51996AG0911(03)

GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 43/96 antagen av rådet den 27 juni 1996 inför antagandet av rådets direktiv nr 96/ /EG av den ... om system för befraktning och prissättning inom området nationella och internationella transporter av varor på inre vattenvägar inom gemenskapen (96/C 264/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna röstningsförfarandet (3), och

med beaktande av följande:

De tilltagande problem som rör överbelastning av vägtrafikleder och järnvägslinjer, transportsäkerheten, miljön, energisparande och medborgarnas livskvalitet kräver i allmänhetens intresse en längre driven utveckling och ett bättre utnyttjande av transportmöjligheterna på inre vattenvägar, genom bland annat förbättrad konkurrenskraft för dessa transporter.

Olikheterna i nationell lagstiftning i fråga om sätten att kommersiellt bedriva transport på inre vattenvägar gynnar inte den inre marknadens funktion inom denna sektor, och därför bör på gemenskapsnivå gemensamma bestämmelser införas för hela marknaden för transport på inre vattenvägar, i enlighet med rådets resolution av den 24 oktober 1994 om strukturella förbättringar av transport på inre vattenvägar (4).

För den inre marknadens funktion, krävs det i fråga om varutransporter på inre vattenvägar att system med befraktning i turordning anpassas i riktning mot större kommersiell smidighet i syfte att skapa ett system med fri befraktning och fri prissättning för transporter.

För detta ändamål bör en övergångsperiod föreskrivas med en successiv begränsning av tillämpningsområdet för systemet med befraktning i turordning för att transportörerna skall kunna anpassa sig till den fria marknadens villkor och i förekommande fall genomföra former för kommersiella sammanslutningar som är bättre anpassade till avlastarnas logistiska behov.

Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen är det både nödvändigt och tillräckligt att på gemenskapsnivå fastställa en enhetlig tidsplan för successiv liberalisering av marknaden, samtidigt som ansvaret för genomförandet av liberaliseringen överlåts på medlemsstaterna.

Det är viktigt att anta bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på den aktuella transportmarknaden om en allvarlig störning skulle inträffa, och för detta ändamål bör kommissionen ges befogenhet att vidta lämpliga åtgärder i enlighet med förfarandet med den rådgivande kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv avses med

a) system med befraktning i turordning: ett system som består i att transportförfrågningar från kundkretsen fördelas i en befraktningspool till fastställda priser och enligt offentliggjorda villkor, i den ordning som fartygen blir tillgängliga efter lossning. Transportörerna erbjuds, i den ordning de anmält sig till turordningen, att välja ut en transport bland dem som bjuds ut. De som inte väljer behåller likväl sin plats i turordningen,

b) transportör: den som äger eller bedriver transport med ett eller flera fartyg på inre vattenvägar,

c) behörig myndighet: myndighet som av medlemsstaten utsetts att förvalta och organisera systemet med befraktning i turordning,

d) allvarlig marknadsstörning: uppträdande på marknaden för varutransport på inre vattenvägar av specifika problem av ett slag som kan medföra ett allvarligt och eventuellt bestående överskott av utbud i förhållande till efterfrågan och som innebär ett allvarligt hot mot den ekonomiska stabiliteten och överlevnaden för ett betydande antal företag som transporterar varor på inre vattenvägar, under förutsättning att de kort- och medellångsiktiga prognoserna på den aktuella marknaden inte visar betydande och varaktiga förbättringar.

Artikel 2

Inom området nationella och internationella varutransporter på inre vattenvägar inom gemenskapen, skall avtal ingås fritt mellan berörda parter och priser förhandlas fritt.

Artikel 3

Med undantag från artikel 2 får medlemsstaterna under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2000 upprätthålla ett system med obligatoriska minimitaxor och system med befraktning i turordning under förutsättning

- att de villkor som räknas upp i artikel 4, 5 och 6 efterlevs, och

- att systemen med befraktning i turordning och de fastställda priserna är fritt tillgängliga på samma villkor för alla transportörer i medlemsstaterna.

Artikel 4

Under den övergångsperiod som avses i artikel 3 skall följande undantas från tillämpningsområdet för befraktningssystem i turordning:

a) Transporter av olja och gas, flytande och torr last i bulk, specialtransporter av tungt och odelbart gods, containertransporter, transporter inom hamnområden, alla slags transporter för egen räkning samt alla slags transporter som redan utförs utanför systemet med befraktning i turordning.

b) Transporter som inte kan utföras effektivt av dessa system, bland annat

- transporter som kräver utrustning för godshantering,

- kombinerade transporter, det vill säga transporter med flera olika transportmedel där de huvudsakliga sträckorna utgörs av inre vattenvägar och där de inledande och/eller avslutande sträckorna, som skall vara så korta som möjligt, antingen utgör väg eller järnväg.

