32023H1425

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 32023H1425 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 32023H1425

Kommissionens rekommendation (EU) 2023/1425 av den 27 juni 2023 om underlättande av finansiering för omställningen till en hållbar ekonomi

C/2023/3844

EUT L 174, 7.7.2023, p. 19–46 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2023/1425/oj

Date of document:: 27/06/2023; Dag för antagande

Author:: Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen
Responsible body:: FISMA
Form:: Rekommendation

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

12016E292

Link

Select all documents mentioning this document

Modified by:

Relation	Act	Comment	Subdivision concerned	From	To
Corrected by	32023H1425R(01)	(NL)
Corrected by	32023H1425R(02)	(SL)

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Directory code:

15.10.10.00 Miljö, konsument- och hälsoskydd / Miljö / Allmänna bestämmelser och program

HTML

PDF

Official Journal

7.7.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/19

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/1425

av den 27 juni 2023

om underlättande av finansiering för omställningen till en hållbar ekonomi

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)	Omställningen till en hållbar ekonomi senast 2050 är en utmaning, men skapar även möjligheter för unionens ekonomi. Investeringar i den gröna omställningen kommer att bidra till att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten med en hållbar ekonomi.

(2)

Åtgärder måste omgående vidtas under innevarande decennium för att senast 2030 minska växthusgasutsläppen med 55 % och uppnå våra miljömål, särskilt målen som rör natur- och vattenkriserna. Unionen kommer varje år under perioden 2021–2030 att behöva investera omkring 700 miljarder euro mer än den gjorde under perioden 2011–2020 för att avkarbonisera sin ekonomi, uppnå sina miljömål (1) och uppnå målen i den föreslagna rättsakten om nettonollindustri (2)..

(3)

Finansiering för omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi måste finnas tillgänglig i dag för företag som vill bli hållbara, men som inte i ett slag kan ställa om till en helt miljövänlig och klimatneutral prestandamodell. Omställningsfinansiering kommer att behövas under de närmaste åren för att säkerställa att realekonomin ställs om till hållbarhet utan dröjsmål och under ordnade former samtidigt som EU-ekonomins konkurrenskraft säkerställs. All teknik som behövs för en hållbar ekonomi är ännu inte tillgänglig och ekonomiska aktörer kan uppnå målen i olika takt.

(4)	Hållbar finansiering handlar både om att finansiera vad som redan är miljövänligt och om att finansiera vad som håller på att ställas om till sådana prestandanivåer. De hållbara investeringarna kommer att öka i takt med att omställningen fortskrider.

(5)	Trots att begreppet omställningsfinansiering inte definieras i unionens rättsliga ram bör det förstås som finansiering av förbättringar av klimat- och miljöprestanda i syfte att ställa om till en hållbar ekonomi i en takt som är förenlig med EU:s klimat- och miljömål.

(6)

EU:s ram för hållbar finansiering, som består av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (3), metoderna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 (4), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (5) och förslaget till förordning om europeiska gröna obligationer (6), innehåller skyddsåtgärder och principer som kan bidra till att klargöra vad som utgör omställningsfinansiering.

(7)

Finansieringen av omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi står i centrum för kommissionens meddelande från 2021 om en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi (7). I meddelandet konstateras att det behövs en inkluderande strategi för hållbar finansiering som omfattar alla sektorer, geografiska platser, aktörer och utgångslägen i omställningen.

(8)	Denna rekommendation förtydligar begreppet omställningsfinansiering och framhåller den viktiga roll som marknadsaktörer kan spela genom att frivilligt använda verktygen i Europeiska unionens ram för hållbar finansiering för att vid behov finansiera sin omställning.

(9)	Företag, finansförmedlare, investerare, medlemsstater och tillsynsmyndigheter kan säkra, erbjuda eller hantera omställningsfinansiering genom att frivilligt använda de hållbara finansieringsverktyg som beskrivs i denna rekommendation.

(10)

Syftet med denna rekommendation är att underlätta omställningsfinansiering i en för investerare säker miljö genom att uppmuntra frivillig användning av hållbara finansieringsverktyg och lämnande av upplysningar på ett sätt som kan säkerställa trovärdigheten hos investeringsmöjligheter i samband med omställningen.

(11)

Denna rekommendation bygger på unionens ram för hållbar finansiering och på delar av ledande internationella initiativ för omställningsfinansiering, till exempel OECD:s vägledning om omställningsfinansiering (8), G20-ländernas ramverk för omställningsfinansiering (9), rapporten om omställningsfinansiering från den internationella plattformen för hållbar finansiering (10) och rapporten från FN:s högnivågrupp för åtaganden om nettonollutsläpp från icke-statliga enheter (11). Internationella investerare som följer denna rekommendation bör därför kunna matcha de viktigaste aspekterna av sina omställningsmål och finansieringsbehov med internationell marknadspraxis.

(12)

Omställningen för att uppnå målen med den europeiska gröna given (12) omfattar omställningen till klimatneutralitet senast 2050, som syftar till att begränsa klimatförändringarna till en global uppvärmning på 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (13), omställningen till en klimatresilient ekonomi och omställningen i riktning mot en miljömässigt hållbar ekonomi, dvs. en ekonomi som är cirkulär, orsakar noll föroreningar och är naturpositiv, samt en hållbar användning av vatten och marina resurser.

(13)	Marknadsaktörerna kan tillämpa denna rekommendation på både klimatomställningen och miljöomställningen.

(14)

Företag (både icke-finansiella och finansiella) kan, beroende på diverse faktorer, till exempel vilken sektor de tillhör och i vilka geografiska områden de bedriver verksamhet, ha olika utgångslägen i omställningen till hållbarhet. Företag har även beroende på sin storlek, sina tillgängliga finansiella och fysiska resurser eller sin tillgång till infrastruktur och teknik olika möjligheter och förutsättningar att ställa om. Företag kommer därför att ha olika finansieringsbehov.

(15)

Utnyttjandet av omställningsfinansiering är frivilligt. Inte alla företag, och inte alla ekonomiska sektorer, har betydande finansieringsbehov i samband med klimat- eller miljöomställningen. Om de kan, eller håller på att, minska sin påverkan bör denna förbättring dock redovisas och finansiering av den underlättas.

(16)

Små och medelstora företag kan behöva finansiering för sin omställning och kan i så fall få omställningsfinansiering genom att lämna viktig hållbarhetsinformation. På grund av deras storlek och mer begränsade resurser kan detta dock vara svårt och kostsamt. Små och medelstora företag kan behöva stöd från finansieringspartner, leverantörer och kunder i sina värdekedjor när de tar ställning till sina behov av omställningsfinansiering och rent praktiskt får tillgång till omställningsfinansiering. Stora företag och finansförmedlare uppmuntras att tillämpa proportionalitetsprincipen i sina kontakter med små och medelstora företag och vara återhållsamma i sina krav på information från partner, leverantörer och kunder i små och medelstora företags värdekedjor.

(17)

Omställningsfinansiering kan även bidra till att finansiera omställningen för företag som är verksamma i de sektorer som påverkas mest av omställningen till en hållbar ekonomi. Sådana företags nyinvesteringar och kapitalutgifter i samband med dessa kan till exempel vara förenliga med omställningen för att uppnå EU:s klimat- och miljömål.

(18)

Behoven av omställningsfinansiering kan fastställas genom planering i förväg och fastställande av omställningsmål. Detta kan till exempel ske genom att man sätter upp företagets kortsiktiga, medelsiktiga och långsiktiga mål och fastställer åtgärder för att ställa om till en klimatneutral och hållbar ekonomi, samt genom investerings- och handlingsplaner som visar anslagna resurser och kvarstående resursbehov för att säkerställa att målen uppnås och att åtgärderna planeras och genomförs på ett transparent, trovärdigt och konsekvent sätt. Detta kan göras både på företagsnivå och på verksamhetsnivå, beroende på var behovet av omställningsfinansiering finns.

(19)

Omställningsplaneringen, det vill säga den process genom vilken företagen omsätter sina miljö- och klimatambitioner i åtgärder, kan göra det lättare för dem att minimera strategiska och finansiella risker i samband med omställningen, att upptäcka affärsmöjligheter och att skapa klarhet kring sina affärsstrategier, vilket kan locka nya investerare och affärspartner.

(20)

Företag kan emellertid även använda unionens hållbara finansieringsverktyg, däribland taxonomin, för att inte bara offentliggöra taxonomiförenliga verksamheter och kapitalutgifter, utan även som ett framåtblickande verktyg för den egna omställningsprocessen genom att ha taxonomins kriterier som utgångspunkt när de sätter upp sina mål. Taxonomin används i allt större utsträckning i samband med omställningsfinansiering och många företag rapporterar taxonomiförenliga kapitalutgifter som är väsentligt högre än deras taxonomiförenliga inkomster, i synnerhet företag i sektorer med stor miljöpåverkan.

(21)

Investeringar för att uppnå taxonomiförenlighet på fem (undantagsvis tio) år redovisas som helt taxonomiförenliga kapitalutgifter om de åtföljs av en kapitalutgiftsplan, som är en typ av omställningsplan på verksamhetsnivå (14). Investeringar i omställningsverksamheter, såsom dessa definieras i förordning (EU) 2020/852, är investeringar i bästa tillgängliga teknik och redovisas därför också som taxonomiförenliga, under förutsättning att de inte leder till långsiktig koldioxidintensiv inlåsning eller förhindrar utveckling av mer miljövänlig teknik. Det handlar om ekonomisk verksamhet där det för närvarande inte finns någon alternativ teknik och där prestandan följer en omställningsväg som i framtiden ska leda till klimatneutralitet. För att säkerställa kontinuerliga förbättringar under hela omställningen föreskrivs i förordning (EU) 2020/852 att de tekniska granskningskriterierna för omställningsverksamheter ska ses över vart tredje år för att ta hänsyn till ny teknik och vetenskapliga bevis allt eftersom dessa blir tillgängliga.

(22)

Taxonomin kan också, genom att komplettera klimat- eller miljömål eller omställningsplaner, vara bra som vägledning för ekonomiska verksamheter som inte kan bidra väsentligt till ett av miljömålen i förordning (EU) 2020/852, men där det likväl finns möjligheter att förbättra miljöprestandan i betydande grad. Dess kriterier och principer kan användas för att fastställa mellanliggande mål eller minimimål för vilka omställningsfinansiering kan säkras om investeringarna är förenliga med EU:s klimat- och miljömål (15). Detta bör säkerställas genom en omställningsplan för den specifika verksamheten (en verksamhetsbaserad omställningsplan).

(23)

Uppgifter visar att taxonomin fungerar som planerat genom att de företag i STOXX Europe 600-indexet som hittills har rapporterat en annan taxonomiförenlighet än noll (16) i genomsnitt har rapporterat att omkring 23 % av deras kapitalutgifter, 24 % av deras driftsutgifter och 17 % av deras driftsinkomster (17) är taxonomiförenliga.

