(1)

Energistadgefördraget (avtalet) ingicks av unionen genom rådets och kommissionens beslut 98/181/EG, EKSG, Euratom och trädde i kraft den 16 april 1998.

(2)

I enlighet med artikel 17.1 i avtalet förbehåller sig varje fördragsslutande part rätten att neka förmåner enligt del III i avtalet till en juridisk enhet, om personer som är medborgare i eller har nationalitet från en tredje stat äger eller kontrollerar enheten och om enheten i fråga inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande parten där den är organiserad.

(3)

I enlighet med artikel 17.2 b i avtalet förbehåller sig varje fördragsslutande part rätten att neka förmåner enligt del III i avtalet till en investering, om den nekande fördragsslutande parten finner att investeringen tillhör en investerare i en tredje stat i förhållande till vilken den nekande parten vidtar eller upprätthåller åtgärder, som i) förbjuder transaktioner med investerare från den staten, eller ii) skulle brytas eller kringgås om förmånerna enligt denna del gavs till den statens investerare eller investeringar.

(4)

Unionen har successivt infört restriktiva åtgärder mot Ryska federationen, inledningsvis som en reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina. Unionen utvidgade de restriktiva åtgärderna som svar på Rysslands erkännande av de icke-regeringskontrollerade områdena i Donetsk oblast och Luhansk oblast i Ukraina, och på beslutet att skicka in ryska väpnade styrkor i de områdena. Som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina har unionen utvidgat de restriktiva åtgärderna avsevärt.

(5)

Parallellt har de restriktiva åtgärder som unionen infört avseende Republiken Belarus utvidgats som reaktion på landets deltagande i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

(6)

Varken Ryska federationen eller Republiken Belarus är fördragsslutande part i avtalet. Investerare från dessa länder skulle dock kunna försöka använda rättsliga enheter som är etablerade på territoriet för en fördragsslutande part i avtalet för att hävda att unionen eller dess medlemsstater har agerat i strid med avtalets investeringsskyddsskyldigheter och därmed inleda tvistlösningsförfaranden mellan investerare och stat mot unionen eller dess medlemsstater.

(7)

Unionens och dess medlemsstaters åtgärder är förenliga med avtalet och andra relevanta avtal, och eventuella anspråk avseende sådana åtgärder är under alla omständigheter uteslutna enligt tillämpliga instrument och allmän folkrätt. Trots detta är det lämpligt att vidta kompletterande förfarandeåtgärder för att undvika att tvistlösningsförfaranden mellan investerare och stat inleds av rättsliga enheter som ägs eller kontrolleras av medborgare i Ryska federationen eller Republiken Belarus mot unionen eller dess medlemsstater enligt avtalet.

(8)

Enligt artikel 17 i avtalet får de fördragsslutande parterna neka förmåner i form av investeringsskydd till investerare från icke-avtalsslutande parter som försöker missbruka avtalet genom att väcka talan om investeringar i de aktuella situationerna (nekande av förmåner).

(9)

Det är lämpligt att åberopa artikel 17.1 i avtalet avseende varje juridisk enhet som ägs eller kontrolleras av personer som är medborgare i Ryska federationen eller i Republiken Belarus eller har rysk eller belarusisk nationalitet och som inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande parten där den är organiserad. På samma sätt är det lämpligt att åberopa artikel 17.2 b i avtalet avseende varje investering i den mening som avses i avtalet som är en investering som tillhör en investerare i Ryska federationen eller i Republiken Belarus under de omständigheter som anges i den bestämmelsen.

(10)

Nekandet av förmåner enligt artikel 17 i avtalet bör genomföras av kommissionen genom att förklaringen i bilagan delges inom den europeiska energistadgekonferensen, på unionens aktuella medlemsstaters vägnar som är fördragsslutande parter i avtalet eller som är tidigare fördragsslutande parter på vars territorium avtalet fortsätter att gälla enligt artikel 47.3 i avtalet.

(11)

Detta beslut påverkar inte unionens, Euratoms och alla medlemsstaters rätt att, separat och vid lämplig tidpunkt, åberopa artikel 17 i avtalet gentemot en investerare eller en investering.