52002DC0661

KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET "FÖR FÖRBÄTTRADE METODER FÖR EUROOMRÅDETS STATISTIK OCH INDIKATORER"

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

I. Inledning

II. För högre kvalitet och förbättrad aktualitet i makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år i euroområdet

A. Nuvarande läge

B. Huvudsakliga mål och strategier för makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år

1. Huvudsakliga mål

2. Använda strategier

2.1. Europeiska monetära unionens (EMU) handlingsplan

2.2 Tjänstestatistik

2.3. Benchmarking-arbetet

C. Ett samordnat tillvägagångssätt för europeiska ekonomiska huvudindikatorer

1. Euroindikatorer

2. Att upprätta en förteckning över europeiska ekonomiska huvudindikatorer

3. Sammanställning av europeiska ekonomiska huvudindikatorer

4. Offentliggörande av uppgifter

5. Spridning av uppgifter

6. Främjande av bästa metoder

D. Förbättringar av de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna och medlemsstaternas åtaganden

E. Resultatrapportering

F. Ramen för medlemsstaternas åtaganden

III. Rapportering och bedömning av uppgifter om offentliga underskott och skulder i samband med förfarandet vid alltför stora underskott

A. Nyligen genomförda förbättringar av systemet och dess starka sidor

B. Kvardröjande svagheter och föreslagna tillvägagångssätt

C. Överhängande hot och föreslagna strategier

IV. Utkast till förbättrade mål och strategier och förväntade åtaganden och stöd

A. Utkast till mål och strategier

B. Förväntade åtaganden

C. Behovet av ytterligare politiskt stöd och politisk ledning från Europeiska rådet

Sammanfattning

Vid Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 uppmanades kommissionen och rådet att inför Europeiska rådets möte i mars 2003 framlägga en sammanfattande rapport om statistik för euroområdet. Då euroområdet är en monetär union, som bedriver en enda och oberoende penningpolitik och decentraliserad men samordnad skattepolitik, föreligger ett behov att göra ytterligare framsteg genom att förbättra och harmonisera de metoder som används för att utforma euroområdets statistik och indikatorer.

Nutida demokratier kan endast fungera effektivt om politikerna och allmänheten är välinformerade om den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det finns ingenting viktigare för penning- och skattepolitiken än pålitlig statistik. Däri sammanfattas all utveckling och statistik är den enda tillförlitliga utgångspunkten för att bedöma makroekonomisk utveckling såsom inflation, ekonomisk tillväxt och konjunkturutveckling.

Förbättrade metoder för euroområdets statistik och indikatorer medför att principerna om opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, konsekvens, kostnadseffektivitet, statistisk sekretess och insyn tillämpas fullt ut. Allmänheten måste kunna lita på att officiell statistik ej har andra syften än att tillhandahålla bästa möjliga upplysningar om verkligheten.

För Europeiska unionen i dess helhet och i synnerhet för euroområdet är officiell statistik väsentlig för att genomföra penningpolitiken och för att samordna den ekonomiska politiken, i synnerhet skattepolitiken. En tillräckligt detaljerad och omfattande uppsättning aktuell och tillförlitlig månads- och kvartalsstatistik för EU och euroområdet är oundgänglig för en oberoende och trovärdig penningpolitik. Likaledes spelar tillförlitlig statistik över offentliga underskott och skulder samt bruttonationalinkomsten en väsentlig roll vid samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.

Betydande framsteg har redan gjorts. För att det Europeiska statistiksystemet skall bli ett centrum för framsteg behövs ett stort genombrott. Detta kommer lättast att uppnås genom att principen om Europa först genomförs, där medlemsstaterna inriktar sig på att tillhandahålla de uppgifter som krävs för att sammanställa aktuell europeisk statistik av hög kvalitet.

Resurserna för statistiken och uppgiften för de institutioner som sammanställer den måste överensstämma med dessa nya europeiska krav.

Kommissionen (och rådet) uppmanar Europeiska rådet att

- säkerställa att alla erforderliga åtgärder vidtas för att trygga och stärka pålitlig officiell statistik där Europeiska statistiksystemets vetenskapliga oberoende skall omfatta Eurostat och de nationella statistikorganen,

- stödja övervakningen av att statistiken för förfarandet vid alltför stora underskott och för stabilitets- och tillväxtpakten strikt efterlevs och i synnerhet av att den grundas på en fullständig insyn i de begrepp, uppgifter och metoder som ligger bakom sammanställningen av dessa uppgifter och

- stödja att de månatliga och kvartalsvisa europeiska ekonomiska huvudindikatorer som krävs för penningpolitik och ekonomisk politik utvecklas och att de först blir tillgängliga i Europa med en aktualitet och kvalitet som kan mäta sig med standarderna i hela världen.

-

I. Inledning

Vid Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 framfördes krav på ytterligare framsteg i arbetet med statistik för euroområdet, och kommissionen och rådet uppmanades att inför Europeiska rådets möte våren 2003 förbereda en sammanfattande rapport om statistik för euroområdet.

