(1)

Förordning (EU) 2019/1241 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder (förordning om tekniska åtgärder) trädde i kraft den 14 augusti 2019. I bilaga IV till den förordningen fastställs särskilda bestämmelser vad gäller tekniska åtgärder som fastställts på regional nivå för unionens vatten i nordvästliga vatten.

(2)

Belgien, Spanien, Frankrike, Irland och Nederländerna har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i nordvästliga vatten. Dessa medlemsstater lämnade in en första gemensam rekommendation i maj 2020. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bedömde den gemensamma rekommendationen i juli 2020. Efter STECF:s utlåtande uppmanade kommissionen medlemsstaterna att anpassa den gemensamma rekommendationen till den vetenskapliga bedömningen. Som en följd av detta lämnade medlemsstaterna in en reviderad rekommendation den 14 december 2020.

(3)

I avvaktan på antagandet av de åtgärder som föreslås i den gemensamma rekommendationen, genom en delegerad akt, har korrigerande åtgärder i den mening som avses i den fleråriga planen för västliga vatten, vilken syftade till att minska bifångsterna av torsk och vitling i Keltiska havet och angränsande vatten, och ytterligare tekniska åtgärder i syfte att minska bifångsterna av torskfiskar i Irländska sjön och väster om Skottland, fastställts i artiklarna 15–17 i rådets förordning (EU) 2021/92 (2). Dessa åtgärder var funktionellt kopplade till TAC-nivåerna för målarter som fångas i blandfiske, eftersom sådana TAC-nivåer utan dessa åtgärder skulle ha behövt sänkas för att bifångstbestånden ska kunna återhämta sig.

(4)

Delar av nordvästliga vatten är inte längre EU-vatten, vilket tvingade EU och Förenade kungariket att samråda om gemensamma åtgärder. Då EU och Förenade kungariket inte kunde nå ett avtal om gemensamma funktionellt kopplade tekniska åtgärder är det nödvändigt att fortsätta att tillämpa de befintliga funktionellt kopplade tekniska åtgärder som fastställs i artiklarna 15–17 i förordning (EU) 2021/92 och som gjort det möjligt att fastställa TAC:er för målarter till de nivåer som anges i den förordningen utan att äventyra statusen för de oundvikliga bifångstbestånden i unionens vatten, och att erkänna att det är en prioritering för EU att nå ett sådant avtal i början av 2022. Alla tekniska åtgärder som fastställs i samförstånd med tredjeländer för 2022 kommer att behöva genomföras i EU-rätten genom den tillämpliga rättsliga ramen.

(5)

Den 30 april 2021, parallellt med de pågående förhandlingarna med Förenade kungariket, lämnade de berörda medlemsstaterna Belgien, Spanien, Frankrike, Irland och Nederländerna in en ny gemensam rekommendation som återger den gemensamma rekommendation som lämnades in 2020, med ett tillägg av en ny specifikation i Ices-sektion 7a (Irländska sjön). I denna gemensamma rekommendation föreslås att dessa åtgärder förblir gällande så länge något avtal med Förenade kungariket inte har nåtts.

(6)

Syftet med den här förordningen är att i en enda rättsakt införliva befintliga bestämmelser om tekniska åtgärder som tidigare antagits som ett led i utkastplanerna för nordvästliga vatten, tekniska åtgärder som motsvarar åtgärderna i artikel 15–17 i förordning (EU) 2021/92, och dessutom åtgärder rörande ett nytt fiskeredskap för Irländska sjön som ingår i den gemensamma rekommendationen från 2021.

(7)

Åtgärderna i den här förordningen, som är tillämpliga på unionens vatten, syftar till att uppnå målen i artikel 494.1 och 494.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (3), och beaktar de principer som avses i artikel 494.3 i det avtalet. De påverkar inte någon annan åtgärd som är tillämplig i Förenade konungariket Storbritanniens och Nordirlands vatten.

(8)

På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna har STECF gjort en bedömning (4) (5) av den dokumentation som de regionala grupperna lämnat till stöd för de tekniska åtgärderna i den gemensamma rekommendationen.

(9)

De åtgärder som ingår i den här förordningen har granskats i enlighet med artiklarna 2.2, 15 och 18 i förordning (EU) 2019/1241. Medlemsstaterna har lagt fram dokumentation som styrker att förslagen är förenliga med artikel 15.4 och 15.5 i förordning (EU) 2019/1241.

(10)

Expertgruppen för fiske konsulterades om den gemensamma rekommendationen den 16 juli 2021.

(11)

I den gemensamma rekommendationen förslogs särskilda åtgärder för att minska bifångsterna av torsk och vitling i Keltiska havet och angränsande områden på grundval av de korrigerande åtgärder som var i kraft 2020 (6). Dessa särskilda åtgärder rör bottentrålar och notar/vadar i Ices-sektionerna 7f, 7g, Ices-sektion 7h norr om latitud 49° 30′ N och Ices-sektion 7j norr om latitud 49° 30′ N och öster om longitud 11° W, samt fiskefartyg med bottentrålar vars fångster mätta före utkast består av minst 20 % kolja. STECF drog slutsatsen (7) att de föreslagna redskapen är mer selektiva än de åtgärder som beskrivs i förordning (EU) 2019/1241. De föreslagna åtgärderna bör följaktligen införas i förordning (EU) 2019/1241.

