(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 (3) har ändrats väsentligt (4). Eftersom ytterligare ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

De regelbundna oberoende utvärderingarna av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 294/2008 visar att väsentliga ändringar är nödvändiga för att ytterligare förbättra modellen för EIT och de processer som ligger till grund för den. Interimsutvärderingen och konsekvensbedömningen på förhand av EIT har dessutom identifierat ett antal områden där det finns utrymme för förbättringar, bland annat finansieringsmodellen för kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper), integreringen av KI-grupperna i lokala innovationsekosystem, KI-gruppernas grad av öppenhet och insyn samt övervakning av EIT. Den här förordningen ger även tillfälle att åtgärda dessa aspekter.

(3)

Det är främst medlemsstaterna som ansvarar för att upprätthålla en stark europeisk industri-, konkurrens- och innovationsbas. Utmaningen när det gäller innovation är dock av sådan art och omfattning att det även krävs gemensamma insatser på unionsnivå.

(4)

EIT har inrättats för att komplettera nuvarande politiska riktlinjer och initiativ på unionsnivå och nationell nivå genom att främja integration av kunskapstriangelns tre sidor – högre utbildning, forskning och innovation – inom hela unionen.

(5)

EIT bör bidra till att stärka unionens och medlemsstaternas innovationsförmåga för att bemöta stora utmaningar som samhället står inför, och på så sätt bidra till hållbar ekonomisk utveckling och konkurrenskraft för unionen.

(6)

EIT bör genom sina KI-grupper verka för att stärka innovationsekosystem i hela unionen på ett sätt som präglas av öppenhet och insyn. För att uppnå detta mål bör EIT underlätta och främja bildande av nätverk, integration och samarbete och främja synergier mellan olika innovationsgrupper i hela Europa. EIT syftar även till att omsätta unionens strategiska prioriteringar i handling och bidra till att förverkliga unionens mål och politik, inklusive de som avses i kommissionens meddelanden av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given, den 27 maj 2020 om EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen (återhämtningsplanen för Europa), den 19 februari 2020 om en europeisk strategi för data, den 10 mars 2020 om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt Europa och den 10 mars 2020 om en ny industristrategi för EU och de som rör uppnåendet av strategiskt oberoende, med samtidigt bevarande av en öppen ekonomi. Dessutom bör EIT bidra till att hantera globala utmaningar, bland annat FN:s mål för hållbar utveckling genom att följa principerna i Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) och i Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (5) (Parisavtalet), och till att få till stånd en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Omställningen kommer att vara möjlig endast med hjälp av stimulans till forskning och innovation, varav framgår att man måste stärka de gynnsamma villkoren för Europas kunskapsbas och dess forsknings- och innovationsförmåga och öka investeringarna i dem, framför allt i teknik och innovationer som är gröna och klimatvänliga.

(7)

EIT bör förbättra KI-gruppernas öppenhet för att stärka samarbetskontakter och skapa synergier mellan olika innovationsgrupper i Europa, för att således underlätta geografisk mångfald och talangcirkulation.

(8)

EIT:s prioriterade områden och finansiella behov under en sjuårsperiod som omfattar motsvarande fleråriga budgetram, bör fastställas i ett strategiskt innovationsprogram (SIP). SIP bör anpassas efter Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont Europa) inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (6), även i fråga om de krav för rapportering, övervakning och utvärdering och andra krav som fastställs i den förordningen och ta hänsyn till den strategiska planeringen inom Horisont Europa. SIP bör upprätta och främja synergier med andra delar av Horisont Europa, andra relevanta unionsprogram inom den fleråriga budgetramen, och andra relevanta initiativ, politiska riktlinjer och instrument på unionsnivå samt på nationell och regional nivå, särskilt de som stöder forskning och innovation, utbildning och kompetensutveckling, en hållbar och konkurrenskraftig industri, entreprenörskap och regional utveckling. Med tanke på SIP:s betydelse för unionens innovationspolitik och den förväntade socioekonomiska inverkan på unionen bör SIP antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av ett kommissionsförslag. Det kommissionsförslaget bör bygga på ett bidrag från EIT. Det bidraget bör ställas till förfogande för Europaparlamentet och rådet.