Tillgång till statistik av hög kvalitet i euroområdet är i sanning väsentlig för den ekonomiska politikens samordning, konvergensbedömning och penningpolitikens genomförande. Detta gäller också den makroekonomiska statistik för kortare tid än ett år, som är ett nyckelinstrument för analys av konjunkturutveckling och ekonomisk politik på kort sikt. Detsamma gäller i synnerhet en framgångsrik övervakning av offentliga underskott och skulder i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) inom stabilitets- och tillväxtpakten. Denna rapport är ägnad dessa båda områden som är av yttersta vikt för Ekonomiska och monetära unionen.

Under senare år har kommissionen, rådet, Europeiska centralbanken och hela det Europeiska statistiksystemet (ESS) gjort mycket betydande förbättringar av statistikens kvalitet, i synnerhet när det gäller uppgifternas jämförbarhet, täckning, aktualitet och sammanhang. I synnerhet efter undertecknandet av Maastricht-fördraget 1992 har flera viktiga initiativ tagits för att stärka den europeiska makroekonomiska statistiken. Således har det Europeiska nationalräkenskapssystemet från 1979 ersatts av ett nytt mer heltäckande system (känt som ENS 95). Genom ENS 95 har medlemsstaterna sedan april 1999 ålagts att inom en väldefinierad tidsplan såväl årligen som kvartalsvis rapportera nationalräkenskapsuppgifter. Uppgifter av hög kvalitet för de Harmoniserade konsumentprisindexen (HIKP) i medlemsstaterna har dessutom utarbetats sedan januari 1997. Dessutom antog rådet i maj 1998 en förordning om att fastställa en gemensam ram för utarbetandet av kortperiodisk gemenskapsstatistik om konjunkturutvecklingen. Slutligen har medlemsstaterna sedan 1994 varit ålagda att rapportera uppgifter om sina planerade och befintliga offentliga underskott och skulder med tillämpning av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott. Trots de betydande framsteg som hittills gjorts krävs emellertid fortfarande ytterligare förbättringar.

När det gäller makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år krävs förbättringar i synnerhet när det gäller uppgifternas aktualitet, frekvens och täckning, uppdelning av statistik mellan euroområdet och icke-euroområdet samt ytterligare harmonisering av metoderna för tillgång till statistiska uppgifter. Sådana framsteg är väsentliga om det Europeiska statistiksystemet fullt ut skall kunna motsvara behoven hos stora användare, inbegripet regeringsorgan och politiska myndigheter, ekonomiska aktörer och finansmarknader och kunna betraktas som leverantör till euroområdet och EU av referensmaterial för makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år.

När det gäller statistik för förfarandet vid alltför stora underskott behöver rapportmetoderna och organiserandet av förfarandet förbättras. Övervakningssystemet för efterlevnaden bör stärkas. Statistikorganens vetenskapliga oberoende måste ånyo bekräftas och förstärkas. Insynen i de statistiska källor och metoder som används bör förbättras. Dessa frågor är av största vikt då de stärker trovärdigheten i övervakningen av kvalitet och långsiktighet i de offentliga finanserna inom euroområdet.

Som svar på uppmaningen från Europeiska rådet i Barcelona redovisas i denna rapport de senaste förbättringar som uppnåtts inom euroområdets statistik, kvarvarande brister och de tillvägagångssätt som använts för att angripa dem samt överhängande hot och de strategier som antagits för att möta dessa. Här understryks också det stöd som förväntas från Europeiska rådet och den politiska ledning som krävs. Rapporten behandlar huvudsakligen euroområdets statistik och ej hela Europeiska unionens statistik. Med hänsyn till det nära sambandet mellan euroområdets statistik och annan EU-statistik omnämns emellertid också den senare i vissa delar av rapporten.

I avdelning II behandlas makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år, och i synnerhet dras riktlinjer för tillvägagångssätten för att förbättra dess aktualitet och andra kvalitetsfrågor. I avdelning III i rapporten riktas uppmärksamheten på bestämmelserna om förfarandet vid alltför stora underskott och i synnerhet undersöks alternativen för att stärka dess tillförlitlighet. I avdelning IV sammanfattas mål och strategier för EU:s/euroområdets statistik, bedöms de åtaganden som förväntas från olika deltagare samt betonas behovet av stöd på högsta politiska nivå.

II. För högre kvalitet och förbättrad aktualitet i makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år i euroområdet

A. Nuvarande läge

Makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år utgör ett nyckelinstrument för ekonomisk politik och penningpolitik och för analys av konjunkturutvecklingen. Efterfrågan på aktuell makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år av hög kvalitet har självfallet ökat påtagligt efter den monetära unionens tillkomst 1999.

Även om beaktansvärda framsteg gjorts under senare år inom detta område saknar mycken statistik inom EU/euroområdet aktualitet. Vid jämförelse med de bästa EU-medlemsstaterna och Förenta staterna blir detta synnerligen påfallande. Kvaliteten på viss sådan statistik har dessutom kritiserats. Detta ger Europeiska kommissionen, Europeiska statistiksystemet (ESS) och rådet samt större användare som Europeiska centralbanken (ECB) ekonomiska aktörer och analytiker på finansmarknaden anledning till oro.

