EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52001PC0155

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92

/* KOM/2001/0155 slutlig */

52001PC0155

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 /* KOM/2001/0155 slutlig */


Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Rådet antog den 14 juli 1992 förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

Enligt artikel 13 i förordning (EEG) nr 2081/92 skall registrerade beteckningar skyddas mot varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk, varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten och slutligen annat beteende som är ägnat att vilseleda allmänheten om produktens verkliga ursprung.

Genom förordning (EEG) nr 2081/92 ersätts de nationella systemen för skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar. I artikel 17 i denna föreskrivs ett "förenklat" registreringsförfarande för beteckningar som redan är skyddade på nationell nivå eller är inarbetade beteckningar. Beslutet om registrering fattas enligt förfarandet i föreskrivande kommittén.

Med hänsyn till registreringars ekonomiska effekter medges i förordningen att producenter som inte längre har rätt att bruka en registrerad beteckning får fortsätta att göra detta i högst fem år efter registreringens offentliggörande.

I enlighet med det förenklade förfarandet har medlemsstaterna meddelat kommissionen cirka 1 500 beteckningar. En av de beteckningar som Italien har meddelat är "Cacciatore", som senare ändrades av den italienska regeringen till "Salamini italiani alla cacciatora". Ändringen av ansökan godtogs då den exakt motsvarade läget i Italien när förordningen trädde i kraft, dvs. den beteckning som skyddades genom bilaterala avtal med Italien och Tyskland, Österrike, Spanien och Frankrike.

Kommissionen har genomfört en överensstämmelsebedömning av registreringsansökningen enligt artiklarna 2 och 4 i förordningen. Efter att ha begärt kompletterande upplysningar av Italiens regering har kommissionen vid två tillfällen lämnat in registreringsansökan för yttrande av vetenskapliga kommittén för ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och särartsskydd. Kommittén yttrade sig vid båda tillfällena positivt om registrering av beteckningen, av de skäl som redovisas i punkt a nedan.

Kommissionen har anammat vetenskapliga kommitténs argument och inlett förfarandet för registrering av beteckningen enligt förordningen.

Ett förslag till kommissionens förordning om att beteckningen skall registreras som ursprungsbeteckning lämnades den 23 januari 2001 för yttrande till kommittén för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

Resultatet av omröstningen var som följer: 30 röster för, 12 röster mot, 45 nedlagda. Detta innebär att något yttrande inte föreligger.

Röstningen utföll som följer:

För: Tyskland, Italien, Förenade kungariket.

Mot: Österrike, Danmark, Portugal.

Nedlagda röster: Belgien, Spanien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige.

Röstförklaringar för röster mot eller nedlagda röster:

a) Specifikationerna visar inte i tillräckligt hög grad att det finns en direkt eller väsentlig koppling mellan det geografiska området och namnet på produkten i fråga (Spanien, Frankrike, Grekland, Portugal).

b) Beteckningen består av två generiska namn: "salamini" och "cacciatora" (Danmark, Spanien, Portugal).

c) Skyddets omfattning enligt artikel 13 i förordningen för skyddade beteckningar, och det faktum att beteckningen i fråga kan översättas till andra språk utan att det nödvändigtvis framgår att det är fråga om produkten "Salamini italiani alla cacciatora" ger inte tillräckliga garantier för att motsvarande traditionella beteckningar på andra språk (Landjäger, cazador, chasseur osv.) kan fortsätta att användas utan att strida mot förordningen (Österrike, Belgien, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige).

d) Det produktions-, bearbetnings- och utvecklingsområde som definieras för "Salamini italiani alla cacciatora" är alltför utbrett.

Kommissionen anser att dessa motiveringar är obefogade och det av följande skäl:

a) Kommissionen grundar sin bedömning på de båda positiva yttrandena från vetenskapliga kommittén för ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och särartsskydd. Vetenskapliga kommittén bygger sina positiva yttranden om registrering av beteckningen främst på följande orsaker: 1) Råvaran kommer från samma grisar som två andra produkter som redan har skyddad ursprungsbeteckning, "Prosciutto di Parma" och "Prosciutto S. Daniele". Grisarna är av en tung italiensk sort, de föds upp i produktionsområdet och ges särskilt foder som består av lokal spannmål och restprodukter från lokal ostproduktion. 2) Eftersom det är frågan om en traditionell beteckning (artikel 2.3 i förordningen) gäller det traditionella produktionsområdet även om detta är vidsträckt.

