(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 1355/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Åtgärderna infördes i form av en specifik tull per företag på mellan 361,40–531,20 euro/ton nettoproduktvikt.

(2)

Åtgärderna ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol den 22 mars 2012 (3), men återinfördes den 18 februari 2013 genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 158/2013 (4).

(3)

Åtgärderna bibehölls genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1313/2014 (5) efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för den gällande åtgärden (6) begärde Federación Nacional de Asociaciones de Transformados Vegetales y Alimentos Procesados (nedan kallad Fenaval eller sökanden), såsom företrädare för producenter som svarar för 100 % av unionens sammanlagda produktion av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.), att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas. Fenaval hävdade att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(5)

Den 10 december 2019 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (7) om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) av de gällande åtgärderna enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2018–30 september 2019 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden 1 oktober 2015–30 september 2019 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Kommissionen tog i synnerhet kontakt med sökanden, de kända exporterande producenterna i Kina, de kända icke-närstående importörerna i unionen och de kinesiska myndigheterna.

(8)

Alla berörda parter uppmanades att lämna synpunkter och uppgifter samt framlägga bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. De berörda parterna gavs också tillfälle att begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(9)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

Sökanden rapporterade en förteckning över 33 kinesiska exportörer/producenter av den berörda produkten (8). Eftersom ett stort antal exportörer/producenter i Kina föreföll vara berörda angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den skulle kunna komma att göra ett urval.

(11)

För att avgöra om ett stickprov var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(12)

Fem producenter eller grupper av producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med tanke på det stora antalet kända exportörer/producenter av den produkt som översynen gäller i Kina ansågs graden av samarbetsvilja vara låg.

(13)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett preliminärt urval av en producent och två grupper av producenter med den största kapacitetsvolymen och exportvolymen till Europeiska unionen. Två av grupperna av företag i urvalet sålde också betydande kvantiteter på den kinesiska hemmamarknaden. Detta urval omfattade 69 % av den rapporterade volymen som exporterades till Europeiska unionen under perioden 1 oktober 2018–30 september 2019. Exportörernas frågeformulär gjordes tillgängliga online (9) dagen för inledandet och länken till webbplatsen skickades till alla berörda parter. Företagen i urvalet hade 30 dagar på sig att lämna in svar på frågeformuläret.

(14)

En grupp och en producent som ingick i urvalet beslutade dock att dra tillbaka samarbetet. Kommissionen beslutade därför att fortsätta undersökningen med samtliga återstående samarbetsvilliga företag (två företag och en grupp av företag). Kort efter det att kommissionen informerat samtliga samarbetsvilliga exporterande företag om att de skulle fylla i frågeformuläret för exporterande producenter, drog två exporterande producenter tillbaka sitt samarbete. Bara en grupp exporterande producenter lämnade de begärda uppgifterna. Denna grupp svarar för omkring [45 %–65 %] av all kinesisk export till unionen.

(15)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända importörer/distributörer att fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande.

(16)

Bara fyra importörer besvarade stickprovsformuläret och därför ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt.

(17)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten i Kina av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Frågeformulären för unionsproducenter, importörer, användare och exporterande producenter i Kina gjordes tillgängliga online (10) den dag då undersökningen inleddes.

(18)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de två unionsproducenterna, tretton råvaruleverantörerna och en exporterande producent i Kina. En importör och en användare lämnade ofullständiga svar på frågeformuläret. De kinesiska myndigheterna besvarade inte frågeformuläret om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(19)

På grund av åtgärderna för att begränsa rörelsefriheten och reserestriktioner till följd av covid-19-utbrottet både globalt och inom unionen, genomfördes slutligen inte planerade kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen på plats hos följande juridiska personer.

Unionsproducenter:

Exporterande producenter i Kina och närstående handlare:

(20)

Eftersom inga kontrollbesök på plats kunde göras hos de ovannämnda företagen till följd av covid-19-utbrottet beaktade kommissionen de uppgifter som parterna lämnat in på ett korrekt sätt (såsom svar på frågeformuläret eller svar på skrivelser med begäran om komplettering) i enlighet med tillkännagivandet av den 16 mars 2020 om konsekvenserna av covid-19-utbrottet i samband med antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna (11).

(21)

Kommissionen dubbelkontrollerade på distans alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och av unionens intresse. Kommissionen dubbelkontrollerade på distans de två unionsproducenterna och den samarbetsvilliga gruppen av exporterande producenter.

(22)

Den 16 januari 2020 lämnade två berörda parter, nämligen den kinesiska handelskammaren för import och export av livsmedel, inhemska produkter och animaliska biprodukter (nedan kallad den kinesiska handelskammaren), såsom företrädare för ett antal kinesiska exporterande producenter, och Yiguan-gruppen, synpunkter på klagomålet och på inledandet av undersökningen (12).

(23)

Den kinesiska handelskammaren hävdade främst att inledandet av det nuvarande förfarandet vid giltighetstidens utgång inte var motiverat och att detta förfarande därför omedelbart borde avslutas av följande skäl:

(24)

Kommissionen avvisade alla argument från den kinesiska handelskammaren. Den särskilda motiveringen till att avvisa de argument som den kinesiska handelskammaren fört fram finns i:

(25)

Den 5 augusti 2020 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att bibehålla antidumpningstullarna (nedan kallat det slutliga utlämnandet av uppgifter) och uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Synpunkter inkom bara från den kinesiska handelskammaren.

(26)

Ingen begäran om ett hörande mottogs.

(27)

Den 7 september 2020 lämnade kommissionen till samtliga berörda parter ett ytterligare slutligt utlämnande för att införa en övervakningsklausul. Alla berörda parter beviljades en tidsfrist på tre dagar inom vilken de kunde lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(28)

Den produkt som är föremål för översyn är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel enligt gällande definition i tulltaxenummer 2008 i HS (Harmoniserade systemet), med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2008 30 55, 2008 30 75 och ex 2008 30 90 (konserverade mandariner).