Således krävde rådet (ekonomi och finans) ("Ekofin") i sina slutsatser i oktober 2001 om kraven på statistik i euroområdet att ytterligare förbättringar måste uppnås när det gäller nyckelindikatorernas aktualitet. Ekofin-rådet framhöll i synnerhet att inom de närmaste fem åren skall euroområdets statistik söka överträffa Förenta staternas standarder när det gäller tillgång och aktualitet. För att förbättra makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år har kommissionen antagit en politik som huvudsakligen syftar till att möta användarnas behov genom att förse EU:s/euroområdets makroekonomiska statistik för kortare tid än ett år med aktualitet och andra kvalitetsstandarder som är jämförbara med de bästa i Europa, Förenta staterna och övriga världen.

B. Huvudsakliga mål och strategier för makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år

1. Huvudsakliga mål

Kommissionens huvudsakliga mål består i att påskynda offentliggörandet av en uppsättning makroekonomisk nyckelstatistik för kortare tid än ett år för EU/euroområdet och att förbättra andra kvalitetskännetecken. Dessa omfattar i synnerhet en fullständig statistisk täckning, sammanhang mellan de olika uppsättningarna av uppgifter, insyn i de metoder som använts, rimlig övervakning av och detaljerade förklaringar till översyner av uppgifter samt tillgång till statistiska uppgifter.

Detta kan bidra till att förbättra tjänsternas kvalitet för olika användarkategorier, och kommissionen och det Europeiska statistiksystemet kan till sist framstå som en referenspunkt och ett centrum för framsteg när det gäller EU/euroområdets makroekonomiska statistik för kortare tid än ett år. Förbättringsmålen kommer att bli av stor betydelse för EU:s politiker och för ECB, som ansvarar för EU:s penningpolitik och för eurons stabilitet.

2. Använda strategier

2.1. Europeiska monetära unionens (EMU) handlingsplan

Den handlingsplan som framlades för Ekofinrådet i september 2000 innebar ett stort steg i riktning mot en förbättring av EU:s/euroområdets makroekonomiska statistik för kortare tid än ett år. EMU:s handlingsplan omfattar nationalräkenskaper kvartalsvis, räkenskaper kvartalsvis för den offentliga sektorn, statistik över arbetsmarknaderna, företagsstatistik på kort sikt och utrikeshandelsstatistik. För varje medlemsstat har den kartlagt områden där framsteg krävs vid sammanställningen av nationella indikatorer. En förteckning över åtgärdspunkter har upprättats för Eurostat och för varje medlemsstat (den nationella handlingsplanen) för att inrikta insatserna på krävda förbättringar. I handlingsplanen åläggs medlemsstaterna att påskynda framställningen av nationella uppgiftsserier för att möjliggöra för kommissionen att upprätta en aktuell sammanställning av tillförlitliga indikatorer inom EU/euroområdet. Där föreskrivs också förbättringar inom andra kvalitetsområden. Framsteg vid genomförandet av handlingsplanen rapporteras regelbundet till Ekofinrådet.

Handlingsplanen har skapat en stark drivkraft för förbättringar av statistiken och har redan givit positiva resultat. De flesta medlemsstater överför numera sina nationalräkenskaper till Eurostat inom 70 dagar jämfört med mer än 90 dagar tidigare. Den kvartalsstatistik över den offentliga sektorn som tidigare ej fanns, sammanställs dessutom numera av medlemsstaterna.

De viktigaste beståndsdelarna i den femte framstegsrapporten om genomförandet av EMU:s handlingsplan kan så småningom bifogas den sammanfattande rapport som kommer att framläggas för Europeiska rådet.

2.2 Tjänstestatistik

Tjänster bidrar till ca 70 % av euroområdets och EU:s bruttonationalinkomst men månatliga och kvartalsstatistiska uppgifter är knapphändiga utom för detaljhandeln. För att förbättra detta infordrade Ekofin-rådet förslag som syftar till att förbättra tillgången till uppgifter månads- och kvartalsvis. I gengäld har har prioriteringar för utveckling av makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år kartlagts i den femte framgångsrapporten om genomförandet av EMU:s handlingsplan.

2.3. Benchmarking-arbetet

Jämsides med handlingsplanen genomfördes i september 2000 benchmarking inom EU och mellan EU och Förenta staterna. Därigenom bekräftades att även om handlingsplanen är mycket omfattande torde den ej bli tillräcklig för att mäta sig med aktualiteten i Förenta staternas statistik och med bästa metoder i hela världen. En förteckning som är mer inriktad på makroekonomiska indikatorer för kortare tid än ett år (europeiska ekonomiska huvudindikatorer) har därför upprättats med mer uppfordrande mål för datum för offentliggörande av EU:s/euroområdets indikatorer samt andra kvalitetsmål jämte milstolpar (se tabell 1 nedan: "Förteckning över europeiska ekonomiska huvudindikatorer: periodicitet och förseningar i kalenderdagar").