Artikel 5

Under den övergångsperiod som avses i artikel 3 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att så långt som möjligt göra systemen med befraktning i turordning mer flexibla, bland annat genom att

- föreskriva möjlighet för avlastarna att ingå avtal om flera transporter, det vill säga en serie på varandra följande transporter utförda av ett och samma fartyg,

- föreskriva att enstaka eller upprepade transporter, som erbjudits två gånger efter varandra inom systemet med befraktning i turordning utan att ha funnit någon användare, skall tas ur detta system och förhandlas fritt.

Artikel 6

Inom en frist på två år från och med ikraftträdandet av detta direktiv skall de medlemsstater som berörs av systemen med befraktning i turordning vidta nödvändiga åtgärder för att avlastarna fritt skall kunna välja mellan följande tre slag av avtal:

- Tidsavtal, inbegripet hyresavtal, enligt vilket transportören ställer ett eller flera fartyg med besättning till en kunds exklusiva förfogande för en fastställd tid för att transportera de varor den senare anförtror honom mot betalning av ett fastställt dagsbelopp. Avtalet skall ingås fritt mellan parterna.

- Tonnageavtal enligt vilket transportören förbinder sig att under en i avtalet fastlagd period transportera ett fastställt antal ton mot betalning av en fraktavgift per ton. Avtalet skall ingås fritt mellan parterna; det måste omfatta betydande godsmängder.

- Avtal om enstaka eller upprepade transporter.

Artikel 7

1. Vid allvarlig störning på marknaden får kommissionen, utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1101/89 av den 27 april 1989 om strukturella förbättringar inom inlandssjöfarten (5), på en medlemsstats begäran, vidta lämpliga åtgärder, bland annat åtgärder som syftar till att förhindra alla nya ökningar av den transportkapacitet som erbjuds på den ifrågavarande marknaden. Beslutet skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 8.2.

2. Om en medlemsstat begär lämpliga åtgärder, skall beslut fattas inom tre månader efter det att begäran har mottagits.

3. En medlemsstats begäran om att lämpliga åtgärder skall vidtas skall åtföljas av alla uppgifter som krävs för en bedömning av den ekonomiska situationen inom sektorn i fråga, bland annat

- uppgifter om genomsnittkostnader och priser för olika slags transporter,

- uppgift om i vilken grad lastutrymmet har utnyttjats,

- prognoser om utvecklingen av efterfrågan.

Upplysningarna får endast användas i statistiskt syfte. Det är förbjudet att använda dem för beskattningsändamål och att vidarebefordra dem till tredje man.

4. De beslut som fattas i enlighet med denna artikel, vilka inte får gällä längre än störningen på marknaden varar, skall medlemsstaterna utan dröjsmål underrättas om.

Artikel 8

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom direktiv 91/672/EEG (6).

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, i förekommande fall genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras, och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 1 januari 1997 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras, skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall genast till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 10

Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den . . .

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT nr C 318, 29.11.1995, s. 8.

(2) EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 96.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 13 februari 1996 (EGT nr C 65, 4.3.1996, s. 32), rådets gemensamma ståndpunkt av den . . . (ännu ej offentliggjord i EGT) och Europaparlamentets beslut av den . . . (ännu ej offentliggjort i EGT).

(4) EGT nr C 309, 5.11.1994, s. 5.

(5) EGT nr L 116, 28.4.1989, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr . . ./96 (se s. 1 i denna EGT).

(6) EGT nr L 373, 31.12.1991, s. 29. Direktivet ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

REDOGÖRELSE FÖR RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

Kommissionen översände den 15 september 1995 till rådet ett förslag till direktiv på grundval av artikel 75 i EG-fördraget om systemen för befraktning och prissättning inom området för nationella och internationella transporter av varor på inre vattenvägar inom gemenskapen (1).

Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 13 februari 1996 (2). Ekonomiska och sociala kommittén avgav sitt yttrande den 23 november 1995 (3).

Med beaktande av dessa yttranden översände kommissionen den 22 april 1996 till rådet ett ändrat förslag (4).

Rådet antog den gemensamma ståndpunkten enligt artikel 189c i EG-fördraget den 27 juni 1996.

II. SYFTET MED FÖRSLAGET

Kommissionens förslag syftar till att stegvis avreglera marknaden för transport på inre vattenvägar genom att avskaffa de system för turordning för vissa transporter som fortfarande finns i Belgien, Frankrike och Nederländerna. För att den inre marknaden skall kunna fungera bättre är det nödvändigt att de åtgärder för avreglering som antas harmoniseras till sitt innehåll och samordnas i tiden. Den angivna övergångsperioden sträcker sig fram till den 1 januari 2000 och medger upprätthållandet av turordningen för vissa transporter. I övrigt är förslaget till direktiv en av delarna i ett paket där det även ingår åtgärder för att minska överkapaciteten genom en ny uppdelning inom gemenskapen, som syftar till att främja investeringar i terminaler för inre vattenvägar.

III. GENOMGÅNG AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Den gemensamma ståndpunkt som antogs av rådet, som i stora drag följer kommissionens förslag, skiljer sig ändå från detta på vissa punkter. Nedan följer de ändringar som antagits av rådet.

