52001AE1119

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2358/71 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde och om fastställande av stödbeloppen för utsädessektorn för regleringsåren 2002/2003 och 2003/2004"

(2001/C 311/07)

Den 17 maj 2001 beslutade rådet att i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 19 juli 2001. Föredragande var Nikoláos Liólios.

Vid sin 384:e plenarsession den 12-13september 2001 (sammanträdet den 12 september) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 92 röster för och 3 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Som kommissionen anger i sitt förslag till ändring av förordningen på detta område(1) har Europeiska unionens utsädessektor på senare år konfronterats med allvarliga problem. Enligt kommissionen kan man konstatera en betydande ökning av odlade arealer och producerade kvantiteter, samtidigt som det skett en ökning i importen och gemenskapens lager. Detta innebär att jämvikten på utsädesmarknaden äventyras. Kommissionen konstaterar även att de sektorsrelaterade utgifter som belastar budgeten har genomgått en ökning som accelererade under 1999 och under 2000 nådde en utgiftsnivå på 109,5 miljoner euro.

1.2. Mot bakgrund av dessa konstateranden föreslår kommissionen följande:

- Förlängning av stöden till utsädessektorn för skördarna 2002/2003 och 2003/2004.

- Avskaffande av åtskillnaden mellan utsäde av Lolium perenne L. i tre olika sorter, och fastställande av ett enhetsstöd för skördarna 2002/2003 och 2003/2004.

- Införande av en stabiliseringsmekanism för produktion av annat utsäde än ris, för vilket det redan finns en sådan. Mekanismen skall vara analog med den som gäller för risutsäde.

2. Kommentarer

2.1. Gemenskapen insåg att situationen för marknaden för vissa utsäden är särpräglad, och antog därför 1971 förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde(2). Denna situation kvarstår och har förvärrats genom nya faktorer, som beror på olika problem i livsmedelskedjan (se även punkt 2.5.5).

2.1.1. Utsädena har stor betydelse för sysselsättningen och producenternas inkomster, den socioekonomiska balansen i många av gemenskapens jordbruksregioner, bevarandet av den biologiska mångfalden och, åtminstone delvis, garantin för utsädesförsörjningen i EU (artikel 33.1 i EG-fördraget).

2.2. Det är ett faktum att situationen på utsädesmarknaden inte gör det möjligt att garantera en skälig inkomst för producenterna, och att det därför krävs produktionsstöd i enlighet med artikel 3.1 i rådets förordning (EEG) nr 2358/71. Det faktum att den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde saknar andra mekanismer (interventionspriser, importkontroll, etc.) påverkar i hög grad marknadens funktion inom ramen för en ordning med ett fast bidrag per 100 kg producerat utsäde.

2.2.1. När det gäller fastställande av stödbeloppen föreslår kommissionen att de nuvarande beloppen skall förlängas, med det enda syftet att kontrollera de sektorsrelaterade utgifter som belastar gemenskapens budget. Detta förslag kan i princip accepteras, men det bör samtidigt påpekas att man har underlåtit något mycket viktigt. I artikel 13 i förordning (EEG) nr 2358/71 omnämns uttryckligen behovet av att ta vederbörlig hänsyn till de mål som anges i artikel 33 i EG-fördraget. I denna artikel slås det fast att ett av den gemensamma jordbrukspolitikens viktigaste mål är att "tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket". Eftersom det inte finns tillräckliga uppgifter och dokumentation i kommissionens förslag kan man tvivla på att detta verkligen är inriktat på detta mål.