(24)

EU-referensvärdena för klimatomställning och EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet är lämpliga verktyg för att utforma portföljer med avkarboniseringsmål. Investeringsfonder som är knutna till dessa referensvärden har vuxit avsevärt och värderas för närvarande till 116 miljarder euro. Användningen av marknadsbaserade ESG-referensvärden (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) som har inslag rörande miljöhållbarhet ökar också.

(25)

Omställningsplaner är ett bra verktyg för att omsätta klimat- eller miljömål i åtgärder på både företagsnivå och ekonomisk verksamhetsnivå och i investeringsplaner som kan användas i kommunikationen med finansförmedlare och investerare. Finansförmedlare och investerare kan dessutom beakta informationen i omställningsplaner och målens integritet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande när de bedömer omställningsrisker och fysiska hållbarhetsrisker i samband med en investering.

(26)

Även om omställningsplaner för närvarande inte är obligatoriska framstår de alltmer som ett av de viktigaste framåtblickande verktyg som företag kan använda sig av för att fastställa och formulera sina mål och den finansiering som krävs för att uppnå dem och planerna innehåller information om milstolpar, verksamheter, processer och resurser. Direktiv (EU) 2022/2464 och rapporteringsstandarderna i detta direktiv kan användas som utgångspunkt för omställningsplaner som är en del av de övergripande affärsstrategierna hos företag som har som mål att anpassa sig till Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 °C.

(27)

Företag som omfattas av rapporteringsskyldigheterna i direktiv (EU) 2022/2464 måste meddela sina eventuella tidssatta mål rörande hållbarhet, samt sina eventuella planer för att säkerställa att affärsmodeller och affärsstrategier är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi och en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

(28)

Kommissionen lade i februari 2022 fram ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (18) för att säkerställa att företag som är verksamma på den inre marknaden bidrar till våra ekonomiers hållbarhetsomställning. Kommissionen föreslår att företag som omfattas av direktivets tillämpningsområde antar en plan för att säkerställa att företagets affärsmodeller och företagsstrategi är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet.

(29)

En omställningsplan som är en del av företagets övergripande strategi kan även omfatta omställningen till miljömål. Omställningsplanen kan bli mer trovärdig om den antas av företagets ledning, om den innehåller en strukturerad uppsättning kortsiktiga, medelsiktiga och långsiktiga mål och åtgärder, samt om den anger anslagna resurser och resursbehov för att säkerställa att målen och åtgärderna sätts i verket på ett trovärdigt och konsekvent sätt, varvid långsiktig inlåsning i växthusgasintensiva eller mycket miljöskadliga verksamheter eller tillgångar måste beaktas och undvikas, varvid hänsyn ska tas till tillgångarnas livslängd.

(30)

Finansförmedlare har en viktig roll att spela när det gäller att stödja realekonomins omställning till hållbarhet. Genom att tillhandahålla omställningsfinansiering för realekonomin kan finanssektorn därför fylla sin finansieringsfunktion under omställningen, minska omställningsriskerna och även själv ställa om under ordnade former. Omställningsfinansiering och investeringar i samband med omställningen kan i framtiden minska den finansiella omställningsrisken, även om de inte automatiskt exponeras för mindre finansiell risk än andra investeringar.

(31)

Både bankutlåning och investeringar är viktiga för att finansiera realekonomin och båda förväntas svara för en betydande andel av omställningsfinansieringen för företag. Banker och andra institutionella investerare är särskilt väl lämpade att erbjuda omställningsfinansiering för sina kunder, eftersom de kan dra nytta av sina nära kundrelationer. Bankerna kan i detta sammanhang beakta denna rekommendation i förening med bestämmelserna om omställningsrisk och fysisk risk i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (19) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (20), som för närvarande håller på att ses över.

(32)	Europeiska bankmyndighetens kommande råd om gröna lån (21) och arbetet på plattformen för hållbar finansiering (22) kommer att behandla olika aspekter av omställningsfinansiering och ge ett relevant underlag för framtida överväganden på detta område.

(33)

Hållbarhetsrapportering bidrar till att effektivisera informationsutbytet mellan finansförmedlare och företag som genomgår omställning. Framåtblickande information om eventuella klimat- eller miljömål eller omställningsplaner kan till exempel vara användbar för investerare och finansförmedlare som själva har åtagit sig att ställa om. Informationen kommer att hjälpa finansförmedlare och investerare att besluta vad som ska ingå, och inte ingå, i investeringsprodukter och att bedöma konsekvenserna av olika tidshorisonter för investeringar och risken för strandade tillgångar.

(34)	Finansförmedlare och investerare kan även bidra till omställningen genom att erbjuda särskilda omställningsrelaterade finansieringslösningar som är knutna till av företag fastställda klimat- eller miljömål.

(35)

Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sprida information om hur man kan säkra eller erbjuda omställningsfinansiering. De uppmanas även att fortsätta erbjuda utbildning och tekniskt bistånd som ökar utnyttjandet av omställningsfinansiering och erbjuda särskilda omställningsrelaterade finansieringslösningar för företag som vill ställa om.

(36)

De europeiska tillsynsmyndigheterna och de nationella behöriga myndigheterna i unionen bör fortsätta att sprida information om relevanta strategier när det gäller omställningsfinansiering. Detta kommer att öka förtroendet hos marknadsaktörerna för hur unionens hållbara finansieringsverktyg kan användas på ett effektivt, uppmuntra användningen av omställningsfinansiering och minska risken för grönmålning.

(37)

Denna rekommendation innehåller inte rekommendationer gällande alla aspekter av finansieringen av omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi. Syftet är att klargöra den grundläggande innebörden av omställningsfinansiering och hur verktyg kan användas för att öka utnyttjandet av privat omställningsfinansiering.

(38)

Denna rekommendation är inte uttömmande eftersom marknadsaktörerna kan hitta andra sätt att främja eller säkra den omställningsfinansiering som krävs för att ställa om till en hållbar ekonomi. Den bör beaktas i ljuset av eventuell utveckling på marknaden eller lagstiftningsområdet. Plattformen för hållbar finansiering kommer att bidra till att identifiera relevant marknadspraxis när det gäller omställningsfinansiering och marknadsaktörer kan, via plattformen eller i samband med evenemang anordnade av kommissionen – till exempel workshoppar och dialoger med intressenter – ge återkoppling för att ytterligare förfina delar av ramen för hållbar finansiering och utnyttjandet av denna ram för att finansiera omställning. Kommissionen kommer även att utöka sina kontakter med internationella partner genom till exempel den internationella plattformen för hållbar finansiering och det kommande rådgivningscentrumet för hållbar finansiering inom ramen för Global Gateway, för att främja utnyttjandet av omställningsfinansiering och dess interoperabilitet globalt.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1

Denna rekommendation är en uppföljning av kommissionens meddelande om en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi (23).

1.2

Syftet med denna rekommendation är att hjälpa marknadsaktörer som vill få eller erbjuda omställningsfinansiering genom att lägga fram praktiska förslag till strategier för omställningsfinansiering.

1.3

Rekommendationen riktar sig till företag som vill bidra till omställningen till klimatneutralitet och miljömässig hållbarhet, samtidigt som de förbättrar sin konkurrenskraft, och som söker finansiering för investeringar för detta ändamål. Syftet är att förklara hur verktygen för hållbar finansiering kan användas för detta ändamål. Omställningsfinansiering och grön finansiering (24) skiljer sig från övrig finansiering, som inte har några hållbarhetsmål.

1.4

Rekommendationen är på det hela taget inte avsedd att tillämpas på mikroföretag (25), med tanke på deras storlek och administrativa kapacitet.

1.5

Denna rekommendation riktar sig också till

a)	finansförmedlare och investerare som är villiga att erbjuda företag omställningsfinansiering,

b)	medlemsstater och finansiella tillsynsmyndigheter, för att öka kunskaperna om denna fråga och erbjuda tekniskt bistånd samt för att uppmuntra användning och tillhandahållande av omställningsfinansiering till realekonomin.

1.6

Denna rekommendation påverkar inte tillämpningen av unionslagstiftning i vilken fastställs rättsliga skyldigheter.

1.7

Även aktörer utanför unionen är välkomna att använda denna rekommendation, men kan ha särskilda behov som inte beaktas i rekommendationen.

2. DEFINITIONER

I denna rekommendation gäller följande definitioner:

2.1

Omställning: omställning från nuvarande klimat- och miljöprestandanivåer till en klimatneutral, klimatresilient och miljömässigt hållbar ekonomi inom en tidsram som gör det möjligt att uppnå

målet om att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet och, för företag och verksamheter inom unionen, målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och att minska växthusgasutsläppen med 55 % fram till 2030 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (26),

b)	målet om klimatanpassning (27), och

c)	andra av unionens miljömål, vilka anges närmare i förordning (EU) 2020/852, till exempel förebyggande och begränsning av föroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, samt omställning till en cirkulär ekonomi.

2.2

Omställningsfinansiering: finansiering av investeringar som är förenliga med, och bidrar till, omställningen och som undviker inlåsning, inbegripet

a)	investeringar i portföljer som är knutna till EU-referensvärdena för klimatomställning och EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet (EU:s klimatreferensvärden),

investeringar i taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, till exempel

—	ekonomiska omställningsverksamheter enligt definitionen i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 som är knutna till målet att begränsa klimatförändringarna,

—	ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och som kommer att bli taxonomiförenliga i enlighet med artikel 1.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 på högst fem (undantagsvis tio) år (28),

c)	investeringar i företag eller ekonomiska verksamheter med en trovärdig omställningsplan på företagsnivå eller verksamhetsnivå,

d)	investeringar i företag eller ekonomiska verksamheter med trovärdiga vetenskapligt baserade mål som underbyggs med information som säkerställer integritet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande.

2.3

Omställningsplan: en aspekt av företagets övergripande strategi som fastställer dess mål och åtgärder för omställningen till en klimatneutral eller hållbar ekonomi, inbegripet åtgärder för att minska växthusgasutsläppen i enlighet med målet att begränsa klimatförändringarna till 1,5 °C.

3. REKOMMENDATION TILL FÖRETAG SOM VILL SÄKRA OMSTÄLLNINGSFINANSIERING

Hållbara finansieringsverktyg för att fastställa och formulera behov av omställningsfinansiering

3.1

Företag kan beakta sina behov av omställningsfinansiering på grundval av sin hållbarhetspåverkan, sina hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter. Dessa kan fastställas genom en väsentlighetsbedömning.

3.2

För att fastställa sina behov av omställningsfinansiering kan företagen börja med att fastställa omställningsmål och staka ut individuella omställningsvägar med hjälp av vetenskapligt baserade scenarier och vägar (29).