Artikel 1

Artikel 1 b har omformulerats för att säkerställa att transportörer också skall omfattas av direktivet (inte bara av ägarna). Rådet har inte bedömt det som nödvändigt att definiera transportören genom uppräkning av alla förekommande fall.

Artikel 2

Rådet har låtit begreppet befraktningspool utgå, eftersom det inte föreföll nödvändigt.

Artikel 4

Rådet har bedömt det som lämpligt att slå ihop artiklarna 4 och 5 i kommissionens förslag till en artikel där alla de transporter som inte omfattas av befraktningssystemet i turordning återfinns. Rådet beslöt vidare att utelämna de "transorter av ny typ" som omnämndes i tredje strecksatsen i den förutvarande artikel 5, eftersom definitionen av dessa transporter inte var tillräckligt klar och dessutom omfattades dessa transporter av det som sägs i punkt b.

Artikel 6 (tidigare artikel 7)

Rådet gjorde ett förtydligande av redaktionell karaktär i första stycket, så att det klart skall framgå att endast de medlemsstater som tillämpar turordningssystemet berörs av denna artikel.

Artikel 7 (tidigare artikel 8)

Rådet bedömde det som lämpligt att i första stycket klargöra att förordning (EEG) nr 1101/89 fortsatt skall tillämpas oberoende av om det förekommer några allvarliga marknadsstörningar när det gäller marknaden för transport på inre vattenvägar. Därutöver beslutades att kommissionen kan vidta ågärderna som nämns endast på begäran av en medlemsstat och inte av eget initiativ.

Artikel 9 (tidigare artikel 10)

Rådet beslöt att i första stycket godkänna den 1 januari 1997, dvs. det datum som Europaparlamentet föreslagit (ändringsförslag nr 9).

IV. EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG

1. Ändringsförslag från Europaparlamentet som har godtagits av kommissionens och godkänts av rådet

Rådet följde upp kommissionen förslag genom att i artikel 9 behålla (tidigare artikel 10) datumet den 1 januari 1997, vilket framgår av ändringsförslag nr 9.

2. Europaparlamentets ändring som har godtagits av kommissionen men inte godkändes av rådet

Rådet godkände inte ändringsförslag nr 1 som syftar till att lägga till ett fjärde stycke (nytt) i ingressen, eftersom rådet anser att detta inte motsvarar direktivets bestämmelse och dessutom redan finns angivet i förordning (EEG) nr 1101/89.

3. Förslag till ändringar från Europaparlamentet, som kommissionen inte har godtagit och som inte godkänts av rådet

Rådet godkände inte de ändringsförslag från parlamentet som kommissionen inte godtog.

När det gäller ändringsförslag nr 2, anser rådet att det inte finns någon anledning att motsätta sig marknadskrafterna och har därför inte godkänt detta ändringsförslag. Av samma skäl tillbakavisade rådet ändringsförslag nr 3 som är kopplat till ändringsförslag nr 2.

När det gäller ändringsförslag nr 4 kunde rådet inte ansluta sig till Europaparlamentets bedömning om att avskaffandet av turordningen hade kommit in på ett sent stadium. Rådet godkände därför inte heller ändringsförslag nr 4.

När det gäller ändringsförslag nr 5 ansåg rådet inte att det var lämpligt att godkänna det eftersom texten i kommissionens förslag definierar en sådan allvarlig marknadsstörning på samma sätt som i rådets förordning (EEG) nr 3916/90, som gäller vilka åtgärder som skall vidtas om det inträffar en kris på marknaden för vägbundna transporter.

Ändringsförslag nr 6 godkändes inte av rådet, eftersom den 1 januari 2000, dvs. det datum som anges i kommissionens förslag, är mycket mer realistiskt och dessutom ligger närmare det datum som föreskrivs i vissa medlemsländer.

När det gäller ändringsförslag nr 7, godkände rådet inte detta eftersom den gällande förordningen (EEG) nr 1101/89 reglerar de två aspekter som aktualiseras genom denna ändring, dvs. ordningen "gammal för ny" och uppdelningen, även ger en tidsfrist på tre år för att lägga fram ett förslag till ändring. Rådet ansåg följaktligen att det var alltför tidigt att i detta direktiv införa skyldigheten att lägga fram ett sådant förslag före den 1 januari 1998.

Ändringsförslag nr 8 godkändes inte av rådet. Den kommitté som skall inrättas enligt artikel 8 är en "klassisk" kommitté av den typ som bl.a. anges i rådets förordning (EEG) nr 3916/90, som gäller vilka åtgärder som skall vidtas om det inträffar en kris på marknaden för vägbundna varutransporter.

När de gäller ändringsförslag nr 10 ansåg rådet att det inte var relevant att - i form av ett ändringsförslag - i ett direktiv (som riktar sig till medlemsstaterna) inkludera en förteckning över kommissionens åtaganden.

(1) EGT nr C 318, 29.11.1995, s. 8.

(2) EGT nr C 65, 4.3.1996, s. 96.

(3) EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 96.

(4) Ännu inte offentliggjort i EGT.