2.2.2. Kommissionen föreslår att de stödbelopp som fastställts för de olika utsädessorter som omfattas av den gemensamma marknadsorganisationen skall tillämpas under regleringsåren 2002/2003 och 2003/2004. Fram till 1999 fastställdes dessa belopp årligen inom det så kallade prispaketet. Förordning (EEG) nr 1405/99(3) (om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde och om att fastställa stödbelopp för utsäde för regleringsåren 2000/2001 och 2001/2002) innebar att rådet enligt allmän praxis fastställde stödbelopp för två år i taget. Kommissionen hävdar i sitt förslag att den har tagit hänsyn till de kriterier som fastställs i artikel 3.2 i förordning (EEG) nr 2358/71 mot bakgrund av marknadens förutsebara utveckling. Om detta verkligen har gjorts vore det lämpligt att låta stödbeloppen gälla för flera regleringsår. Då skulle de som är verksamma inom sektorn kunna planera sin verksamhet bättre tack vare mer stabila villkor.

2.3. I bilagan till förslaget finns en förteckning över de utsädessorter som omfattas av den gemensamma marknadsorganisationen. För två av dessa sorter fastställs beloppet till noll, vilket i praktiken innebär att de utesluts ur stödordningen. Det finns en möjlighet att motivera att vissa utsädessorter skall omfattas av stödordningen, genom att man hänvisar till den särskilda marknadssituationen och principen om lika behandling av olika utsädessorter (t.ex. när det gäller bomull). Kommissionen tycks dock inte ha övervägt denna möjlighet.

2.4. Kommissionens förslag om att avskaffa indelningen av utsäde av Lolium perenne L. i tre sorter har redan beslutats av rådet (i förordning (EEG) 1405/99, bilaga I). I sitt yttrande om denna förordning(4) framhåller ESK att fastställandet av ett enhetsstöd för denna utsädessort inte får leda till att stödet till en viss sort minskar och ett antal utsädesproducenter missgynnas. Kommissionen har inte beaktat denna kommentar i sitt förslag.

2.5. Kommissionens förslag om att införa en stabiliseringsmekanism som är analog med den som redan finns för risutsäde innebär dock, till skillnad från de andra två förslagen, en viktig reform av sektorn.

2.5.1. I motiveringen i förslaget är kommissionen mer uppriktig och förklarar att det huvudsakliga motivet för att införa en stabiliseringsmekanism i stödordningen är att begränsa de utgifter som belastar gemenskapens budget. Dessutom visar kommissionen på ett direkt samband mellan fastställande av stödbelopp och införandet av en stabiliseringsmekanism: "Bibehållande av de stödbelopp som gäller för närvarande kan endast godtas om en stabiliseringsmekanism införs som syftar till att sätta rimliga gränser för utgifterna"(5). Denna formulering skulle kunna tolkas som utpressning mot sektorn, något som inte är särskilt smickrande för en EU-institution.

2.5.2. I sitt försök att rättfärdiga införandet av en stabiliseringsmekanism förklarar kommissionen vidare att både arealerna och produktionen inom utsädessektorn har ökat kraftigt, vilket har medfört en ökning av exporten och gemenskapens lager. Om sådana argument inte kompletteras med exakta uppgifter framstår de som tvivelaktiga. Detta kan till exempel gälla arter inom grupperna gräs och småfröiga baljväxter, som båda har ett cykliskt produktionsförlopp. Frö från dessa arter kan enbart användas till utsäde, och lagerföring är därför både naturligt och nödvändigt. Fröproducenterna, som står som ägare till frösorterna, planerar produktionen med utgångspunkt i lagerstorleken och med beaktande av marknadsutsikterna för arten i fråga. Härigenom anpassas marknaden på sikt efter konsumtionen genom självreglering.

2.5.3. Att välja år 1994 till referensår är diskutabelt. De besådda arealerna låg detta år på en lägre nivå än under hela nittiotalet, eftersom tre utsädesproducerande länder anslöt sig till EU 1995. Den importfrihet som utmärker den gällande stödordningen och det faktum att EU har en betydande utsädesimport har stor inverkan på lagerstorleken, vilket påverkar produktionspriserna och de producerade kvantiteterna.