3.3

Hållbara finansieringsverktyg, särskilt taxonomin och EU:s klimatreferensvärden samt trovärdiga omställningsplaner, kan vara till hjälp vid fastställandet av omställningsmål och konkreta behov av omställningsfinansiering på företagsnivå och ekonomisk verksamhetsnivå (30).

3.4

Om omställningsmålen och behoven av omställningsfinansiering är tydligt integrerade i en trovärdig omställningsplan blir det lättare för finansförmedlare och investerare att upptäcka, och göra jämförelser och prestandamätningar mellan, möjligheter i samband med omställningsfinansiering.

3.5

Behov av omställningsfinansiering kan specificeras som planerade kapitalutgifter och, när så är lämpligt, driftsutgifter i samband med uppnåendet av klimat- och miljömål samt även som löpande eller riktade inkomster i samband med omställningen.

3.6

Företag kan om det är relevant diskutera sina konkreta behov av omställningsfinansiering och vilka finansieringslösningar som är lämpligast med finansförmedlare och investerare.

4. ANVÄNDNING AV TROVÄRDIGA OMSTÄLLNINGSVÄGAR FÖR ATT FASTSTÄLLA VETENSKAPLIGT BASERADE MÅL

4.1

Företag kan utgå från allmänt tillgängliga sektorsövergripande eller sektorsspecifika avkarboniseringsscenarier och avkarboniseringsvägar, och i förekommande fall även miljöförbättringsscenarier, när de sätter upp vetenskapligt baserade mål och fastställer sina behov av omställningsfinansiering.

4.2

Om scenarier eller vägar används bör de vara vetenskapligt baserade och, i fråga om avkarboniseringsvägar, förenliga med Parisavtalet, till exempel 1,5-gradersscenarierna från Internationella energiorganet eller FN:s klimatpanel, utan eller med begränsat överskridande (31).

4.3

Företagens individuella omställningsvägar bör anpassas till unionens klimat- och miljömål och baserat på de geografiska platser där de bedriver verksamhet och företagets utgångsläge. De rekommenderas även titta på Europeiska kommissionens kvalitativa omställningsvägar per industriekosystem (32) för att bedöma utmaningar i samband med omställningen och bästa tillgängliga teknik, och de vidare miljö-, digitaliserings- och resiliensutmaningarna inom en viss sektor.

4.4

Vetenskapligt baserade omställningsmål kan användas för att säkra omställningsfinansiering utan att det finns en omställningsplan, om detta är proportionellt sett till företagets komplexitet, storlek och prestanda, samt om målen underbyggs med information som säkerställer deras integritet och transparens samt möjligheten att utkräva ansvar för genomförandet av åtgärder för att uppnå dem.

5. ANVÄNDNING AV EU:S KLIMATREFERENSVÄRDEN

5.1

Företag kan i lämpliga fall använda metoder som används för EU:s referensvärden som komplement till vetenskapligt baserade scenarier eller vägar. De kan ligga till grund för fastställandet av individuella vägar på företags- eller projektnivå eller för att sätta upp omställningsmål, samt göra det lättare att fastställa behoven av omställningsfinansiering.

5.2

Samma metoder kan även användas för att undvika att nya investeringar blir strandade tillgångar och kan göra det möjligt att inkludera emissioner av företaget eller det kapital som säkrats för ett relevant omställningsprojekt i en investerings- eller utlåningsportfölj som är knuten till ett EU-klimatreferensvärde (33).

6. ANVÄNDNING AV EU-TAXONOMIN

6.1

Företag kan fastställa sina behov av omställningsfinansiering genom att frivilligt använda taxonomin tillsammans med andra vetenskapligt baserade referensramar när de fastställer omställningsmål för en viss ekonomisk verksamhet i ekonomiska sektorer som omfattas av de delegerade akter som antagits enligt förordning (EU) 2020/852 (34).

6.2

Företag uppmuntras att använda taxonomin för att planera investeringar som syftar till att få en viss ekonomisk verksamhet att uppfylla taxonomikriterierna på fem (undantagsvis tio) år, eftersom sådana investeringar redan redovisas som helt taxonomiförenliga.

6.3

Företag kan använda taxonomin för att sätta upp milstolpar och mellanliggande mål för omställningen av ekonomisk verksamhet, för att ytterligare förbättra miljöprestandan eller för att anpassa sig till taxonomin över en längre tidsperiod som ändå är tillräckligt kort för att vara förenlig med omställningen. Företag kan till exempel vid behov använda taxonomikriterierna för att planera en stegvis anpassning till taxonomin: som ett första, tidssatt mål, att ställa om på ett sätt som går utöver de prestandanivåer som följer av ”inte orsaka betydande skada”-kriterierna, och, som ett andra tidssatt mål, uppfylla ”väsentligt bidrag”-kriterierna, samt redogöra för detta i en verksamhetsbaserad omställningsplan. (35)

6.4

För att operationalisera användningen av taxonomin i syfte att säkra omställningsfinansiering kan företagen specificera sina behov av omställningsfinansiering i termer av företagets kapitalutgifter. De kan i lämpliga fall även specificera dessa behov i termer av löpande utgifter och riktade driftsutgifter eller driftsinkomster, som antingen är

a)	taxonomiförenliga,

b)	kommer att vara taxonomiförenliga i framtiden, eller

c)	uppvisar kontinuerliga prestandaförbättringar inom ramen för en trovärdig omställningsplan som ligger helt i linje med omställningen.

7. ANVÄNDNING AV EN TROVÄRDIG OMSTÄLLNINGSPLAN

7.1

Utan att det påverkar tillämpningen av rättsliga krav kan företag, särskilt de som bedriver verksamhet med betydande påverkan eller som följer komplicerade omställningsvägar, utarbeta omställningsplaner på antingen företags- eller verksamhetsnivå, eller båda, för att fastställa omställningsmål, milstolpar, åtgärder och resursbehov på ett strukturerat och konsekvent sätt.

7.2

Rapporteringsstandarderna enligt direktiv (EU) 2022/2464 kan fungera som en mall för att utforma trovärdiga omställnings- och handlingsplaner som företagen kan använda i syfte att säkerställa integritet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande vad gäller dessa planer.

7.3

Taxonomin och EU:s klimatreferensvärden kan användas tillsammans med vetenskapligt baserade omställningsscenarier eller omställningsvägar för att fastställa de mål eller finansieringsbehov som ska ingå i sådana planer på både företagsnivå och ekonomisk verksamhetsnivå.

7.4

Planer för miljömässig hållbarhet kan även utgå från EU:s strategiska miljöhandlingsplaner för cirkulär ekonomi (36), biologisk mångfald (37) och nollförorening (38).

8. FINANSIERINGSINSTRUMENT FÖR ATT SÄKRA OMSTÄLLNINGSFINANSIERING

8.1

Företag uppmuntras att använda ett, eller en kombination av flera, omställningsrelaterade finansieringsinstrument för att säkra omställningsfinansiering, till exempel särskilda typer av lån eller emissioner på kapitalmarknaderna med särskilda egenskaper (39).

Gröna eller andra hållbarhetslån

8.2

Ett företag som har behov av omställningsfinansiering kan ansöka om särskilda typer av lån, till exempel hållbarhetslån, gröna lån eller andra lån för särskilda ändamål.

8.3

Finansförmedlare har börjat erbjuda sådana lån och kan bevilja dem till konkurrenskraftig ränta om den förväntade miljöprestanda som ska uppnås med hjälp av lånen bidrar till att minska omställningsrisker eller gör att finansförmedlaren kan refinansiera till lägre ränta.

8.4

Investeringar för att uppnå ett visst omställningsmål, till exempel uppgradering av tillgångar eller nyinvesteringar som kommer att möjliggöra produktion med låg klimat- och miljöpåverkan, kan finansieras genom speciallån, där medlen enbart används för detta ändamål (även kallat use of proceeds-finansiering). Om ändamålet formuleras genom omställningsmål som knyter an till taxonomins kriterier kan detta uppmuntra upptagandet av lån som används för omställningen.

8.5

Investeringar i förbättringar av miljöprestandan på företagsnivå kan finansieras genom hållbarhetslån där vetenskapligt baserade, tidssatta mål för klimat- eller miljöprestandan fungerar som garantier och där räntorna kopplas till att de uppsatta målen för hållbarhetsprestanda verkligen uppnås, för att undvika inlåsningseffekter.

Gröna eller andra hållbarhetsobligationer

8.6

Företag kan även emittera kapitalmarknadsinstrument eller särskilda typer av obligationer, till exempel gröna obligationer eller andra hållbarhetsobligationer, för att finansiera sin omställning. Obligationer kan användas för att säkra kapital både på företags- och verksamhetsnivå.

8.7

För att säkra omställningsfinansiering för ett visst ändamål kan emittenter överväga att emittera obligationer som visar att medlen verkligen används för omställningen. Även om internationella standarder för gröna obligationer finns och kan användas för att säkra omställningsfinansiering kan företag även överväga att använda den europeiska standarden för gröna obligationer när de emitterar gröna obligationer för att finansiera ekonomisk verksamhet som ska bli taxonomiförenlig på fem (undantagsvis tio) år.

8.8

Hållbarhetsobligationer kan användas för att säkra kapital i syfte att förbättra företagets hållbarhetsprestanda både på företags- och verksamhetsnivå. De bör vara knutna till stabila mål avseende hållbarhetsprestanda – till exempel till taxonomins centrala resultatindikatorer – och en tidsram som är anpassad till omställningen, eftersom kupongobligationer normalt emitteras med ett krav på, och för att uppmuntra, uppnående av den tänkta prestandan.

8.9

De hållbara finansieringsverktyg som nämns i punkterna 3–7 kan användas som prestandamål och för att ytterligare stärka trovärdigheten för hållbarhetsobligationer.

Finansiering med eget kapital och speciallån

8.10

Företag kan även emittera egetkapitalinstrument eller överväga speciallånelösningar som är knutna till mål avseende hållbarhetsprestanda på företagsnivå, projektnivå eller ekonomisk verksamhetsnivå. Liknande strategier som de som beskrivs ovan kan användas för att fastställa sådana prestandamål.

9. REKOMMENDATION TILL FINANSFÖRMEDLARE OCH INVESTERARE SOM VILL ERBJUDA OMSTÄLLNINGSFINANSIERING

Verktyg för att fastställa mål avseende omställningsfinansiering och för att identifiera projekt eller företag

9.1

Finansförmedlare kan bidra till att finansiera omställningen genom att ange omställningsfinansieringsmål i sina utlånings- eller investeringsstrategier.