(29)

Den berörda produkten erhålls genom skalning och delning av vissa sorter av små citrusfrukter (främst satsumas), som sedan förpackas inlagd i sockersirap, saft eller vatten i olika storlekar för att möta de särskilda krav som gäller för de olika marknaderna.

(30)

Satsumas, klementiner och andra små citrusfrukter går vanligtvis under samlingsnamnet mandariner. De flesta av dessa olika fruktsorter kan användas färska eller för bearbetning. De liknar varandra och betraktas därför beredda eller konserverade som samma produkt.

(31)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(32)

Kommissionen fastställde därför att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(33)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(34)

Under översynsperioden fortsatte importen av konserverade mandariner på liknande nivåer som i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (dvs. från och med den 1 oktober 2012 till och med den 30 september 2013). I absoluta tal uppgick importen från Kina till 19 152 ton under översynsperioden. Den samarbetsvilliga exporterande gruppen av producenter står för cirka [17 %–25 %] av unionsmarknaden.

(35)

Den sammanlagda deklarerade produktionskapaciteten för den samarbetsvilliga gruppen av exporterande producenter uppgick till ungefär 5 % av den totala uppskattade kinesiska produktionskapaciteten. Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja tillämpade kommissionen artikel 18 och grundade sina avgöranden om den kinesiska marknaden för konserverade mandariner, inbegripet produktion, kapacitet och outnyttjad kapacitet, på tillgängliga uppgifter.

(36)

De nedan angivna undersökningsresultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning grundades särskilt på uppgifterna i begäran om översyn, de statistikuppgifter som baserades på de data som rapporterats till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6), samt svaren på stickprovsformuläret som erhölls vid tidpunkten för inledandet, frågeformulärssvaren från Yiguan-gruppen och de uppgifter som lämnats av den kinesiska handelskammaren. Dessutom använde sig kommissionen av andra källor med offentligt tillgänglig information såsom databaserna Global Trade Atlas (13) (nedan kallad GTA) och Orbis Bureau van Dijk (14) (nedan kallad Orbis).

(37)

Eftersom det fanns tillräcklig bevisning i begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång vid inledandet av undersökningen som pekade på att det kan föreligga betydande snedvridningar på Kinas hemmamarknad i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen ansåg kommissionen det lämpligt att inleda undersökningen rörande Kina i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande därför alla kända producenter i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att producera den produkt som översynen gäller. Fem producenter lämnade in de relevanta uppgifterna.

(39)

För att få de uppgifter som kommissionen ansåg nödvändiga för sin undersökning om de påstådda betydande snedvridningarna på Kinas hemmamarknad i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen skickade kommissionen även ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Kommissionen mottog inget svar från de kinesiska myndigheterna.

(40)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa avseende lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen på Kina.

(41)

Den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen lämnade en kommentar om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Kommissionen tog upp dessa påståenden i skäl 54.

(42)

I tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen också att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet för exporterande producenter baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(43)

Den 23 januari 2020 informerade kommissionen alla berörda parter genom en första notering i ärendehandlingarna (15) (nedan kallad den första noteringen om produktionsfaktorer) i syfte att inhämta deras synpunkter på de relevanta källor som kommissionen kan använda sig av för att fastställa normalvärdet för exporterande producenter i Kina i enlighet med artikel 2.6a e andra strecksatsen i grundförordningen. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom material, energi, arbetskraft och avfall, som de exporterande producenterna använder i produktionen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom Turkiet som det lämpligaste representativa landet i det skedet.

(44)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från Fenaval och Frucom (16).

(45)

Kommissionen bemötte dessa synpunkter i en andra notering om källorna för fastställande av normalvärdet, daterad den 29 maj 2020 (nedan kallad den andra noteringen om produktionsfaktorer). I denna notering lämnade kommissionen ytterligare klargöranden i fråga om förteckningen över produktionsfaktorer och upprepade slutsatsen att Turkiet var det lämpligaste representativa landet enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(46)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska ”normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(47)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i föreliggande undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgängliga uppgifter och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja och avsaknaden av underbyggda invändningar från de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6 a i grundförordningen.

(48)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(49)

Enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den föregående bestämmelsen. I enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen bör vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter för priser och kostnader i den berörda produktens exportland. Eftersom denna förteckning inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att dra en slutsats om förekomsten av betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Alla slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a ska dock göras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger staten betydande befogenheter att utöva inflytande i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av en fri utveckling av marknadskrafterna.

(50)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(51)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utgett en landsrapport för Kina (nedan kallad rapporten) (17), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet.

(52)

Såsom anges i skäl 18 har de kinesiska myndigheterna inte kommenterat eller lämnat bevisning som stödjer eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller om lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det nu aktuella fallet.

(53)

Såsom nämns i skäl 23 lämnade den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen synpunkter i detta avseende. Båda hävdade att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen varken var rättsligt eller faktiskt motiverad. Enligt den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen beror detta på att artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal inte erkänner begreppet betydande snedvridning. Vidare var EU:s beräkning av det konstruerade normalvärdet enligt den kinesiska handelskammarens och Yiguan-gruppens uppfattning inte förenlig med artikel 2.2.1.1 i WTO:s antidumpningsavtal och överprövningsorganets tolkning av denna i målet EU–Biodiesel (Argentina), enligt vilken fastställandet av normalvärdet endast är tillåtet om ”det inte förekommer någon försäljning av den likadana produkten vid normal handel på exportlandets hemmamarknad eller när försäljningen på grund av den särskilda situationen på marknaden (…) inte medger en riktig jämförelse”. Den kinesiska handelskammaren hävdade att förekomsten av betydande snedvridningar varken omfattas av kategorin försäljning som inte sker vid ”normal handel” eller av kategorin en ”särskild marknadssituation”. Dessutom hänvisade den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen till en påstådd brist på förklaring av exakt hur det statliga inflytandet påverkar priserna och följaktligen leder till snedvridningar. Vidare tog den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen också upp frågor om huruvida de stödsystem som finns inom unionens gemensamma jordbrukspolitik och/eller spansk nationell lagstiftning skulle kunna leda till statlig inblandning och därmed till att motsvarande kostnader och priser för unionsproducenter av konserverade mandariner snedvrids. I detta sammanhang anmodar den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen kommissionen att inte tillämpa artikel 2.6a på grund av jordbrukssektorns särdrag, som enligt deras uppfattning är en unik sektor för vilken alla länder i världen genomför en viss stödpolitik.

