51995PC0183

Förslag till rådets beslut om EG:s godkännande av konventionen om handel med spannmål och konventionen om livsmedelsstöd, vilka utgör det internationella spannmålsavtalet från 1995 (95/C 191/03) KOM(95) 183 slutlig - 95/0115(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 18 maj 1995)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 113 och 130y i detta i förbindelse med artikel 228.2 första meningen och punkt 3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

med beaktande av följande:

Konventionen om handel med spannmål och konventionen om livsmedelsstöd, vilka utgör det internationella spannmålsavtalet från 1995 har förhandlats fram för att ersätta det internationella spannmålsavtalet från 1949. Avtalet är öppet till den 30 juni 1995 för undertecknande och framlagt för ratificering, godtagande eller godkännande.

Enligt artikel 130u i fördraget skall gemenskapens politik på området utvecklingssamarbete gynna hållbar ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna, en harmonisk och gradvis integration i världsekonomin och bekämpande av fattigdom i dessa länder.

Tillämpningen av det internationella spannmålsavtalet från 1995 medför delvis, vad livsmedelsstöd beträffar, både åtgärder av gemenskapen och av medlemsstaterna.

Alla medlemsstater har meddelat sin avsikt att bli fördragslutande part till konventionen om livsmedelsstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Konventionen om handel med spannmål från 1995 och konventionen om livsmedelsstöd från 1995 vilka utgör det internationella spannmålsavtalet från 1995 godkänns på Europeiska gemenskapens vägnar.

Texten till konventionerna är bifogad detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande skall utse den person som skall vara bemyndigad att underteckna de två konventionerna och att låta deponera godkännandeinstrumenten.

Artikel 3

Europeiska gemenskapen gör följande förklaring vid undertecknandet och depositionen av godkännandeinstrumentet för konventionen om handel med spannmål:

"Då Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige blev medlemmar av Europeiska gemenskapen den 1 januari 1995, ansluter de sig inte längre individuellt till denna konvention utan täcks av gemenskapens anslutning till konventionen. Europeiska gemenskapen förbinder sig även att utöva de rättigheter och fullgöra de skyldigheter som denna konvention föreskriver för dessa tre länder."

1995 ÅRS INTERNATIONELLA SPANNMÅLSAVTAL

INGRESS

DETTA AVTALS SIGNATÄRER HAR

MED BEAKTANDE AV att 1949 års internationella veteavtal vid ett flertal tillfällen har omprövats, förnyats, uppdaterats och förlängts, vilket har lett till undertecknandet av 1986 års internationella veteavtal,

MED BEAKTANDE AV att bestämmelserna i 1986 års internationella veteavtal, som dels består av 1986 års konvention om vetehandel och dels 1986 års konvention om livsmedelsbistånd, vars löptid har förlängts, kommer att upphöra att gälla den 30 juni 1995 och att det är önskvärt att ett nytt avtal ingås för en ny period,

KOMMIT ÖVERENS OM ATT 1986 års internationella veteavtal skall uppdateras och ges det nya namnet 1995 års internationella spannmålsavtal, vilket skall bestå av två skilda juridiska instrument, nämligen

a) 1995 års konvention om spannmålshandel och

b) 1995 års konvention om livsmedelsbistånd,

och att antingen dessa konventioner eller, i förekommande fall, endera av dem, skall inges till de berörda regeringarna för undertecknande och ratificering, antagande eller godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella eller institutionella förfaranden.

1995 ÅRS KONVENTION OM SPANNMÅLSHANDEL

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Denna konvention har följande syften:

a) Att i alla avseenden främja internationellt samarbete om spannmålshandel, särskilt i den mån som denna handel påverkar situationen vad beträffar spannmål för konsumtion.

b) Att främja tillväxten av den internationella spannmålshandeln och att säkerställa ett så fritt flöde som möjligt inom denna handel, inbegripet att avlägsna handelshinder och illojal och diskriminerande praxis, vilket ligger i alla deltagarstaters intresse, i synnerhet utvecklingsländernas.

c) Att i största möjliga mån bidra till de internationella spannmålsmarknadernas stabilitet, vilket ligger i alla deltagarstaters intresse, att förbättra livsmedelssituationen i världen och att bidra till utvecklingen i länder vars ekonomi till stor del är beroende av kommersiell försäljning av spannmål.

d) Att tillhandahålla ett forum för informationsutbyte och diskussioner om deltagarstaternas angelägenheter i samband med spannmålshandeln.

Artikel 2

Definitioner

I denna konvention används följande beteckningar med de betydelser som här nedan anges:

1. a) rådet: Internationella spannmålsrådet som tillsattes genom 1949 års internationella veteavtal och vars fortsatta existens fastställs i artikel 9.

b) i) deltagarstat: part i denna konvention.

ii) exporterande deltagarstat: en deltagarstat som ges denna beteckning enligt artikel 12.

iii) importerande deltagarstat: en deltagarstat som ges denna beteckning enligt artikel 12.

c) exekutivkommittén: den kommitté som tillsätts enligt artikel 15.

d) kommittén för marknadsvillkor: den kommitté som tillsätts enligt artikel 16.

e) spannmål: korn, majs, hirs, havre, råg, sorghum, rågvete och vete samt produkter därav, och sådana andra spannmål och produkter som kan komma att omfattas av rådets beslut.

f) i) köp: ett köp av spannmål för import eller en kvantitet spannmål som köpts för import, beroende på sammanhanget.

ii) försäljning: en försäljning av spannmål för export eller en kvantitet spannmål som sålts för export, beroende på sammanhanget.

iii) när det i denna konvention hänvisas till ett köp eller en försäljning skall denna hänvisning inte endast avse köp eller försäljning mellan de berörda statliga organen utan även köp eller försäljning mellan enskilda näringsidkare och köp eller försäljning mellan en enskild näringsidkare och det berörda statliga organet.

g) särskild votering: en votering som kräver minst två tredjedelar av de röster (beräknade enligt artikel 12) som avgivits av de exporterande deltagarstater som är närvarande och deltar i voteringen och minst två tredjedelar av de röster (beräknade enligt artikel 12) som avgivits av de importerande deltagarstater som är närvarande och som deltar i voteringen, räknade var för sig.

h) skördeår eller räkenskapsår: perioden 1 juli-30 juni påföljande år.

i) arbetsdag: en arbetsdag på rådets huvudkontor.

2. Varje hänvisning i denna konvention till regering eller regeringar eller deltagarstat skall tolkas som att den omfattar en hänvisning till Europeiska gemenskapen (nedan kallad EG). När det gäller EG skall följaktligen varje hänvisning i denna konvention till en regerings underskrift eller deponering av ratifikationsinstrument, antagandeinstrument eller godkännandeinstrument, anslutningsinstrument eller förklaring om preliminär tillämpning tolkas som att den omfattar den behöriga EG-myndighetens undertecknande eller förklaring om preliminär tillämpning på EG:s vägnar samt deponering av det instrument som enligt EG:s institutionella förfaranden skall deponeras i samband med ingåendet av ett internationellt avtal.

3. Varje hänvisning i denna konvention till regering eller regeringar eller medlemsstat skall vid behov anses omfatta varje tydligt tullområde enligt Allmänna tull- och handelsavtalet eller avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen.

Artikel 3

Information, rapporter och undersökningar

1. För att underlätta uppnåendet av målen i artikel 1 och för att utöka utbytet av synpunkter på rådets möten och fortlöpande tillhandahålla information som ligger i deltagarstaternas intressen, skall bestämmelser fastställas om regelbunden rapportering och regelbundet informationsutbyte samt om särskilda undersökningar avseende spannmål som vid behov skall genomföras med huvudsaklig inriktning på

a) tillgång, efterfrågan och marknadsvillkor,

b) utvecklingen i olika nationers inhemska politik och dess effekter på den internationella marknaden,

c) utvecklingen vad avser förbättring och utökning av handel, förbrukning, lagring och transport, särskilt i utvecklingsländer.