9.2

När finansförmedlare fastställer omställningsmål och utformar strategier för omställningsfinansiering för portföljer och investerings- eller utlåningsstrategier kan de

a)	ta hänsyn till rekommendationerna till företag om fastställande av behov av omställningsfinansiering och mål (40),

säkerställa att de i sina strategier för omställningsfinansiering bidrar till realekonomins omställning och avkarbonisering, tar hänsyn till företagens olika utgångslägen, tillämpar proportionalitetsprincipen (särskilt på små och medelstora företag) och inkluderar relevanta klimat- och miljögarantier i linje med definitionen av omställningsfinansiering i denna rekommendation,

c)	omsätta sina strategier för omställningsfinansiering i konkreta klimat- eller miljömål för alla tillgångsklasser, alla typer av finansiering och alla sektorer som är relevanta för omställningen,

d)	betrakta råd och engagemang som viktiga delar av strategin för omställningsfinansiering.

9.3

Investerare och ägare av tillgångar kan utforma liknande strategier för sina egna tillgångar.

9.4

För att operationalisera investeringsstrategier med modeller för omställningsfinansiering och för att identifiera företag och projekt som uppfyller omställningsmålen kan finansförmedlare och investerare göra följande: (41)

a)	Använda information som lämnas av företag för att fastställa omställningsmål och behov av omställningsfinansiering, inbegripet omställningsplaner och bolagsrapportering.

b)	Använda de avkarboniseringsmetoder som krävs enligt EU:s klimatreferensvärden, t.ex. tydliga avkarboniseringsmål för företagen och begränsning av nyinvesteringar i potentiellt strandade tillgångar.

Använda taxonomins ramverk och kriterier för att identifiera investeringar som omfattas av taxonomin och som kan bli taxonomiförenliga, om nödvändigt i olika etapper i enlighet med en tidsplan som är förenlig med omställningen. Till exempel, om nödvändigt, överväga att som ett första steg finansiera omställningsetapper som går utöver de prestandanivåer som definieras genom ”inte orsaka betydande skada”-kriterierna och, som ett andra steg, anpassa till ”väsentligt bidrag”-kriterierna, vilket kan förtydligas i en åtgärdsbaserad omställningsplan.

d)	Använda upplysningar och prospekt som åtföljer emissioner av gröna obligationer, omställningsobligationer, hållbarhetsobligationer eller aktier.

10. ETABLERING AV RELATIONER MED FÖRETAG SOM BEHÖVER OMSTÄLLNINGSFINANSIERING

10.1

Finansförmedlare uppmuntras att etablera relationer med kunder och investeringsobjekt som håller på att ställa om, i synnerhet om de har ett betydande behov av omställningsfinansiering.

10.2

Policyn för etablering av relationer kan till exempel innefatta utformning av relevanta låne- eller investeringsstrategier som kan anpassas till de relevanta behoven av omställningsfinansiering och villkor för att få finansiering inom ramen för dessa strategier.

10.3

I etableringen av relationer med sådana kunder och investeringsobjekt kan följande aspekter diskuteras:

a)	Betydande hållbarhetspåverkan, hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter samt hur klimat- och miljöpåverkan och klimat- och miljörisker hanteras.

b)	Hur bidraget till ett klimat- eller miljömål fastställs och tidshorisonterna för utlåning eller investeringar.

c)	Underliggande omställningsvägar, för att säkerställa att utlånings- eller investeringsstrategin är förenlig med omställningen.

d)	Om eller hur den ”inte orsaka betydande skada”-princip som definieras i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 tillämpas och hur negativ påverkan hanteras.

e)	Hur företagens hållbarhetsprestanda, omställningsmål och omställningsplaner kommer att beaktas, bland annat vid bedömningen av risken för strandade tillgångar och av omställningsrisker och fysiska risker mer allmänt.

11. OMSTÄLLNINGSSPECIFIKA FINANSIERINGSLÖSNINGAR

11.1

Utöver allmänna utlånings- och finansieringslösningar kan finansförmedlare erbjuda omställningsspecifika finansieringslösningar för företag eller projekt med betydande behov av omställningsfinansiering.

11.2

Detta inbegriper till exempel att erbjuda lån eller finansieringsprodukter som kan bidra till att finansiera konkreta omställningsinvesteringar, t.ex. sådana som bygger på

a)	investeringar anpassade till förordning (EU) 2020/852 som bidrar till att på ett meningsfullt sätt öka andelen taxonomiförenliga verksamheter som bedrivs av ett företag,

b)	EU:s klimatreferensvärden, om de kompletterar vetenskapligt baserade scenarier eller vägar,

c)	trovärdiga omställningsplaner på företags- eller verksamhetsnivå som syftar till att uppnå vetenskapligt baserade mål,

d)	trovärdiga vetenskapligt baserade mål som stöds av information som säkerställer integritet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande,

e)	minskning av miljöavtryck baserat på, och förenligt med, EU:s strategiska miljöhandlingsplaner för cirkulär ekonomi (42), biologisk mångfald (43) och nollförorening (44).

f)	en kombination av ovanstående, om till exempel omställningsplaner integrerar behov av omställningsfinansiering som fastställts med hjälp av taxonomin eller EU:s klimatreferensvärden.

11.3

Finansförmedlare kan överväga att införa incitament för att uppmuntra en stark prestanda sett till företagets omställningsmål, till exempel genom att belöna framsteg mot omställningsmål eller taxonomikriterier genom attraktiva räntor, till exempel baserat på minskad omställningsrisk eller förbättrade finansieringskostnader.

12. OMSTÄLLNINGSRISKER OCH FYSISKA RISKER

12.1

Finansförmedlare och investerare uppmanas att bedöma hur deras omställningsmål och mål för omställningsfinansiering överensstämmer med och bidrar till deras riskhanteringsstrategier, så att finansiella risker som är en följd av bristande anpassning till omställningen kan hanteras.

12.2

Finansförmedlare och investerare uppmuntras särskilt att

a)	i sina ramverk för riskhantering och kundrelationer ta hänsyn till framåtblickande information från motparter, till exempel omställningsmål och omställningsplaner, samt information om deras trovärdighet och årlig rapportering om framsteg,

b)	överväga att finansiera omställningsprojekt som har potential att minska negativa effekter på hållbarhetsfaktorer och framtida omställningsrisker och fysiska risker, till exempel genom att använda taxonomin för klimatanpassning som vägledning.

13. REKOMMENDATION AVSEENDE SMÅ FÖRETAG OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Små och medelstora företag som söker omställningsfinansiering

13.1

Om små och medelstora företag vill säkra omställningsfinansiering kommer de att behöva arrangemang som är anpassade till deras storlek, administrativa kapacitet och resurser, och de uppmuntras därför att etablera relationer med finansförmedlare och investerare för att undersöka vilka finansieringsalternativ och stödtjänster som finns tillgängliga.

13.2

Små och medelstora företag som är intresserade av att bidra till omställningen kan överväga att skaffa omställningsfinansiering för sina omställningsrelaterade investeringar, vilket kan vara omedelbara investeringar eller framtida investeringar i bl.a. följande:

a)	Ny grön teknik.

b)	Uppgradering av befintliga ekonomiska verksamheter eller tillgångar.

c)	Möjliggörande teknik.

d)	Gröna inköpsstrategier (t.ex. förnybar energi).

e)	Verksamhet för att miljöanpassa deras stödfunktioner, t.ex. verksamhet som ökar energieffektiviteten i deras byggnader, leasing eller förvärv av elfordon, avkarbonisering av deras transportanvändning, miljöanpassning av livsmedelsförsörjning etc.

13.3

Börsnoterade små och medelstora företag omfattas av direktiv (EU) 2022/2464 och ska i framtiden lämna hållbarhetsinformation enligt förenklade rapporteringsstandarder. Små och medelstora företag som inte omfattas av detta direktiv men som vill lämna viktig hållbarhetsinformation kan överväga att i så fall använda dessa förenklade rapporteringsstandarder eller andra frivilliga rapporteringsstandarder som är särskilt anpassade till små och medelstora företag (45).

13.4

Stora företag uppmuntras starkt att ge proportionellt stöd till små och medelstora företag i sina värdekedjor som är intresserade av omställningsfinansiering när det gäller att bedöma behov av omställningsfinansiering och i relevanta fall få viktig hållbarhetsinformation, oavsett om de omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering eller inte.

13.5

I förekommande fall kan större företag även samarbeta med finansinstitut för att erbjuda gynnsamma finansieringsvillkor och/eller inköpsvillkor till partner i sina värdekedjor som är i behov av omställningsfinansiering, särskilt små och medelstora företag i sektorer som är relevanta för omställningen (46).

14. FINANSIERINGSLÖSNINGAR FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

14.1

Små och medelstora företag har begränsad kapacitet att lämna detaljerad information, varför finansförmedlare och investerare uppmuntras att tillämpa proportionalitetsprincipen i sina kontakter med kunder som är små och medelstora företag. De bör inte begära mer information än nödvändigt och vara återhållsamma när de begär information från små och medelstora företag i värdekedjan.

14.2

Finansförmedlare uppmuntras att erbjuda utbildning, kunskapshöjande program, rådgivning eller webbaserade verktyg för att hjälpa små och medelstora företag som är intresserade av omställningsfinansiering att öka sina kunskaper om risker och möjligheter i samband med omställning.

14.3

Som ett led i detta kan intresserade små och medelstora företag få hjälp att enkelt bedöma sina behov av omställningsfinansiering.

14.4

Små och medelstora företag kan erbjudas gröna och omställningsspecifika finansieringslösningar som är lämpliga och anpassade till deras storlek och som därför är attraktiva för sådana företag. Hänsyn måste tas till att onoterade små och medelstora företag inte omfattas av rapporteringsskyldigheterna i direktiv (EU) 2022/2464 och förordning (EU) 2020/852.

15. REKOMMENDATION TILL MEDLEMSSTATERNA

Medlemsstaterna uppmanas att ta hänsyn till följande rekommendationer för att uppmuntra omställningsfinansiering:

15.1

Medlemsstaterna uppmuntras att vidta åtgärder för att öka medvetenheten bland marknadsaktörer om behovet av att finansiera investeringar i den gröna omställningen och om befintliga standarder, principer och skyddsåtgärder som kan säkerställa sådana investeringars trovärdighet och miljöintegritet. De kan förklara fördelarna med att använda EU:s hållbara finansieringsverktyg för detta ändamål.

15.2

Medlemsstaterna kan uppmuntra marknadsaktörerna att använda referensscenarier som är vetenskapligt baserade, som avspeglar avkarboniseringsvägar som överensstämmer med Parisavtalet, till exempel 1,5-gradersscenarierna från Internationella energiorganet (IEA) eller FN:s klimatpanel (IPCC), utan eller med begränsat överskridande, eller EU-vägar, nationella vägar eller sektorsvägar knyter an till dessa IEA- eller IPCC-scenarier.