C. Ett samordnat tillvägagångssätt för europeiska ekonomiska huvudindikatorer

För att uppnå de högsta kvalitetsstandarderna och erbjuda olika användare de bästa tänkbara statistiktjänsterna behöver EU i allmänhet en stark och effektiv samordning och i synnerhet europeiska ekonomiska huvudindikatorer. Kommissionen måste spela en ledande roll i detta avseende då den är det organ som ansvarar för att sammanställa och offentliggöra uppgifter och indikatorer för statistik på EU:s/euroområdets nivå. Denna samordnande roll kommer att öka i betydelse i samband med den kommande utvidgningen om blivande medlemsstaters makroekonomiska statistik för kortare tid än ett år skall införlivas korrekt så att varken aktualitet eller kvalitet i EU:s/euroområdets indikatorer äventyras.

När det gäller europeiska ekonomiska huvudindikatorer har kommissionen antagit lösningar som täcker åtskilliga aspekter: detaljerna ges i följande avsnitt. Förteckningen över europeiska ekonomiska huvudindikatorer och närbesläktade mål kommer med tiden att behöva förfinas i synnerhet för att anpassa utvecklingen inom tjänstestatistiken.

1. Euroindikatorer

Under hösten 1998 införde kommissionen genom sina euroindikatorer en särskild spridningstjänst som är inriktad på sådana statistiska uppgifter som i synnerhet berör den monetära unionen. Under sommaren 2001 utökades denna tjänst genom öppnandet av den euroindikator-webbplats som erbjuder tillträde till en hel uppsättning metadata och till en databas anpassad till konjunkturutvecklingsanalytikernas behov.

Trots en beaktansvärd förbättring jämfört med tidigare har dessa nya tjänster också avslöjat behovet av ytterligare förbättringar. Detta har föranlett kommissionen att i sin strävan att nå sina huvudsakliga mål vidga sin politik.

2. Att upprätta en förteckning över europeiska ekonomiska huvudindikatorer

De europeiska ekonomiska huvudindikatorerna i förteckningen har för att till fullo motsvara gällande användarbehov utvalts med utgångspunkt i yttranden från ECB och kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans. Förteckningens aktualisering kommer att utgå från de av kommissionens förslag som i synnerhet kommer att diskuteras med ECB och medlemsstaterna.

Kommissionen och Europeiska statistiksystemet samarbetar nära med ECB i frågor som rör monetära, finansiella och betalningsbalansmässiga indikatorer.

3. Sammanställning av europeiska ekonomiska huvudindikatorer

Kommissionen kommer att sammanställa och offentliggöra de europeiska ekonomiska huvudindikatorer som grundar sig på medlemsstaternas bidrag. Detta betyder ej att alla medlemsstater kommer att nationellt behöva upprätta representativa indikatorer med samma aktualitet. Medlemsstaterna, i synnerhet de vars ekonomi har den största betydelsen för EU:s/euroområdets aggregat, förväntas emellertid bidra med de uppgifter som kommer att krävas för att upprätta och frisläppa aktuella och representativa indikatorer på EU:s/euroområdets nivå (principen om Europa först). Andra medlemsstater ombeds att göra sitt bästa för att likaledes tillhandahålla dessa uppgifter. Alla medlemsstater behåller självfallet sin frihet att avgöra om de skall offentliggöra indikatorerna nationellt om de så önskar.

Under pågående förfarande för sammanställning och offentliggörande bedöms EU:s/euroområdets aggregat (om uppgifter saknas) varken generellt eller med utgångspunkt i gemensamma principer och översynen av EU:s/euroområdets indikatorer utförs mer eller mindre okontrollerad av nationella översyner. Det var i detta sammanhang som kommissionen nyligen antog en tydlig bedömnings- och översynspolitik för EU:s/euroområdets indikatorer.

Kommissionen kommer att på euroindikator-webbplatsen lämna alla uppgifter om hur varje europeisk ekonomisk huvudindikator har sammanställts.

4. Offentliggörande av uppgifter

Kommissionen avser att offentliggöra EU:s/euroområdets indikatorer under de måldatum som uppsatts i tabell 1. Att uppnå detta mål beror i stor utsträckning på att medlemsstaterna kan uppfylla de åtaganden som de frivilligt gjort (dvs. genom "gentlemen's agreement") när det gäller förbättringar av europeiska ekonomiska huvudindikatorer. Dessa åtaganden innebär i synnerhet att medlemsstaterna kommer att inom angivna tidsgränser till kommissionen överföra sina bidrag till de uppgifter som krävs för att sammanställa indikatorer på EU:s/euroområdets nivå, så att EU:s måldatum för offentliggörande kan uppnås.

5. Spridning av uppgifter

Kommissionen kommer att tillsammans med medlemsstaterna utveckla ett gemensamt program för spridning av europeiska ekonomiska huvudindikatorer. Detta program kommer att bli ett särskilt område tillgängligt genom euroindikator-webbplatsen och kommer att omfatta både EU/euroområdet och nationella indikatorer (sammansatta enligt EU-standarder). Detta tillvägagångssätt medför större ansvar för medlemsstaterna när det gäller systemets kvalitet och smidiga funktion. Medlemsstaterna kommer genom webbplatsen att bli direkt ansvariga för offentliggörande och aktualisering av sina nationella indikatorer, men detta skall göras på ett sätt som för användarna framstår som konsekvent och samordnat. De måste förklara sina nationella indikatorers status och de metoder som tillämpats

Det allmänna målet är att kunna använda den senaste tekniken för att under hänsynstagande till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna förstärka samarbetet.