(12)

I den gemensamma rekommendationen föreslogs särskilda villkor för Keltiska havet vad gäller fångstammansättning, särskilt när bifångsterna av torsk överstiger 1,5 %. STECF ställer sig tveksam till att fastställa villkor baserade på bifångsttrösklar, mot bakgrund av den dåliga statusen för bestånden i dessa områden. STECF noterade dock också (8) att även om regeln om 1,5 % torskbifångst inte överskreds vid någon fiskeresa, skulle de alternativa redskap som anges i den gemensamma rekommendationen fortfarande vara mer selektiva än de referensredskap som anges i förordning (EU) 2019/1241. De föreslagna åtgärderna bör följaktligen införas i förordning (EU) 2019/1241.

(13)

I den gemensamma rekommendationen förslås särskilda tekniska åtgärder för bottentrålar och notar/vadar i unionens vatten i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e. STECF drog slutsatsen att dessa åtgärder är mer selektiva än de åtgärder som anges i förordning (EU) 2019/1241. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(14)

I den gemensamma rekommendationen förslås särskilda villkor i Keltiska havet när fångsten består av mer än 30 % havskräfta. STECF drog slutsatsen (9) att de föreslagna alternativen generellt sett är mer selektiva än, eller minst lika selektiva som, de redskap som anges i undantagen för riktat fiske i förordning (EU) 2019/1241. När det gäller dubbelstrut har STECF granskat en underliggande studie i tidigare rapporter (10) och dragit slutsatsen att redskapet har potential att minska bifångst av oönskade arter samtidigt som fångsterna av målarter bibehålls. Medlemsstaterna bör tillhandahålla ytterligare specifikationer för STECF:s bedömning senast den 1 maj 2022. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(15)

I den gemensamma rekommendationen förslås särskilda villkor i Keltiska havet när fångsten innehåller mer än 55 % vitling eller mer än 55 % av kombinationen marulk, kummel eller glasvar. Även om STECF ställer sig tveksam till att införa villkor avseende fångstsammansättning (11) drar de slutsatsen att de föreslagna åtgärderna är ännu mer selektiva än den minimiåtgärd som infördes genom förordningen om tekniska åtgärder. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(16)

I den gemensamma rekommendationen föreslås särskilda tekniska åtgärder i vattnen väster om Skottland. STECF drog slutsatsen att de föreslagna redskapen sannolikt kommer att förbättra selektiviteten för torsk, kolja och vitling. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(17)

I den gemensamma rekommendationen föreslås särskilda tekniska åtgärder i Irländska sjön för bottentrålar eller notar/vadar med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och under 100 mm, vid fångster bestående av mer än 30 % havskräfta. STECF drog slutsatsen (12) att dessa redskap sannolikt kommer att minska fångsterna av torsk, kolja och vitling jämfört med de åtgärder som fastställs i förordningen om tekniska åtgärder. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(18)

I den gemensamma rekommendationen föreslås särskilda tekniska åtgärder i Irländska sjön för fartyg med en största längd (LOA) över 12 meter, som använder bottentrålar eller notar/vadar med specifikationer vad gäller fångstsammansättningen för kombinationen kolja, torsk och rockor. STECF ansåg (13) (14) att de redskap som föreslås i den gemensamma rekommendationen generellt sett är mer selektiva än de åtgärder som beskrivs i förordningen om tekniska åtgärder. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(19)

Denna gemensamma rekommendation inbegriper, för 2021, en specifikation för ett fiskeredskap för bottentrålar och notar/vadar i Ices-sektionerna 7a (Irländska sjön) som grundar sig på en selektivitet som motsvarar referensfiskeredskapets, enligt vad som anges i förordning (EU) 2019/1241/för det området och det fisket. STECF granskade den nya vetenskapliga dokumentation som legat till grund för ändringen av den gemensamma rekommendationen i juni 2021 och drog slutsatsen att redskapets selektivitetsegenskaper motsvarar referensfiskeredskapets.

(20)

I den gemensamma rekommendationen föreslogs en harmonisering av minsta referensstorlek för bevarande för flera arter som fångas i fritidsfiske i nordvästliga vatten, med den minsta referensstorlek för bevarande som gäller för kommersiellt fiske. Ett antal arter som ingår i den gemensamma rekommendationen om harmonisering av minsta referensstorlek för bevarande klassificeras av Ices som utfiskade, eller så är Ices bedömning att fritidsfisket har en betydande inverkan på den totala fiskedödligheten för dessa bestånd. Vidare tillhör ett antal av dessa arter gränsöverskridande bestånd som vandrar från sydvästliga vatten och Nordsjön in i nordvästliga vatten, och i sydvästliga vatten och Nordsjön har minsta referensstorlek för bevarande för dessa arter redan harmoniserats mellan kommersiellt fiske och fritidsfiske. STECF analyserade den dokumentation som lagts fram och drog slutsatsen (15) att denna åtgärd sannolikt kommer att stärka skyddet av ungfisk av marina arter. Dessa åtgärder bör därför införas i förordning (EU) 2019/1241.

(21)

För att optimera nyttjandemönstren, öka redskapsselektiviteten och minska de oönskade fångsterna är det därför lämpligt att anta de tekniska åtgärder som medlemsstaterna har lagt fram.

(22)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för fiskefartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.