15.3

Medlemsstaterna kan, inom ramen för EU:s konkurrensregler och nationella konkurrensregler, uppmuntra samarbete mellan marknadsaktörer så att de kan dra lärdom av varandras erfarenheter och utbyta bästa praxis när det gäller att erbjuda eller ansöka om omställningsfinansiering samt hantera gemensamma utmaningar. Medlemsstaterna kan dra nytta av den roll som branschorganisationer och andra ansedda organisationer kan spela i detta avseende.

15.4

Medlemsstaterna kan uppmuntra kapacitetsuppbyggnad när det gäller verktyg och strategier för omställningsfinansiering, bl.a. genom att utbilda statstjänstemän, tillsynsmyndigheter och aktörer inom finanssektorn för att underlätta utformningen av omställningsrelaterade finansieringslösningar och riktlinjer som tar hänsyn till geografiska beroenden.

15.5

Medlemsstaterna kan uppmuntra och främja innovativa produkter och tjänster för hållbar finansiering som är särskilt anpassade till små och medelstora företag och i detta sammanhang ta hänsyn till proportionalitetsprincipen.

15.6

Medlemsstaterna kan hjälpa små och medelstora företag att frivilligt rapportera viktig information om hållbarhet och omställningsfinansiering till intressenter, finansförmedlare och investerare, vilket kan öka mångfalden av finansieringsalternativ som erbjuds små och medelstora företag.

15.7

Medlemsstaterna kan uppmuntra multilaterala utvecklingsbanker och nationella utvecklingsbanker att stödja dessa ansträngningar genom att erbjuda tekniskt bistånd.

15.8

Medlemsstaterna kan uppmuntra initiativ mellan lokala banker och små och medelstora företag som går ut på att utveckla och genomföra hållbara finansieringsstrategier och trovärdiga omställningsmål eller, om relevant, omställningsplaner för små och medelstora företag.

16. REKOMMENDATION TILL DE EUROPEISKA TILLSYNSMYNDIGHETERNA OCH DE NATIONELLA BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA

De europeiska tillsynsmyndigheterna och de nationella behöriga myndigheterna uppmanas att

16.1

beakta denna rekommendation i sin övervakning av risker för grönmålning i samband med omställningen,

16.2

ta hänsyn till relevant framåtblickande information som ingår i omställningsmål, trovärdiga omställningsplaner eller upplysningar enligt taxonomin i sin bedömning av finansiella risker som företag under tillsyn exponeras för i samband med omställningen,

16.3

öka kunskaperna bland företag som står under tillsyn om hur regelverket gör det möjligt att använda framåtblickande information från motparter eller investeringsobjekt för att bedöma, hantera och övervaka omställningsrisker och fysiska risker,

16.4

öka nationella behöriga myndigheters kapacitet när det gäller omställningsfinansiering och främja säker miljö för omställningsfinansiering i hela EU.

Utfärdad i Bryssel den 27 juni 2023.

På kommissionens vägnar

Mairead MCGUINNESS

Ledamot av kommissionen

(1) Unionen kommer att behöva investera 477 miljarder euro mer per år under perioden 2021–2030 än den gjorde under perioden 2011–2020 för att uppnå sina utsläppsminskningsmål i energi- och transportsektorerna. Den kommer att behöva investera ytterligare 110 miljarder euro per år för att uppnå sina miljömål. För närmare uppgifter, se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Investment needs assessment and funding availabilities to strengthen the EU’s Net-Zero technology manufacturing capacity, (SWD(2023) 68 final), och meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU:s ekonomi efter covid-19: Konsekvenser för den ekonomiska styrningen, COM(2021) 662 final.

(2) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter (rättsakt om nettonollindustrin), COM(2023) 161 final.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13). I det följande avser taxonomin förordning (EU) 2020/852 tillsammans med de delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 av den 27 november 2019 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade upplysningar för referensvärden (EUT L 317, 9.12.2019, s. 17).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(6) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer, COM(2021) 391 final. En politisk överenskommelse nåddes mellan medlagstiftarna den 28 februari 2023.

(7) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, COM(2021) 390 final.

(8) OECD (2022), OECD Guidance on Transition Finance: Ensuring Credibility of Corporate Climate Transition Plans, Green Finance and Investment (inte översatt till svenska), OECD Publishing, Paris.

(9) G20 (2022), 2022 G20 Sustainable Finance Report (inte översatt till svenska).

(10) International Platform on Sustainable Finance (2022), Report on Transition Finance (inte översatt till svenska). Kan laddas ned från: https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-11/221109-international-platform-sustainable-report-transition-finance_en.pdf

(11) FN:s högnivågrupp för icke-statliga enheters åtaganden om nettonollutsläpp (2022), Integritetsfrågor: Nettonollåtaganden av företag, finansinstitut, städer och regioner.

(12) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(13) Som godkändes av unionen den 5 oktober 2016, rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).

(14) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9), bilaga I.

(15) Utgifter för verksamhetsbaserade omställningsplaner kan inte anses vara taxonomiförenliga om de inte helt uppfyller respektive taxonomikriterier, men de kan likväl innebära ett viktigt steg mot förbättrad hållbarhetsprestanda och kunna locka till sig omställningsfinansiering.

(16) Den 17 maj 2023 hade 63 % av STOXX Europe 600-företagen redan lämnat upplysningar avseende räkenskapsåret 2022 om i vilken grad de omfattas av taxonomin samt är taxonomiförenliga. Källa: Bloomberg.

(17) Nästan två av tre företag som offentliggjorde kapitalutgifter som omfattas av taxonomin rapporterade en taxonomiförenlighet som inte var noll och ett av två företag som offentliggjorde inkomster som omfattas av taxonomin rapporterade en taxonomiförenlighet för inkomster som inte var noll. Källa: Bloomberg.

(18) Förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937, COM(2022) 71.

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(21) Kommande råd som uppföljning av den uppmaning att lämna synpunkter till Europeiska bankmyndigheten om gröna lån och hypotekslån som finns på: https://www.eba.europa.eu/sites/default/documents/files/document_library/About%20Us/Missions%20and%20tasks/Call%20for%20Advice/2022/CfA%20on%20green%20loans%20and%20mortgages/1043881/EBA%20Call%20for%20Advice%20Green%20Loans%20and%20Mortgages_Clean.pdf

(22) Plattformen för hållbar finansiering, inrättad genom artikel 20 i förordning (EU) 2020/852. Mer information om plattformen finns på: https://finance.ec.europa.eu/sustainable-finance/overview-sustainable-finance-old/platform-sustainable-finance_en

(23) Meddelande från kommissionen om en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, COM(2021) 390 final.

(24) Denna skillnad och överlappningarna mellan omställningsfinansiering och grön finansiering, samt hur dessa utvecklas efterhand, illustreras i punkt 1 i bilagan.

(25) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 1) definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än tio personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(27) Enligt definitionen i förordning (EU) 2020/852.

(28) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).

(29) Avsnitt 2 i bilagan visar hur de olika inslagen i ett företags omställningsmål kan påverka dessa behov av omställningsfinansiering över olika tidshorisonter. Figur 2 i bilagan visar olika sätt att fastställa behoven av omställningsfinansiering.

(30) I avsnitt 3 i bilagan finns en översikt över verktyg som kan användas för att fastställa behov av omställningsfinansiering och olika sätt att säkra sådan finansiering.

(31) En tänkbar källa kan vara de scenarier som offentliggjorts av nätverket för miljöanpassning av det finansiella systemet (Network for Greening the Financial System (NGFS)).

(32) Europeiska kommissionens kvalitativa omställningsvägar finns på: https://single-market-economy.ec.europa.eu/industry/transition-pathways_en.

(33) Metoderna för att ta fram EU:s klimatreferensvärden och hur de kan användas för att fastställa behov av omställningsfinansiering förklaras mer ingående i avsnitt 4 i bilagan.

(34) Till exempel den delegerade akten på klimatområdet och eventuella framtida delegerade akter som specificerar tekniska granskningskriterier.

(35) Avsnitt 5 i bilagan ger en närmare bild av hur taxonomin kan användas för detta ändamål.

(36) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa. COM(2020) 98 final.

(37) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv. COM(2020) 380 final.

(38) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark. COM(2021) 400 final.

(39) I avsnitt 6 i bilagan ges exempel på de finansieringsinstrument som beskrivs nedan.

(40) Även med hänsyn till avsnitt 2 i bilagan.

(41) I avsnitt 7 i bilagan ges ytterligare förslag på sådana verktyg.

(42) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa. COM(2020) 98 final.

(43) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv. COM(2020) 380 final.

(44) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark. COM(2021) 400 final.

(45) Enligt direktiv (EU) 2022/2464 kommer rapportering för börsnoterade små och medelstora företag (med undantag för mikroföretag) att börja 2027 avseende räkenskapsåret 2026. Börsnoterade små och medelstora företag kommer att kunna rapportera enligt separata och proportionella standarder som utarbetats av Efrag.

(46) Företag kan till exempel hjälpa små och medelstora företag, oavsett om de omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering eller inte, att frivilligt använda unionens hållbara finansieringsverktyg eller andra vetenskapligt baserade verktyg för att informera om sina omställningsprojekt, omställningsmål eller omställningsplaner i syfte att hantera omställningsrisker för banker på ett transparent och konkret sätt.

BILAGA

Denna bilaga åtföljer kommissionens rekommendation om att underlätta finansiering för omställningen till en hållbar ekonomi (1). Den kompletterar rekommendationerna med mer detaljerade överväganden och illustrationer för att stödja den frivilliga användningen av verktyg från EU:s regelverk för hållbar finansiering för omställningsfinansiering. Den visar olika alternativ och förslag för företag och finansinstitut för att fastställa omställningsmål, formulera och identifiera omställningsfinansieringens behov och projekt, samt anskaffa eller tillhandahålla omställningsfinansiering.

Innehåll

Förhållandet mellan grön finansiering och omställningsfinansiering

Överväganden om hur ett företags olika typer av påverkan, risker och möjligheter skulle kunna återspeglas i individuella omställningsmål

Översikt över hållbara finansieringsverktyg för att formulera och fastställa behoven av omställningsfinansiering

Metoder för EU:sklimatreferensvärden

EU-taxonomin

5.1.

Hur EU-taxonomin kan användas

5.2.

Taxonomin som ett omställningsverktyg

5.3.

Alternativ för att använda taxonomin för att specificera behov av omställningsfinansiering

Finansieringsinstrument för att anskaffa omställningsfinansiering

Finansförmedlares och investerares användning av Europeiska unionens hållbara finansieringsverktyg

1. Förhållandet mellan grön finansiering och omställningsfinansiering

Hållbar finansiering handlar både om att finansiera vad som redan är miljövänligt och om att finansiera vad som är på väg att ställas om till sådana prestandanivåer.

Figur 1 nedan visar hur omställningsfinansiering är relaterad till allmän finansiering och grön finansiering och hur dessa olika finansieringsformer kan utvecklas på kort, medellång och lång sikt.