6. Främjande av bästa metoder

Det benchmarking-arbete (jämförelse inom EU) som genomfördes år 2001 avslöjade bl. a. att nationell statistik uppvisar betydande skillnader när det gäller aktualitet och andra kvalitetsaspekter. Detta visade tydligt att finns utrymme för förbättringar i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna kraftigt att anta bästa metoder och stöder detta genom specialseminarier och diskussioner i arbetsgrupper.

D. Förbättringar av de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna och medlemsstaternas åtaganden

För varje europeisk ekonomisk huvudindikator har ambitiösa mål för aktualitet och andra kvalitetsaspekter uppsatts. Medlemsstaternas åtaganden inom detta program omfattar överföring av bidrag inom särskilda tidsgränser. De uppgifter som skall överföras består av utdata för olika europeiska ekonomiska huvudindikatorer jämte en kvalitetsbedömning, tydliga metadata (källor, metoder och formler) och förklaringar till betydande revisioner. Medlemsstaterna ombeds också att aktivt delta i de undersökningar och andra arbeten som gäller europeiska ekonomiska huvudindikatorer och att i synnerhet ansluta sig till eventuella arbetsgrupper samt att överväga att använda de metoder som föreslås av Eurostat när så är lämpligt.

E. Resultatrapportering

Kommissionen (Eurostat) kommer att övervaka framstegen i detta arbetsprogram. Den kommer att utarbeta regelbundna rapporter som i synnerhet skall täcka de framsteg som görs gentemot de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna och tillämpningen av principen om Europa först för europeiska ekonomiska huvudindikatorerna. I rapporterna kommer Eurostats bidrag till förbättring av aktualitet och andra kvalitetsaspekter hos de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna att bedömas. Där kommer också den förbättrade aktualiteten i medlemsstaternas bidrag och deras insatser för att uppfylla sina åtaganden att analyseras. Rapporterna kommer dessutom att behandla kvaliteten hos medlemsstaternas deltagande i det gemensamma spridningsprogrammet och de kostnader som förknippas med detta deltagande och programmets funktion.

F. Ramen för medlemsstaternas åtaganden

De åtaganden som planeras inom detta samordnade tillvägagångssätt för europeiska ekonomiska huvudindikatorer görs frivilligt. Detta innebär att inga nya regelverk behövs då kraven på medlemsstaterna antingen grundas på redan befintlig EU-lagstiftning eller på frivillig grund (allmänt inom statistiken känt som "gentlemen's agreement"). Medlemsstaterna kommer självfallet fortfarande att behöva följa EU:s lagstiftning när det gäller de uppgifter som har anknytning till indikatorerna. Då det aktualitetsmål som uppsätts genom EU:s lagstiftning är mindre strikt än målet för de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna skall det senare följas som följd av "gentlemen's agreement".

III. Rapportering och bedömning av uppgifter om offentliga underskott och skulder i samband med förfarandet vid alltför stora underskott

A. Nyligen genomförda förbättringar av systemet och dess starka sidor

Förfarandet vid alltför stora underskott har använts sedan 1994. Det har utgjort en stark drivkraft för att förbättra EU-regeringarnas insatser inom skatteområdet. Tack vare de insatser som samordnats av Eurostat vid harmoniseringen av redovisningsbestämmelserna och övervakningen av deras genomförande har dessutom kvalitet, aktualitet och jämförbarhet i uppgifterna för förfarandet vid alltför stora underskott för de olika medlemsstaterna förbättrats avsevärt.

Till följd av åtskilliga förbättringar har rapporteringen och förfarandena i samband med förfarandet vid alltför stora underskott fungerat väl. I det följande visas systemets starka sidor.

För det första grundar sig de makroekonomiska aggregat som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott (i princip offentliga underskott och skulder) numera på det Europeiska nationalräkenskapssystemet av år 1995 (ENS 95). Detta innebär en stor förbättring när det gäller nationalräkenskaperna. ENS 95 är en allmän ram för nationalräkenskaper som står på en stabil grund i en av rådets förordningar och är juridiskt bindande för alla medlemsstater. Härigenom blir det möjligt för Eurostat att säkerställa att samma grundläggande begrepp och redovisningsbestämmelser strikt tillämpas av alla.

När det för det andra gäller registreringen av de transaktioner som behandlas otillfredställande i ENS 95 eller ej behandlas alls har särskilda förordningar och kommissionens (Eurostat) riktlinjer antagits för att komplettera ENS 95 eller för att tolka och förtydliga dess bestämmelser. Dessa särskilda lösningar överensstämmer med grundprinciperna i ENS 95.

Sökandet efter lämpliga lösningar genomförs dessutom i enlighet med ett väldefinierat och öppet samrådsförfarande som inleds med en ingående teknisk undersökning av transaktionerna utförd av Eurostats och medlemsstaternas experter inom ramen för Eurostats arbetsgrupper för nationalräkenskaper och finansiella räkenskaper.