2.5.4. Den cykliska produktionsutvecklingen nådde en topp 1998 för gräs och 1999 för baljväxter. Man kan konstatera en minskning av arealerna och en nedgång i produktionen, vilket kommer att begränsa utgifterna för stöd till denna sektor. Detta är en normal utveckling för fröarter som enbart kan användas till utsäde. Av detta framgår att sektorn kan anpassa sig till både marknadens behov och gemenskapens budget även om det inte finns någon stabiliseringsmekanism.

2.5.5. I kommissionens dokument görs inga hänvisningar till de följdverkningar som införandet av en stabiliseringsmekanism kan få både för producenterna och för stödordningens funktion. Inte heller behandlas den allmänna utveckling som jordbrukssektorn genomgått på senare år och som inneburit en ökning av vissa växtsorter (såsom proteinhaltiga växter och foderväxter för ekologiska användningsområden).

2.5.6. När det gäller stabiliseringsmekanismen anger kommissionen att den skall vara analog med den som redan finns för risutsäde. Hur en stabliseringsmekanism för ris tillämpas beror på särdragen hos stödordningen och marknaden för denna produkt, särdrag som inte är desamma för andra utsädessorter. Lagerföring och cykliska svängningar gäller däremot inte för ris, eftersom ris används som livsmedel.

2.5.7. Tillämpningen av en stabiliseringsmekanism i form av nationella garanterade kvantiteter kan leda till att stödet inte kommer att ligga på samma nivå i hela gemenskapen, vilket strider mot artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2358/71. Det finns risk att stödet till fröodlarna i de olika medlemsstaterna godtyckligt minskar eller avskaffas, eftersom det är fröproducenterna som står som ägare till frösorterna och som planerar produktionens omfattning.

2.5.8. Förslaget till stabiliseringsmekanism är allmänt hållet och odefinierat. Man anger inte hur stora de garanterade maximikvantiteterna skall vara, hur de skall beräknas eller hur relationen mellan överskridna kvantiteter och minskat stöd skall se ut, och man ger inte heller andra grundläggande uppgifter rörande stabiliseringsmekanismen. Kommissionen överlåter mycket viktiga beslut om sektorns framtid på förvaltningskommittén i stället för på rådet, och undviker därmed att höra de övriga institutionerna och ESK.

3. Slutsatser

3.1. ESK instämmer i kommissionens förslag när det gäller att förlänga det nuvarande stödet till utsädessektorn.

3.2. ESK föreslår att rådet och kommissionen undersöker möjligheten att låta detta stöd gälla för en längre period än de närmaste två regleringsåren.

3.3. Kommissionen får kritik av kommittén för att den inte har tagit hänsyn till kommitténs tidigare framförda åsikt att åtskillnaden mellan sorterna inom Lolium perenne L. bör avskaffas. Rådet och kommissionen uppmanas att fastställa ett enhetsstöd för denna utsädessort, för att vissa producenter inte skall missgynnas.

3.4. ESK är positiv till att man undersöker möjligheten att låta ytterligare utsädessorter omfattas av stödordningen.

3.5. Kommittén motsätter sig kommissionens förslag när det gäller införande av en stabiliseringsmekanism i stödordningen, eftersom denna mekanism framstår som oklar, odefinierad, otillräckligt underbyggd och förefaller onödig.

3.6. Bortsett från de utgifter som belastar gemenskapsbudgeten verkar kommissionen inte ha tagit hänsyn till andra viktiga mål i EG-fördraget eller till den allmänna utvecklingen inom EU:s jordbrukssektor.

Bryssel den 12 september 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(2001) 244 slutlig - 2001/0099 (CNS).

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2358/71, av den 26 oktober 1971, EGT L 246, 5.11.1971, s. 1.

(3) EGT L 164, 30.6.1999, s. 17-22.

(4) Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Kommissionens förslag till priser på jordbruksprodukter (1999/2000)", EGT C 169, 16.6.1999, s. 20.

(5) Se motiveringen i KOM(2001) 244 slutlig - 2001/0099 (CNS).