Allmän finansiering, som inte har några hållbarhetsmål, kan särskiljas från grön finansiering och omställningsfinansiering. Sådan allmän finansiering kan för närvarande omfatta både verksamheter med stor påverkan och verksamheter med liten påverkan. Med tiden, i takt med att ekonomin ställs om, kommer verksamheter med stor påverkan att behöva ställas om för att få liten påverkan.

Omställningsfinansiering syftar till att finansiera denna omställning. Den kan omfatta både finansiering med användning av intäkter och finansiering för allmänna (företags-)ändamål. På kort sikt kommer omställningsfinansieringen inte att leda till förbättringar som uppfyller målen för miljöprestanda. På lång sikt måste dock omställningsfinansieringen anpassas till EU:s klimat- och miljömål och kommer därför att betraktas som antingen grön eller med liten påverkan.

2. Överväganden om hur ett företags olika typer av påverkan, risker och möjligheter skulle kunna återspeglas i individuella omställningsmål

Detta avsnitt rör punkterna 3 och 4 i kommissionens rekommendation.

Företag kan överväga sina behov av omställningsfinansiering med utgångspunkt i sina bedömningar av påverkan, risker och möjligheter avseende hållbarhet. Dessa kan identifieras genom en väsentlighetsbedömning enligt metoden med dubbel väsentlighet.

Som en del av denna bedömning skulle företag kunna använda klimat- och miljörelaterade scenarioanalyser som underlag för identifiering och bedömning av fysiska risker och omställningsrisker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. På grundval av resultatet av en sådan väsentlighetsbedömning (2) skulle företag kunna fastställa omställningsmål, samt behov och åtaganden för omställningsfinansiering.

Figur 2 ger en översikt över de verktyg som kan användas för att överväga hur man ska definiera behoven av omställningsfinansiering i fall av väsentlig påverkan och hur man ska definiera finansieringsbehoven för att hantera låg eller kvarstående påverkan.

När företag planerar sin omställning och fastställer sina behov av omställningsfinansiering uppmanas de att överväga att fastställa omställningsmål på grundval av relevanta omställningsvägar som är förenliga med omställningen, med beaktande av typen av påverkan, och andra faktorer som hur allvarlig, omfattande, tillämpningsområdet för och hur oåterkallelig påverkan är. Företag kan använda sig av de standarder och den vägledning som finns tillgänglig i direktiv (EU) 2022/2464 och dess genomförande för detta ändamål (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering).

Företag uppmanas att göra följande överväganden om hur olika påverkan, risker och möjligheter skulle kunna återspeglas i omställningsmålen och relaterade behov av omställningsfinansiering.

Tabell 1

Allmänna överväganden för fastställande av klimat- eller miljömål i fall av väsentlig påverkan

Överväga trovärdiga referensramar som underlag för den metod som används för denna process, inbegripet följande:

—

Vetenskapsbaserad scenarioanalys och globala, europeiska eller nationella sektorsspecifika vägar mot 1,5 °C med eller utan begränsade överskridanden, som hänvisar till IPCC, IEA eller andra, trovärdiga och vetenskapsbaserade privata initiativ. Överväga scenarier som återspeglar företagets specifika kontext i fråga om geografiskt läge och ekonomiska verksamheter.

—	Unionens regelverk för hållbar finansiering, inbegripet taxonomiförordningen och metoden för EU:s klimatreferensvärden (se avsnitt 3–5 i den här bilagan).

—	EU:s strategiska miljöhandlingsplaner för cirkulär ekonomi (3), biologisk mångfald (4) och nollförorening (5).

—	Konsultera kommissionens kvalitativa EU-omställningsvägar (6) för klimatrelaterade aspekter vid utvärderingen av omställningsutmaningar och bästa tillgängliga teknik inom en relevant sektor.

2.	Säkerställa att omställningsmålen är tidsbundna, vetenskapsbaserade och genomförbara för att säkerställa deras trovärdighet.

3.	När det är relevant överväga en uppdelning av dessa mål på verksamhets- och produktnivå och identifiera viktiga hävstänger på verksamhetsnivå, inbegripet finansiella resurser, för att säkerställa att dessa mål genomförs.

Överväga att, med hänvisning till punkt 3), specificera de förväntade hävstängerna för avkarbonisering, om relevant, och deras övergripande kvantitativa bidrag för att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp, samt de planerade nyckelåtgärderna, inklusive förändringar av företagets portfölj av produkter och tjänster och dess anpassning till ny teknik.

5.	Överväga mått mot vilka man kan mäta och övervaka genomförandet av omställningsmålen, såsom åtgärdernas effektivitet, framsteg över tid och berörda parters engagemang.

6.	Överväga att specificera hur regelverket för affärsplanering, finansiella planeringsprocesser och riskhantering tar hänsyn till omställningsmålen.

Överväga omställningsmålens övergripande miljöintegritet, inte ge avkall på ett mål för ett annat, och överväga att använda principen om att inte orsaka betydande skada, i enlighet med taxonomiförordningen för detta ändamål. Överväga att också respektera minimiskyddsåtgärder avseende mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

Överväga att vidta åtgärder för att säkerställa transparens i fråga om målen och den grund på vilken de har fastställts för att uppmuntra investerare och finansförmedlare att överväga dem när de tillhandahåller omställningsfinansiering. Till exempel överväga att formulera målen som en del av en trovärdig omställningsplan för att öka trovärdigheten kring deras uppnående som återspeglar externa beroenden (7) på de platser där företaget är verksamt.

Överväga att säkerställa en robust styrningsprocess för att stödja genomförandet och tillsynen av omställningsmålen, bland annat följande:

a)	Omställningsmålen ska godkännas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.

b)	Införa god intern kontroll inklusive en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar i samband med tillsynen och genomförandet av de åtgärder som är kopplade till genomförandet av dessa omställningsmål.

c)	Regelbunden rapportering till ledningsorganen om genomförandet av omställningsmålen.

10.	Överväga att, om relevant, använda tredjepartsverifiering och tredjepartsförsäkran för att skapa ytterligare trovärdighet för omställningsmålen och därtill hörande process för fastställande av mål och uppföljning.

Tabell 2.

Överväganden för enkla förbättringsmål i fall av icke-väsentlig påverkan

I fall där företags huvudsakliga ekonomiska verksamhet har liten påverkan, kan det vara möjligt att minska den kvarstående påverkan som kan finnas till exempel i företagets stödfunktioner (t.ex. energieffektivitet i kontorsbyggnader, utsläpp från transporter eller mobilitet, inköp av förnybar energi, miljöanpassning av livsmedelsförsörjningen osv.).

När det är relevant, överväga

enkla förbättringsmål för att investera i energieffektivitet i byggnader, avsevärt minska utsläppen från användning av el eller värme och liknande investeringar, särskilt genom möjliggörande av verksamheter som omfattas av delegerade akter som antagits genom förordning (EU) 2020/852 (taxonomiförordningen),

b)	en upphandlingspolitik med fokus på hållbarhetsaspekter.

3. Översikt över hållbara finansieringsverktyg för att formulera och fastställa behoven av omställningsfinansiering

Hållbara finansieringsverktyg, särskilt taxonomin, eller EU:s klimatreferensvärden samt trovärdiga omställningsplaner kan användas för att stödja definitionen av omställningsmål och formulera särskilda behov av omställningsfinansiering på företagsnivå och på ekonomisk verksamhetsnivå. Omställningsfinansiering kan därefter fås genom gröna obligationer eller hållbarhetsrelaterade obligationer, lån, egetkapitalfinansiering eller specialiserad utlåning.

Figur 3 nedan ger en översikt över de verktyg som kan användas för att formulera och anskaffa omställningsfinansiering.

4. Metoder för EU:sklimatreferensvärden

Detta avsnitt rör punkt 5 i kommissionens rekommendation.

Om det inte finns sektorsspecifika vetenskapsbaserade vägar eller färdplaner skulle företagen kunna överväga att använda metoderna för EU:s klimatreferensvärden och använda dem på ett sätt som säkerställer anpassning till IEA:s eller IPCC:s 1,5-gradersscenario.

Om det finns sektorsspecifika vetenskapsbaserade scenarier och vägar skulle företagen kunna överväga om de också kan uppfylla minimistandarderna för EU:s klimatreferensvärden genom att använda dem.

Det är mer sannolikt att kapitalmarknadsemissioner som görs av företag som uppfyller minimistandarderna för metoderna för klimatreferensvärden, och som visar det (till exempel i en trovärdig omställningsplan som överväger de standarder och den vägledning som finns tillgängliga enligt direktiv (EU) 2022/2464 och dess genomförande), tas med i portföljer som följer EU:s klimatreferensvärden.

Minimistandarder för klimatreferensvärden

EU:s klimatreferensvärden baseras på en uppsättning kriterier som syftar till att säkerställa en omställningsväg för portföljer som är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi (8). Minimistandarderna för klimatreferensvärdenas avkarboniseringsmål och utvecklingsbana kräver en årlig minskning av växthusgasintensiteten eller det absoluta målet för växthusgasutsläpp på minst 7 % (9).

För varje år målen inte uppnås bör missade mål kompenseras genom en uppjustering av målen i utvecklingsbanan för avkarbonisering för det kommande året.

Om möjligt, överväga att påvisa lägre genomsnittliga utsläpp i förhållande till jämförbara och undvika särskilda uteslutningsfaktorer som förtecknas i artiklarna 9–12 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020.

Övervikt av företag som fastställer och offentliggör mål för minskning av växthusgasutsläppen

Företags kapitalmarknadsemissioner kan ges större vikt i ett referensvärde som följer EU:s klimatreferensvärden, om det emitterande företaget kan påvisa att den har fastställt och offentliggjort mål för minskning av växthusgasutsläpp, när följande villkor är uppfyllda:

a)	Emittenten av de ingående värdepappren offentliggör på ett konsekvent och korrekt sätt uppgifter om sina växthusgasutsläpp inom scope 1, scope 2 och scope 3.

b)	Emittenten av de ingående värdepappren har minskat sin växthusgasintensitet eller, i förekommande fall, sina absoluta växthusgasutsläpp, inklusive växthusgasutsläpp inom scope 1, scope 2 och scope 3, med i genomsnitt minst 7 % per år under minst tre på varandra följande år.

5. EU-taxonomin

Detta avsnitt rör punkt 6 i kommissionens rekommendation.

5.1. Hur EU-taxonomin kan användas

Företag kan använda taxonomin som ett verktyg för omställningsfinansiering, för att planera omställningen av sina ekonomiska verksamheter och öronmärka nödvändiga omställningsinvesteringar. Som sådant kan det användas för klassificering av hållbara investeringar, mätning av nuvarande och planerade klimat- eller miljöprestanda, fastställande av mål och kommunikation, inklusive formulering av taxonomirelaterade mål i omställningsplaner.