2. För att förbättra insamlingen och presentationen av information med avseende på de rapporter och undersökningar som avses i punkt 1 i denna artikel och för att göra det möjligt för fler deltagarstater att delta direkt i rådets arbete samt för att komplettera de riktlinjer som rådet redan har givit under sina möten, skall en kommitté för marknadsvillkor tillsättas. Denna kommittés möten skall vara öppna för alla medlemmar av rådet. Kommittén skall ha de funktioner som anges i artikel 16.

Artikel 4

Samråd om marknadsutvecklingen

1. Om kommittén för marknadsvillkor under sin fortlöpande undersökning av marknaden, enligt artikel 16, är av den åsikten att utvecklingen inom den internationella spannmålshandeln utgör ett allvarligt hot mot deltagarstaternas intressen, eller om verkställande direktören på eget initiativ eller på begäran från någon av rådets medlemmar fäster kommitténs uppmärksamhet på en sådan utveckling, skall kommittén omedelbart rapportera aktuella fakta till exekutivkommittén. När kommittén för marknadsvillkor på detta sätt informerar exekutivkommittén skall den särskilt uppmärksamma de förhållanden som hotar att påverka deltagarstaternas intressen.

2. Exekutivkommittén skall inom tio arbetsdagar sammanträffa för att granska en sådan utveckling och, om den anser det lämpligt, begära att rådets ordförande sammankallar ett möte för att överväga situationen.

Artikel 5

Kommersiella köp och särskilda transaktioner

1. I denna konvention avses med kommersiellt köp ett köp enligt definitionen i artikel 2 som genomförs i enlighet med normal handelspraxis inom den internationella handeln och som inte omfattar de transaktioner som avses i punkt 2 i denna artikel.

2. I denna konvention avses med en särskild transaktion en transaktion som omfattar särskilda villkor som införts av en berörd deltagarstats regering och som inte genomförs i enlighet med normal handelspraxis. Särskilda transaktioner omfattar följande:

a) Försäljning på kredit där räntor, betalningstermin och andra relaterade villkor till följd av statlig intervention inte motsvarar de kommersiella räntor, betalningsterminer eller villkor som gäller på världsmarknaden.

b) Försäljning där medlen till spannmålsköpet erhålls genom ett lån, som är knutet till spannmålsköpet, från den exporterande deltagarstatens regering.

c) Försäljning mot den importerande deltagarstatens valuta som inte är överlåtbar och inte kan omvandlas till valuta eller varor som kan användas i den exporterande deltagarstaten.

d) Försäljning enligt handelsavtal med särskilda betalningsvillkor som omfattar clearingkonton för bilateral reglering av kreditsaldon genom varuutbyte, såvida inte den berörda exporterande deltagarstaten och den importerande deltagarstaten kommer överens om att försäljningen skall betraktas som kommersiell.

e) Bytestransaktioner, dvs.

i) transaktioner som genomförs till följd av statlig intervention och där handel med spannmål sker till andra priser än gällande världsmarknadspriser,

ii) transaktioner som stöds inom ramen för ett statligt uppköpsprogram, såvida inte spannmålsköpet föl jer av en bytestransaktion där det slutliga bestämmelselandet inte anges i det ursprungliga kontraktet om byteshandel.

f) En spannmålsgåva eller ett spannmålsköp till vilket den exporterande deltagarstaten har lämnat ekonomiskt bidrag.

g) Varje annan kategori av transaktioner som kan komma att omfattas av rådets beslut och som omfattar särskilda villkor som införts av en berörd deltagarstat och som inte genomförs i enlighet med normal handelspraxis.

3. Varje tvivel som den verkställande direktören eller någon deltagarstat reser beträffande en transaktions status som kommersiellt köp enligt definitionen i punkt 1 i denna artikel eller som särskild transaktion enligt definitionen i punkt 2 i denna artikel skall avgöras av rådet.

Artikel 6

Riktlinjer avseende koncessionstransaktioner

1. Deltagarstaterna åtar sig att genomföra eventuella koncessionstransaktioner med spannmål på ett sådant sätt att de inte skadar normala produktionsmönster och internationella handelsmönster.

2. I detta syfte skall både levererande och mottagande deltagarstater vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att koncessionstransaktioner genomförs utöver den kommersiella försäljning som rimligen skulle ha ägt rum om inte sådana transaktioner hade genomförts, samt att koncessionstransaktioner leder till ökad konsumtion eller större lager i mottagarlandet. För länder som är medlemmar i FAO skall sådana åtgärder vara förenliga med FAO:s "Principles of Surplus Disposal and Guiding Lines" och FAO-medlemmarnas samrådsskyldigheter. Sådana åtgärder kan även omfatta kravet att mottagarlandet enligt ett avtal på global nivå skall bibehålla en viss nivå av kommersiell spannmålsimport. Vid fastställande eller justering av denna nivå skall full hänsyn tas till de kommersiella importnivåerna under en representativ period, till de senaste trenderna vad gäller förbrukning och import samt till de ekonomiska förhållandena i mottagarlandet, särskilt dess betalningsbalans.

3. I samband med koncessionstransaktioner skall deltagarstater, innan något avtal ingås med mottagarländer, i möjligaste mån samråda med exporterande deltagarstater vars kommersiella försäljning kan påverkas av sådana transaktioner.

4. Sekretariatet skall regelbundet inge rapporter till rådet om utvecklingen vad avser koncessionstransaktioner med spannmål.

Artikel 7

Rapportering och registrering

1. Deltagarstater skall regelbundet inge rapporter och rådet skall för vart skördeår föra register med separata uppgifter om kommersiella och särskilda transaktioner, alla spannmålsleveranser från deltagarstater och all spannmålsimport från andra stater än deltagarstater. Rådet skall i möjligaste mån även registrera alla leveranser mellan andra stater än deltagarstater.

2. Deltagarstater skal i möjligaste mån tillhandahålla sådan information som rådet begär rörande tillgången och efterfrågan på spannmål i det egna landet och utan dröjsmål rapportera förändringar av den nationella spannmålspolitiken.

3. Med avseende på tillämpningen av denna artikel

a) skall deltagarstaterna tillställa den verkställande direktören sådana uppgifter rörande de spannmålskvantiteter som omfattas av kommersiell försäljning och köp samt av särskilda transaktioner som rådet kan komma att begära inom dess kompetensområde, inbegripet

i) när det gäller särskilda transaktioner, sådana uppgifter om transaktionerna som gör det möjligt att klassificera dem i enlighet med artikel 5,

ii) sådana uppgifter som kan finnas tillgängliga vad beträffar de aktuella spannmålens sort, klass, sortering och kvalitet,

b) skall varje deltagarstat vid export av spannmål tillställa den verkställande direktören sådana uppgifter om exportpriserna som rådet kan komma att begära,

c) skall rådet regelbundet informeras om gällande kostnader för spannmålstransport och deltagarstaterna skall rapportera sådana kompletterande uppgifter som rådet kan komma att begära.

4. Om spannmål levereras till det slutliga bestämmelselandet efter återförsäljning i, transport genom, eller omlastning i en hamn i ett annat land än ursprungslandet, skall deltagarstater i största möjliga mån ställa uppgifter till förfogande som gör det möjligt att registrera leveransen som en leverans mellan ursprungslandet och det slutliga bestämmelselandet. När det gäller en återförsäljning skall bestämmelserna i denna punkt gälla om spannmålen avsändes från ursprungslandet under samma skördeår som försäljningen ägde rum.

5. Rådet skall fastställa arbetsordningen för den rapportering och registrering som avses i denna artikel. I denna arbetsordning skall rapporteringsfrekvensen och rapporteringssättet fastställas samt deltagarstaternas förpliktelser i samband därmed. Rådet skall även fastställa bestämmelser om ändringar i register eller rapporter som rådet besitter, inbegripet bestämmelser om biläggande av eventuella tvister i samband därmed. Om någon deltagarstat upprepade gånger och utan skäl underlåter att fullgöra sin rapportskyldighet enligt denna artikel, skall exekutivkommittén anordna samråd med den deltagarstaten för att åtgärda situationen.

Artikel 8

Tvister och klagomål

1. Eventuella tvister angående tolkningen eller til lämpningen av denna konvention som inte biläggs genom förhandling skall, på begäran av en deltagarstat som är part i tvisten, hänskjutas till rådet för beslut.