(54)

För denna undersöknings ändamål konstaterade kommissionen i skäl 110 att det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen instämmer inte i den kinesiska handelskammarens och Yiguan-gruppens påstående att kommissionen inte ska tillämpa artikel 2.6a. Kommissionen anser tvärtom att artikel 2.6a är tillämplig och att den måste tillämpas på grund av omständigheterna i detta ärende. Kommissionen anser denna bestämmelse vara förenlig med Europeiska unionens WTO-skyldigheter. Kommissionen erinrade i detta avseende också om att tvisten DS473 EU-Biodiesel (Argentina) inte avsåg tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(55)

När det gäller den kinesiska handelskammarens och Yiguan-gruppens hänvisning till unionens gemensamma jordbrukspolitik och/eller de stödsystem som påstås förekomma enligt spansk lagstiftning erinrade kommissionen om att när det gäller att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ska den potentiella följderna av en eller flera av de aspekter som räknas upp i den bestämmelsen analyseras avseende priser och kostnader i exportlandet. I detta sammanhang beaktas inte kostnadsstrukturen och prisbildningsmekanismerna på andra marknader, inbegripet allmänna kvalitativa bedömningar av en sektors specifika situation. De argument som framförts av den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen är därför inte relevanta och avvisas.

(56)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sina argument som anges i skäl 53 om att artikel 2.6a i grundförordningen – som ensidigt skapats av EU – går utöver befintliga gällande bestämmelser i antidumpningsavtalet, i vilket det inte finns någon motsvarande bestämmelse. Den kinesiska handelskammaren ansåg att överprövningsorganets avgörande i tvist DS473 ger regler för hur normalvärden ska fastställas och att EU måste följa överprövningsorganets avgöranden.

(57)

Kommissionen upprepade, såsom redan anges i skäl 54, att tvisten DS473 inte rörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska normalvärdet i ursprungslandet avspegla det icke snedvridna priset på råvaror i det representativa landet. Vidare bekräftade överprövningsorganets avgörande i tvist DS473 att det förekommer omständigheter när normalvärdet i ursprungslandet kan konstrueras genom att uppgifter från ett representativt tredjeland beaktas.

(58)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, som inbegriper den berörda produkten. På grundval av denna analys, såsom anges i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9, avvisas argumentet om att det inte visas hur den offentliga sektorns inflytande påverkar priserna inom sektorn för konserverade mandariner.

(59)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (18). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (19).

(60)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt), och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, I ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (20). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna råder.

(61)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (21). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(62)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. På provinsnivå anges planer i detalj, medan de nationella planerna innehåller mer övergripande mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.1.5) (22).

(63)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.1.8) (23). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa andra delar av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra inflytande från staten och det kinesiska kommunistpartiet (24).

(64)

För det tredje, när det gäller lagstiftningen, utövar staten ett inflytande i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (25). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som används av myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, däribland att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (26).

(65)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådant betydande statligt inflytande strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (27).

(66)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter påpekade den kinesiska handelskammaren att kommissionen anser att förekomsten av en socialistisk marknadsekonomi i vilken den statsägda ekonomin intar en dominerande ställning i Kina, varvid det kinesiska kommunistpartiet förstärker denna ställning, vara en grund för att tillämpa en annan metod för att fastställa normalvärdet. I detta sammanhang kritiserade den kinesiska handelskammaren kommissionen för att ha invändningar mot att utvecklingen av landet nås genom ”snedvridning av marknaden”. Enligt den kinesiska handelskammaren skulle varje politiskt parti i denna värld vara bekymrad över sitt lands ekonomi och försöka förbättra den nationella levnadsstandarden. Den kinesiska handelskammaren ansåg följaktligen kommissionens tillvägagångssätt vara politiskt inriktat och i stor utsträckning partiskt.

(67)

Kommissionen avvisade påståendet om partiskhet. Såsom anges redan i skäl 48 inriktas analysen enligt artikel 2.6a i grundförordningen enbart på betydande snedvridningar, dvs. sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Kommissionen utgick därmed från faktiska omständigheter i exportlandet.

(68)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(69)

De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar aktivt statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser och genom particeller i företagen (se även avsnitt 3.2.1.4), samt genom utformningen av företagsstrukturen inom sektorn för statsägda företag (28). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför ett flertal ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering (29).

(70)

Inom sektorn för konserverad frukt finns det många små producenter och sektorn kännetecknas i allmänhet av ett stort antal små och medelstora företag. Det var därför inte möjligt att fastställa andelen statligt ägda företag och privatägda företag. I avsaknad av uppgifter som visar motsatsen ansåg kommissionen att staten också är ganska närvarande i denna sektor. I varje händelse, oavsett vem som äger dem, omfattas alla producenter av den kinesiska statens politiska riktlinjer såsom beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.5.

(71)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. Förutom att de berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses avspegla motsvarande äganderättigheter (30) utgör även kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, en annan viktig kanal genom vilken staten kan påverka affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (31)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också pressa privata företag till att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (32). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (33). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive producenter av konserverade mandariner och leverantörer av deras insatsvaror.

(72)

Även om det bara finns begränsad information om statlig närvaro i sektorn för konserverade mandariner på grund av sektorns fragmentering fastställdes i undersökningen att stål står för cirka 21 % av produktionskostnaden och utgör därmed, utöver citrusfrukter (som står för 25–30 % av produktionskostnaden), det viktigaste råvaran vid produktionen av konserverade mandariner. Stålsektorn är föremål för en betydande statlig dominans (34). Inom stålsektorn är många av de största stålproducenterna statsägda företag. Några av dem anges uttryckligen i ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020” (35) som exempel på resultaten av den tolfte femåriga planeringsperioden (Baosteel, Anshan Iron and Steel, Wuhan Iron and Steel osv.). Eftersom stål utgör en viktig insatsvara i tillverkningen av konservburkar, gynnas producenterna av konserverade mandariner av alla snedvridningar av priser till följd av statens inblandning i stålsektorn.