(9)

Krisen till följd av covid-19-utbrottet har vållat svåra störningar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem och ekonomiska system. För att krisens sociala, ekonomiska, miljörelaterade och tekniska konsekvenser ska kunna övervinnas måste unionens institutioner, organ och byråer samarbeta. EIT och KI-grupperna bör flexibelt reagera på befintliga, liksom också på nya och oväntade utmaningar och prioriteringar och kunna anta åtgärder och initiativ som ger lämpligt stöd till deras ekosystem. Framför allt bör EIT och KI-grupperna bidra till det innovationsarbete som behövs för att åtgärda covid-19-krisens konsekvenser, i enlighet med prioriteringarna i den europeiska gröna given, återhämtningsplanen för Europa, den nya industristrategin för EU och målen för hållbar utveckling, samtidigt som synergier med andra unionsinitiativ och partnerskap säkerställs.

(10)

I enlighet med förordning (EU) 2021/695 bör EIT:s verksamhet avse strategiska långsiktiga utmaningar, särskilt på ämnesövergripande och tvärvetenskapliga områden, inbegripet utveckling av innovativa icke-tekniska lösningar som ett nödvändigt komplement till teknikfokuserad innovationsverksamhet. EIT bör i det sammanhanget främja en återkommande dialog med det civila samhället, forskningsorganisationer, innovationscentrum, små och medelstora företag, lärosäten samt företrädare för näringslivet.

(11)

EIT bör, genom KI-grupperna, prioritera överföring av sin högre utbildnings-, forsknings- och innovations- och entreprenörsverksamhet till näringslivet och till deras kommersiella tillämpningar samt stödja innovations- och entreprenörsförmågan hos lärosäten, jämte skapandet och utvecklingen av innovativa företag, i komplementaritet med Europeiska innovationsrådet (EIC) samt andra relevanta delar av Horisont Europa och InvestEU-programmet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (7).

(12)

EIT bör verka genom kvalitetsdrivna institutionaliserade europeiska partnerskap mellan lärosäten, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter, bland dem också små och medelstora företag och offentliga företag samt lokala myndigheter, sociala företag, relevanta icke-vinstdrivande organisationer och andra berörda parter. Vissa företag är innovativa i fråga om de varor eller tjänster de erbjuder eller i fråga om sin organisation eller de produktionsmetoder de använder, och därför bör man sträva efter att främja socialt företagande och närmare kontakter med små och medelstora företag och sociala företag, så att dessas aktiva medverkan säkerställs. Partnerskapen bör sträva efter att bli ekonomiskt hållbara genom att uppbringa medel från andra offentliga och privata källor och att locka till sig och få med så många relevanta nya partner av olika slag som möjligt. De bör väljas ut och utses till KI-grupper av styrelsen, i enlighet med de prioriterade områden och tidsplaner som fastställs i SIP, varvid hänsyn bör tas till vad som prioriteras i den strategiska planeringen för Horisont Europa, och framväxande globala utmaningar och samhällsutmaningar bör åtgärdas. De bör väljas ut på grundval av ett konkurrensutsatt, öppet och kvalitetsbaserat urvalsförfarande som präglas av insyn, i enlighet med denna förordning och med kriterierna för urval av europeiska partnerskap i förordning (EU) 2021/695. Den första KI-gruppen, som bör inrättas så snabbt som möjligt under 2022 eller 2023, bör avse de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, medan den andra KI-gruppen, avsedd att starta 2026, bör avse sektorerna och ekosystemen inom vatten, hav och sjöfart.

(13)

Med tanke på KI-gruppernas särdrag är det nödvändigt att föreskriva särskilda minimivillkor för att bilda en KI-grupp, som avviker från reglerna för deltagande och spridning i Horisont Europa. Det är också möjligt att det behövs särskilda regler för äganderätt, nyttjanderätt, utnyttjande och spridning för KI-gruppernas värdeadderande verksamhet, om så är lämpligt.

(14)

Styrelsen bör styra och övervaka EIT:s verksamhet och ansvara för urval, utformning, finansiering, övervakning och utvärdering av KI-gruppernas verksamhet i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2021/695 och SIP. Kommissionen bör vid utnämningen av styrelseledamöterna säkerställa en god avvägning mellan personer med erfarenhet inom områdena högre utbildning, forskning, innovation eller näringsliv samt balans i fråga om könsfördelning och geografisk täckning, med spetskompetens som rättesnöre.