2. En deltagarstat, som anser att dess intressen som part i denna konvention har allvarligt skadats genom att en eller flera deltagarstater agerar på ett sätt som påverkar tillämpningen av denna konvention, kan lägga fram ärendet för rådet. I sådant fall skall rådet omedelbart samråda med de berörda deltagarstaterna i syftet att komma fram till en lösning. Om ingen lösning kan nås genom sådana samråd, skall rådet överväga ärendet närmare och kan lämna rekommendationer till de berörda deltagarstaterna.

DEL II FÖRVALTNING

Artikel 9

Rådets sammansättning

1. Rådet (f.d. Internationella veterådet, som upprättades genom 1949 års internationella veteavtal, nu kallat Internationella spannmålsrådet) skall fortsätta sin verksamhet med att förvalta denna konvention med det medlemskap, befogenheter och funktioner som fastställs i denna konvention.

2. Vid rådets möten kan deltagarstater företrädas av delegater, ställföreträdare och rådgivare.

3. Rådet skall utse en ordförande och en vice ordförande som skall inneha denna post under ett skördeår. Ordföranden har inte rösträtt och vice ordföranden har inte rösträtt i funktionen som ordförande.

Artikel 10

Rådets befogenheter och funktioner

1. Rådet skall fastställa sin arbetsordning.

2. Rådet skall föra sådana register som föreskrivs i denna konvention och får föra sådana andra register som det anser önskvärda.

3. För att rådet skall kunna fylla sina funktioner enligt denna konvention får rådet begära sådan statistik och information som krävs för detta ändamål och deltagarstaterna förbinder sig att tillhandahålla denna i enlighet med artikel 7.2.

4. Rådet får genom särskild votering till någon av dess kommittéer eller till den verkställande direktören delegera andra befogenheter och funktioner än

a) att fatta beslut i ärenden enligt artikel 8,

b) att enligt artikel 11 ompröva det antal röster som innehas av deltagarstaterna enligt bilagan,

c) att fastställa exporterande och importerande deltagarstater och fördelningen av rösterna enligt artikel 12,

d) att bestämma platsen för rådets säte enligt artikel 13.1,

e) att utnämna en verkställande direktör enligt artikel 17.2,

f) att godkänna budgeten och beräkningen av deltagarstaternas bidrag enligt artikel 21,

g) att tillfälligt upphäva en deltagarstats rösträtt enligt artikel 21.6,

h) att behandla en begäran om att UNCTAD:s generalsekreterare skall sammankalla en förhandlingskonferens enligt artikel 22,

i) att utesluta en medlem av rådet enligt artikel 30,

j) att rekommendera en ändring enligt artikel 32,

k) att förlänga eller säga upp denna konvention enligt artikel 33.

Med en majoritet av de röster som avgivits kan rådet när som helst återkalla en sådan delegering.

5. Rådet kan ompröva beslut som fattats i kraft av de befogenheter eller funktioner som rådet har delegerat i enlighet med punkt 4 i denna artikel, om en deltagarstat begär sådan omprövning inom en tidsfrist som rådet skall fastställa. Beslut som inte blir föremål för en sådan begäran om omprövning inom den fastställda tidsfristen skall vara bindande för alla deltagarstater.

6. Utöver de befogenheter och funktioner som anges i denna konvention skall rådet ha sådana övriga befogenheter och fylla sådana övriga funktioner som krävs för att genomdriva villkoren i denna konvention.

Artikel 11

Votering om ikraftträdande och budgetförfaranden

1. I samband med denna konventions ikraftträdande skall beräkningarna enligt artikel 28.1 baseras på de röster som anges i del A i bilagan.

2. I samband med beräkningen av ekonomiska bidrag enligt artikel 21 skall deltagarstaternas röster baseras på de röster som anges i bilagan om inte annat följer av bestämmelserna i denna artikel och gällande arbetsordning.

3. När löptiden för denna konvention förlängs i enlighet med artikel 33.2 skall rådet ompröva och justera fördelningen av deltagarstaternas röster enligt denna artikel. Sådana justeringar skall syfta till att anpassa röstfördelningen till de aktuella handelsmönstren för spannmål och skall ske i enlighet med de metoder som anges i arbetsordningen.

4. Om rådet beslutar att mönstren för världshandeln med spannmål har förändrats i betydande grad, skall rådet ompröva och eventuellt justera fördelningen av deltagarstaternas röster. Sådana justeringar skall betraktas som ändringar av denna konvention och skall omfattas av bestämmelserna i artikel 32, med det förbehållet att en justering av röstfördelningen endast får träda i kraft i början av ett räkenskapsår. När en justering av fördelningen av deltagarstaternas röster enligt denna punkt har trätt i kraft, får inga ytterligare sådana justeringar träda i kraft förrän efter tre år.

5. All omfördelning av röster enligt denna artikel skall genomföras i enlighet med arbetsordningen.

6. Med undantag för beslut om denna konventions ikraftträdande enligt artikel 28.1 och beräkningen av ekonomiska bidrag enligt artikel 21 skall deltagarstaterna i samband med beslut om förvaltningen av denna konvention inneha det antal röster som fastställs i artikel 12.

Artikel 12

Fastställande av exporterande och importerande deltagarstater och fördelning av deras röster

1. Vid det första sammanträdet enligt denna konvention skall rådet fastställa vilka deltagarstater som skall vara exporterande deltagarstater respektive importerande deltagarstater inom ramarna för denna konvention. I detta beslut skall rådet beakta mönstren för dessa deltagarstaters spannmålshandel och deltagarstaternas synpunkter.

2. Så snart rådet har fastställt vilka deltagarstater som skall vara exporterande deltagarstater respektive importerande deltagarstater enligt denna konvention, skall de exporterande deltagarstaterna, på grundval av sina röster enligt artikel 11, själva fördela sina röster sig emellan, med förbehåll för de villkor som fastställs i punkt 3 i denna artikel, och de importerande deltagarstaterna skall fördela sina röster på samma sätt.

3. Vid fördelningen av röster enligt punkt 2 i denna artikel skall de exporterande deltagarstaterna tillsammans ha 1 000 röster och de importerande deltagarstaterna skall tillsammans ha 1 000 röster. Ingen deltagarstat skall i egenskap av exporterande deltagarstat, eller i egenskap av importerande deltagarstat, ha fler än 333 röster. Röstdelning skall inte förekomma.

4. Förteckningarna över exporterande respektive importerande deltagarstater skall tre år efter denna konventions ikraftträdande omprövas av rådet mot bakgrund av ändrade mönster i deras spannmålshandel. De skall även omprövas i samband med förlängning av löptiden för denna konvention enligt artikel 33.2.

5. På en deltagarstats begäran kan rådet i början av varje räkenskapsår genom särskild votering godkänna att denna deltagarstat överförs från förteckningen över exporterande deltagarstater till förteckningen över importerande deltagarstater eller från förteckningen över importerande deltagarstater till förteckningen över exporterande deltagarstater, beroende på omständigheterna.

6. Fördelningen av exporterande och importerande deltagarstaters röster skall omprövas av rådet i samband med ändringar av förteckningarna över exporterande respektive importerande deltagarstater enligt punkt 4 och 5 i denna artikel. Villkoren i punkt 3 i denna artikel skall gälla vid omfördelning av röster enligt denna punkt.

7. När en regering blir, eller upphör att vara, part i denna konvention, skall rådet, beroende på omständigheterna, omfördela de övriga exporterande eller importerande deltagarstaternas röster, i proportion till det antal röster som varje deltagarstat har och på de villkor som fastställs i punkt 3 i denna artikel.

8. En exporterande deltagarstat får ge en annan exporterande deltagarstat fullmakt att på ett eller flera rådsmöten företräda dess intressen och rösta i dess ställe och en importerande deltagarstat får ge en annan importerande deltagarstat motsvarande fullmakt. Tillfredsställande bevis på sådan fullmakt skall inges till rådet.

