(1)

Den 14 oktober 2020 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av björkplywood med ursprung i Ryssland på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Den 11 juni 2021 införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import av björkplywood med ursprung i Ryssland genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/940 (2) (nedan kallad förordningen om provisorisk tull).

(2)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade flera parter att marknadsförhållandena hade förändrats efter undersökningsperioden (1 juli 2019–30 juni 2020) och att införandet av slutgiltiga åtgärder inte var motiverat mot bakgrund av dessa förändringar.

(3)

I samband med undersökningen begärde kommissionen den 18 augusti 2021 att berörda parter i unionen skulle lämna uppgifter om perioden efter undersökningsperioden (juli 2020–juni 2021) för att undersöka och bedöma de eventuella verkningarna av de påstådda förändrade omständigheterna på unionsmarknaden. Information mottogs från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, en unionstillverkare som inte ingick i urvalet, de klagande och från 63 berörda parter, exempelvis användare, importörer, intresseorganisationer och andra unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet lämnade den begärda informationen om vissa indikatorer.

(4)

Den 31 augusti 2021 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess avsikt att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av björkplywood med ursprung i Ryssland, vilka baserades på situationen under undersökningsperioden, eftersom den påstådda utvecklingen efter undersökningsperioden ansågs vara tillfällig. Alla parter gavs möjlighet att inom en viss tid inkomma med synpunkter. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde flera berörda parter att antidumpningsåtgärderna tillfälligt skulle upphävas i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen, med hänvisning till de påstådda marknadsförändringarna efter undersökningsperioden, vilket skulle ifrågasätta behovet av att ta ut tullar efter införandet av åtgärderna. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter beslutade kommissionen att undersöka om ett eventuellt tillfälligt upphävande av de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna enligt artikel 14.4 i grundförordningen skulle vara berättigat.

(5)

Den 11 oktober 2021 tillkännagav kommissionen sin avsikt att inte tillfälligt upphäva åtgärderna enligt artikel 14.4 i grundförordningen. Alla parter gavs möjlighet att inom en viss tid inkomma med synpunkter.

(6)

Den 9 november 2021 införde kommissionen därför slutgiltiga antidumpningstullar (3) på import av björkplywood med ursprung i Ryssland inom intervallet 14,40–15,80 %. Samtidigt meddelade kommissionen att den skulle fatta ett beslut om ett eventuellt tillfälligt upphävande längre fram.

(7)

Enligt artikel 14.4 i grundförordningen kan antidumpningsåtgärder, om det ligger i unionens intresse, tillfälligt upphävas om marknadsförhållandena tillfälligt har ändrats i en sådan omfattning att det finns anledning att anta att skada inte kommer att återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävs. Av detta följer att antidumpningsåtgärderna endast kan upphävas tillfälligt i en situation där omständigheterna har förändrats i sådan omfattning att unionsindustrin inte längre lider väsentlig skada.

(8)

Under skadeundersökningsperioden (2017–juni 2020) ökade importen från Ryssland med 14 % och nådde en marknadsandel på 46 % under undersökningsperioden, vilket är en ökning från 40 % under 2017. Samtidigt uppvisade unionsindustrins ekonomiska situation en negativ utveckling i fråga om alla viktiga indikatorer: Produktion (– 14 %), försäljning i EU (– 17 %), marknadsandel (från 47 % till 39 %) och lönsamhet (från 10 % till – 3 %). På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin hade lidit väsentlig skada på grund av den dumpade importen. När det gäller uppgifter från tiden efter undersökningsperioden ansåg kommissionen att de påstått abnormt höga priserna på den berörda produkten efter undersökningsperioden och uppgången i transporter kunde förväntas vara tillfälliga, eftersom de var en reaktion på uppgången i världsekonomin och den ökade efterfrågan efter covid-19. Den information som kommissionen förfogade över ifråga om tiden efter undersökningsperioden ändrade inte slutsatserna om väsentlig skada, och orsakerna till den, och införandet av tullar ansågs vara lämpligt.

(9)

Analysen av de ytterligare uppgifter som kommissionen begärde för att undersöka situationen på unionsmarknaden efter undersökningsperioden enligt artikel 14.4 i grundförordningen visade att unionsindustrins situation inte hade förändrats väsentligt jämfört med situationen under undersökningsperioden.