Därefter rådgör Eurostat med Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB, där mycket erfarna företrädare för nationella statistikorgan, nationella centralbanker, ECB och Eurostat träffas) om de föreslagna lösningarna.

Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik är en rådgivande kommitté och dess yttrande ej bindande för Eurostat, som ensam är ansvarig för det slutliga beslutet. I sitt slutliga beslut tar emellertid Eurostat i mycket stor utsträckning hänsyn till de yttranden som avges av Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik och expertgrupperna om behandlingen av räkenskaperna för en transaktion. Eurostat fattar sitt beslut fullständigt oberoende och opartiskt med tillämpning av rent tekniska kriterier.

Samma behandling tillämpas dessutom på motsvarande fall i alla medlemsstater varigenom aggregatens jämförbarhet säkerställs.

De lösningar som i vid varje fall antagits meddelas nationella statistikbyråer och andra berörda organ jämte de tekniska motiveringarna och resultaten av samråden med Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik och offentliggörs genom pressmeddelanden. Detta stärker insynen i förfarandet.

För att säkerställa att redovisningsbestämmelserna tillämpas riktigt av alla länder undersöker Eurostat slutligen regelbundet de uppgifter från förfarandet vid alltför stora underskott som rapporteras av medlemsstaterna.

Genom detta tillvägagångssätt har Eurostat blivit i stånd att lösa ett antal invecklade frågor efter det att förfarandet vid alltför stora underskott inleddes 1994.

B. Kvardröjande svagheter och föreslagna tillvägagångssätt

Trots dessa starka sidor har åtskilliga svagheter i systemet uppdagats vid olika tillfällen. Dessa innebär betydande revisioner av uppgifter för vissa länder och reser frågor om uppgifternas kvalitet; t. ex. avsaknad av upplysningar om och insyn i vissa sifferuppgifter och transaktioner samt försenad överföring av anmälningar om förfarandet vid alltför stora underskott hos några medlemsstater. Åtgärder för att att råda bot på och förekomma dessa brister har redan vidtagits men de behöver fullföljas med ökad kraft.

Det bör observeras att några nationella statistikorgans insatser vid sammanställningen av statistik över offentliga underskott och skulder är av mycket sent datum. I åtskilliga länder sköttes denna uppgift (och har så fortsatt) i huvudsak av finansministeriernas budgetavdelningar. De nationella statistikorganen har kapacitet att bidra inom detta område och kan bidra med att tydliggöra metoder, rutiner och förfaranden, men denna kapacitet har ännu ej helt och hållet och på lämpligt sätt tagits i anspråk.

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen inför varje medlemsstat sina interna förfaranden och ansvarsområden för överföringen av uppgifter från förfarandet vid alltför stora underskott. De nationella ansvarsområdena för sammanställning och rapportering av uppgifter måste icke desto mindre klargöras för Eurostat. Dessa förfaranden bör dessutom underlätta en dialog på nationell nivå och med kommissionen för att säkerställa insynen i transaktioner och uppgifter och i de redovisningssätt som används.

När det gäller översynen av uppgifter kommer Eurostat att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna i avsikt att förstärka de statistiska system, källor och metoder som ligger till grund för uppgifterna från förfarandet vid alltför stora underskott och förbättra tidiga bedömningar och på så sätt begränsa omfattningen av följande översyner. Det tidiga samrådet med Eurostat om medlemsstaternas särskilda transaktioner måste dessutom utvidgas så att alla frågor om räkenskaper behandlas i tid för anmälningarna. Medan Eurostat hittills har utfört detta kontrollarbete på historiska uppgifter, behövs dessutom ytterligare uppgifter om och analys av vissa nationella prognoser. Europaparlamentets och rådets nyligen antagna förordning 1221/2002 om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn väntas underlätta tidiga uppgifter till kommissionen om vissa transaktioner som berör den offentliga sektorn i medlemsstaterna. Det är slutligen av största vikt att medlemsstaterna i framtiden låter sina anmälningar åtföljas av handlingar som fullständigt och tydligt förklarar alla mer betydande översyner av tidigare uppgifter och särskilda transaktioner.

När det gäller avsaknaden av uppgifter och av insyn föreslås medlemsstaterna att om så erfordras och på Eurostats anfordran lämna fler detaljer för övervakningsändamål (inbegripet om möjligt mer detaljerade rapporttabeller om förfarandet vid alltför stora underskott) om sina sifferuppgifter och transaktioner. Detta rör huvudsakligen detaljuppgifterna bakom de siffror som i första hand sammanställs av finansministerier eller andra regeringsorgan och därefter överförs till de nationella statistikorganen.

När det gäller sena anmälningar erinras om att uppgifter om underskott och skulder skall inrapporteras av medlemsstaterna före den 1 mars och den 1 september varje år. Dessa tidsgränser måste ovillkorligen respekteras för att Eurostat skall kunna kontrollera uppgifterna, kräva klarlägganden från medlemsstaterna där så erfordras, offentligöra uppgifterna och utge sina pressmeddelanden inom den uppsatta tidsgränsen om femton dagar. Detta är ett avgörande villkor för att vidmakthålla användarnas insynsmöjligheter, i synnerhet finansmarknadernas och den stora allmänhetens.