9. Om en deltagarstat på ett rådsmöte inte företräds av en befullmäktigad delegat och inte har givit en annan deltagarstat fullmakt att rösta i dess ställe i enlighet med punkt 8 i denna artikel, eller om en deltagarstat vid tidpunkten för ett möte har förverkat, fråntagits eller återfått sina röster enligt någon bestämmelse i denna konvention, skall det totala antal röster som skall avges av de exporterande deltagarstaterna på det mötet justeras till ett antal som motsvarar det totala antal röster som skall avges på det mötet av de importerande deltagarstaterna och omfördelas mellan de exporterande deltagarstaterna i proportion till deras röster.

Artikel 13

Säte, sammanträden och beslutsmässighet

1. Rådet skall ha sitt säte i London, om inte rådet beslutar annorledes.

2. Rådet skall sammanträda minst en gång under varje halvt räkenskapsår och vid sådana andra tidpunkter som ordföranden beslutar eller som på annat sätt krävs enligt denna konvention.

3. Ordföranden skall sammankalla ett rådsmöte på begäran av a) fem deltagarstater, b) en eller flera deltagarstater som tillsammans har minst 10 procent av det totala antalet röster eller c) exekutivkommittén.

4. För att ett rådsmöte skall vara beslutsmässigt krävs närvaro av delegater som företräder en majoritet av de röster som innehas av de exporterande deltagarstaterna och av delegater som företräder en majoritet av de röster som innehas av de importerande deltagarstaterna, före justering av röster enligt artikel 12.9.

Artikel 14

Beslut

1. Om inte annat föreskrivs i denna konvention, skall rådet fatta beslut med en majoritet av de röster som avges av de exporterande deltagarstaterna och en majoritet av de röster som avges av de importerande deltagarstaterna, räknade var för sig.

2. Utan att detta påverkar varje deltagarstats fullständiga handlingsfrihet vad beträffar fastställande och förvaltning av dess jordbruks- och prispolitik, förbinder sig varje deltagarstat att acceptera alla rådsbeslut i enlighet med bestämmelserna i denna konvention som bindande.

Artikel 15

Exekutivkommittén

1. Rådet skall tillsätta en exekutivkommitté bestående av högst sex exporterande deltagarstater som varje år skall utses av de exporterande deltagarstaterna och högst åtta importerande deltagarstater som varje år skall utses av de importerande deltagarstaterna. Rådet skall utse exekutivkommitténs ordförande och får utse en vice ordförande.

2. Exekutivkommittén skall ansvara inför rådet och arbeta enligt rådets allmänna direktiv. Den skall ha sådana befogenheter och funktioner som uttryckligen tilldelas exekutivkommittén i denna konvention och sådana andra befogenheter och funktioner som rådet kan komma att delegera i enlighet med artikel 10.4.

3. De exporterande deltagarstaterna i exekutivkommittén skall ha samma totala antal röster som de importerande deltagarstaterna. De exporterande deltagarstaterna skall själva fördela sina röster i exekutivkommittén sig emellan, förutsatt att ingen sådan exporterande deltagarstat får mer än 40 procent av det totala antal röster som innehas av de exporterande deltagarstaterna. De importerande deltagarstaterna skall själva fördela sina röster i exekutivkommittén sig emellan, förutsatt att ingen sådan importerande deltagarstat får mer än 40 procent av det totala antal röster som innehas av de importerande deltagarstaterna.

4. Rådet skall fastställa arbetsordningen för votering i exekutivkommittén och skall fastställa sådana andra bestämmelser om exekutivkommitténs arbetsordning som rådet finner lämpliga. För exekutivkommitténs beslut krävs samma röstmajoritet som i denna konvention föreskrivs för rådets beslut i liknande ärenden.

5. Varje medlem av rådet som inte är medlem i exekutivkommittén får utan rösträtt delta i exekutivkommitténs diskussion om en fråga när helst den senare anser att den medlemmens intressen påverkas.

Artikel 16

Kommittén för marknadsvillkor

1. Rådet skall tillsätta en kommitté för marknadsvillkor som skall vara en global kommitté. Ordföranden för kommittén skall vara den verkställande direktören, om inte rådet beslutar annorledes.

2. Inbjudan att delta som observatör i kommitténs möten kan lämnas till företrädare för stater som inte är deltagarstater och internationella organisationer, enligt kommittéordförandens gottfinnande.

3. Kommittén skall fortlöpande granska alla angelägenheter som påverkar den globala spannmålsekonomin och rapportera till deltagarstaterna. Kommittén skall i sin granskning beakta relevant information som rådets medlemmar tillhandahåller.

4. Kommittén skall komplettera de riktlinjer som rådet lämnar för att hjälpa sekretariatet att utföra arbetsuppgifterna enligt artikel 3.

5. Kommittén skall i enlighet med gällande artiklar i denna konvention lämna råd om frågor som rådet eller exekutivkommittén kan komma att hänskjuta.

Artikel 17

Sekretariatet

1. Rådet skall ha ett sekretariat bestående av en verkställande direktör, som skall vara dess administrativa chef, och den personal som kan komma att krävas för rådets och dess kommittéers verksamhet.

2. Rådet skall utse en verkställande direktör, som skall ansvara för fullgörandet av de uppgifter som åligger sekretariatet i samband med förvaltningen av denna konvention samt för fullgörandet av sådana andra uppgifter som rådet och dess kommittéer ålägger honom.

3. Personalen skall utses av den verställande direktören i enlighet med de föreskrifter som fastställs av rådet.

4. Ett villkor för den verkställande direktörens och personalens anställning är att de inte har, respektive skall upphöra att ha, ekonomiska intressen i spannmålshandeln samt att de inte skall söka eller ta emot instruktioner avseende deras uppgifter enligt denna konvention från någon regering eller någon extern myndighet utanför rådet.

Artikel 18

Deltagande av observatörer

Rådet får bjuda in stater som inte är deltagarstater och mellanstatliga organisationer att deltaga som observatörer vid sina möten.

Artikel 19

Samarbete med andra mellanstatliga organisationer

1. Rådet får vidta de åtgärder som är lämpliga för att samråda eller samarbeta med Förenta nationerna, dess organ och sådana andra särskilda organ och mellanstatliga organisationer som kan vara lämpliga, särskilt Förenta nationernas konferens om handel och utveckling, Livsmedels- och lantbruksorganisationen, Gemensamma handelsvarufonden och Världslivsmedelsprogrammet.

2. Med tanke på den särskilda roll som Förenta nationernas konferens om handel och utveckling spelar för den internationella varuhandeln, kommer rådet, om det så finner lämpligt, att hålla Förenta nationernas konferens om handel och utveckling underrättad om rådets aktiviteter och arbetsprogram.

3. Om rådet finner att några villkor i denna konvention i väsentlig grad är oförenliga med sådana krav som Förenta nationerna, genom dess behöriga organ eller dess särskilda organ, kan komma att fastställa i samband med mellanstatliga handelsavtal, skall denna oförenlighet anses vara en omständighet som inverkar negativt på til lämpningen av denna konvention. I sådant fall skall det förfarande som föreskrivs i artikel 32 tillämpas.

Artikel 20

Privilegier och immuniteter

1. Rådet skall vara en juridisk person. Det skall särskilt ha befogenhet att teckna kontrakt om, förvärva och avyttra rörlig och fast egendom och att vidta laga åtgärder.

2. Rådets status, privilegier och immuniteter inom Förenade kungarikets territorium skall även i fortsättningen regleras av det avtal om säte som regeringen i Storbritannien och Nordirland och Internationella veterådet undertecknade i London den 28 november 1968.

3. Det avtal som avses i punkt 2 i denna artikel skall vara oavhängigt av föreliggande konvention. Det skall emellertid upphöra att gälla

a) efter överenskommelse mellan regeringen i Storbritannien och Nordirland och rådet, eller

b) för den händelse att rådets säte flyttas från Förenade kungariket, eller

c) för den händelse att rådet upphör att existera.

4. Om rådets säte flyttas från Förenade kungariket skall regeringen i den deltagarstat i vilken rådets säte är beläget ingå ett internationellt avtal med rådet om rådets status, privilegier och immuniteter, dess verkställande direktör, dess personal och företrädare för deltagarstater i möten som sammankallas av rådet.