(15)

EIT bör anordna kontinuerlig övervakning och återkommande externa utvärderingar av varje KI-grupps resultat och effekt, inklusive deras framsteg i riktning mot ekonomisk hållbarhet, kostnadseffektivitet och öppenhet för nya medlemmar. Dessa utvärderingar bör innefatta interimsöversyner som omfattar de första tre åren av partnerskapsavtalet samt de tre år som följer på en eventuell förlängning, omfattande bedömningar som görs före utgången av det sjunde året av partnerskapsavtalet och slutliga översyner som görs innan partnerskapsavtalet löper ut. Styrelsen bör när det är lämpligt vidta korrigerande åtgärder med avseende på KI-grupperna.

(16)

EIT bör regelbundet informera gruppen med medlemsstaternas företrädare (gruppen) om EIT:s och KI-gruppernas prestationer, resultat och verksamheter, samt om övervaknings- och utvärderingsresultaten, resultatindikatorerna och de korrigerande åtgärderna. Gruppen bör bistå styrelsen och direktören med råd i strategiskt viktiga frågor, samt bistå EIT och KI-grupperna med råd och dela med sig av erfarenheter med dem. EIT bör anordna sammanträdena i gruppen.

(17)

För att bidra till den europeiska ekonomins konkurrenskraft och stärka dess internationella attraktionskraft och dess innovations- och entreprenörsförmåga bör EIT och KI-grupperna kunna locka till sig partnerorganisationer, forskare och studerande från hela unionen, inklusive från unionens yttersta randområden och från tredjeländer, exempelvis genom att främja deras rörlighet.

(18)

Förbindelserna mellan EIT och KI-grupperna bör regleras genom partnerskapsavtal och bidragsavtal som innehåller bestämmelser om KI-gruppernas rättigheter och skyldigheter samt EIT:s resultatbaserade ekonomiska bidrag till KI-grupperna. För att begränsa KI-gruppernas administrativa börda och säkerställa mera resurser för planering och verksamhet på lång sikt bör EIT ingå fleråriga bidragsavtal på upp till tre år med KI-grupperna, eller, om detta anses lämpligare, ettåriga bidragsavtal. Genom undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (8) (budgetförordningen) bör EIT kunna upprätta ett sådant partnerskapsavtal för en inledande period på sju år, och sedan, om detta tillstyrks genom positiva resultat vid interimsöversynen och den omfattande översynen av KI-gruppen, förlänga det med högst sju år. Sedan partnerskapsavtalet löpt ut får EIT och KI-gruppen ingå ett samarbetsavtal för att fortsätta sitt aktiva samarbete.

(19)

Det finns ett behov av att stödja högre utbildning som en integrerad del av kunskapstriangeln, som ofta lyser med sin frånvaro. Deltagande lärosäten och yrkesutbildningsanordnare bör utfärda utbildningsbevis genom KI-grupperna i enlighet med nationella bestämmelser och ackrediteringsförfaranden. I partnerskapsavtalen, bidragsavtalen och samarbetsavtalen mellan EIT och KI-grupperna bör det föreskrivas att dessa utbildningsbevis också ska betecknas som EIT-utbildningsbevis. Dessutom bör EIT stärka främjandet av EIT-märkta utbildningsbevis för att göra dem mer erkända utanför EIT-gruppen och vidga omfattningen av dem till program för livslångt lärande, yrkesutbildning, färdighetsutbildning, omskolning och kompetenshöjning. EIT bör, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (9), genom sin verksamhet och sitt arbete bidra till att främja rörligheten för studerande, forskare och personal, och erbjuda möjligheter till livslångt lärande, mentorskap och coachning.

(20)

Lämpliga åtgärder bör vidtas som garanterar EIT:s ansvar, öppenhet och insyn. Lämpliga regler för styrningen och en lämplig arbetsordning bör införas i EIT:s stadgar.

(21)

EIT bör vara en juridisk person, och för att kunna garantera dess självständighet och oberoende från nationella myndigheter och externa påtryckningar, bör det förvalta sin egen budget, där inkomsterna bör inkludera ett bidrag från unionen.