(73)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter kritiserade den kinesiska handelskammaren kommissionens tillvägagångssätt. Kommissionen medgav att den statliga närvaron är ganska begränsad inom citrusfruktindustrin, men kringgick sedan denna fråga genom att ta upp stålsektorns insatsvaror i stället för själva den statliga närvaron inom citrusfruktsektorn.

(74)

Kommissionen avvisade denna synpunkt. Såsom nämns i skälen 96 och 97 tillämpas de relevanta egenskaper i det kinesiska systemet, vilka leder till betydande snedvridningar, i hela landet och i samtliga sektorer, inklusive de produktionsfaktorer som används vid produktionen av konserverade mandariner. Mot bakgrund av stålets betydelse som insatsvara och det faktum att alla insatsvaror, utom en del av sockret, härrör från Kina är kostnaderna för konserverade mandariner tydligt påverkade av sådana systemberoende snedvridningar, också som en följd av den betydande statliga dominansen inom stålsektorn.

(75)

Statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.1.8) samt när det gäller tillhandahållandet av ytterligare råvaror och insatsvaror har ytterligare en snedvridande effekt på marknaden (36).

(76)

Statens närvaro i företag, inbegripet statsägda företag och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för den kinesiska regeringen att påverka priser och kostnader.

(77)

Inriktningen hos Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna genom motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (37).

(78)

Särskilt inom sektorn för konserverade mandariner är stål, såsom redan angetts i skäl 72, en viktig insatsvara vid produktionen. Även om sektorn för konserverade mandariner i sig är en mindre gren av industrin, som inte särskilt omfattas av de kinesiska myndigheternas huvudsakliga planer, gynnas producenterna av snedvridningar av priserna på de råvaror som de använder, främst stål och järn.

(79)

De kinesiska myndigheterna anser stålindustrin vara en nyckelindustri (38). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020”. I denna plan anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (39). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (40). I ”den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring)” (41) (nedan kallad katalogen) anges järn och stål som främjade industrier. Katalogens tillämplighet bekräftades av den nyligen genomförda antisubventionsundersökningen beträffande vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina (42).

(80)

De kinesiska myndigheterna vägleder dessutom sektorns utveckling med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv, bland annat avseende sammansättning och omstrukturering av marknaden, råvaror, investeringar, kapacitetseliminering, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering osv. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av stålsektorns utveckling och funktion (43).

(81)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål och järn som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den berörda produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt.

(82)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionens argumentation lät som om resurser tilldelas i Kina utan att följa några marknadskrafter och därigenom hindras landets allmänna ekonomiska utveckling, vilket inte är sant. Vidare påpekade den kinesiska handelskammaren att alla EU:s ekonomiska aktörer, offentligägda eller privatägda, också agerar enligt EU:s planer eller medlemsstaternas utformade politik.

(83)

Kommissionen upprepade att frågor av allmän ekonomisk utveckling eller förbättring av levnadsstandard inte omfattas av analysen i artikel 2.6a i grundförordningen. Istället inriktas analysen, såsom anges i skäl 48, enbart på frågor som i vilken utsträckning rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkats av ett betydande statligt inflytande. När det gäller den kinesiska handelskammarens hänvisning till ekonomiska aktörers åtgärder i EU erinrade kommissionen (se skäl 55) om att analysen av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen ser på den potentiella effekten av en eller flera av de aspekter som räknas upp i den bestämmelsen avseende priser och kostnader i exportlandet. I detta sammanhang beaktades inte de ekonomiska aktörernas åtgärder på andra marknader.

(84)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att även om den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, så kännetecknas dock det kinesiska systemet av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (44).

(85)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (45). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd mark i landsbygd och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (46). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (47).

(86)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av konserverade mandariner av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten. Under denna undersökning avslöjades ingenting som kunde ifrågasätta dessa slutsatser, eftersom den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen bara framfört att marktilldelning inte är detsamma som begränsning eller förbud mot användning av mark för kommersiellt bruk och att alla länder skyddar jordbrukare och att jordbruk utgör en viktig del av alla länders ekonomiska verksamhet, som är nära kopplad till social stabilitet och säkerhet. Därför drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning och i avsaknad av uppgifter som visar motsatsen förefaller dessa överväganden stämma in helt på sektorn för konserverade mandariner.

(87)

Vid det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen att eftersom kommissionen inte hade bevis till stöd för sina slutsatser om snedvridning av marknaden till följd av avsaknaden av faktiska uppgifter för citrusfruktindustrin, så inriktade den sig i stället på Kinas allmänna ekonomiska struktur som kännetecknas av en socialistisk ekonomi, den kinesiska statens förvaltningsstruktur och Kinas kommunistpartis funktion. Den kinesiska handelskammaren påpekade i sina synpunkter att avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt inte förekommer inom citrusfruktsektorn.

(88)

Den kinesiska handelskammarens argument godtogs inte. Kommissionen påpekade att kinesisk konkurs-, bolags- och egendomsrätt är allmänt tillämplig (48), också inom sektorn för konserverade mandariner. Det finns inget precist och tillräckligt bevis för att kunna fastställa att citrusfruktsektorn inte är påverkad av snedvridningar som ett resultat av avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.

(89)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för konserverade mandariner, även när det gäller den berörda produkten.