Artikel 21

Finanser

1. Kostnaderna för delegationer till rådet och för företrädare i dess kommittéer och arbetsgrupper skall bäras av respektive regeringar. Övriga kostnader som är nödvändiga för förvaltningen av denna konvention skall bäras genom årliga bidrag från samtliga deltagarstater. Bidraget från varje deltagarstat skall för varje räkenskapsår motsvara proportionen mellan dess antal röster enligt bilagan och det totala antalet röster som innehas av deltagarstaterna i bilagan, justerat enligt artikel 11 för att återspegla deltagarstaterna i konventionen vid den tidpunkt då budgeten för det räkenskapsåret antas.

2. Vid sitt första möte efter denna konventions ikraftträdande skall rådet godkänna sin budget för det räkenskapsår som löper ut den 30 juni 1996, och beräkna det bidrag som skall betalas av varje deltagarstat.

3. Rådet skall vid ett möte under den andra hälften av varje räkenskapsår godkänna sin budget för påföljande räkenskapsår och beräkna det bidrag som skall betalas av varje deltagarstat för det räkenskapsåret.

4. Det första bidraget från varje deltagarstat som ansluter sig till denna konvention enligt artikel 27.2 skall beräknas på grundval av det antal röster som har avtalats med rådet som villkor för anslutningen, och den period av det innevarande räkenskapsåret som återstår vid tidpunkten för anslutningen, men beräkningarna av de bidrag som skall betalas av de övriga deltagarstaterna under det räkenskapsåret skall inte ändras.

5. Bidrag skall betalas omedelbart efter det att de har beräknats.

6. Om en deltagarstat inte har betalat hela sitt bidrag vid utgången av den sjätte månaden efter den dag på vilken nämnda bidrag förfaller till betalning enligt punkt 5 i denna artikel, skall den verkställande direktören anmoda den aktuella deltagarstaten att betala snarast möjligt. Om deltagarstaten vid utgången av den sjätte månaden efter nämnda anmodan från den verkställande direktören fortfarande inte har betalat nämnda bidrag, skall dess rösträtt i rådet och i exekutivkommittén upphävas till dess deltagarstaten har betalat hela sitt bidrag.

7. En deltagarstat vars röststrätt har upphävts enligt punkt 6 i denna artikel skall inte fråntas några av sina övriga rättigheter eller befrias från några av sina åtaganden enligt denna konvention, såvida inte rådet beslutar detta genom en särskild votering. Deltagarstaten skall fortfarande vara skyldig att betala sitt bidrag och att fullgöra sina andra ekonomiska åtaganden enligt denna konvention.

8. Rådet skall varje räkenskapsår offentliggöra en reviderad redovisning av sina intäkter och utgifter under föregående räkenskapsår.

9. Rådet skall, innan det upplöses, fatta beslut om betalningen av sina skulder och disponeringen av sitt arkiv och sina tillgångar.

Artikel 22

Ekonomiska bestämmelser

Rådet får vid lämplig tidpunkt undersöka möjligheten att förhandla om en ny internationell överenskommelse eller konvention med ekonomiska bestämmelser, och rapportera till deltagarstater och därvid lämna de rekommendationer som rådet finner lämpliga. Om det bedöms att en sådan förhandling kan bli framgångsrik får rådet anmoda generalsekreteraren för Förenta nationernas konferens om handel och utveckling att sammankalla en förhandlingskonferens.

DEL 3 SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Depositarie

1. Förenta nationernas generalsekreterare utnämns till depositarie för denna konvention.

2. Depositarien skall underrätta alla signatärregeringar och anslutna regeringar om varje undertecknande, ratificering, antagande, godkännande, preliminär til lämpning av och anslutning till denna konvention, samt om varje anmälan och meddelande som mottagits enligt artiklarna 29 och 32.

Artikel 24

Undertecknande

Denna konvention skall vara öppen för undertecknande på Förenta nationernas huvudkontor från den 1 maj 1995 till den 30 juni 1995 av de regeringar som finns upptagna i bilagan.

Artikel 25

Ratificering, antagande och godkännande

1. Denna konvention skall vara föremål för ratificering, antagande eller godkännande av varje signatärregering i enlighet med dess konstitutionella förfaranden.

2. Ratifikationsinstrument, antagandeinstrument och godkännandeinstrument skall deponeras hos depositarien senast den 30 juni 1995. Rådet får emellertid bevilja en signatärregering som inte kan deponera sitt instrument på nämnda dag en eller flera förlängningar av tidsfristen. Rådet skall underrätta depositarien om alla sådana förlängningar av tidsfristen.

Artikel 26

Preliminär tillämpning

En signatärregering och varje annan regering som är behörig att underteckna denna konvention, eller vars ansökan om anslutning har godkänts av rådet, kan hos depositarien deponera en förklaring om preliminär tillämpning av denna konvention. En regering som deponerar en sådan förklaring skall preliminärt tillämpa denna konvention i enlighet med dess lagar och andra författningar och preliminärt betraktas som en part i konventionen.

Artikel 27

Anslutning

1. Var och en av de regeringar som finns upptagna i bilagan får till och med den 30 juni 1995 ansluta sig till föreliggande konvention. Rådet får emellertid bevilja en regering som nämnda dag inte har deponerat sitt instrument en eller flera förlängningar av tidsfristen.

2. Denna konvention skall vara öppen för anslutning efter den 30 juni 1995 av regeringarna i alla stater på de villkor som rådet finner lämpliga. Anslutning skall träda i kraft genom att ett anslutningsinstrument deponeras hos depositarien. I sådana anslutningsinstrument skall anges att den aktuella regeringen godtar de villkor som rådet har uppställt.

3. Om det vid tillämpning av denna konvention görs en hänvisning till de deltagarstater som finns upptagna i bilagan, skall varje deltagarstat vars regering har anslutit sig till denna konvention på de villkor som rådet föreskriver i enlighet med denna artikel, anses vara upptagen i bilagan.

Artikel 28

Inkraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft den 1 juli 1995 om ratifikationsinstrument,antagandeinstrument, godkännandeinstrument eller anslutningsinstrument, eller förklaringar om preliminär tillämpning, har deponerats senast den 30 juni 1995 på uppdrag av de regeringar som finns upptagna i del A i bilagan och som har minst 88 procent av det totala antal röster som anges i del A i bilagan.

2. Om denna konvention inte träder i kraft i enlighet med punkt 1 i denna artikel får de regeringar som har deponerat ratifikationsinstrument, antagandeinstrument, godkännandeinstrument eller anslutningsinstrument, eller förklaringar om preliminär tillämpning, enas om att konventionen skall träda i kraft och äga giltighet dem emellan, eller vidta de åtgärder som de anser att situationen kräver.

Artikel 29

Utträde

En deltagarstat kan utträda från denna konvention vid utgången av ett räkenskapsår genom att senast 90 dagar före utgången av det aktuella räkenskapsåret skriftligen meddela depositarien sitt utträde, men skall därmed inte befrias från några åtaganden som följer av denna konvention och som inte har fullgjorts vid räkenskapsårets utgång. Deltagarstaten skall samtidigt underrätta rådet om den vidtagna åtgärden.

Artikel 30

Uteslutning

Om rådet, efter att ha konstaterat att en deltagarstat har underlåtit att fullgöra sina åtaganden enligt denna konvention, beslutar att en sådan underlåtenhet avsevärt hindrar tillämpningen av denna konvention, får rådet genom särskild votering utesluta denna deltagarstat från rådet. Rådet skall omedelbart underrätta depositarien om ett sådant beslut. 90 dagar efter dagen för rådets beslut skall den deltagarstaten upphöra att vara medlem i rådet.

Artikel 31

Reglering av konton

1. Rådet skall fastställa varje reglering av konton som rådet finner vara rättvis när det gäller en deltagarstat som har utträtt från denna konvention eller som har uteslutits från rådet, eller på annat sätt har upphört att vara part i denna konvention. Rådet skall behålla eventuella belopp som redan har betalats av en sådan deltagarstat. En sådan deltagarstat skall vara skyldig att betala rådet eventuella belopp som den är skyldig rådet.

2. Vid uppsägning av denna konvention skall de deltagarstater som avses i punkt 1 i denna artikel inte vara berättigade till någon del av behållningen från likvidationen eller rådets övriga tillgångar. Inte heller skall de belastas med någon del av rådets eventuella underskott.