(10)

Under perioden efter undersökningsperioden ökade unionstillverkarnas försäljning i unionen till icke-närstående parter med 9 % jämfört med undersökningsperioden. Om man däremot jämför med referensåret för skadeundersökningsperioden, nämligen 2017, var försäljningen i EU fortfarande 15 % lägre. På samma sätt utvecklades produktionsvolymen och kapaciteten positivt jämfört med undersökningsperioden, med en ökning med 11 % av produktionen och 4 % av produktionskapaciteten, vilket ledde till ett ökat kapacitetsutnyttjande med 7 %. Jämfört med 2017 minskade dock produktionsvolymerna och kapacitetsutnyttjandet efter undersökningsperioden med 8 % respektive 7 %.

(11)

När det gäller lönsamheten gick unionsindustrin fortfarande med förlust (– 1,1 %) under perioden efter undersökningsperioden, vilket är långt under det vinstmål (9,7 %) som fastställts jämfört med nivån 2017, eftersom unionsindustrin under det året befanns ha bedrivit sin verksamhet under normala marknadsförhållanden utan dumpning. Detta visar att unionsindustrin endast delvis gynnades av den ökade efterfrågan, eftersom den ökade försäljningen och de höjda priserna i stor utsträckning uppvägdes av ökade tillverkningskostnader (råvaror påverkades på liknande sätt av prisökningen) och försenade prisjusteringar på grund av avtalsförpliktelser.

(12)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att även om unionsindustrin gynnades av den ökade efterfrågan och i viss utsträckning även av de högre priserna på marknaden efter undersökningsperioden, vilket framgår av den positiva trenden för vissa indikatorer (se skälen 10 och 11) jämfört med undersökningsperioden, var dessa tecken på återhämtning inte tillräckligt starka för att vända den skadevållande situationen för unionsindustrin, vilket framgår av tendenserna jämfört med 2017. Dessutom gick unionsindustrin fortfarande med förlust under perioden efter undersökningsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att bevisningen inte visade att marknadsvillkoren tillfälligt hade förändrats i en sådan utsträckning att det var osannolikt att skadan skulle återkomma till följd av ett tillfälligt upphävande.

(13)

Efter utlämnandet av kommissionens slutsatser ifrågasatte vissa berörda parter, t.ex. exporterande tillverkare, importörer och användare, slutsatsen i antidumpningsundersökningen och hävdade att unionsindustrin inte led skada av rysk import, utan att skadan berodde på andra faktorer. Närmare bestämt hävdades det att unionsindustrin efter undersökningsperioden skadades av tillverkningskostnader och försenade prisjusteringar.

(14)

Kommissionen påminde om att en orsaksanalys gjordes i det separata antidumpningsförfarandet i vilket kommissionen drog slutsatsen att dumpad import från Ryssland orsakade väsentlig skada för unionsindustrin och att inga av de övriga analyserade faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan i sådan utsträckning att ett sådant samband inte längre skulle vara verkligt och väsentligt (4). Undersökningen av faktorerna i artikel 14.4 i grundförordningen rör ett annat ärende (nämligen om det är sannolikt att skadan återkommer om åtgärderna tillfälligt upphävs) och kan inte på nytt öppna den redan gjorda analysen som ledde till införandet av åtgärderna. Påståendet avvisades eftersom det inte hänvisade till kommissionens slutsatser i fråga om artikel 14.4.

(15)

Kommissionen noterade också att analysen av utvecklingen efter undersökningsperioden (avsnitt 2.2) inte visade att den fortsatta skadan orsakats av de stigande tillverkningskostnaderna. Som framgår av skäl 12 gynnades i själva verket unionsindustrin av den ökade efterfrågan och i viss utsträckning även av de högre priserna på marknaden. Kommissionen noterade också att, oavsett vilka effekterna var av de försenade prisjusteringarna och tillverkningskostnaderna som var ett resultat av marknadsutvecklingen efter undersökningsperioden, fastställdes slutsatserna om den väsentliga skada som orsakades av den ryska importen under undersökningsperioden i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1930 på basis av informationen rörande perioden 2017–juni 2020 och togs inte upp i analysen av faktorerna i artikel 14.4 i grundförordningen. Dessa påståenden avvisades därför.