(22)

Det förväntas att näringslivet, finanssektorn och tjänstesektorn lämnar betydande bidrag till KI-gruppernas budget. KI-grupperna bör framför allt sikta på att maximera andelen finansiella bidrag från privata källor och från inkomster av sin verksamhet, samt sträva efter och uppnå ekonomisk hållbarhet senast före utgången av de 15 åren av ekonomiskt stöd från EIT. KI-grupperna och deras partnerorganisationer bör offentliggöra att deras verksamhet bedrivs inom ramen för EIT och att de mottar ett finansiellt bidrag ur unionens allmänna budget. Insynen i finansieringen bör dessutom ökas med hjälp av offentligt tillgänglig information om vilka projekt som finansieras och hur finansieringen fördelas.

(23)

Unionens budgetförfarande bör tillämpas på unionens ekonomiska bidrag som ges via unionens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör göras av revisionsrätten i enlighet med budgetförordningen.

(24)

EIT bör göra sitt bästa för att underlätta en smidig övergång mellan perioderna i den fleråriga budgetramen, framför allt för pågående verksamheter.

(25)

EIT:s intäkter bör innefatta det bidrag från unionen som tillhandahålls från det ekonomiska bidraget från Horisont Europa. Dessa intäkter bör också kunna omfatta bidrag från andra privata och offentliga källor.

(26)

EIT är ett organ som inrättas av unionen i den mening som avses i artikel 70 i budgetförordningen, och dess finansiella regler bör antas i enlighet därmed. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (10) bör följaktligen tillämpas på EIT.

(27)

EIT bör anta en konsoliderad årlig verksamhetsrapport för att redovisa den verksamhet som bedrivits och resultaten av verksamheten under det föregående kalenderåret. EIT bör också anta ett samlat programdokument, baserat på SIP, i enlighet med sina finansiella regler, för att redovisa sitt planerade initiativ i fråga om årlig och flerårig programplanering och ge EIT möjlighet att agera vid intern och extern utveckling inom forskning, samhälle, teknologi, högre utbildning, innovation och andra relevanta områden. Det samlade programdokumentet bör översändas för kännedom till Europaparlamentet och rådet.

(28)

Sedan EIT inrättades har det kunna dra nytta av sakkunskapen hos sin personal. Till följd av den rättsliga ram som ska tillämpas enligt förordning (EG) nr 294/2008 har emellertid vissa av anställningskontrakten löpt ut, utan möjlighet till förnyelse. För att detta inte ska upprepas och mot bakgrund av hur viktig personalens sakkunskap är för att EIT ska lyckas med sin verksamhet ligger det i EIT:s intresse att göra allt, inom den gällande rättsliga ramen, för att locka till sig och behålla kvalificerade medarbetare.

(29)

Det är lämpligt att kommissionen låter utföra oberoende, externa utvärderingar av EIT:s funktionssätt, inklusive den verksamhet som handhas via KI-grupperna, särskilt som ett led i förberedelserna för SIP. Utvärderingarna bör granska hur EIT fullgör sitt uppdrag och sina mål och omfatta all verksamhet inom EIT och KI-grupperna. De bör bedöma EIT:s mervärde för unionen, verksamhetens genomslag inom hela unionen, effekterna av det regionala innovationssystemets (RIS) verksamhet, samt öppenhet, ändamålsenlighet, effektivitet, utåtriktad verksamhet, kommunikation, synlighet, resultatspridning, relevansen av den verksamhet som bedrivs samt huruvida verksamheten är förenlig med och kompletterar relevant unionspolitik och nationell politik, inklusive eventuella synergier med andra delar av Horisont Europa. Dessa utvärderingar bör ge underlag för de utvärderingar av Horisont Europa som utförs av kommissionen i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

(30)

EIT bör så långt som möjligt försöka göra de termer som används avseende de olika KI-gruppernas struktur mer enhetliga, för att det ska bli enklare och lättare att känna igen EIT.