Artikel 32

Ändring

1. Rådet får genom särskild votering rekommendera deltagarstater en ändring av denna konvention. Ändringen skall träda i kraft 100 dagar efter det att depositarien har mottagit en anmälan om godtagande från exporterande deltagarstater som innehar två tredjedelar av de exporterande deltagarstaternas röster, och av importerande deltagarstater som innehar två tredjedelar av de importerande deltagarstaternas röster, eller på en sådan därefter följande dag som rådet kan ha beslutat genom särskild votering. Rådet får fastställa en tidsfrist inom vilken varje deltagarstat skall underrätta depositarien om att den har godtagit ändringen och, om ändringen inte har trätt i kraft den dagen, skall den anses ha återkallats. Rådet skall tillställa depositarien de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa om de anmälningar om godtagande som har inkommit räcker för att sätta ändringen i kraft.

2. En deltagarstat på vars vägnar en sådan anmälan om godtagande inte har gjorts per den dag då en sådan ändring träder i kraft, skall från och med nämnda dag upphöra att vara part i konventionen, såvida inte denna deltagarstat för rådet har bevisat att det, på grund av svårigheter att utföra dess konstitutionella förfaranden, inte har varit möjligt att utverka godtagandet, och rådet beslutar att för denna deltagarstat förlänga den tidsfrist som har fastställts för godtagande. Denna deltagarstat skall inte vara bunden av ändringen förrän den har anmält sitt godtagande av ändringen.

Artikel 33

Löptid, förlängning och uppsägning

1. Denna konvention skall gälla till och med den 30 juni 1998, såvida inte dess löptid förlängs enligt punkt 2 i denna artikel eller den sägs upp tidigare enligt punkt 3 i denna artikel, eller den före nämnda dag ersätts med en ny överenskommelse eller konvention som förhandlats fram i enlighet med artikel 22.

2. Efter den 30 juni 1998 får rådet genom särskild votering förlänga löptiden för denna konvention med högst två år åt gången. En deltagarstat som inte godtar en sådan förlängning av löptiden för denna konvention skall underrätta rådet om detta senast 30 dagar innan den förlängda löptiden träder i kraft. En sådan deltagarstat skall upphöra att vara part i denna konvention från och med början av den förlängda löptiden, men skall därmed inte vara befriad från eventuella åtaganden enligt denna konvention som inte har fullgjorts före nämnda dag.

3. Rådet får när som helst genom särskild votering besluta att denna konvention skall upphöra att gälla från och med den dag och på sådana villkor som rådet kan komma att besluta.

4. Om denna konvention sägs upp skall rådet fortsätta sin verksamhet så länge som detta är nödvändigt för att träda i likvidation, och skall i detta syfte utöva de befogenheter och fylla de funktioner som är nödvändiga.

5. Rådet skall underrätta depositarien om de åtgärder som har vidtagits enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Artikel 34

Relation mellan ingressen och konventionen

Denna konvention omfattar ingressen till 1995 års internationella spannmålsavtal.

TILL BEVIS VARPÅ undertecknade parter, efter att i vederbörlig ordning ha bemyndigats därtill av respektive regering, har undertecknat denna konvention den dag som anges vied namnteckningarna.

FASTSTÄLLD i London den sjunde december nittonhundranittiofyra, varvid gäller att den engelska, franska, ryska och spanska texten äger lika giltighet.

BILAGA TILL 1955 ÅRS KONVENTION OM SPANNMÅLSHANDEL

Röster enligt artikel 11 (1 juli 1995-30 Juni 1998)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

1995 ÅRS KONVENTION OM LIVSMEDELSBISTÅND

DEL I SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna konvention är att säkerställa att det mål som uppställdes vid Världslivsmedelskonferensen uppnås, nämligen att världssamfundet genom gemensamma ansträngningar i enlighet med bestämmelserna i denna konvention årligen lämnar minst 10 miljoner ton spannmål för konsumtion i livsmedelsbistånd till utvecklingsländerna.

Artikel 2

Definitioner

I denna konvention används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. a) cif: kostnad, frakt och försäkring.

b) kommitté: den livsmedelsbiståndskommitté som avses i artikel 9 i denna konvention.

c) konvention: 1995 års konvention om livsmedelsbistånd.

d) utvecklingsland: såvida inte kommittén beslutar annorledes, varje land eller territorium som av OECD:s Kommitté för utvecklingsbistånd erkänns som ett utvecklingsland eller ett utvecklingsterritorium.

e) verkställande direktör: den verkställande direktören i Internationella spannmålsrådet.

f) fob: fritt ombord.

g) säd: omfattar följande arter:

Cicer arietinum

Lens culinaris

Lupins angustifolius/albus

Phaseolus vulgaris/lunatus

Pisum sativum

Vicia faba

Vigna angularis/sinensis/unguiculata

Vigna radiata/mungo

och eventuella andra arter som kan komma att omfattas av kommitténs beslut.

h) deltagarstat: part i denna konvention.

i) produkter från första bearbetningsledet omfattar följande produkter:

i) finmalet mjöl av spannmål,

ii) krossgryn och grovt mjöl av spannmål,

iii) andra bearbetade spannmålskärnor (t.ex. kärnor som valsats, bearbetats till flingor, polerats och gröpats, men inte förädlats ytterligare), utom råris, glaserat, polerat och brutet ris,

iv) groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor och malda,

v) bulgur,

vi) eventuella andra liknande produkter av spannmål som kan komma att omfattas av kommitténs beslut.

j) produkter från andra bearbetningsledet omfattar följande produkter:

i) makaroner, spaghetti och liknande produkter,

ii) eventuella andra produkter, som framställs med användning av en produkt från första bearbetningsledet och som kan komma att omfattas av kommitténs beslut.

k) ris omfattar råris, glaserat, polerat och brutet ris.

l) sekretariat: Internationella spannmålsrådets sekretariat.

m) ton: ett metriskt ton om 1 000 kg.

n) normala marknadskrav eller UMR: den term som FAO och andra ansvariga internationella organisationer för närvarande använder för att beteckna åtagandet av ett land, som är mottagarlandet i samband med en koncessionstransaktion, att utöver den import som omfattas av koncessionstransaktion upprätthålla den normala importnivån för den aktuella handelsvaran.

o) veteekvivalent: den kvantitet som en deltagarstat lämnar i bistånd, i form av spannmål, spannmålsprodukter, ris eller kontanter, omräknad till vete i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i denna konvention.

p) år: perioden från den 1 juli till den 30 juni påföljande år, såvida inte något annat anges.

2. Varje hänvisning i denna konvention till regering eller regeringar skall tolkas som att den omfattar en hänvisning till Europeiska gemenskapen (nedan kallad EG). När det gäller EG skall följaktligen varje hänvisning i denna konvention till en regerings undertecknande eller deponering av ratifikationsinstrument, antagandeinstrument eller godkännandeinstrument eller anslutningsinstrument eller förklaring om preliminär tillämpning tolkas som att den omfattar den behöriga EG-myndighetens undertecknande eller förklaring om preliminär tillämpning på EG:s vägnar samt deponering av det instrument som enligt EG:s instritutionella förfaranden skall deponeras i samband med ingåendet av ett internationellt avtal.

DEL II HUVUDBESTÄMMELSER

Artikel 3

Bistånd från deltagarstater

1. Deltagarstaterna i denna konvention avtalar att ge utvecklingsländer livsmedelsbistånd i form av spannmål av godtagbar sort och kvalitet som lämpar sig för konsumtion, eller motsvarigheten därtill i kontanter, med de lägsta årliga kvantiteter eller belopp som anges i punkt 4 nedan. Vid spannmålsleveranser inom ramen för denna konvention skall prioritet ges åt de länder eller territorier som har behov av att importera livsmedel och som finns upptagna i OECD:s lista under beteckningen minst utvecklade länder (LDC), andra låginkomstländer (LIC) eller lägre medelinkomstländer (LMIC).

2. I punkt 1 i denna artikel avses med spannmål: vete, korn, majs, hirs, havre, råg, sorghum och ris, och de produkter (inbegripet produkter från primärförädling och sekundärförädling) som härleds från dessa, även säd som omfattas av bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel, samt de eventuella andra sorter av spannmål och spannmålsprodukter av godtagbar sort och kvalitet som lämpar sig för konvention och som kan komma att omfattas av kommitténs beslut.