(16)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade vissa berörda parter, t.ex. exporterande tillverkare, importörer och användare, också att kommissionen borde genomföra en framåtblickande analys av om ”marknadsvillkoren tillfälligt har förändrats i en sådan omfattning att det är osannolikt att skadan skulle återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet” i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen. I samma anda hävdade också vissa berörda parter att kommissionen borde beakta obalansen mellan tillgång och efterfrågan såsom gjordes i förfarandet beträffande import av valsade platta produkter av aluminium med ursprung i Kina.

(17)

När det gäller den framåtblickande analysen påminner kommissionen om att analysen av uppgifter från perioden efter undersökningsperioden visade att unionsindustrin fortfarande led skada och att villkoren för tillfälligt upphävande följaktligen inte var uppfyllda. Därför saknades skäl för att genomföra en framåtblickande analys av huruvida det skulle vara osannolikt att skadan skulle återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet mot bakgrund av att analysen visade att unionsindustrin fortsatte att lida väsentlig skada efter skadeundersökningsperioden. Eftersom skadan för unionsindustrin fortsatte ansågs det inte motiverat med en framåtblickande analys av obalansen mellan tillgång och efterfrågan.

(18)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade även en exporterande tillverkare, Segezha Group, att en tull i form av ett minimiimportpris skulle vara den rimligaste åtgärden. Kommissionen erinrade om att en analys av åtgärdens form inte omfattas av det aktuella förfarandet och avvisade därför påståendet.

(19)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade en rysk exportör och tillverkare som ingick i urvalet, Syktyvkar Plywood Mill, att kommissionen i dokumentet om utlämnande av uppgifter inte hade hänvisat till den information som lämnats av andra berörda parter än tillverkare i EU. Kommissionen påminde om att det inte finns något krav på att i dokumentet om utlämnande av uppgifter hänvisa till alla kommentarer från samtliga berörda parter, eftersom skälen för kommissionens slutsatser var noggrant angivna och förklarade. Trots det noterade kommissionen att samtliga inlagor och kommentarer från berörda parter hade granskats i vederbörlig ordning och beaktats vid analysen av ett eventuellt tillfälligt upphävande enligt artikel 14.4 i grundförordningen.

(20)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade vissa berörda parter att införandet av åtgärder skulle strida mot unionens intresse. Kommissionen erinrade om att unionens intresse när det gäller införandet av åtgärder redan hade analyserats i vederbörlig ordning i antidumpningsförfarandet (i synnerhet i skälen 213–236 i genomförandeförordning (EU) 2021/1930, där man drog slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl för att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder på import av björkplywood med ursprung i Ryssland). Det erinras också om att enligt artikel 14.4 i grundförordningen blir analysen av unionens intresse relevant endast om unionsindustrin inte längre lider skada och om det är osannolikt att skadan skulle återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet. Med tanke på att analysen av utvecklingen efter undersökningsperioden visade att unionsindustrin fortfarande led skada, och villkoren för ett tillfälligt upphävande sålunda inte var uppfyllda, ansåg kommissionen inte att det var nödvändigt att bedöma unionens intresse i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen.

(21)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade vissa berörda parter att kommissionen tillfälligt borde upphäva de slutgiltiga åtgärderna i fråga om kvadratiska paneler. För det första noterade kommissionen att artikel 14.4 i grundförordningen ger utrymme för att tillfälligt upphäva åtgärder som införts för import av den berörda produkten som helhet och inte som delar av den. Kommissionen noterade vidare att begäran om att undanta kvadratiska paneler behandlades i det parallella antidumpningsförfarandet där man avslog begäran om undantag för sådana paneler (5). Påståendet avvisades därför.

(22)

Med tanke på att undersökningen av utvecklingen efter undersökningsperioden visade att unionsindustrin fortfarande led skada, kunde kommissionen inte dra slutsatsen att marknadsvillkoren tillfälligt hade förändrats i en sådan omfattning att det var osannolikt att skadan skulle återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet, och att det därför skulle ligga i unionens intresse att tillfälligt upphäva åtgärderna i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen. Detta beslut påverkar inte kommissionens rätt att fatta beslut i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen om marknadsvillkoren skulle förändras i framtiden.

(23)

Kommissionen beslöt därför att inte tillfälligt upphäva de antidumpningstullar på import av björkplywood från Ryssland som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2021/1930.