan inte ta för givet att samtliga sökande har tillgång till den tekniken.

Artikel 4: Undantag

Begäran om miljöinformation riktas ibland till offentliga myndigheter som inte innehar den informationen. Enligt den nya ordalydelsen i artikel 4.1 a skall i sådana fall den offentliga myndigheten till vilken begäran riktats ha rätt att vidarebefordra begäran till den offentliga myndighet som innehar informationen och informera den sökande om detta eller informera den sökande om vid vilken offentlig myndighet det förmodligen är möjligt att ansöka om den begärda informationen. I kommissionens förslag var den offentliga myndighet som mottagit en felaktigt ställd ansökan skyldig att vidarebefordra begäran till den offentliga myndighet som innehar informationen om det är känt. Den sökande skall informeras om detta. Ovanstående överensstämmer med bestämmelserna i Århuskonventionen.

Enligt artikel 4.1 c i det ursprungliga förslaget kunde offentliga myndigheter vägra tillgång till information om begäran avsåg material som ännu inte färdigställts eller interna meddelanden. I sådana fall skall hänsyn tas till huruvida allmänhetens intressen tjänas av offentliggörande. Denna mening ersattes av "hänsyn skall tas till allmänhetens intresse av att informationen offentliggörs". Den ordalydelsen överensstämmer med motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen. I det ursprungliga förslaget underströks att varje gång en sådan begäran gjordes, skulle den berörda offentliga myndigheten vara tvungen att ta hänsyn till allmänhetens intresse om informationen offentliggörs innan den fattar sitt beslut om begäran.

Enligt artikel 4.2 d i det ursprungliga förslaget kunde offentliga myndigheter avslå begäran om miljöinformation om ett offentliggörande negativt skulle påverka sekretessen hos kommersiell eller industriell information i de fall sådan föreskrivs i lagstiftning i syfte att skydda legitima ekonomiska intressen. En hänvisning till "det allmänna intresset att behålla insynsskydd för statistiska uppgifter och skattesekretess" gjordes trots att det i Århuskonventionen inte finns någon sådan hänvisning.

Enligt det ursprungliga förslaget kunde dessutom inte offentliga myndigheter enligt detta undantag vägra lämna ut information om utsläpp i luft och vatten och andra utsläpp i miljön som lydde under gemenskapslagstiftningen. Denna del av artikel 4.2 d har nu anpassats till motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen som är svagare formulerad än det ursprungliga förslaget och som lyder: "Inom denna ram skall uppgifter om utsläpp, som är relevanta för miljöskyddet meddelas."

Artikel 4.2 f som rör sekretess för personuppgifter ändrades för att anpassa den till ordalydelsen i motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen. Därigenom har Europaparlamentet ändringsförslag 21 beaktats.

Den sista meningen i artikel 4.2. ändrades så att den skulle anpassas till ordalydelsen i Århuskonventionen och har nu följande utseende: "Ovannämnda skäl till vägran skall tolkas restriktivt, varvid hänsyn i det särskilda fallet skall tas till allmänhetens intresse av att informationen offentliggörs och med hänsyn till om den information som begärts har att göra med utsläpp i miljön." I det ursprungliga förslaget strävade man efter att klargöra att i varje fall skulle allmänhetens intressen av att sådan information offentliggörs vägas mot de intressen som kan gynnas av undantag. Tillgång till information skulle beviljas om allmänhetens intressen av ett offentliggörande vägde tyngre än de intressen som skyddas av ett undantag.

Artikel 4.4 ändrades så att den skulle överensstämma bättre med Århuskonventionen. I konventionen sägs inget om att begäran om information måste ske skriftligen. Trots detta innehöll det ursprungliga förslaget krav på att offentliga myndigheter skulle delge vägran skriftligen. Enligt den nuvarande formuleringen skall offentliga myndigheter bara vara tvungna att delges den sökande vägran skriftligen eller elektroniskt, om ansökan var skriftlig eller om sökanden begär detta.

Artikel 5: Avgifter

Enligt det ursprungliga förslaget hade de offentliga myndigheterna inte rätt att kräva förskottsbetalning för tillhandahållande av miljöinformation. Enligt den nuvarande ordalydelsen kan offentliga myndigheter nu ta ut en sådan avgift. De måste dock offentliggöra och till de sökande lämna en tabell över vilka avgifter som kan komma att tas ut samt ange när förskottsbetalning krävs för informationen. Den nya ordalydelsen överensstämmer med Århuskonventionen även om den är mindre långtgående än det ursprungliga förslaget.

I enlighet med artikel 5.3 i det ursprungliga förslaget, skulle undersökning av den begärda informationen på plats vara avgiftsfri. I enlighet med den aktuella ordalydelsen skulle undersökning av den begärda informationen på plats inte vara föremål för ytterligare avgifter.