3. På mottagarländernas begäran får biståndsgivare leverera begränsade kvantiteter säd inom ramen för sina åtaganden enligt denna konvention, förutsatt att sådan säd är av godtagbar sort och kvalitet och lämpar sig för konsumtion. Kommittén skall besluta om en arbetsordning för fastställandet av den högsta procentsatsen för veteekvivalenten till det årliga minsta bistånd, enligt punkt 4 i denna artikel, som deltagarstater får tillhandahålla i form av säd.

4. Om inte annat följer av punkt 9 i denna artikel skall varje deltagarstat årligen bidra till uppnåendet av det mål som anges i artikel 1 genom att tillhandahålla följande minsta årliga kvantitet, uttryckt i veteekvivalent:

>Plats för tabell>

5. I denna konvention skall en deltagarstat som har anslutit sig till denna konvention i enlighet med artikel 20.2 anses vara förtecknad i punkt 4 i denna artikel tillsammans med dess minsta bistånd, fastställt i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.

6. Bistånd i form av spannmål skall av deltagarstater tillhandahållas fob för utskeppning. Biståndsgivare uppmuntras emellertid att i förekommande fall bära kostnaderna för transport av spannmålsbistånd enligt denna konvention längre än till skedet fob, särskilt i krissituationer eller vid transporter till låginkomstländer med livsmedelsbrist. I varje granskning av hur deltagarstaterna i denna konvention har fullgjort sina åtaganden skall vederbörlig hänvisning göras till betalningen av sådana kostnader.

7. Kontantbistånd enligt artikel 4 b

a) skall, i största möjliga mån, användas till inköp av spannmål från utvecklingsländer. Utvecklingsländer som är deltagarstater i konventionerna om spannmålshandel och livsmedelsbistånd skall ges förmånsbehandling, varvid de utvecklingsländer som har anslutit sig till konventionen om livsmedelsbistånd skall ges första prioritet. Vid fastställandet av leveranskälla i samband med alla transaktioner till följd av kontantbistånd gäller emellertid att särskild vikt skall läggas vid spannmålens kvalitet, cif-prisfördelarna med just den leverantören, möjligheterna till snabb leverans till mottagarlandet och de särskilda behoven i mottagarlandet,

b) skall i normala fall inte lämnas till köp av spanmål av samma sort som den spannmål som det land som är leveranskällan har mottagit i bilateralt eller multilateralt livsmedelsbistånd under samma år som köpet äger rum, eller ett föregående år, om det spannmål som då mottogs fortfarande används.

8. I största möjliga mån skall deltagarstater lämna sitt bistånd på grundval av en förhandsplanering så att mottagarländerna i sina utvecklingsprogram kan ta hänsyn till det troliga flödet av det livsmedelsbistånd som de kommer att motta under varje år som denna konvention gäller. Vidare skall deltagarstater i största möjliga mån i förväg ange beloppet för det bistånd som de kommer att lämna i form av gåvor, och del i varje bistånd som inte har formen av gåvor.

9. Om en deltagarstat ett visst år inte kan lämna hela det belopp som avses i punkt 4 i denna artikel, skall det resterande beloppet läggas till det beloop som gäller för påföljande år, såvida inte kommittén på grund av höga transportkostnader beslutar annorledes.

10. Deltagarstaterna skall regelbundet och punktligt lämna rapporter till kommittén om beloppet, kanalerna och villkoren för deras bistånd enligt denna konvention samt om biståndets innehåll.

Artikel 4

Villkor för livsmedelsbistånd

Livsmedelsbistånd enligt denna konvention får lämnas i form av

a) spannmålsgåvor,

b) kontanta gåvor eller kontantbistånd som skall användas till köp av spannmål för mottagarlandet,

c) spannmålsförsäljning mot mottagarlandets valuta, som inte är överlåtbar och inte kan omvandlas till valuta eller varor och tjänster som är avsedda att användas av biståndsgivande deltagarstat (1),

d) spannmålsförsäljning på kredit, varvid betalning skall erläggas med skäliga årliga belopp över minst en 20-årsperiod och med räntesatser som är lägre än de kommersiella räntesatser som gäller på världsmarknaderna (2),

varvid gäller att sådant bistånd i största möjliga mån skall tillhandahållas i form av gåvor, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna, länder med låg inkomst per capita och andra utvecklingsländer som har stora ekonomiska problem.

Artikel 5

Biståndskanaler

1. I samband med att deltagarstaterna lämnar bistånd enligt denna konvention får de ange ett eller flera mottagarländer.

2. Deltagarstaterna får lämna bistånd bilateralt eller via mellanstatliga organisationer och/eller icke-statliga organisationer.

3. Deltagarstaterna skall till fullo överväga fördelarna med att styra en större del av livsmedelsbiståndet via multilaterala kanaler, särskilt Världslivsmedelsprogrammet.

Artikel 6

Veteekvivalenter

1. Vid tillämpning av denna konvention skall allt bistånd enligt artikel 3 värderas på grundval av dess veteekvivalent. Vid värderingen skall i förekommande fall hänsyn tas till spannmålshalten i spannmålsprodukter och handelsväredet av biståndet i förhållande till vete.

2. Bistånd i form av ris skall värderas på grundval av veteekvivalenten i enlighet med förhållandet mellan det internationella exportpriset för ris respektive vete. Kommittén skall fastställa arbetsordningen för årliga fastställandet av veteekvivalenten till ris.

3. Kontantbistånd enligt artikel 4 b skall värderas på grundval av de gällande internationella marknadspriserna på vete. Kommittén skall fastställa arbetsordningen för det årliga fastställandet av det "gällande internationella marknadspriset".

4. Kommittén skall fastställa arbetsordningen för fastställandet av veteekvivalenten till bistånd som lämnas i annan form än vete, ris eller kontanter.

Artikel 7

Effekten på handel och jordbruksproduktion samt genomförande av biståndstransaktioner

1. Deltagarstaterna åtar sig att genomföra alla biståndstransaktioner enligt denna konvention på ett sådant sätt att dessa transaktioner inte inverkar störande på de vanliga produktionsmönstren och internationella handelsmönstren.

2. Deltagarstaterna skall bl.a. säkerställa

a) att tillhandahållandet av internationellt livsmedelsbistånd inte är direkt eller indirekt knutet till kommersiell export av jordbruksprodukter till mottagarländer,

b) att internationella transaktioner i samband med livsmedelsbistånd, inbegripet bilateralt livsmedelsbistånd som lämnas i form av ett visst penningvärde, skall genomföras på ett sätt som är förenligt med FAO:s "Principles of Surplus Disposal and Consultative Obligations" och, i förekommende fall, med systemet med normala marknadskrav (UMR).

3. Deltagarstaterna skall i förekommande fall agera i överensstämmelse med de gällande riktlinjer och kriterier för livsmedelsbistånd som har godkänts av Världslivsmedelsprogrammets styrande organ.

Artikel 8

Särskilda bestämmelser om extraordinära behov

1. Kommittén skall regelbundet övervaka livsmedelssituationen i utvecklingsländer.

2. Om det visar sig att ett visst land eller att en eller flera särskilda regioner på grund av underproduktion av livsmedel eller andra omständigheter har extraordinära behov av livsmedel, skall kommittén överväga saken. Kommittén får rekommendera deltagarstater att reagera på situationen genom att öka kvantiteten av de disponibla livsmedelsbiståndet.

Artikel 9

Livsmedelsbiståndskommittén

1. Livsmedelsbiståndskommittén, som upprättades genom konventionen om livsmedelsbistånd inom ramen för 1967 års internationella spannmålsavtal, skall fortsätta sin verksamhet med att förvalta denna konvention med utövande av de befogenheter och funktioner som föreskrivs i denna konvention.

2. Kommittén skall bestå av företrädare för samtliga parter i denna konvention.

3. Kommittén skall utse en ordförande och en vice ordförande.

Artikel 10

Kommitténs befogenheter och funktioner

1. Kommittén skall övervaka hur åtaganden enligt denna konvention har fullgjorts.

2. Kommittén skall regelbundet utbyta information om hur systemet för livsmedelsbistånd enligt denna konvention fungerar.