(90)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat en rad grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), framför allt konventionerna om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar (49). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande outvecklat (50). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (51). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(91)

Ingen bevisning har lagts fram om att sektorn för konserverade mandariner inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Däremot hävdade den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen att en betydande del av arbetskraften i citrusfruktföretag typiskt sett består av tillfälliga eller säsongsanställda arbetstagare som rekryteras från landsbygden, vilka inte ingår anställningsavtal med företagen och vars betalningar helt och hållet grundar sig på producerade eller behandlade kvantiteter. Den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen lämnade inte några uppgifter som strider mot slutsatserna i skäl 90. De angav bara att den snabba tillväxten vad gäller Kinas urbanisering är ett obestridligt faktum och att miljoner människors mobilitet i många olika städer visar att människor i Kina är mobila. Såsom konstateras i skäl 90 är det snarare konsekvenserna av hushållsregistreringssystemet än arbetstagarnas fysiska mobilitet som leder till snedvridningen av lönerna som en följd av utsattheten hos vissa kategorier av arbetstagare. Den kinesiska handelskammaren och Yiguan-gruppen hänvisade till den ursprungliga undersökningen, men de pekade inte på någon särskild slutsats i den undersökningen som skulle kunna ifrågasätta förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b, femte strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen noterade att den ursprungliga undersökningen inte gav stöd för den kinesiska handelskammarens och Yiguan-gruppens påståenden utan i stället pekade på ett flertal oriktigheter vad gäller det sätt på vilket anställningsavtalen hade ingåtts och arbetstagarnas ersättning.

(92)

Vid det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sina argument vad avser de två grupperna av anställda inom fruktbearbetningsindustrin, nämligen heltidsanställda och säsongsarbetare. Den kinesiska handelskammaren insisterade på att fruktbearbetningsindustrins användning av säsongsarbetare från Kinas norra del visar att det både finns frihet att anställa arbetstagare och frihet att välja att vara anställd. Den kinesiska handelskammaren ansåg därför kommissionens bedömning vad gäller lönerelaterade snedvridningar vara sakligt felaktigt.

(93)

Kommissionens argument var emellertid inte att förekomsten av olika kategorier av arbetstagare, såsom heltidsanställda eller säsongsarbetare i sig leder till betydande snedvridningar. Det är i stället särdragen i arbetsrättssystemet som, i kombination med hushållsregistreringssystemet och avsaknaden av kollektiva arbetsmarknadsorganisationer som företräder arbetstagarnas intressen, leder till de oriktigheter och snedvridning av lönerna som beskrivs i skäl 90. De argument som framförts av den kinesiska handelskammaren kan därför inte godtas.

(94)

Sektorn för konserverade mandariner påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den huvudsakliga råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(95)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(96)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna har en stark ställning (52) och av att dessa tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (53), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av staten. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet utefter behoven vad gäller den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen samt i enlighet med statens industripolitik (54). Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (55).

(97)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(98)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar tyder starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (56).

(99)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för att rikta finansiering till sektorer som staten har fastställt som främjade eller viktiga på andra sätt (57). Detta leder till att utlåning till att statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(100)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten, vilket har lett till överanvändning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(101)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(102)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(103)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(104)

Det lades inte fram några bevis för att sektorn för konserverade mandariner skulle vara undantagen från det ovannämnda statliga inflytandet i det finansiella systemet. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(105)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter framförde den kinesiska handelskammaren att kommissionen, efter att ha förklarat att statligt ägande av finansinstitut i Kina och den kinesiska handelskammarens närvaro snedvrider finansiering och räntenivåer, hoppar till slutsatsen att jordbruket och dess bearbetningssektor är snedvriden. Den kinesiska handelskammaren konstaterade att det saknades en förklaring från kommissionens sida om huruvida citrusfruktsektorn har problem med att få tillgång till finansiering, varefter de uttryckte sin mening om att syftet och motiveringen med EU:s ändrade handelspolitiska skyddsinstrument är att skapa nya bestämmelser som inte ingår i WTO:s antidumpningsavtal.

(106)

Som svar på dessa synpunkter påpekade kommissionen att dess analys om snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b sjätte strecksatsen grundas på objektivt bevismaterial som ingår i ärendehandlingarna och som den kinesiska handelskammaren getts möjlighet att lämna synpunkter på. På basis av det fullständiga tillgängliga bevismaterialet hade inte kommissionen tillförlitliga och lämpliga bevis för att tillgången till finansiering inte var snedvriden. Vad gäller den kinesiska handelskammarens synpunkter på förenligheten mellan WTO:s bestämmelser och artikel 2.6a i grundförordningen hade den redan tagits upp i skälen 54 och 57.

(107)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.1.1–3.3.1.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.1.6–3.2.1.8 och i del B i rapporten.

(108)

Kommissionen påminner om att det för att producera konserverade mandariner behövs en mängd olika insatsvaror. Det framgår av handlingarna i målet att den samarbetsvilliga exporterande producenten köpte alla sina insatsvaror i Kina, utom en del av sockret. När producenter av konserverade mandariner köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(109)

Till följd av detta är det inte bara de försäljningspriser för konserverade mandariner på hemmamarknaden som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för tillverkningen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument för motsatsen i denna undersökning.

(110)

Analysen i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för konserverade mandariner i synnerhet (inbegripet den berörda produkten), visar att priser eller kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(111)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(112)

Valet av representativt land grundades på följande kriterier:

(113)

Såsom anges i skälen 43–45 gjorde kommissionen två noteringar i ärendehandlingarna tillgängliga för de berörda parterna, med information om vilka källor som använts för att fastställa normalvärdet. I den andra noteringen om produktionsfaktorer drog kommissionen slutsatsen att Turkiet ansågs vara ett lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter på valet av representativt land.

(114)

I den första noteringen om produktionsfaktorer uppgav kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle använda Global Trade Atlas för fastställandet av de icke snedvridna kostnaderna för merparten av produktionsfaktorerna, medan källan för fastställandet av de icke snedvridna kostnaderna för arbetskraft, energi och avfall skulle bero på vilket som var det valda representativa landet.

(115)

Eftersom kommissionen beslutade att använda Turkiet som representativt land i enlighet med vad som angavs i den andra noteringen om produktionsfaktorer underrättade den också de berörda parterna om att den skulle använda Global Trade Atlas för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för produktionsfaktorerna och den turkiska statistikbyrån för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för arbetskraft och energi.

(116)

I den första och andra noteringen om produktionsfaktorer angav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, avsåg att använda följande källor:

(117)

I följande tabell sammanfattas de produktionsfaktorer som använts i beräkningarna med deras motsvarande HS-nummer och enhetsvärden från GTA eller de turkiska databaserna, inklusive importtullar och transportkostnader.