(31)

För att bidra till att avhjälpa olikheter i fråga om innovation i Europa bör EIT, särskilt genom RIS, enligt vad som närmare fastställs i SIP, stödja länders och regioners innovationsförmåga, sträva efter att stärka innovationsekosystem för att hantera globala utmaningar samt integrera nya partnerorganisationer i KI-grupperna.

(32)

KI-grupperna, vars roll är att underlätta innovation, bör beakta medlemsstaternas prioriteringar när det gäller strategier för smart specialisering och öka deras innovationsförmåga genom att fullt ut spegla regionala kapaciteter och styrkor, möjligheter, svagheter liksom lokala aktörer och deras verksamheter och marknader.

(33)

Det är mycket viktigt att främja starka synergier mellan EIT och EIC. KI-grupperna bör stimulera grundandet av innovativa företag i nära synergi med EIC, samtidigt som dubbelarbete undviks, och EIT:s stödmottagare bör kunna ansöka om ytterligare stöd från EIC:s instrument, utöver de tjänster som KI-grupperna tillhandahåller. Särskilt bör uppstartsföretag med stor tillväxtpotential som stöds av KI-grupper få enklare och således snabbare tillgång till EIC:s åtgärder, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/695 för att snabbt kunna expandera, samtidigt som mottagarna av stöd från EIC bör kunna dra nytta av de stödsystem som EIT erbjuder. För att det inte ska uppkomma sidoeffekter och för att synergier och samarbete ska främjas bör EIT och EIC planera ett ömsesidigt och systematiskt informationsutbyte. Styrelsen bör kunna bjuda in ledamöter av EIC:s styrelse som observatörer till sina möten, när detta är lämpligt.

(34)

För att säkerställa kontinuiteten i EIT:s och KI-gruppernas verksamheter, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/695, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och vissa av dess bestämmelser bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.

(35)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och transnationella karaktär, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

1.

innovation: den process, inbegripet dess resultat, genom vilken nya idéer tillgodoser samhälleliga, ekonomiska eller miljörelaterade behov och ger upphov till nya varor, processer, tjänster eller företags- och organisationsmodeller och sociala modeller som framgångsrikt introduceras på en befintlig marknad eller som kan skapa nya marknader och bidra med ett värde till samhället.

2.

kunskaps- och innovationsgrupp eller KI-grupp: ett storskaligt institutionaliserat europeiskt partnerskap, enligt vad som avses i förordning (EU) 2021/695, mellan lärosäten, forskningsorganisationer, företag och andra berörda parter i innovationsprocessen i form av ett strategiskt nätverk, som bygger på gemensam innovationsplanering på medellång till lång sikt för att möta EIT:s utmaningar och bidra till att nå de mål som fastställts enligt förordning (EU) 2021/695, oberoende av partnerskapets rättsliga form.

3.

samlokaliseringscentrum: en fysisk knutpunkt som inrättats med öppenhet och insyn, som främjar kopplingar och aktivt samarbete mellan kunskapstriangelns aktörer och fungerar som en kontaktpunkt för kunskapsutbyte och genom vilken KI-gruppernas partner kan komma åt faciliteter och nödvändig sakkunskap för att kunna arbeta för sina gemensamma mål.

4.

RIS-knutpunkt: en fysisk knutpunkt, som inrättats av en KI-grupp och som ingår i dess struktur, i en medlemsstat eller ett associerat land som ett RIS inriktar sig på som fungerar som kontaktpunkt dels för KI-gruppens verksamhet, dels för att kunskapstriangelns lokala aktörer ska kunna mobiliseras och delta i KI-gruppens verksamhet.

5.

partnerorganisation: en rättslig enhet som ingår i en KI-grupp, särskilt lärosäten, yrkesutbildningsanordnare, forskningsorganisationer, offentliga institutioner, offentliga eller privata företag, finansinstitut, regionala och lokala myndigheter, stiftelser samt icke-vinstdrivande organisationer.

6.

forskningsorganisation: en offentlig eller privat rättslig enhet som har forskning eller teknisk utveckling som ett av sina främsta syften.

7.

lärosäte: en högskola eller en institution för högre utbildning som i enlighet med nationell rätt eller praxis utfärdar utbildningsbevis särskilt på magisternivå eller doktorandnivå, oavsett deras beteckning på nationell nivå.

8.