5.2. Taxonomin som ett omställningsverktyg

Genom att definiera miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, inte företag, gör taxonomin det möjligt för företag att ställa om sig genom att gradvis öka sin andel av miljömässigt hållbara verksamheter.

Figur 5 visar hur ett företag gradvis kan ställa om sina verksamheter, här verksamheter som utförs i fabriker, och investera i uppgraderingar för att öka andelen framtida gröna verksamheter. Verksamhetsbaserade omställningsplaner kan vara den viktigaste delen av en omställningsstrategi på enhetsnivå.

5.3. Alternativ för att använda taxonomin för att specificera behov av omställningsfinansiering

Företag kan använda taxonomin för att fastställa sina behov av omställningsfinansiering på verksamhetsnivå.

I taxonomin föreskrivs inte den tidsfrist inom vilken ett företag bör anpassa sina verksamheter till något av dess kriterier. I stället ger den marknadsaktörerna flexibilitet att använda tidsplanerna för sina egna vetenskapsbaserade omställningsvägar. Företag kan hänvisa till taxonomikriterier när de fastställer sina klimat- och miljömål, och om dessa mål är anpassade till omställningen och om deras uppnående är trovärdigt, kan de anskaffa omställningsfinansiering för genomförandet.

Figur 6 visar hur taxonomin kan användas för detta ändamål, med alternativ som kan övervägas i den givna sekvensen, med beaktande av genomförbarheten av de mer ambitiösa alternativen först.

1. Finansiering av redan taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter

Om en ekonomisk verksamhet redan är taxonomiförenlig, kan företag överväga eventuella nuvarande och framtida finansieringsbehov för att upprätthålla taxonomiförenlighet även i framtiden.

2. Investeringar som är taxonomiförenliga

Om en ekonomisk verksamhet omfattas av, men ännu inte är taxonomiförenlig, kan företag överväga att anpassa den till taxonomins tekniska granskningskriterier inom fem (eller i undantagsfall tio) år (10). Specificera de omställningsinvesteringar som behövs för att uppnå dessa mål i en kapitalutgiftsplan. Sådana kapitalutgifter betraktas som taxonomiförenliga investeringar.

3. Investeringar för att uppnå taxonomiförenlighet på längre sikt

Om det inte är möjligt att uppnå taxonomiförenlighet på fem (eller i undantagsfall tio) år, kan man överväga att anpassa en tillgång eller ekonomisk verksamhet till de därtill hörande prestandakriterierna i taxonomin över en längre tidsperiod som fortfarande är förenlig med omställningen. Omställningsinvesteringar som endast kommer att uppnå taxonomiförenlighet under en längre tidsperiod än de fem (undantagsvis tio) år som erkänns i delegerad förordning (EU) 2021/2178 bör åtföljas av en verksamhetsspecifik omställningsplan som är förenlig med omställningen, som motiverar den längre tidshorisonten för att uppnå målen (11) och som visar hur taxonomiförenlighet kommer att uppnås i efterföljande steg.

När det gäller miljöaspekter skulle målen kunna anpassas till internationella och till unionens miljöpolitiska mål, inbegripet dem som rör hållbart skydd och återställande av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

4. Investeringar för omställning utöver begränsning av klimatförändringarna utan att vålla betydande skada i ett första steg

Företag med verksamheter som för närvarande inte uppfyller taxonomins kriterier för att inte orsaka betydande skada, där investeringar för att uppnå det väsentliga bidragskriteriet under fem (i undantagsfall tio) år för närvarande inte är genomförbart, kan överväga att förbättra dessa verksamheters miljöprestanda utöver de prestandanivåer som definieras av kriterierna om att inte orsaka betydande skada inom en tidsram som är tillräckligt kort för att vara förenlig med omställningen. (12) Företag kan överväga att åtfölja omställningsinvestering som förbättrar prestandan utöver taxonomins kriterier om att inte orsaka betydande skada som ett första steg i omställningen, med en verksamhetsspecifik omställningsplan som är förenlig med omställningen. I den kan företag motivera varför detta mellansteg behövs och hur taxonomiförenlighet kommer att uppnås i efterföljande steg.

I planen kan det påvisas i) hur verksamheten kommer att ställas om med en meningsfull prestandaförbättring utöver nivån på kriterierna om att inte orsaka betydande skada och mot nivån på det väsentliga bidragskriteriet, och ii) hur kontinuerlig förbättring av klimat- och miljöprestanda kommer att säkerställa att man i framtiden, när ekonomin närmar sig klimatneutralitet, undviker att orsaka betydande skada. De toleransnivåer för skada som anses vara betydande kommer också att förändras över tiden.

5. Investeringar som specificeras på andra sätt i verksamhetsbaserade omställningsplaner

För ekonomiska verksamheter med stor påverkan som ännu inte omfattas av taxonomins delegerade akter och där det inte finns något alternativ med liten påverkan som omfattas av taxonomiförordningen, kan företag överväga att använda andra sätt, t.ex. vetenskapsbaserade vägar, för att specificera mål och finansieringsbehov.

6. Investeringar för omställningsverksamheter med liten miljöpåverkan

För ekonomiska verksamheter med liten påverkan, som därför inte omfattas av taxonomin, kan företag överväga att använda relevanta taxonomikriterier för att hantera kvarstående påverkan, till exempel genom investeringar i energieffektivitet i byggnader, utsläppssnål mobilitet, möjliggörande teknik etc.

6. Finansieringsinstrument för att anskaffa omställningsfinansiering

Detta avsnitt rör punkt 8 i kommissionens rekommendation.

Företag kan överväga att använda ett, eller en kombination av flera, omställningsrelaterade finansieringsinstrument för att anskaffa omställningsfinansiering, som specifika lånetyper eller kapitalmarknadsemissioner med särskilda egenskaper. I tabell 3 nedan illustreras detta.

Tabell 3.

Exempel på lån eller kapitalmarknadens finansieringsinstrument för att anskaffa omställningsfinansiering

Gröna lån och andra hållbarhetslån

Finansieringsprojekt eller investeringar genom ett lån med ett särskilt omställningsändamål (användning av intäkter) som lån för att uppgradera tillgångar eller göra nya investeringar som kommer att möjliggöra koldioxidsnål produktion eller betydligt förbättrad miljöprestanda. Till exempel:

—	Lån för att finansiera omställningsprojekt som har en trovärdig verksamhetsbaserad omställningsplan eller är del av en trovärdig omställningsplan på enhetsnivå (13).

—	Lån för att finansiera ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och uppnår taxonomiförenlighet under en tidshorisont på fem (undantagsvis tio) år.

—	Trovärdiga vetenskapsbaserade mål, om det är proportionerligt, som understöds av information som säkerställer integritet, transparens och ansvarsskyldighet.

—	Lån för att finansiera andra omställningsinvesteringar till verksamheter som det hänvisas till i punkt 2.2. i denna rekommendation.

—	Definiera robusta miljöprestandaindikatorer för att finansiera företagsinvesteringar som ingår i en omställningsplan.

Leta lån för allmänna (företags-) ändamål kopplade till förbättringar av den övergripande hållbarhetsprestandan i linje med omställningen enligt definitionen i punkt 2.1. Till exempel:

—	Lån med nyckelprestandamål för att finansiera omställningsinvesteringar som är i linje med vetenskapsbaserade omställningsvägar.

—	Lån med nyckelprestandamål för att finansiera omställningsinvesteringar som baseras på den övergripande del av taxonomiförenlighet som ska uppnås.

—	Lån för att finansiera omställningsinvesteringar som baseras på en trovärdig omställningsplan med nyckelprestandamål.

Gröna obligationer och andra hållbarhetsobligationer

Överväga att utfärda obligationer för ett specifikt omställningsändamål genom att påvisa användningen av intäkter.

Exempelvis utfärda en obligation i enlighet med förordningen om europeiska gröna obligationer för att finansiera omställningsinvesteringar till ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och uppnå taxonomiförenlighet på fem (undantagsvis tio) år.

Överväga att utfärda en obligation relaterad till ett av företagets mål för omställningsprestanda (t.ex. en hållbarhetsrelaterad obligation) genom att använda taxonomin, trovärdiga omställningsplaner på enhetsnivå (14) och verksamhetsnivå eller trovärdiga vetenskapsbaserade mål, om det är proportionerligt samt följande:

—	Definiera nyckelprestandamål för att finansiera väsentliga företagsinvesteringar som ingår i en omställningsplan.

—	Företag uppmanas att bifoga sina hållbarhetskrav enligt en hållbarhetsrelaterad obligation till ett mål som är relaterat till taxonomin eller EU:s klimatreferensvärden.

—	Detta kan inkludera finansiering av omställningsinvesteringar definierade genom mål baserade på taxonomin.

3.	Överväga att använda frivillig mall för offentliggörande enligt förordningen om europeiska gröna obligationer för att tillhandahålla standardiserad information till investerare och finansförmedlare för obligationsemissioner som inte följer standarden för europeiska gröna obligationer.

Egetkapitalfinansiering

Om aktieemissioner är ett lämpligt finansieringsinstrument, överväga att använda liknande omställningskriterier som de som nämns ovan för att specificera mål för viktiga hållbarhetsprestanda.

Specialiserad finansiering

Överväga specialiserad finansiering som leasing, strukturerade finansieringslösningar, projektfinansiering och blandade finansieringsinstrument genom att använda liknande omställningskriterier som de som nämns ovan för att specificera mål för viktiga hållbarhetsprestanda.

7. Finansförmedlares och investerares användning av Europeiska unionens hållbara finansieringsverktyg

Detta avsnitt rör punkt 9 i kommissionens rekommendation.

Finansförmedlare och investerare som är villiga att tillhandahålla omställningsfinansiering för att stödja den reala ekonomins omställning kan använda hållbara finansieringsverktyg för att fastställa portföljmål och identifiera projekt eller företag för att finansiera omställningen. I tabell 4 illustreras detta ytterligare.

Tabell 4.

Hur man använder hållbara finansieringsverktyg för att fastställa portföljmål och identifiera projekt eller företag för att finansiera omställningen

Överväga att använda metoderna för EU:s klimatreferensvärden i samband med avkarbonisering för att fastställa mål för portföljomställningen och identifiera relevanta företag.

Använda metoderna för EU:s klimatreferensvärden för avkarbonisering för att fastställa avkarboniseringsmål:

Överväga att använda EU:s klimatreferensvärden för att fullfölja avkarboniseringsstrategier och investera i en portfölj med företag med olika klimatmål och behov av omställningsfinansiering. Skapa finansiella produkter genom att reproducera ovan nämnda metoder för referensvärden (15).

Referensvärdesadminstratörer uppmuntras att överväga en överviktning av företag baserat på avkarboniseringsmål som fastställts av företag.