Tabell 1

(118)

För alla råvaror gäller att kommissionen använde sig av importpriserna i avsaknad av information från det representativa landets marknad. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina. På liknande sätt uteslöts data om import i det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (61). I artikel 2.7 i grundförordningen anges att inhemska priser i dessa länder inte kan användas för att fastställa normalvärdet och att dessa importdata under alla omständigheter var utan betydelse. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1.10 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Kommissionen fann att importen från andra tredjeländer förblev representativ i intervallet 70 %–100 % av den totala volym som importerades till Turkiet.

(119)

Kommissionen ämnade fastställa det icke snedvridna priset, vid leverans till den exporterande producentens fabrik enligt kraven i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för råvaror som används vid produktion av konserverade mandariner. För detta ändamål tillämpades det representativa landets importtullsats på varje ursprungsland och sedan lades de inhemska transportkostnaderna till importpriset. De inhemska transportkostnaderna för alla råvaror beräknades på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna och tas av sekretesskäl inte upp i den förteckning över referensvärden som anges i tabell 1.

(120)

Kommissionen fastställde arbetskraftskostnadsstatistik från det turkiska statistikinstitutet som publicerar detaljerad information om löner i olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde de löner som rapporterats i den turkiska produktionsindustrin för 2016 (den senast tillgängliga) för ekonomisk verksamhet C.10 (livsmedelsframställning) enligt klassificeringen i Nace rev. 2 i Turkiet för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader (62) enligt klassificeringen i Nace rev. 2 (63). Denna information gör det inte möjligt att skilja mellan kroppsarbetare och tjänstemän. Liksom under tidigare undersökningar justerades det genomsnittliga månadsvärdet för 2016 vederbörligen för inflation med användning av prisindexet (64) för inhemska tillverkare som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet.

(121)

För att fastställa ett referensvärde för el använde kommissionen de eltariffer som publicerats av det turkiska statistikinstitutet (65). Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i motsvarande konsumtionsintervall.

(122)

På grund av det stora antalet produktionsfaktorer och den totala försumbara vikten av vissa råvaror i den totala produktionskostnaden (såsom citronsyra, flytande alkali, saltsyra, kalciumlaktat, diverse förpackningsmaterial), som sammanlagt utgör mindre än 2 % av de totala produktionskostnaderna och det faktum att dumpningen redan fastställts på grundval av de andra viktigaste produktionsfaktorerna, beräknade kommissionen normalvärdet på grundval av följande faktorer: Satsumas, socker, konservburk, förpackning, kartong, pappersbehållare och pappersetikett. Övriga produktionsfaktorer har delats in i förbrukningsvaror.

(123)

Kommissionen beräknade förbrukningsnivån utifrån den totala kostnaden för råvaror på grundval av den samarbetsvilliga exporterande producenten och tillämpade denna procentsats på den omräknade kostnaden för råvaror när den tillämpade de fastställda icke snedvridna priserna.

(124)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas indirekta produktionskostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska produktionskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke-snedvridna produktionskostnaderna.

(125)

När det gäller försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst använde kommissionen den turkiska producentens (66) finansiella uppgifter för perioden januari–december 2019 enligt vad som angavs i den andra noteringen om produktionsfaktorer.

(126)

Till följd av detta lades följande punkter till den icke snedvridna produktionskostnaden:

(127)

Kommissionen fastställde det konstruerade normalvärdet genom följande steg.

(128)

För det första fastställde kommissionen de icke snedvridna kostnaderna för produktion av konserverade mandariner. Den tillämpade de icke-snedvridna enhetskostnaderna på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna.

(129)

För det andra ökade kommissionen de icke-snedvridna kostnaderna för produktion av konserverade mandariner genom att lägga till de produktionsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen ovan för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(130)

Slutligen tillämpade kommissionen på de produktionskostnader som inte är snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, såsom förklaras i skäl 126.

(131)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(132)

Under översynsperioden exporterade den samarbetsvilliga gruppen av exporterande producenter den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(133)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med exportpriset fritt fabrik.

(134)

Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för landtransport, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader på mellan 2 % och 8 %, kreditkostnader på mellan 0,1 % och 3 %, provisioner på mellan 0,1 % och 3 % och bankavgifter på mellan 0,1 % och 3 %.

(135)

I motiverade fall justerade kommissionen det konstruerade normalvärdet med den andel av mervärdesskatten som inte återbetalades på exportförsäljningen.

(136)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(137)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 184 % för Yiguan-gruppen.

(138)

Kommissionen beräknade även den genomsnittliga dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna. Kommissionen använde tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(139)

För att fastställa normalvärdet använde kommissionen för det första det genomsnittliga normalvärdet för den samarbetsvilliga exporterande gruppen av producenter. För det andra använde kommissionen databasen enligt artikel 14.6 för att fastställa exportpriset efter avdrag för export från den samarbetsvilliga gruppen av exporterande producenter. För jämförbarhetens skull justerade kommissionen exportpriset till nivån fritt fabrik genom att använda de genomsnittliga kontrollerade ersättningarna, inbegripet transportkostnader, för den samarbetsvilliga exporterande gruppen av producenter.

(140)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 206 %.

(141)

Det råder därför inget tvivel om att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(142)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(143)

Eftersom dumpning konstaterats under översynsperioden analyserade kommissionen om det fanns någon sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Vid sin undersökning tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, kinesiska exportörers beteende på andra marknader, situationen på den kinesiska hemmamarknaden och på hur attraktiv unionsmarknaden är.

(144)

Som nämnts ovan gav sig endast fem kinesiska exporterande producenter eller grupper av exporterande producenter till känna och fyllde i bilaga I till tillkännagivandet om inledande. De uppgifter som kommissionen förfogade över i fråga om produktion och outnyttjad kapacitet från kinesiska exporterande producenter var därför begränsade.

(145)

Därför var det nödvändigt att basera de flesta av nedanstående undersökningsresultat rörande fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, dvs. databaserna Eurostat och GTA och den information som lämnades av den kinesiska handelskammaren och unionsindustrin i begäran om översyn. Analysen av informationen visade följande.