EIT-gruppen: EIT och den aktiva grupp av individer och rättsliga enheter som får eller har fått stöd eller ekonomiska bidrag från EIT.

9.

strategiskt innovationsprogram eller SIP: en akt där EIT:s prioritetsområden och strategi för framtida initiativ fastställs samt dess kapacitet att skapa det bästa mervärdet i fråga om innovation, EIT:s mål, centrala åtgärder, arbetssätt, förväntade resultat och genomslag samt en uppskattning av resursbehoven för den period som omfattar Horisont Europa och den fleråriga budgetramen.

10.

regionalt innovationssystem eller RIS: ett system som främjar integrering av kunskapstriangeln och innovationsförmågan dels hos länder (och regioner i dessa länder) som i den europeiska resultattavlan för innovation som avses i SIP klassificeras som ”måttliga” eller ”blygsamma” innovatörer, dels i de yttersta randområdena i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt genom att locka till sig och integrera nya partner i KI-grupperna och överbrygga regionala skillnader, och således begränsa innovationsklyftan.

11.

forum: en plattform för företrädare för unionens institutioner, nationella, regionala och lokala myndigheter, organiserade intressegrupper och enskilda aktörer inom näringsliv, högre utbildning, forskning, sammanslutningar, civilsamhället och klusterorganisationer samt andra berörda parter från kunskapstriangelns alla sidor.

12.

KI-gruppens verksamhetsplan: ett dokument som fogas till bidragsavtalet, vilket omfattar en period på upp till tre år och beskriver KI-gruppens mål, sättet för deras uppnående, de förväntade resultaten, den värdeadderande verksamhet som planeras i KI-gruppen och behoven av finansiering och resurser med anknytning till den verksamheten, inbegripet de åtgärder som syftar till att uppnå ekonomisk hållbarhet och göra KI-gruppen öppnare för nya partner från hela unionen.

13.

KI-gruppernas värdeadderande verksamhet: verksamhet som genomförs av partnerorganisationer i enlighet med KI-gruppens verksamhetsplan, och som bidrar till att integrera kunskapstriangelns högre utbildning, forskning och innovation, även KI-gruppernas inrättande och deras förvaltnings- och samordningsverksamhet, samt bidrar till de övergripande målen för EIT.

14.

KI-gruppöverskridande verksamheter: verksamheter som syftar till att stärka samarbetet och synergierna mellan KI-grupperna, främja ett mer ämnesövergripande tillvägagångssätt och skapa en kritisk massa bland KI-grupperna för att hantera ämnen av gemensamt intresse.

15.

samarbetsavtal: ett avtal mellan EIT och en KI-grupp som syftar till att behålla KI-gruppen som en aktiv medlem i EIT-gruppen efter slutdatumet för partnerskapsavtalet och som innehåller villkoren för tillgång till EIT:s konkurrensutsatta inbjudningar till vissa verksamheter och gränsöverskridande verksamheter med stort mervärde för unionen.

16.

ekonomisk hållbarhet: KI-gruppens förmåga att självständigt finansiera sin verksamhet för att integrera kunskapstriangeln, oberoende av bidrag från EIT.

a)

Identifiera, i enlighet med SIP, sina huvudsakliga prioriteringar och sin verksamhet, och genomföra dem i enlighet med gällande bestämmelser i förordning (EU) 2021/695.

b)

Säkerställa öppenhet för och skapa ökad medvetenhet bland potentiella nya partnerorganisationer och främja deras medverkan i EIT:s verksamhet, särskilt små och medelstora företag och framväxande spetskompetenscentrum, i hela unionen, även genom RIS, genom att bygga vidare på befintliga informationsnät och informationsstrukturer.

c)

Välja ut och utse KI-grupper i enlighet med artikel 9 och fastställa deras rättigheter och skyldigheter genom partnerskapsavtal och bidragsavtal, övervaka och stödja KI-grupperna på lämpligt sätt och ge dem strategisk vägledning, genom lämpliga åtgärder för kvalitetskontroll, kontinuerlig övervakning och regelbunden extern utvärdering av deras verksamhet i enlighet med artikel 11 samt vid behov vidta korrigerande åtgärder.

d)

Styra genomförandet av RIS, också genom KI-gruppernas förverkligande av RIS-knutpunkter.