Allt detta kan visa på att det finns en direkt eller väsentlig koppling enligt kraven i förordningen.

b) Beteckningen "Salamini italiani alla cacciatora" innefattar inte två generiska namn utan två allmänna namn som kan översättas till andra språk ("salamini" = små korvar, "alla cacciatora" = på jägarens vis). Den fullständiga italienska beteckningen definierar dock en specifik produkt. Den kan därför inte anses som ett generiskt namn. I förordningen avses med namn som har blivit generiskt ett namn på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som, visserligen har samband med den ort eller den region där produkten eller livsmedlet från början framställdes eller marknadsfördes men har blivit den allmänna benämningen på produkten eller livsmedlet i fråga. Det har inte kunnat visas att benämningen "Salamini italiani alla cacciatora" har blivit en allmän bedömning på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel.

c) Det är uppenbart att den traditionella beteckningen (som inte är av generisk art) bland annat består av två allmänna namn, som per definition, kan översättas till alla språk. I vissa medlemsstater används översättningar av dessa allmänna namn för charkuteriprodukter som i hög grad skiljer sig från "Salamini italiani alla cacciatora".

I artikel 13 i förordning (EEG) nr 2081/92 föreskrivs att de registrerade beteckningarna skyddas mot varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när det skyddade namnet har översatts. I det konkreta fallet är det de nationella behöriga myndigheternas sak att bedöma om användning, även efter översättning, av en skyddad beteckning skall anses som obehörigt bruk, imitation eller anspelning enligt den ovannämnda förordningen.

d) Eftersom det handlar om ett traditionellt produktionsområde skall dess utsträckning respekteras. I beteckningen ingår det inte heller någon geografisk beteckning och konsumenten riskerar därmed inte att ta fel med ledning av någon skillnad mellan en geografisk beteckning och det faktiska produktionsområdet.

Kommissionens utkast till förordning har inte blivit föremål för något yttrande, varför kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 15 fjärde stycket i förordning (EEG) nr 2081/92 förelägger rådet detta förslag till förordning och informerar parlamentet därom.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel [1], särskilt artikel 17.2 i denna, och

[1] EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1068/97 (EGT L 156, 13.6.1997, s. 10).

av följande skäl:

(1) Beträffande en beteckning som Italiens regering har anmält i enlighet med artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92 har kompletterande uppgifter begärts för att kunna fastställa att denna beteckning är förenlig med artiklarna 2 och 4 i den förordningen.

(2) Efter granskning av kompletterande upplysningar har kommissionen vid två tillfällen lämnat in registreringsansökan för yttrande av vetenskapliga kommittén för ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och särartsskydd som vid båda tillfällena yttrade sig positivt om registrering av beteckningen.

(3) Den råvara som används för produkten i fråga kommer från grisar av en tung italiensk sort. De föds upp i produktionsområdet och ges särskilt foder som består av lokal spannmål och restprodukter från lokal ostproduktion. Eftersom det är frågan om en traditionell beteckning enligt artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 2081/92 gäller det traditionella produktionsområdet även om detta är vidsträckt. Det är således möjligt att tillstyrka att beteckningen i fråga avser en jordbruksprodukt med ursprung i en bestämd region och att dess kvalitet och egenskaper har en väsentlig koppling till en geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som därtill hör, i enlighet med artikel 2.3 och 2.2 a andra strecksatsen i ovannämnda förordning.

(4) Beteckningen som registreringsansökan gäller är inte ett namn på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som, visserligen har samband med den ort eller den region där produkten eller livsmedlet från början framställdes eller marknadsfördes men som har blivit den allmänna benämningen på produkten eller livsmedlet i fråga. Den kan således inte anses som en beteckning som blivit generisk enligt artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2081/92.

(5) Beteckningen som registreringsansökan gäller skyddas i bilaterala avtal mellan å ena sidan Italien och å andra sidan Tyskland, Österrike, Frankrike och Spanien.

(6) Följaktligen uppfyller registreringsansökan för denna beteckning de nämnda artiklarna. Den bör således registreras och läggas till i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 [2].

[2] EGT C 148, 21.6.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 813/2000 (EGT L 100, 20.4.2000, s. 5).

(7) Den i artikel 15 i förordning (EEG) nr 2081/92 angivna kommittén har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 skall kompletteras med den beteckning som återfinns i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den ...

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

A. JORDBRUKSPRODUKTER SOM ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM

LIVSMEDEL OCH SOM ANGES I BILAGA I TILL FÖRDRAGET

Köttprodukter

ITALIEN

Salamini italiani alla cacciatora (SUB)

Top