51999IP0247

A4-0247/99

Resolution om meddelandet från kommissionen om en hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram (KOM(98)0605 - C4-0059/99)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande KOM(98)0605- C4-0059/99,

- med beaktande av de förslag till riktlinjer för programmen under perioden 2000-2006, vilka framlagts av Wulf-Mathies, i samråd med Flynn, Fischler och Bonino,

- med beaktande av kommissionens förslag i Agenda 2000,

- med beaktande av kommissionens sjätte återkommande rapport om den socioekonomiska situationen och utvecklingen inom Europeiska unionens regioner,

- med beaktande av den första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning enligt artikel 159 (tidigare artikel 130b) i EG-fördraget och sin resolution av den 19 november 1997 om denna rapport ((EGT C 371, 8.12.1997, s. 89.)),

- med beaktande av sina resolutioner av den 2 juli 1998 om meddelandet från kommissionen «Mot ett program för städer inom Europeiska unionen» ((EGT C 226, 20.7.1998, s. 36.)), den 2 juli 1998 om en förstärkning av EU:s politik för stadsmiljön ((EGT C 226, 20.7.1998, s. 34.)) den 2 juli 1998 om den fysiska planeringen och utvecklingsprogrammet för det europeiska området ((EGT C 226, 20.7.1998, s. 42.)), den 20 mars 1997 om den urbana utvecklingen i AVS-staterna (gemensamma församlingen AVS-EU) ((EGT C 308, 9.10.1997, s. 22.)), den 29 juni 1995 om kommissionens dokument «Europa efter år 2000 - samarbete inom regionplanering» ((EGT C 183, 17.7.1995, s. 39.)),

- med beaktande av sina resolutioner av den 28 oktober 1993 om framtiden för gemenskapsinitiativen inom ramen för strukturfonderna ((EGT C 315, 22.11.1993, s. 245.)), den 17 december 1993 om problem och framtidsutsikter för storstadsområden ((EGT C 20, 24.1.1994, s. 511.)), den 3 maj 1994 ((EGT C 205, 25.7.1994, s. 111.)) och den 28 mars 1996 ((EGT C 117, 22.4.1996, s. 70.)) om gemenskapsinitiativen för stadsområden (Urban),

- med beaktande av sina resolutioner av den 16 december 1988 om miljön i stadsområden ((EGT C 12, 16.1.1989, s. 370.)) och den 12 september 1991 om stadsmiljön ((EGT C 267, 14.10.1991, s. 156.)) och förslaget till resolution om stadsmiljön (B4-0532/95),

- med beaktande av kommissionens grönbok om stadsmiljön (KOM(90)0218) och rådets resolution om denna,

- med beaktande av kommissionens dokument «Europeiska stadgan för kvinnor i städerna: kvinnors rätt till staden»,

- med beaktande av de nya bestämmelserna om jämställdhet som har införts i Amsterdamfördraget i artiklarna 2, 3, 13, 137 och 141,

- med beaktande av att parlamentet i enlighet med artikel 52 i arbetsordningen delegerat beslutanderätten till utskottet för regionalpolitik,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd (A4-0247/99), och av följande skäl:

A. Den stora majoriteten av medborgarna i EU är stadsbor. Drygt 40 procent av dem bor fortfarande i småstäder med mellan 10 000 och 50 000 invånare, medan 20 procent bor i medelstora städer med mellan 50 000 och 250 000 invånare och endast 20 procent i större städer.

B. Det kommer att uppstå nya problem och svårigheter på grund av den kommande utvidgningen och det är särskilt nödvändigt att i förväg hantera dessa problem genom en integrerad europeisk urban politik.

C. Några av miljöproblemen och de sociala problemen i vårt samhälle är koncentrerade till stadsområden och stadsområdena påverkar starkt den globala miljön.

D. I ungefär 100 000 kommuner inom EU hotas städernas infrastruktur av förfall, utarmning och avfolkning till följd av den nya dynamiken inom världsekonomin.

E. Det är nödvändigt att undanröja hindren för kvinnors aktiva deltagande i utvecklingen och planeringen av de urbana tjänsterna, livsmiljön, säkerheten och rörligheten.