3. Kommittén kan ta emot information från mottagarländer och samråda med dem.

4. Kommittén skall utfärda rapporter efter behov.

5. Kommittén skall fastställa en sådan arbetsordning som är nödvändig för att tillämpa bestämmelserna i denna konvention.

6. Utöver de befogenheter och funktioner som anges i denna artikel skall kommittén ha sådana andra befogenheter och fylla sådana andra funktioner som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i denna konvention.

Artikel 11

Säte, sammanträden och beslutsmässighet

1. Kommittén skall ha sitt säte i London.

2. Kommittén skall sammanträda minst två gånger om året i anslutning till Internationella spannmålsrådets stadgeenliga möten. Kommittén skall även sammanträffa vid sådana andra tidpunkter som ordföranden kan besluta, eller på begäran av tre medlemmar, eller som annorledes krävs enligt denna konvention.

3. För att kommittén skall vara beslutsmässig vid ett möte krävs att delegater som företräder två tredjedelar av kommittémedlemmarna är närvarande.

Artikel 12

Beslut

Kommittén skall fatta enhälliga beslut.

Artikel 13

Deltagande av observatörer

Kommittén får, när så är lämpligt, bjuda in stater som inte är deltagarstater och företrädare för andra internationella organisationer att deltaga som observatörer vidsina öppna möten.

Artikel 14

Administrativa uppgifter

Kommittén skall utnyttja sekretariatets tjänster till sådana administrativa uppgifter som kommittén kan ha behov av, inbegripet bearbetning och spridning av dokumentation och rapporter.

Artikel 15

Underlåtelser och tvister

Om en tvist uppstår rörande tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, eller en underlåtelse att fullgöra åtaganden enligt denna konvention konstateras, skall kommittén sammanträda och vidta lämpliga åtgärder.

DEL III SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 16

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare utnämns till depositarie för denna konvention.

Artikel 17

Undertecknande

Denna konvention skall vara öppen för undertecknande på Förenta Nationernas huvudkontor från och med den 1 maj 1995 till och med den 30 juni 1995 av de regeringar som avses i artikel 3.4.

Artikel 18

Ratificering, antagande och godkännande

Denna konvention skall vara föremål för ratificering, antagande eller godkännande av varje signatärregering i enlighet med dess konstitutionella förfaranden. Ratifikationsinstrument, antagandeinstrument eller godkännandeinstrument skall deponeras hos depositarien senast den 30 juni 1995. Kommittén får emellertid bevilja en signatärregering som nämnda dag inte har deponerat sitt ratifikationsinstrument, antagandeinstrument eller godkännandeinstrument en eller flera förlängingar av tidsfristen.

Artikel 19

Preliminär tillämpning

En signatärregering kan hos depositarien deponera en förklaring om preliminär tillämpning av denna konvention. En sådan regering skall preliminärt tillämpa denna konvention i enlighet med dess lagar och andra författningar och preliminärt betraktas som en part i konventionen.

Artikel 20

Anslutning

1. Denna konvention skall vara öppen för anslutning av var och en av de regeringar som avses i artikel 3.4 och som inte har undertecknat denna konvention. Anslutningsinstrument skall deponeras hos depositarien senast den 30 juni 1995. Kommittén kan emellertid bevilja en regering som nämnda dag inte har deponerat sitt anslutningsinstrument en eller flera förlängningar av tidsfristen.

2. När denna konvention har trätt i kraft i enlighet med artikel 21 skall den vara öppen för anslutning av andra regeringar än dem som avses i artikel 3.4 på sådana villkor som kommittén anser vara lämpliga. Anslutningsinstrument skall deponeras hos depositarien.

3. En regering som ansluter sig till denna konvention enligt punkt 1 i denna artikel, eller vars anslutning har godkänts av kommittén i enlighet med punkt 2 i denna artikel, får hos depositarien deponera en förklaring om preliminär tillämpning av denna konvention till dess den deponerar sitt anslutningsinstrument. En sådan regering skall preliminärt tillämpa denna konvention i enlighet med dess lagar och andra författningar och preliminärt betraktas som en part i konventionen.

Artikel 21

Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft den 1 juli 1995 om de regeringar, vars sammanlagda minsta bistånd enligt artikel 3.4 motsvarar minst 75 % av det sammanlagda biståndet från samtliga regeringar som finns förtecknade i nämnda punkt, den 30 juni 1995 har deponerat ratifikationsinstrument, antagandeinstrument, godkännandeinstrument eller anslutningsinstrument, eller förklaringar om preliminär tillämpning, och under förutsättning att 1995 års konvention om spannmålshandel äger laga kraft.

2. Om denna konvention inte träder i kraft i enlighet med punkt 1 i denna artikel, får de regeringar som har deponerat ratifikationsinstrument, godkännandeinstrument eller anslutningsinstrument, eller förklaringar om preliminär tillämpning, enhälligt besluta att den skall träda i kraft och gälla för dem, förutsatt att 1995 års konvention om spannmålshandel äger laga kraft.

Artikel 22

Löptid, förlängning och uppsägning

1. Denna konvention skall gällt till och med den 30 juni 1998, såvida inte dess löptid förlängs enligt punkt 2 i denna artikel eller den sägs upp tidigare enligt punkt 4 i denna artikel, förutsatt att 1995 års konvention om spannmålshandel eller, i dess ställe, en ny konvention om spannmålshandel, äger laga kraft till och med nämnda dag.

2. Kommittén får förlänga konventionens löptid efter den 30 juni 1998 med högst två på varandra följande år åt gången, under förutsättning att 1995 års konvention om spannmålshandel eller, i dess ställe, en ny konvention om spannmålshandel, äger laga kraft under förlängningsperioden.

3. Om konventionens löptid förlängs enligt punkt 2 i denna artikel kan det årliga biståndet från deltagarstater enligt artikel 3.4 bli föremål för omprövning av deltagarstater innen en förlängning av löptiden träder i kraft. Deras respektive åtaganden, enligt omprövningen, skall förbli oförändrade så länge en förlängning av tillämpningsperioden löper.

4. Om denna konvention sägs upp skall kommittén fortsätta sin verksamhet så länge som detta är nödvändigt för att träda i likvidation, och skall i detta syfte utöva de befogenheter och funktioner som är nödvändiga.

Artikel 23

Utträde och återanslutning

1. En deltagarstat kan utträda från denna konvention vid utgången av varje år genom skriftligt meddelande om utträde till depositarien senast 90 dagar före utgången av det aktuella året, men skall därmed inte befrias från några åtaganden som följer av denna konvention och som inte har fullgjorts vid årets utgång. Deltagarstaten skall samtidigt underrätta kommittén om de åtgärder den har vidtagit.

2. En deltagarstat som utträder från denna konvention kan senare återansluta sig genom att meddela kommittén. Ett villkor för återanslutning till konventionen är att deltagarstaten skall vara skyldig att fullgöra samtliga årliga åtaganden från och med det år den återansluter sig.

Artikel 24

Förhållande mellan denna konvention och 1995 års internationella spannmålsavtal

Denna konvention ersätter 1986 års konvention om livsmedelsbistånd, vars löptid har förlängts, och skall vara ett av de instrument som utgör 1995 års internationella spannmålsavtal.

Artikel 25

Meddelande från depositarien

Förenta nationernas generalsekreterare skall som depositarie underrätta alla signatärregeringar och anslutna regeringar om varje undertecknande, ratificering, antagande, godkännande, preliminär tillämpning av och anslutning till denna konvention.

Artikel 26

Giltiga texter

De engelska, franska, ryska och spanska texterna till denna konvention äger lika giltighet.

(1) Under extraordinära omständigheter får högst 10 % beviljas genom undantag. När det gäller transaktioner som syftar till att utöka mottagarlandets ekonomiska utvecklingsverksamhet får dispens ges från denna begränsning, förutsatt att mottagarlandets valuta inte är överlåtbar eller omvandlingsbar på minst 10 år.

(2) I kreditförsäljningsavtalet får anges att upp till 15 % av kapitalbeloppet skall betalas vid leverans av spannmålen.