Överväga att använda metoderna för referensvärdena för att systematiskt bedöma finansieringsinstrument och portföljer och utforma portföljvägar mot klimatneutralitet med minimistandarder för avkarbonisering varje år.

Använda metoderna för EU:sklimatreferensvärden för att identifiera företag för utlåning eller investering:

Överväga att använda EU:s klimatreferensvärden eller andra vetenskapsbaserade ESG-referensvärden för att identifiera företag som ställer om sig på ett sätt som är förenligt med omställningen till en hållbar ekonomi. Överväga att använda referensvärden som gör det möjligt för administratörer att övervikta företag med en vetenskapsbaserad omställningsväg och omställningsplan.

Finansförmedlare och investerare får använda uteslutningskriterier från metoderna för EU:s klimatreferensvärden, i tillämpliga fall, för att utesluta miljöskadliga eller socialt skadliga ekonomiska verksamheter eller produktionsmetoder och de som annars orsakar betydande skada på alla klimat- eller miljömål.

Överväga att använda taxonomin för att fastställa mål för portföljnivåer och identifiera relevanta företag.

Använda taxonomikriterier för att fastställa sina klimat- och miljöportföljmål:

Överväga att använda kriterier och upplysningar enligt taxonomin för att fastställa mål och följa framstegen över tiden på portföljnivå och, när det gäller tillgångsägare, för övergripande tillgångsfördelning.

Överväga att använda upplysningar enligt taxonomin för att spåra andelen investeringar som omfattas av taxonomin, andelen investeringar som är taxonomiförenliga och framsteg mot förenlighet med taxonomikriterierna.

Med förbehåll för uppgiftstillgång, överväga att använda andelen gröna tillgångar och andelen gröna investeringar baserat på taxonomin för att fastställa sektorsspecifika mål på portföljnivå mot vilka den genomsnittliga portföljen kan konvergera under omställningen. Exempelvis kan bankerna använda andelen gröna tillgångar och absoluta minskade koldioxidutsläpp i relevanta portföljer eller genomsnittlig energieffektivitet för en inteckningsportfölj för att utveckla mål för minskade koldioxidutsläpp eller ett mål för energieffektiviteten och delmål däremellan.

Överväga att använda andelen planerade intäkter, kapitalutgifter eller driftsutgifter relaterade till omställningen av företag som kommer att anpassas till taxonomin inom fem (undantagsvis tio) år (men som inte uppfyller villkoren i delegerad förordning (EU) 2021/2178 för att omgående erkännas som taxonomiförenliga kapitalutgifter) som en framtida eller planerad andel gröna tillgångar om de understöds av en trovärdig omställningsplan.

Liknande mätningar kan också utformas för verksamheter som inte omfattas av taxonomin som omfattas av en trovärdig omställningsplan.

Använda upplysningar enligt taxonomin för att identifiera företag för utlåning eller investering:

Överväga att använda upplysningar enligt taxonomin för företag som omfattas av taxonomin och som har taxonomiförenliga intäkter, kapitalutgifter och om relevant driftsutgifter för att komplettera andra företagsuppgifter för att identifiera omställningsprojekt.

Vid projekt som omfattas av taxonomin, överväga att använda obligatoriska, och om tillgängligt frivilliga, uppgifter enligt taxonomin, i uppgifter om företag eller omställningsplaner på enhetsnivå eller verksamhetsspecifik nivå för att identifiera projekt med omställningsfinansieringsmål som fastställer mål relaterade till följande:

—	Taxonomiförenlighet, för att uppfylla taxonomikriterierna i steg eller under en definierad tidshorisont.

—	Inslag i taxonomimikriterierna, som att inte orsaka betydande skada och säkerställa väsentliga prestandaförbättringar.

—	Kontrollera om verksamhetsspecifika planer införts, säkerställa att sådana projekts mål är anpassade till omställningen mot en hållbar ekonomi.

—	När det gäller ekonomiska verksamheter som inte omfattas av delegerade akter som antagits enligt taxonomiförordningen, använda de principer som fastställs i artikel 10.2 i taxonomiförordningen som en vägledning med minimivillkor för att en verksamhet ska övervägas för omställningsfinansiering.

Överväga att använda uppgifter om företag enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering för att välja ut företag med särskilda omställningsmål och omställningsbehov.

Överväga att använda gemensamma mått i omställningsplanerna, både på enhetsnivå och verksamhetsnivå, att systematiskt identifiera behov av omställningsfinansiering i vissa sektorer, baserat på finansiella mått och investeringsplaner i företagsrapporter som till exempel följande:

—	Mål för minskning av växthusgasutsläpp för scope 1-, scope 2-utsläpp och i den mån det är möjligt också väsentliga scope 3-utsläpp.

—	Taxonomiförenlighet och planer på anpassning av ekonomiska verksamheter i sektorer med stor påverkan.

—	Kapitalutgifter för att finansiera omställningsstegen med hänvisningar till nyckelhållbarhetsmått (t.ex. taxonomibaserade kapitalutgifter).

—	Trovärdighet vad gäller omställningsmålen baserade på de åtgärder och hävstänger företag planerar att använda för att uppnå målen och deras beroende av externa faktorer, (16) förväntade omställningskostnader.

—	Omställningsrisker och hur potentiella omställningsmål kan minska sådana risker över tiden.

—	Exponering för klimatrelaterade finansiella möjligheter (t.ex. som procentandel av hela portföljen/garanterade transaktioner).

—	Nuvarande och planerade finansierade emissioner över sektorer, geografiska områden och tidshorisonter.

—	Mått för portföljanpassning (t.ex. viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, implicerad temperaturhöjning, finansierade emissioner i förhållande till ett gemensamt använt vetenskapsbaserat referensvärde).

Överväga att använda uppgifter om omställningsplaner för att identifiera specifika företag eller projekt med tydliga avkarboniseringsmål som för närvarande drivs med höga utsläpp, men som har trovärdiga omställningsplaner för att minska dessa över tid, vilket kommer att göra det möjligt för portföljen att avkarbonisera i samma takt som de investerande företagen.

Överväga att använda standarderna och vägledningen i direktiv (EU) 2022/2464 och dess genomförande (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering), om tillgängliga, för att överväga ett företags klimat- och miljöprestanda, dess utgångspunkt och individuella omställningsväg, komplettera uppgifter om omställningsmål, omställningsplaner och finansiella rapporteringsuppgifter.

Överväga att använda uppgifter och prospekt som åtföljer emissioner av gröna, omställningsrelaterade och hållbarhetsrelaterade obligationer eller aktier.

Överväga att använda information som lämnats av emittenter av gröna obligationer, hållbarhetsrelaterade obligationer eller andra obligationer med omställningsfinansieringsegenskaper för att välja ut investeringar med miljöintegritet och den ambitionsnivå en investerare letar efter.

Överväga att använda den höga nivån av transparens som anges i förordningen om europeiska gröna obligationer för att välja ut projekt för omställningsfinansiering när miljöintegriteten säkerställs genom taxonomin. Den ökade transparensen vid användningen av intäkter ökar dessa investeringars trovärdighet och tillförlitlighet, särskilt om de är kopplade till hållbarhetströsklar eller hållbarhetsmål som fastställts av företaget och som lämnas i dess redovisning.

Överväga att använda den höga transparensnivå som emittenter ger med hjälp av frivilliga mallar för offentliggörande för emittenter som använder sig av andra standarder än de som lämnas i förordningen om europeiska gröna obligationer för att välja ut projekt för omställningsfinansiering som är anpassade till omställningen av en hållbar ekonomi.

Överväga att använda information om omställningsmål eller behov av omställningsfinansiering som ingår i prospekten för emitteringar av företag under omställning för att bedöma hållbarhetsrisker och egenskaper vid en emission tillsammans med andra finansiella risker och fördelar med projektet (17).

(1) Kommissionens rekommendation om att underlätta finansiering för omställningen till en hållbar ekonomi (C(2023) 3844).

(2) En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett påverkansperspektiv när den gäller företagets väsentliga faktiska eller potentiella, positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på kort, medellång och lång sikt. En väsentlig hållbarhetsfråga ur ett påverkansperspektiv omfattar påverkan som företaget orsakar eller bidrar till och påverkan som är direkt kopplad till företagets drift, produkter och tjänster genom dess affärsförbindelser. En väsentlig hållbarhetsfråga kan också vara viktig ur ett finansperspektiv, till exempel om hållbarhetsrisker förverkligas genom strandade tillgångar.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa. COM(2020) 98 final.

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 - Ge naturen större plats i våra liv. COM(2020) 380 final.

(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark. COM(2021) 400 final.

(6) Kommissionens EU-omställningsvägar finns på: Https://single-market-economy.ec.europa.eu/industry/transition-pathways_en

(7) Företagets beroenden av externa faktorer i geografiska områden för att uppnå sin omställningsplan på enhetsnivå, till exempel möjlig framtida politik, teknisk mognad, social acceptans, tillgängliga resurser och fysisk klimatpåverkan på de platser där företaget är verksamt

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet, artiklarna 6–12.

(9) Minimikraven fastställs i artikel 7–9 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020.

(10) Enligt den delegerade rättsakten om upplysningar enligt taxonomin kan perioden för att uppnå taxonomiförenlighet överskrida fem år endast om en längre period är objektivt motiverad av särskilda egenskaper hos den berörda ekonomiska verksamheten och berörda uppgraderingen, med högst 10 år.

(11) De relaterade kapitalutgifterna anses inte vara taxonomiförenliga, men kan vara ett meningsfullt steg på vägen mot högre nivåer av hållbarhetsprestanda.

(12) De relaterade kapitalutgifterna anses inte vara taxonomiförenliga, men kan vara ett meningsfullt steg på vägen mot högre nivåer av hållbarhetsprestanda.

(13) Enligt direktiv (EU) 2022/2464 och dess genomförande (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering).

(14) Enligt direktiv (EU) 2022/2464 och dess genomförande (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering).

(15) Referensvärdena kräver ett utgångsvärde för avkarboniseringskravet på 30 % för EU-referensvärdena för klimatomställning och 50 % för EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet, 7 % per år i avkarboniseringskrav, införande av scope 3-utsläpp, aktiereferensvärden för att säkerställa att representationen av branscher motsvarar den för standardreferensvärdet (undvika branschsnedheter).

(16) Till exempel möjlig framtida politik, teknisk mognad, social acceptans, tillgängliga resurser och fysisk klimatpåverkan på de platser där det bedriver verksamhet.

(17) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2017/1129, (EU) nr 596/2014 och (EU) nr 600/2014 för att göra de offentliga kapitalmarknaderna i unionen attraktivare för företag och ge små och medelstora företag enklare tillgång till kapital, (COM/2022/762 final), bidrar till transparensen genom att kräva att hållbarhetsinformation tas med i prospekten för emission med anspråk på hållbarhet.

Top

All

Choose the experimental features you want to try