F. Europas demokratiska arv står att finna i städer och kommuner; ett starkt engagemang på lokal nivå till förmån för verklig demokrati och hållbar utveckling skulle detta bidra till mera demokratiska institutioner på europeisk nivå och det är nödvändigt att de lokala, regionala och nationella myndigheterna samt gemenskapens institutioner gör ett tydligt åtagande för att främja de underrepresenterade gruppernas deltagande i alla instanser och på alla planerings- och beslutsnivåer.

G. Av kommissionens meddelande «Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser» (KOM(96)0067-C4-0148/96) och av den resolution om detta som antogs av Europaparlamentet den 16 september 1997 ((EGT C 304, 6.10.1997, s. 50.)) framgår det att det råder ett behov av att jämställdheten mellan kvinnor och män införlivas i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser.

H. Över 400 kommuner i Europa har gått samman i en kampanj för hållbara städer i Europa, till följd av utfästelserna i Agenda 21 om en hållbar utveckling på det lokala planet. Finansieringen av denna kampanj har dock försenats på grund av avsaknaden av en rättslig grund, som ännu inte har fastställts.

I. Strukturfonderna är EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja åtgärder som inriktar sig på en hållbar utveckling i städerna och lika möjligheter.

J. Kommissionen föreslår i Agenda 2000 att stadsdimensionen skall ingå som en integrerad beståndsdel av strukturfondsinterventionerna och anser att gemenskapsinitiativet Urban inte behövs; konstaterar emellertid att stadsmiljöproblem också förekommer utanför strukturfondsområden och att man måste ta itu med befintliga behov.

K. Största delen av gemenskapens politik har en inverkan på städerna. Denna inverkan tas inte i tillräcklig grad i betraktande.

L. Det behövs en verklig europeisk politik för fysisk planering av det slag som det finns ansatser till i förslaget till ett europeiskt planeringsperspektiv (ESDP) framlagt vid det möte som ministrarna med ansvar för fysisk planering i medlemsstaterna höll i Noordwijk i Nederländerna den 9 och 10 juni 1997.

M. Europeiska unionen kan spela en viktig roll på det internationella planet för att bemöta de utmaningar som städerna innebär och stödja ett decentraliserat samarbete i enlighet med resolutionerna 1996 om FN:s Habitat II-förfarande.

N. Att EU:s institutioner är förlagda till europeiska städer påverkar i betydande grad stadsutvecklingen och lokalsamhällena och den allmänna opinionen.

O. För att de utmaningar som en hållbar stadsutveckling innebär skall kunna bemötas är det en förutsättning att handlingsprogrammet på europeisk nivå följs upp.

Handlingsprogrammet

1. Parlamentet välkomnar Europeiska kommissionens initiativ att framlägga ett handlingsprogram för städerna med 24 åtgärder som skall vidtas så att stadsfrågor kan bli föremål för ett samordnat grepp inom politiken på europeisk nivå; anser att detta handlingsprogram för städerna är ytterligare ett viktigt steg i riktning mot en stadsagenda för Europeiska unionen,

2. beklagar dock bristen på specifika detaljer när det gäller de fyra föreslagna politiska målen och avsaknaden av lämpliga rättsliga grunder; begär att hänvisningar till hållbara transportsätt, system för skatteincitament, «grönare» metoder för lokala myndigheters upphandling, förbindelser mellan EU-städer och instrument för hållbarhet utvidgas och förstärks,

3. uppmanar ministerrådet och medlemsstaterna att erkänna att flera av gemenskapens politikområden fortlöpande påverkar städerna och slutligen utveckla en lagstiftning för att gemenskapen skall kunna spela en mera framträdande roll inom stadspolitiken; uppmanar medlemsstaterna att formellt anta Europarådets stadga om lokalt självstyre,

4. uppmanar medlemsstaterna och rådet att snabbt anta förslaget till ESDP eftersom detta står i stark växelverkan med handlingsprogrammet för en hållbar utveckling i städerna; uppmärksamgör dem på att det behövs flera tyngdpunktsområden för stadsutvecklingen i Europa,

Städernas roll inom den politiska uppbyggnaden av Europa

5. välkomnar de möjligheter till att städerna skall kunna gå samman i nätverk och samarbeta, vilka föreslagits av Europeiska unionen; uppmanar kommissionen att också uppmuntra olika samhällen med liknande socioekonomiska och naturliga egenskaper att delta samt stödja permanenta nätverk där städerna utbyter rön och förslag,