Kommissionen kommer att till Ekonomiska och finansiella kommittén inrapportera alla mer betydande brister i de uppgifter som under förfarandet vid alltför stora underskott anmäls av medlemsstaterna i avsikt att framkalla lämpliga åtgärder även från kommitténs sida.

Enligt fördraget lämnas uppgifter om förfarandet vid alltför stora underskott av kommissionen. Då kommissionen emellertid ej direkt sammanställer uppgifter från de grundläggande källorna i varje land, måste den förlita sig på de uppgifter som inrapporteras av de nationella statistikorganen. Samordnade insatser från alla parter - däribland i synnerhet från bl. a. ekonomi- och finansministrar - för större insyn och samarbete, fullständig dokumentation och aktualitet är därför väsentliga om övervakningsarbetet skall bli fullständigt effektivt och framgångsrikt. Detta är avgörande i synnerhet om nuvarande medlemsstater skall framstå som goda föredömen inför EU:s utvidgning med ett antal länder som inom en nära framtid för första gången deltar i arbetet med förfarandet vid alltför stora underskott.

C. Överhängande hot och föreslagna strategier

Ett stort överhängande hot mot förfarandet vid alltför stora underskott är misstanken om politisk inblandning i de metoder för och de uppgifter om offentliga underskott och skulder som inrapporteras av medlemsstaterna. Detta reser frågan om det vetenskapliga oberoendet hos de statistikorgan som sammanställer dessa uppgifter i medlemsstaterna (nationella statistikorgan, nationella centralbanker och andra organ). Medan de politiska organen, men ej statistikorganen, otvivelaktigt måste definiera budgetpolitiken och dess prioriteringar, måste statistikorganen få fullständig och obestridd kontroll över och ansvar för statistiska metoder och sammanställningen av uppgifter. Dessa organ måste sammanställa siffror i strikt överensstämmelse med begreppen och metoderna i ENS 95, i annan berörd EU-lagstiftning och enligt Eurostats riktlinjer.

Det är väsentligt att ånyo bekräfta och förstärka statistikorganens vetenskapliga oberoende på både nationell och EU-nivå för att stärka trovärdigheten i förfarandet vid alltför stora underskott och i stabilitets- och tillväxtpakten.

I detta syfte skall de politiska myndigheterna avhålla sig från alla former av inblandning i statistisk metodik och sammanställningen av uppgifter. De skall dessutom vidta alla åtgärder för att främja insynen i dessa uppgifter. De skall dessutom ytterligare uppmuntra det nuvarande samrådsförfarande som berör Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik och som anges i avdelning III A ovan.

Begreppet vetenskapligt oberoende för statistiker skall definieras närmare och grundas på ett gemensamt och gemenskapsomfattande samförstånd. Införande på europeisk nivå av ett lämpligt system för "ömsesidig utvärdering" som syftar till fullständig insyn i uppgifterna kan bidra till att stärka oberoendet.

Frågan om resurser är ett annat viktigt ämne. Knappa resurser tillsammans med ständigt ökade nya krav på statistik skapar en bristande jämvikt som hindrar att den viktigaste statistiken för både nationella och EU-ändamål blir bättre. Det föreslås att statistiska prioriteringar skall utvärderas i medlemsstaterna och på europeisk nivå i avsikt att tillämpa principen om Europa först. Detta innebär i synnerhet att där uppgifter för enskilda länder ej efterfrågas för EU-ändamål, kan medlemsstaterna helt enkelt bidra med de uppgifter som krävs för att sammanställa EU-statistik utan att behöva upprätta samma statistik nationellt. Detta tillvägagångssätt kan bidra till att omfördela resurserna för den viktigaste statistiken, däribland uppgifter om förfarandet vid alltför stora underskott.

Ett särskilt meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om behov och medel för att höja kvaliteten på budgetstatistiken förbereds för närvarande. I detta meddelande skulle en uppförandekod för rapportering och bedömning av uppgifter om offentliga underskott och skulder i samband med förfarandet vid alltför stora underskott kunna föreslås.

Den föreslagna uppförandekoden till vilken medlemsstaternas samtycke skulle kunna inhämtas och som skulle kunna godkännas av Ekofin-rådet, är inriktad på tekniska detaljer som syftar till att förbättra bestämmelser och förfaranden när det gäller uppgifter för förfarandet vid alltför stora underskott. Föreliggande meddelande syftar å andra sidan till att svara mot kravet från Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 om att understryka och efterfråga stöd från Europeiska rådet för de principer som måste styra sammanställning av och rapportering om uppgifter för förfarandet vid alltför stora underskott samt den roll som de organ, som ansvarar för dessa förfaranden, spelar. Den föreslagna uppförandekoden kompletterar således fullständigt föreliggande meddelande om statistik för euroområdet och dess huvudbeståndsdelar kan så småningom övervägas i den slutliga sammanfattande rapport som kommer att underställas Europeiska rådet i mars 2003.