(146)

Kina är världens största producent av konserverade mandariner, med en uppskattad produktion på mellan 540 000 och 700 000 ton (67).

(147)

När det gäller den totala kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten fick kommissionen inte tillgång till någon samlad information för Kina. Kommissionen grundade sig således på de uppgifter som lämnats av de fem producenter/grupper av producenter som besvarade frågeformuläret. Den kinesiska outnyttjade kapacitet som rapporterats av de fem producenterna/grupperna av producenter uppgick till omkring 40–60 000 ton (dvs. omkring 40 % av deras produktionskapacitet), vilket redan är högre än unionsindustrins totala försäljningsvolym.

(148)

Det kinesiska exportpriset till marknader i tredjeländer fastställdes under översynsperioden på grundval av uppgifter från GTA:s exportstatistik (68), dvs. på grundval av de kvantiteter och värden som exporterades från Kina (på fob-nivå). Unionen är den tredje viktigaste exportmarknaden för de kinesiska exporterande producenterna. Det genomsnittliga priset per enhet till unionen är 1,17 USD/kilo. Den första och den andra viktigaste exportmarknaden är Förenta staterna och Japan. Det genomsnittliga priset per enhet är 1,19 respektive 1,15 USD/kilo.

(149)

Enligt GTA och den kinesiska handelskammaren minskade exportvolymen till Förenta staterna avsevärt mellan 2018 och 2019, från 195 066 ton till 139 682 ton (en skillnad på 55 384 ton motsvarande den totala förbrukningen i unionen). Denna minskning förklaras främst av införandet av den ytterligare tullsatsen på 25 % för konserverade mandariner (en del av det större paket med tullar som infördes på kinesisk import genom de amerikanska åtgärderna enligt avsnitt 301) (69).

(150)

Unionsmarknaden är betydligt mindre än de kinesiska producenternas tillgängliga outnyttjade kapacitet. På grund av handelsfrågorna med Förenta staterna (70) har de kinesiska producenterna dessutom förlorat omkring 55 000 ton export till Förenta staterna, vilka lätt kan omdirigeras till unionsmarknaden. Denna volym är betydligt högre än förbrukningen i unionen. Innan antidumpningsåtgärderna infördes var unionen en traditionell marknad för Kina, och de exporterade mer än tre gånger den volym som de för närvarande exporterar till unionen. Det genomsnittliga exportpriset till unionsmarknaden (1,17 USD/kg) är något högre än i Japan (1,15 USD/kg), men betydligt högre jämfört med priset till Thailand (1,04 USD/kg). Notera också att priset till Förenta staterna (1,19 USD/kg) ligger på ungefär samma nivå som priset till EU.

(151)

Sammanfattningsvis är det, mot bakgrund av den stora produktionskapaciteten i Kina (och därmed förmågan att snabbt öka produktionsvolymen) och tidigare bruk av dumpning, rimligt att dra slutsatsen att ett upphävande av de gällande åtgärderna skulle leda till en ökning av den dumpade lågprisimporten från Kina till unionsmarknaden.

(152)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Särskilt nivån på de normalvärden som fastställts för de kinesiska exportörerna/producenterna, nivån på den samarbetsvilliga producents exportpriser till marknader i tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder på att det är högst sannolikt att dumpningen återkommer om de nuvarande åtgärderna upphävs.

(153)

Som nämns i skäl 165 fortsatte den kinesiska importen att vara betydande i förhållande till unionens konsumtion under översynsperioden. Undersökningen visade att kinesisk import fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser. De dumpningsmarginaler man funnit bekräftas av analysen av exportpriser till andra tredjeländer, vilka förefaller vara ännu lägre enligt vad som beskrivs i skäl 150. Mot bakgrund av de aspekter som undersöktes i avsnitten 3.7.2 och 3.7.3 drog kommissionen också slutsatsen att det är högst sannolikt att kinesiska producenter skulle exportera betydande kvantiteter av den berörda produkten till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra. Det finns därmed bevis på sannolikhet för fortsatt dumpning och, under alla omständigheter, sannolikhet för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra.

(154)

Mandariner skördas på hösten och vintern, skörde- och bearbetningssäsongen börjar tidigt i oktober och slutar sent i januari (för vissa sorter, februari eller mars) året därpå. De flesta köpeavtal förhandlas fram under de första månaderna av varje säsong. Det är brukligt i mandarinkonserveringsbranschen att använda säsongen (perioden från och med den 1 oktober till och med den 30 september påföljande år) som grund för jämförelser. Liksom i den ursprungliga undersökningen antog kommissionen denna metod för sin undersökning.

(155)

Under översynsperioden producerade två samarbetsvilliga unionsproducenter den likadana produkten. Fram till slutet av säsongen 2017/2018 fanns det tre unionsproducenter. Den tredje unionstillproducenten (71) upphörde med sin produktion vid utgången av säsongen 2017/2018. Uppgifter om denna tidigare producent inkluderades i vissa makroindikatorer i enlighet med kommissionens praxis för att ta med alla kända uppgifter avseende skadeundersökningsperioden för skadeanalysen, för att uppnå den bäst informerade representationen av unionsindustrins ekonomiska situation i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen.

(156)

Unionens totala produktion av den likadana produkten fastställdes på grundval av de svar på frågeformuläret som lämnats av de två samarbetsvilliga unionsproducenterna för skadeundersökningsperioden. Den tidigare producentens produktion baserades på den information som lämnats i klagomålet av Fenaval och återspeglas fram till säsongen 2017/2018.

(157)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de två samarbetsvilliga unionsproducenterna som svarade för den totala produktionen i unionen utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(158)

Eftersom unionsindustrin således bara bestod av två producenter, var det av sekretesskäl nödvändigt att indexera alla känsliga uppgifter eller ange dem som intervaller.

(159)

Under översynsperioden fastställdes unionsproduktionen till mellan 18 000 och 24 000 ton.

(160)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat. Även om produktionen av den produkt som är föremål för undersökning är säsongsbunden är förbrukningen jämnt fördelad under året.