6. uppmanar kommissionen och de kommunala förvaltningarna att stärka partnerskapskulturen och det delade ansvaret, inte bara när det handlar om att genomföra olika former av europeisk politik eller strukturåtgärder, utan också vid själva utformandet av politiken; förlitar sig på att företrädarna för lokala och regionala organ i Regionkommittén i fortsättningen skall vara valda på demokratisk väg,

7. uppmanar kommissionen att på lång sikt stödja kampanjen för hållbara städer i Europa, som skulle vara en oumbärlig partner vid genomförandet av Aalborgstadgan och EU:s handlingsprogram för en hållbar utveckling i Europeiska unionens städer,

Strukturfonderna och stadsutvecklingen

8. uppmanar ministerrådet att i samband med strukturfondsreformen se till att:

- aktörer på det lokala planet får medverka vid förberedelserna inför samt övervakningen och utvärderingen av programmen,

- helhetsbetoning uppmuntras, till förmån för synergi mellan stads- och landsbygdsutvecklingen,

- decentraliserade samarbetsåtgärder mellan regionerna gynnas,

- gemenskapsinitiativet Urban får fortsätta, med särskild tonvikt på små och medelstora städer,

- lokala näringslivsstrukturer och -strategier förstärks, med ökade anslag för lokala utvecklings- och sysselsättningsinitiativ eller åtgärder av annat slag, såsom lokala sysselsättningspakter och projekt inom den sociala ekonomin,

9. välkomnar kommissionens riktlinjer med gemenskapsprioriteringar för de kommande planerna för den regionala utvecklingen; anser att en hållbar utveckling i städerna klart bör gynnas i detta dokument och det bör fastslås vilka indikatorer på detta som skall användas vid urvalet, övervakningen och utvärderingen av strukturåtgärderna i städer,

10. uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, vid de konkreta åtgärderna för integration av stadsutvecklingen i strukturfondsprogrammen samt i övriga gemenskapsprogram av relevans för stadsutvecklingen, utgå från gatan (i stället för som hittills endast från kvarteret) som grundläggande rumsenhet för planering, övergripande och integrerade åtgärder samt städernas identitet,

11. uppmanar kommissionen att främja innovativa åtgärder enligt principen om «ekologiska fotavtryck» så att städerna i högre grad skall kunna hållbart integreras inom sina respektive regioner, något som bör ske med iakttagande av en politik avsedd att skapa en fungerande blandad struktur och främja den sociala integrationen, för att skapa bättre boendeförhållanden och mera välutrustad kommunal boendemiljö och stärka identiteten i närmiljön,

12. uppmanar kommissionen att förenkla reglerna för handhavandet av strukturfondsfinansierade pilotprojekt i städerna för att därigenom minska dröjsmålen med betalningarna och underlätta uppkomsten av synergi på det lokala planet,

Utvecklingen i städerna med hänsyn till andra former för gemenskapens politik eller andra gemenskapsinitiativ

13. uppmanar rådet och kommissionen att göra en översyn av politiken för de transeuropeiska transportnäten för att:

- prioritera de regionala förbindelserna mellan stora och små eller medelstora centrum, vilka avskurits från varandra av infrastrukturen för långdistanskommunikationer,

- verka till förmån för infrastrukturer och åtgärder som minskar person- och lastbilstrafikens tryck på stadskärnorna,

- tillåta finansiering av projekt för rörlighet i städerna för att skapa ökad mångfald inom samfärdseln och stabilisera efterfrågan på rörlighet,

14. uppmanar rådet och kommissionen att verka till förmån för trafik av ett slag som inte belastar miljön (fotgängar-, cykel- och kollektivtrafik) samt intermodalitet,

15. uppmanar kommissionen att på samtliga nivåer där handlingsprogrammet för städer tillämpas ta hänsyn till kvinnors särskilda intressen i städerna, i synnerhet följande:

- deras underrepresentation på politiska beslutsfattande poster och deras låga deltagande i det offentliga livet,

- det faktum att de i större utsträckning än männen dagligen är beroende av offentliga tjänster såsom transporter, daghem och grönområden,

- deras särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, vilket gör dem mer utsatta för fattigdom och utslagning,

- det ökande antalet ensamstående föräldrar som till största del består av kvinnor,