e)

Säkerställa lämplig samordning samt underlätta kommunikation och tematiskt samarbete mellan KI-grupperna och inbjuda till intresseanmälningar för KI-gruppöverskridande verksamheter och gemensamma tjänster.

f)

Säkerställa ett utbrett genomförande från KI-grupperna sida av EIT-märkta utbildningsbevis och stärka främjandet av dem utanför EIT-gruppen samt utvidga dem till att också omfatta program för livslångt lärande.

g)

Arbeta för att sprida bästa praxis för kunskapstriangelns integration, även bland KI-grupperna och runt om i unionen, bland annat genom RIS, i syfte att utveckla en gemensam innovations- och kunskapsöverföringskultur och uppmuntra KI-grupperna att genom utåtriktad verksamhet vara öppna för nya medlemmar.

h)

Arbeta för att på bred bas sprida, informera om och dra nytta av de resultat och möjligheter som härrör från EIT-gruppen för att öka medvetenheten om EIT, synliggöra det och öka kunskaperna om det i hela unionen och för att uppmuntra till deltagande i EIT-gruppens verksamhet.

i)

Stödja KI-gruppernas arbete med att utveckla en effektiv strategi för ekonomisk hållbarhet för mobilisering av anslag från andra offentliga och privata källor.

j)

Främja spetskompetens inom högre utbildning, forskning och innovation, särskilt genom att främja KI-grupperna som innovationspartner med spetskompetens.

k)

Främja en tvärvetenskaplig ansats i fråga om innovation inom alla sektorer, däribland genom införlivande av tekniska, samhälleliga och icke-tekniska lösningar, inbyggd hållbarhet och klimatneutralitet, organisationsmetoder, fokus på entreprenörskap och nya företagsmodeller.

l)

Säkerställa synergier och komplementaritet mellan EIT:s verksamhet och andra unionsprogram, i förekommande fall, i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

m)

Stimulera till diskussion samt utbyte och spridning av sakkunskap och know-how mellan KI-grupperna när det gäller innovativa modeller för immaterialrättigheter, för att främja överföring och spridning av kunskaper både inom KI-grupperna och, i bredare bemärkelse, över hela unionen.

n)

Tillhandahålla KI-grupperna nödvändigt stöd och främja synergier med dem, för att utveckla innovativa lösningar.

o)

Anordna regelbundna möten, minst vartannat år, med ett forum för att dela med sig av och diskutera EIT:s verksamhet, erfarenheter, bästa praxis och bidrag till unionens politik och mål inom innovation, forskning och utbildning, samt till annan unionspolitik och andra unionsmål när så är lämpligt, och ge berörda parter tillfälle att uttrycka sina åsikter.

p)

Anordna möten med gruppen åtminstone två gånger per år, oberoende av forumets sammanträden.

q)

Underlätta inrättandet av EIT-gruppens faciliteter för delade tjänster.

r)

Uppmuntra till att det med tiden bildas nätverk mellan RIS-knutpunkterna och samlokaliseringscentrumen i medlemsstaterna för att underlätta deras samarbete inom EIT-gruppen och med de lokala innovationsekosystemen.

s)

Övervaka genomförandet av KI-gruppernas verksamhet för att utveckla entreprenörs- och innovationsförmågan hos sina medlemsorganisationer, särskilt vid lärosäten, yrkesutbildningsanordnare, små och medelstora företag och uppstartsföretag samt deras integrering i innovationsekosystemen, i hela unionen och såsom tillvägagångssättet med kunskapstriangeln förutsätter.

t)

I samarbete med kommissionen och efter samråd med KI-grupperna, inleda och samordna ett pilotinitiativ till stöd dels för innovations- och entreprenörsförmågan hos lärosäten, dels för deras integrering i innovationsekosystem (pilotinitiativet för högre utbildning), vilket ska genomföras av KI-grupperna.

a)

Minimivillkoren för att bilda en KI-grupp anges i artikel 9.3 och 9.4 i denna förordning.

b)

Särskilda regler kan, om så är lämpligt, tillämpas för äganderätt, nyttjanderätt, utnyttjande och spridning för KI-gruppernas värdeadderande verksamhet.