(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 (2) inrättades EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare som är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar unionens yttre gränser. Den förordningen fastställde villkor och förfaranden för att utfärda eller neka resetillstånd inom ramen för Etias.

(2)

Etias gör det möjligt att avgöra huruvida dessa tredjelandsmedborgares vistelse på medlemsstaternas territorium skulle innebära en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk.

(3)

För att göra det möjligt för Etias centrala system att behandla ansökningsakter enligt förordning (EU) 2018/1240 är det nödvändigt att upprätta interoperabilitet mellan Etias informationssystem, å ena sidan, och in- och utresesystemet, informationssystemet för viseringar (VIS), Schengens informationssystem (SIS), Eurodac och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN) (andra EU-informationssystem), och Europoluppgifter enligt definitionen i den förordningen (Europoluppgifter), å andra sidan.

(4)

I denna förordning, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2021/1150 (3) och (EU) 2021/1152 (4), fastställs regler för genomförandet av interoperabilitet mellan Etias informationssystem, å ena sidan, och andra EU-informationssystem och Europoluppgifter, å andra sidan, och villkoren för Etias inhämtande av uppgifter som lagras i andra EU-informationssystem och Europoluppgifter för att automatiskt identifiera träffar. Till följd av detta är det nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2019/816 (5) och (EU) 2019/818 (6) för att ansluta Etias centrala system till andra EU-informationssystem och Europoluppgifter och för att specificera vilka uppgifter som kommer att sändas mellan dessa EU-informationssystem och Europoluppgifter.

(5)

Vad gäller genomförandet av interoperabilitet med Eurodac i enlighet med förordning (EU) 2018/1240 kommer nödvändiga påföljande ändringar att antas när omarbetningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 (7) antas.

(6)

Den europeiska sökportalen (ESP), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (8) och förordning (EU) 2019/818, kommer att göra det möjligt att utföra parallella sökningar i de uppgifter som lagras i Etias och de uppgifter som lagras i de andra berörda EU-informationssystemen.

(7)

Tekniska arrangemang bör inrättas för att Etias regelbundet och automatiskt ska kunna kontrollera i andra EU-informationssystem om villkoren för lagring av ansökningsakter, enligt förordning (EU) 2018/1240, fortfarande är uppfyllda.

(8)

Medlemsstaterna samlar redan in och behandlar uppgifter om tredjelandsmedborgare enligt definitionen i förordning (EU) 2019/816 vid tillämpning av den förordningen. Den här förordningen ålägger inte medlemsstaterna någon skyldighet att ändra eller utvidga de kategorier av uppgifter om tredjelandsmedborgare enligt definitionen i förordning (EU) 2019/816 som redan samlas in enligt den förordningen. För Etias sökningar i Ecris-TCN bör endast flaggningar som anger att tredjelandsmedborgare enligt definitionen i förordning (EU) 2019/816 har dömts för ett terroristbrott eller något annat brott som förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2018/1240 om det kan bestraffas med fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd för en maximal period på minst tre år enligt nationell rätt, och koderna för dömande medlemsstater, läggas till i uppgiftsposten i Ecris-TCN.

(9)

I enlighet med förordning (EU) 2019/816 och i syfte att stödja Etias mål att bidra till en hög säkerhetsnivå genom att föreskriva en noggrann bedömning av säkerhetsrisker förknippade med sökande före deras ankomst till gränsövergångsställen vid de yttre gränserna, i syfte att avgöra om det finns faktiska indikationer på, eller rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer att anta, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium innebär en säkerhetsrisk bör Etias kunna kontrollera om det föreligger motsvarigheter mellan uppgifter i Etias-ansökningsakter och uppgifter lagrade i Ecris-TCN, vad gäller vilka medlemsstater som innehar uppgifter om tredjelandsmedborgare, enligt definitionen i förordning (EU) 2019/816, som har dömts för ett terroristbrott under de föregående 25 åren eller något annat brott under de föregående 15 åren som förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2018/1240, om det kan bestraffas med fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd för en maximal tidsperiod på minst tre år enligt nationell rätt.

(10)

Villkoren – inbegripet åtkomsträttigheterna – enligt vilka Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna kan inhämta uppgifter som lagras i andra EU-informationssystem för ändamål som gäller Etias bör skyddas genom klara och tydliga regler om Etias centralenhets och de nationella Etias-enheternas åtkomst till uppgifter som lagras i andra EU-informationssystem, typerna av sökning och kategorierna av uppgifter, vilka samtliga bör begränsas till vad som är strikt nödvändigt för fullgörandet av deras uppgifter. På samma sätt bör de uppgifter som lagras i Etias-ansökningsakten endast vara synliga för de medlemsstater som driver de underliggande informationssystemen i enlighet med arrangemangen för deras deltagande.

(11)

En träff i Ecris-TCN bör inte i sig uppfattas så att den berörda tredjelandsmedborgaren enligt definitionen i förordning (EU) 2019/816 har dömts i de angivna medlemsstaterna. Förekomsten av tidigare fällande domar bör bekräftas endast på grundval av information från kriminalregistren i de berörda medlemsstaterna.

(12)

Enligt förordning (EU) 2018/1240 bör Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (9), ansvara för utformnings- och utvecklingsfasen för Etias informationssystem.

(13)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (10).

(14)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(15)

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, får Irland meddela rådets ordförande att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(16)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(17)

Förordningarna (EU) 2019/816 och (EU) 2019/818 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att ändra förordningarna (EU) 2019/816 och (EU) 2019/818 för att ansluta Etias centrala system till andra EU-informationssystem och Europoluppgifter och för att specificera vilka uppgifter som kommer att sändas mellan dessa EU-informationssystem och Europoluppgifter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11).