- deras annorlunda utgångspunkt vad gäller säkerhet och rörlighet i stadsmiljö,

16. uppmanar kommissionen att utreda vilka rättsliga eller skattepolitiska åtgärder som kunde vidtas i fråga om markanvändningen för att inom Europeiska unionen motverka den ökade exploateringen av marken och den ökande urbaniseringen,

17. uppmanar rådet och kommissionen att främja nyskapande och effektiva former för såväl skatterationalisering och skattesamordning som decentralisering och omfördelning av de ekonomiska resurserna för att kunna garantera de lokala myndigheterna möjligheten att göra offentliga investeringar för att förhindra att städerna förfaller och att de offentliga tjänsterna i städerna försämras samt för att stärka de initiativ för städerna som syftar till att skapa sysselsättning och till att förbättra medborgarnas livskvalitet,

18. anser att en multikulturell miljö hädanefter måste vara ett element som stärker kreativitet och fredlig samexistens och understryker att en omfattande prioritering måste ges till att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och hotet om social utslagning och marginalisering av invandrare, samt att man måste organisera informationskampanjer för att göra lokalbefolkningen mer medveten om problemet,

Unionens internationella roll

19. uppmanar de europeiska institutionerna och regeringarna att se till att Habitat II-förfarandet följs upp på lämpligt sätt, i synnerhet

- genom att stärka det internationella decentraliserade samarbetet mellan städerna, såsom inom programmen MED-Urbs, AL-Urbs eller Asia-Urbs,

- genom att främja partnerskap eller ömsesidiga åtgärder mellan å ena sidan städer i Europa och å andra sidan ekonomiskt och socialt instabila samhällen i uländerna, för att uppmuntra till hållbar utveckling, rättvis handel och ökat socialt och kulturellt medvetande,

- genom att stödja initiativ som tagits på lokalsamhällsbasis i dessa länder genom bidrag, lån och tekniskt bistånd,

20. uppmanar kommissionen att inom ramen för samarbetet mellan EU och AVS-länderna utforma och genomföra en politik för hållbar utveckling i städerna varvid det nära sambandet mellan stads- och landsbygdsutveckling bör beaktas, liksom också behovet av att komma till rätta med inflyttningstrycket till stadsområdena,

Hur åtgärdsplanen för städerna bör följas upp

21. föreslår att fyra åtgärdsprogram för städerna skall igångsättas såsom delar av en politisk helhet, efter samråd med Europaparlamentet och såsom en uppföljning av handlingsprogrammet:

- Ökat ekonomiskt välstånd och ökad sysselsättning

- Mera jämlikhet, samhällsdelaktighet och förnyelse

- Skydd för stadsmiljön och en bättre stadsmiljö

- Bidrag till god stadsförvaltning och till beslutsfattande och ansvarstagande på lokal nivå,

22. anser att nästa åtgärd bör bestå i att det antas en stadsagenda med beaktande av:

- resultaten av de överläggningar som förts mellan regeringarna om frågor i samband med fysisk planering i Europa,

- de viktigaste rön som gjorts vid jämförande undersökningar av förhållandena i Europas städer,

- en förteckning över indikatorer på hållbar utveckling i stadsområden,

- de första rönen som gjorts i samband med genomförandet av Agendan Habitat II och med att stadspolitiken gjorts till en integrerad del av strukturfonderna,

23. uppmanar kommissionen att lägga fram ett omfattande förslag om den framtida interna mekanism som skall ligga till grund för genomförandet av en samordning av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder som är relevanta för utvecklingen av städerna (i synnerhet med utgångspunkt i integrationen i strukturfonderna); anser att detta ansvar skall ligga på en kommissionsledamot och att det måste göras en förebyggande och regelbunden intern utvärdering av förslagens konsekvenser för stadspolitiken genom ett system för bedömning av stadsutveckling, vilket tagits fram i brett samförstånd,

24. uppmanar med kraft EU:s institutioner att intensifiera sitt samarbete med de lokala myndigheterna i de städer där institutionerna är förlagda, för att därigenom uppmuntra till en hållbar politik i städerna,

25. uppmanar EU:s institutioner att utveckla en intern miljöredovisning och anta en plan för hållbar rörlighet för var och en av dessa förläggningsorter,

26. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till medlemsstaterna, rådet, kommissionen och de huvudsakliga europeiska nätverken för städer och kommuner.