IV. Utkast till förbättrade mål och strategier och förväntade åtaganden och stöd

A. Utkast till mål och strategier

Kommissionen, rådet, ECB och hela Europeiska statistiksystemet har redan uppnått mycket betydande resultat när det gäller euroområdets statistik för förfarandet vid alltför stora underskott och makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år. Ytterligare förbättringar krävs emellertid och några kvarvarande viktiga svagheter och risker måste bearbetas.

När det gäller makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år kommer aktualitet och andra kvalitetsaspekter att förbättras. För att förbättra aktualiteten kommer principen om Europa först och annan politik för sammanställning, datum för offentliggörande och spridning av europeiska ekonomiska huvudindikatorer (beskrivs under punkt II C, styckena 3-6) att tillämpas. Utbyte mellan medlemsstaterna av bästa metoder när det gäller statistisk metodik, insamling av uppgifter och organisationssynpunkter kommer att främjas. Den förbättrade täckningen av tjänsteverksamhet, arbetskraftskostnader och import/exportpriser och uppdelningen av viss statistik mellan euroområdet och icke-euroområdet kommer att betonas särskilt. Genomförandet av nationella handlingsplaner kommer självfallet att behöva fortsättas med kraft.

När det gäller statistiken för förfarandet vid alltför stora underskott behöver statistikernas vetenskapliga oberoende förstärkas, insynen i uppgifterna måste förbättras och aktualiteten måste vidmakthållas för att ytterligare säkerställa tillförlitligheten i förfarandet vid alltför stora underskott och i stabilitets- och tillväxtpakten.

Ett kraftfullt åtagande från de politiska myndigheternas sida är väsentligt för att stärka det vetenskapliga oberoendet. Strategier för att nå de andra målen medför ytterligare arbete tillsammans med medlemsstaterna för att förbättra statistisksystemen och tidigare samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen i svåra frågor. Dessutom kommer medlemsstaterna att bli ombedda att lämna snabbare mer detaljerade upplysningar. Detta kommer att för kommissionen möjliggöra en mer ingående övervakning av efterlevnaden.

För att nå dessa mål förväntas kraftfulla åtaganden från de olika deltagarna.

B. Förväntade åtaganden

Kommissionen har åtagit sig att göra sitt yttersta för att genomföra den politik som framläggs i denna rapport och att uppnå målen för makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år inom euroområdet och för förfarandet vid alltför stora underskott.

Om detta tillvägagångssätt skall bli framgångsrikt kommer i stor utsträckning att bero på medlemsstaternas helhjärtade samarbete och aktiva medverkan. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att fullfölja sina åtaganden att tillhandahålla de uppgifter som krävs och helhjärtat delta i förbättringarna av den makroekonomiska statistiken för kortare tid än ett år. Kommissionen uppmanar dessutom medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att nå full insyn i förfarandet vid alltför stora underskott.

Det föreslås att ministerrådet och Europaparlamentet skall stödja kommissionens tillvägagångssätt och förmå medlemsstaterna att genom att helhjärtat arbeta för att nå de mål som uppsatts av kommissionen genom att uppfylla åtagandena att lämna inkrävda uppgifter och upplysningar.

C. Behovet av ytterligare politiskt stöd och politisk ledning från Europeiska rådet

Kommissionen (och rådet) söker Europeiska rådets stöd för det arbete som bedrivs inom Europeiska statistiksystemet.

- uttrycker sitt förtroende för europeiska statistikers arbete, understryker vikten av deras vetenskapliga oberoende och uppmuntrar lämpliga åtgärder för att få detta begrepp ytterligare utrett på EU-nivå,

- stöder strikt övervakning av den efterlevnad av statistiken för förfarandena vid alltför stora underskott, som i synnerhet grundar sig på insyn i transaktionerna och i de uppgifter och metoder som utgör bakgrund för sammanställning av anmälda sifferuppgifter samt uppmuntrar nationella statistikorgan att anta bästa metoder för insamling av uppgifter och sammanställning av makroekonomisk statistik för kortare tid än ett år,

- uppmuntrar kommissionen att utveckla ett samordnat tillvägagångssätt som prioriterar sammanställning av EU:s/euroområdets aggregat, som använder principen om Europa först och förpliktigar medlemsstaterna att stödja genomförandet av denna politik. Detta medför att resurser återförs till nationell nivå för att förstärka det Europeiska statistiksystemet,

- uppmanar de nationella statistikorganen att helhjärtat delta i benchmarking för att förbättra statistik, politik- och organisationsaspekter och övervakningen av efterlevnad,

- understryker vikten av en ständig och öppen dialog genom lämpliga kanaler mellan producenter och användare av statistik för att sätta producenterna i stånd att tillhandahålla bättre tjänster i linje med användarbehoven och stärka insyn i samt tillförlitlighet och anseende hos statistiken.

-

Tabell 1

Förteckning över europeiska ekonomiska huvudindikatorer: Periodicitet och förseningar i kalenderdagar

>Plats för tabell>

IU: ingen uppgift (ännu ej offentliggjort på EU-nivå)