Artikel 6: Rätt till prövning

I kommissionens förslag fastställdes att medlemsstaterna måste sörja för att en sökande har tillgång till ett prövningsförfarande inför en domstol eller ett annat oberoende och opartiskt i lag fastställt organ, där den berörda offentliga myndighetens handlande eller försummelse kan prövas. I artikel 6.2 sägs dessutom att medlemsstaterna får föreskriva att tredje man, mot vilken misstankar riktas på grund av att information offentliggörs, också får tillgång till rättslig prövning. I Århuskonventionen finns inget som hindrar parterna från sådana förfaranden och i vissa medlemsstater finns redan sådana. Kommissionen kan därför godta detta tillägg.

I den gemensamma ståndpunkten klargörs att endast slutgiltiga beslut enligt artikel 6.2 skall vara bindande för den offentliga myndighet som innehar informationen. För att ytterligare anpassa texten till motsvarande bestämmelse i Århuskonventionen har följande mening lagts till: Motiveringen skall lämnas skriftligt, åtminstone om tillgång till information vägras enligt denna artikel.

Artikel 7: Spridning av miljöinformation

I artikel 7.1 har det skett ett förtydligande av den typ av miljöinformation som måste organiseras med målet att den skall spridas aktivt till allmänheten. Kravet på offentliga myndigheter att sprida miljöinformation gäller endast sådan information som är relevant för deras verksamhet och inte "miljöinformation" i allmänhet som fastställdes i det ursprungliga förslaget. En offentlig myndighet med ansvar för luftkvalitet skulle följaktligen vara tvungen att sprida information om luftkvalitet, men inte om vattensituationen om inte det område föll inom myndighetens ansvarsområde. Detta överensstämmer med Århuskonventionen.

Informationen i ovanstående stycke skall spridas "bland annat med hjälp av telematik och/eller elektronik, när så är möjligt", i stället för "bland annat med hjälp av tillgängliga datanätverk eller elektroniska media", som det hette i det ursprungliga förslaget.

Den information som görs tillgänglig med hjälp av tillgängliga datanätverk eller elektroniska media behöver inte omfatta information som samlats in innan direktivet trädde i kraft, om den inte redan finns i elektronisk form. Förslaget syftar till att undvika att gammal information som inte fanns i elektronisk form när den skapades måste spridas elektroniskt.

Den information som skall göras tillgänglig och spridas skall "uppdateras efter behov". Det tillägget har gjorts för att ta hänsyn till Århuskonventionen samtidigt som medlemsstaterna kan tillämpa denna bestämmelse med en viss flexibilitet.

Det sista stycket i artikel 7.1 i det ursprungliga förslaget där offentliga myndigheter ålades att vidta rimliga åtgärder för att lagra miljöinformation, och särskilt sådan som anges i punkterna a till e, i en form och ett format som lätt kan kopieras och kan kommas åt via datanätverk eller andra elektroniska media, har strukits. Den formuleringen är svagare än i det ursprungliga förslaget.

Slutligen lades ett sista stycke (6) till. I det klargörs att medlemsstaterna får uppfylla kraven i artikel 7 genom att skapa länkar till webbplatser på Internet där informationen kan hämtas.

4- SAMMANFATTNING

Kommissionen anser att den gemensamma ståndpunkten inte ändrar de grundläggande metoderna eller målen i det ursprungliga förslaget och att den faktiskt förtydligar vissa aspekter i det. Å andra sidan har förslaget försvagats på vissa punkter och tidsgränserna för införlivande och översyn har förlängts. Även om den nuvarande texten är mindre långtgående än det ursprungliga förslaget, överensstämmer den med bestämmelserna i Århuskonventionen.

Kommissionen kan följaktligen stödja den gemensamma ståndpunkten, men kommer att inta en flexibel hållning till den andra behandlingen.

5. UTTALANDEN

De uttalanden som kommissionen samt rådet och kommissionen gemensamt utfärdat återfinns i bilagan till det här meddelandet.

BILAGA

Angående artikel 7

"Kommissionen insisterar på att den aktiva informationen enligt artikel 7 inte ger medlemsstaterna dispens från att avge rapporter till kommissionen om gemenskapslagstiftningens genomförande enligt den lagstiftningen.

Rådet och kommissionen förklarar att rapporterna till kommissionen om gemenskapslagstiftningens genomförande får användas till relevanta delar i rapporterna om miljösituationen enligt artikel 7.2."

Angående gemenskapens genomförande av Århuskonventionen

"I juni 2002 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om vilka åtgärder som krävs för att Europeiska gemenskapen skall kunna ingå i Århuskonventionen."