(1)

Att skydda data och säkra känslig kommunikation är avgörande för unionens samhälle, ekonomi, säkerhet och välstånd. Cybersäkerhet är av strategisk betydelse för uppbyggnaden av ett Europa rustat för den digitala tidsåldern (2) och är ett centralt mål för policyprogrammet för det digitala decenniet (3).

(2)

I både EU:s strategi för en säkerhetsunion (4) och EU:s strategi för cybersäkerhet (5) framhålls kryptering som en viktig teknik för att uppnå resiliens, teknisk suveränitet och uppbyggnad av operativ kapacitet för att förebygga cyberattacker. Kryptering är i själva verket avgörande för den digitala världen för att säkra digitala system och transaktioner, skydda en rad grundläggande rättigheter och säkra försvarskapacitet. Den kapplöpning som olika länder och privata enheter bedriver för att utveckla kvantdatorkapacitet och frigöra nya potentiellt givande möjligheter utgör ett hot mot de nuvarande kryptografiska standarderna. Dessa standarder spelar en avgörande roll för att säkerställa datasekretess, dataintegritet, skydd av känslig kommunikation och stöd till väsentliga delar av nätsäkerheten.

(3)

Den framtida potentiella utvecklingen av kvantdatorer som kan bryta dagens kryptering gör det nödvändigt för Europa att söka starkare skyddsåtgärder som säkerställer skyddet av känslig kommunikation och den långsiktiga integriteten hos konfidentiell information, dvs. genom att så snabbt som möjligt byta till postkvantkryptografi. Denna nya typ av kryptografi kommer att undanröja de kända sårbarheterna i den nuvarande asymmetriska kryptografin och öka motståndskraften mot hoten från skadlig användning av kvantdatorer.

(4)

Kommissionen har finansierat forskning och utveckling av postkvantkryptografi i över ett årtionde, med tanke på att kvantdatorteknik kan utgöra ett hot mot kryptosystem med öppen nyckel.

(5)

Medlemsstaterna bör överväga att så snart som möjligt migrera sina nuvarande digitala infrastrukturer och tjänster för offentliga förvaltningar och annan kritisk infrastruktur till postkvantkryptografi, vilket leder till en grundläggande förändring av kryptografiska algoritmer, protokoll och system. Det framhålls i kommissionens nyligen offentliggjorda vitbok How to master Europe’s digital infrastructure needs att detta kräver en samordnad insats som involverar statliga organ, standardiseringsorgan, berörda parter inom industrin, forskare och yrkesverksamma inom cybersäkerhet.

(6)

I denna rekommendation från kommissionen uppmanas medlemsstaterna att utarbeta en övergripande strategi för antagandet av postkvantkryptografi för att säkerställa en samordnad och synkroniserad övergång mellan de olika medlemsstaterna och deras offentliga sektorer. Strategin bör fastställa tydliga mål, milstolpar och tidsfrister som leder till fastställandet av en gemensam färdplan för genomförandet av postkvantkryptografi. Detta bör leda till att postkvantkryptografisk teknik införs i befintliga system för offentlig förvaltning och kritisk infrastruktur i hela unionen via hybridsystem som kan kombinera postkvantkryptografi med befintliga krypteringsmetoder eller med kvantnyckeldistribution.

(7)

För en effektiv övergång till postkvantkryptografi bör den samordnade färdplanen för genomförandet av postkvantkryptografi innehålla en förteckning över åtgärder som medlemsstaterna ska vidta, inbegripet med beaktande av algoritmer för postkvantkryptografi, med en tydlig tidsplan för olika faser och milstolpar som ska uppnås, med beaktande av deras ömsesidiga beroendeförhållanden, samt de berörda parter som ska delta.

(8)

För ett harmoniserat genomförande av postkvantkryptografi i hela unionen är det viktigt att utveckla gemensamma europeiska standarder och utveckla ett regelverk för att identifiera och välja ut algoritmer för postkvantkryptografi som ska användas i de digitala näten och tjänsterna i hela unionen. Genom ett aktivt deltagande av EU-finansierade forskare stöder unionen redan utvecklingen och testningen av möjliga algoritmer för postkvantkryptografi för standarder i internationella urvalsprocesser för postkvantkryptografi. I denna rekommendation från kommissionen uppmanas medlemsstaterna att ha ett nära samarbete på EU-nivå med unionens cybersäkerhetsexperter, samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), när det gäller utvärdering och urval av lämpliga algoritmer för postkvantkryptografi och antagande av dessa som EU-standarder för ett harmoniserat genomförande i hela unionen.

(9)

Medlemsstaterna och unionen bör fortsätta att aktivt samarbeta med sina internationella strategiska partner för att utveckla internationella standarder för postkvantkryptografi i syfte att säkerställa kommunikationens framtida interoperabilitet.

(10)

När medlemsstaterna har enats om den samordnade färdplanen för genomförandet av postkvantkryptografi bör den fungera som en mall för fastställandet av de nationella övergångsplanerna till postkvantkryptografi eller, om nationella planer har fastställts, deras anpassning till den gemensamma färdplanen för genomförandet av postkvantkryptografi.

(11)

För att säkerställa att framsteg görs i förhållande till målen i denna rekommendation avser kommissionen att noga övervaka de åtgärder som vidtas som svar på rekommendationen. Medlemsstaterna uppmanas därför att på kommissionens begäran lämna all relevant information som de rimligen kan förväntas tillhandahålla för att säkerställa en sådan övervakning. På grundval av den information som har erhållits på detta sätt och all annan tillgänglig information kommer kommissionen att bedöma effekterna av denna rekommendation och avgöra om det krävs ytterligare åtgärder, inbegripet förslag till bindande unionsrättsakter.

(12)

Denna rekommendation om postkvantkryptografi bygger på de politiska mål som anges i EU:s strategi för cybersäkerhet för att förbättra genomgående säkerhet och resiliens hos unionens digitala infrastrukturer och tjänster för offentliga förvaltningar och annan kritisk infrastruktur. Den tjänar målen för den digitala inre marknaden och det gemensamma meddelandet om den europeiska strategin för ekonomisk säkerhet 10919/23 (6), och den beaktar riskerna för den fysiska säkerheten och cybersäkerheten hos kritisk infrastruktur, samt de risker som identifierats inom ramen för den nyligen genomförda riskbedömningen för kvantteknik (7). Den respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns särskilt i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (artiklarna 7, 8 och 11) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artiklarna 8 och 10), som innebär positiva skyldigheter för regeringarna att minimera risken för olaglig tillgång till och kontroll av information, vilket kräver att kryptografisk teknik skyddas och främjas.