(1)

Det krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2), och det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128 första stycket led 6 i det direktivet, ligger till grund för att beräkna de förlustabsorberings- och rekapitaliseringsbelopp som anges i artikel 45c.3 i direktiv 2014/59/EU. Resolutionsmyndigheterna ska använda dessa krav för att fastställa det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i artikel 45.1 i det direktivet.

(2)

Enligt artikel 45e.1 i direktiv 2014/59/EU ska resolutionsenheter efterleva minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis på resolutionsgruppnivå. En resolutionsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1.83b i direktiv 2014/59/EU är inte alltid identisk med en koncern enligt definitionen i artikel 2.1.26 i samma direktiv, särskilt när en sådan koncern består av fler än en resolutionsgrupp. Enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (3) ska det ytterligare kapitalbaskravet och det kombinerade buffertkravet gälla för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå. Det kan dock hända att kraven inte är tillämpliga på resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå, om resolutionsgruppen inte omfattar hela koncernen. Det är därför nödvändigt att specificera en metod för att beräkna kraven i en sådan situation.

(3)

Om en resolutionsgrupps totala riskvägda exponeringsbelopp motsvarar nästan hela det riskvägda exponeringsbeloppet för en koncern, är detta en indikation på att resolutionsgruppens risker eller riskelement inte skiljer sig väsentligt från koncernens. I sådana fall bör resolutionsmyndigheten använda det krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå som ett uppskattat krav på ytterligare kapitalbas vid fastställandet av det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå.

(4)

På liknande sätt, om nästan hela en resolutionsgrupps totala riskvägda exponeringsbelopp kan hänföras till en enda enhet i resolutionsgruppen, är detta en indikation på att resolutionsgruppens risker eller riskelement inte skiljer sig väsentligt från den enhetens. Om resolutionsgruppen har ett totalt riskvägt exponeringsbelopp som inte skiljer sig väsentligt från motsvarande belopp för sin största enhet, bör resolutionsmyndigheten därför använda kravet på ytterligare kapitalbas för den största enheten som ett uppskattat krav på ytterligare kapitalbas vid fastställandet av minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå.

(5)

Om en resolutionsgrupp är mer komplex och dess särdrag inte kan fångas in fullt ut genom det krav på ytterligare kapitalbas som gäller antingen för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå eller för resolutionsgruppens största enhet, bör resolutionsmyndigheterna använda andra beräkningar för kravet på ytterligare kapitalbas för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå. Om det krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå är högre än kravet på ytterligare kapitalbaskrav för varje enhet i resolutionsgruppen, bör det krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå ligga till grund för beräkningen av kravet på ytterligare kapitalbas för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå. I sådana fall bör resolutionsmyndigheterna, på grundval av uppgifter från den behöriga myndigheten, försöka justera beräkningen så att den återspeglar resolutionsgruppens specifika risker jämfört med riskerna för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå. Justeringen bör ta hänsyn till att vissa av resolutionsgruppens risker kan sakna relevans för andra koncernenheter utanför resolutionsgruppen, och att vissa risker som är relevanta för dessa koncernenheter inte är relevanta för själva resolutionsgruppen.

(6)

Om ett eller flera enskilda krav inom resolutionsgruppen är högre än det krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå, är detta en indikation på idiosynkratiska risker eller riskelement inom resolutionsgruppen. Dessa idiosynkratiska risker eller riskelement kan få minskad betydelse när de beaktas för hela koncernen på konsoliderad nivå, till exempel om de uppvägs av motverkande riskfaktorer utanför resolutionsgruppen. För att beräkna kravet på ytterligare kapitalbas för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå bör resolutionsmyndigheten därför, om detta förehållande föreligger, jämföra en beräkning grundad på justeringar av det krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå med en beräkning grundad på ett vägt genomsnitt av kraven på ytterligare kapitalbas för alla enheter i resolutionsgruppen. Resolutionsmyndigheten bör använda den beräkning som ger det högsta kravet som underlag för att fastställa minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå.

(7)

För att beräkna kravet på ytterligare kapitalbas för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå för mer komplexa koncerner bör resolutionsmyndigheterna om möjligt, på grundval av uppgifter från den behöriga myndigheten, justera kravet på ytterligare kapitalbas för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå för att beakta att vissa risker eller riskelement som täcks av det ytterligare kapitalbaskravet inte är relevanta för den berörda resolutionsgruppen, till exempel på grund av deras beskaffenhet eller geografiskt läge. Resolutionsmyndigheterna bör också om möjligt, på grundval av uppgifter från den behöriga myndigheten, justera kravet för att ta hänsyn till att vissa risker eller riskelement för resolutionsgruppen inte återspeglas fullt ut i det kravet eller är nettade inom det, men ändå är relevanta för resolutionsgruppen. Alla justeringar bör baseras på uppgifter från relevanta behöriga myndigheter, om sådana uppgifter finns tillgängliga, eftersom dessa myndigheter ansvarar för att uppskatta de aktuella risker som koncernenheter exponeras för. Om sådana justeringar inte kan göras bör resolutionsmyndigheten använda det ojusterade krav på ytterligare kapitalbas som gäller för moderinstitutet inom unionen på konsoliderad gruppnivå för att beräkna kraven på ytterligare kapitalbas för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå.

(8)

Kapitalkonserveringsbufferten varierar inte mellan olika institut. Detta värde bör därför användas som en uppskattning av kapitalkonserveringsbufferten för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå.

(9)

För att återspegla gruppens planerade struktur efter genomförandet av den föredragna resolutionsstrategin, bör buffertkrav som syftar till att hantera systemrisker, dvs. bufferten för globala systemviktiga institut, bufferten för andra systemviktiga institut och systemriskbufferten, som standard anses vara identiska med de krav som fastställts för den enhet som ligger närmast resolutionsgruppen sett till det totala riskvägda exponeringsbeloppet,

(10)

Enligt artikel 45c.3 första stycket led a ii i direktiv 2014/59/EU är rekapitaliseringsbeloppet det belopp som gör det möjligt för den resolutionsgrupp som blir resultatet av resolution att, tillsammans med andra krav, återigen uppfylla kravet på ytterligare kapitalbas på konsoliderad resolutionsgruppsnivå efter genomförandet av den föredragna resolutionsstrategin. Enligt artikel 45c.3 sjunde stycket i direktiv 2014/59/EU ska det belopp som är nödvändigt för att säkerställa att resolutionsenheten efter resolution kan upprätthålla tillräckligt marknadsförtroende under en lämplig period motsvara det kombinerade buffertkrav som ska gälla efter tillämpning av resolutionsverktygen minus den kontracykliska kapitalbufferten. Rekapitaliseringsbeloppet, inklusive det belopp som krävs för att upprätthålla marknadsförtroendet, ingår i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder och kan justeras nedåt eller uppåt enligt artikel 45c.3 och 45c.7 i direktiv 2014/59/EU för att återspegla hur resolutionsgruppen har ändrats efter tillämpningen av resolutionsverktygen. Följaktligen bör endast de ytterligare kapitalbaskrav och kombinerade buffertkrav som gäller för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppnivå och som används för att kalibrera minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder beräknas. Beräkningen bör dock inte påverka eventuella justeringar av rekapitaliseringsbeloppet, inklusive det belopp som krävs för att upprätthålla marknadsförtroendet, när minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder fastställs enligt direktiv 2014/59/EU.

(11)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(12)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat potentiella kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).