(161)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen utifrån denna grund på följande sätt:

Tabell 2

Konsumtion i unionen (i ton)

(162)

Under skadeundersökningsperioden varierade konsumtionen i unionen beroende på kvaliteten på skörden i unionen.

(163)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med konsumtionen i unionen, som framgår av tabell 2 ovan.

(164)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(165)

Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymerna från Kina med 35 %. I likhet med importvolymen minskade den kinesiska marknadsandelen under skadeundersökningsperioden med 34 %. Trots denna nedåtgående trend förblev marknadsandelen för den berörda produkten betydande.

(166)

Kommissionen fastställde trenden för priserna på importen från Kina på grundval av statistik från Eurostat. De genomsnittliga importpriset från Kina till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser

(167)

Som framgår av tabellen ovan ökade priserna på den kinesiska importen stadigt under skadeundersökningsperioden och totalt med 16 %.

(168)

Eftersom den enda samarbetsvilliga exportörens importvolym representerade omkring 45–65 % (intervallen anges av sekretesskäl) av den kinesiska importen under översynsperioden, undersöktes även förekomsten av prisunderskridande för den samlade kinesiska exporten på grundval av importstatistik.

(169)

För detta ändamål jämfördes de samarbetsvilliga unionsproducenternas vägda genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder på unionsmarknaden med motsvarande vägda genomsnittliga cif-priser (kostnad, försäkring och frakt) på importen från Kina enligt Eurostats uppgifter. Dessa cif-priser (kostnad, försäkring och frakt) justerades för att ta hänsyn till kostnader i samband med tullklarering, dvs. tull och kostnader efter importen. I synpunkterna från den kinesiska handelskammaren på det slutliga utlämnandet av uppgifter bekräftade kommissionen att för dess analys av prisunderskridandet lades inte den tillämpliga antidumpningstullen till det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(170)

På grundval av detta visade jämförelsen att importen av den berörda produkten under översynsperioden underskred unionsindustrins priser med 9–11 % när importpriserna beaktas utan antidumpningstullar. När kommissionen beaktade antidumpningstullarna fann den inget prisunderskridande under översynsperioden.

(171)

För de importpriser som rapporterats av den samarbetsvilliga kinesiska exportören, vederbörligen justerade, fastställdes en prisunderskridandemarginal på mellan 9–11 % under översynsperioden, utan beaktande av gällande antidumpningstull. När kommissionen återigen beaktade antidumpningstullarna fann den inget prisunderskridande.

(172)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från andra tredjeländer i betydande grad. Merparten av denna import (82 % under skadeundersökningsperioden) härrörde från Turkiet.

Tabell 5

Import från andra tredjeländer

(173)

De turkiska exportörernas och producenternas försäljning på unionsmarknaden ökade under skadeundersökningsperioden. Trots denna ökning är dock de kinesiska exporterande producenterna fortfarande den största leverantören av den berörda produkten i EU under översynsperioden.

(174)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(175)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, tillväxt, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek) fastställdes för hela unionsindustrin. I detta syfte använde kommissionen de uppgifter som lämnats i klagomålet, uppgifter som inhämtats från unionsproducenterna före och efter inledandet av undersökningen samt unionsproducenternas svar på frågeformuläret. Såsom nämns i skäl 156 beaktade kommissionen uppgifter från Fenaval i klagomålet när det gäller den tredje producent som upphörde med sin verksamhet vid utgången av säsongen 2017/2018.

(176)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, lagernivåer, löner och produktionskostnader) utfördes hos de två samarbetsvilliga unionsproducenterna under översynsperioden.

(177)

Unionens sammanlagda produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt för de tre unionsproducenter som var aktiva under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(178)

Under skadeundersökningsperioden fortsatte den aggregerade produktionsvolymen i unionen att vara i genomsnitt stabil, med fluktuationer som var kopplade till kvaliteten på skörden (säsongen 2016/2017 gav en mycket god skörd och nästa säsong gav en dålig skörd) och det faktum att den tredje unionsproducenten upphörde med sin produktion i slutet av säsongen 2017/2018. Under översynsperioden producerade därför endast de två samarbetsvilliga unionsproducenterna den berörda produkten.

(179)

Kapacitetsutnyttjandet låg systematiskt under 50 % under skadeundersökningsperioden. Denna relativt låga andel förklaras av att den viktigaste råvaran som används av producenterna av konserverade mandariner är färsk frukt, som försämras snabbt. Följaktligen måste kapacitet finnas tillgänglig vid skördens topp för att kunna bearbeta den färska frukten på relativt kort tid.

(180)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden utvecklades på följande sätt för de tre unionsproducenter som var aktiva under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(181)

Unionsindustrins försäljning har i allmänhet följt samma mönster som unionsproduktionen. Totalt sett minskade unionsindustrins försäljning med 14 % mellan säsongen 2015/2016 och översynsperioden, även om konsumtionen förblev relativt stabil under samma period. Unionsindustrins marknadsandel minskade dessutom med fyra procentenheter.

(182)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(183)

Den totala sysselsättningen ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten uttryckt som produktionsvolym per anställd minskade under skadeundersökningsperioden och sjönk till sin lägsta nivå under säsongen 2017/2018 när en av unionsproducenterna upphörde med sin verksamhet. I detta avseende noterade kommissionen att denna industris produktivitet påverkas av den tillgängliga färska fruktens kvalitet och kvantitet, vilket innebär att under ett år när skörden är god går produktiviteten upp och när skörden är dålig går produktiviteten ned. Säsongen 2016/2017 var särskilt bra för citrusfrukter och produktiviteten var som högst under den säsongen.

(184)

Konsumtionen i unionen fluktuerade under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 14 %, delvis på grund av att en producent upphörde med sin verksamhet under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade således marknadsandelar (4 procentenheter), liksom marknadsandelen för importen från det berörda landet (17 procentenheter).

(185)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet (euro/ton) för unionsproducenterna på unionsmarknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser på den öppna marknaden i unionen

(186)

Tabellen ovan visar utvecklingen av det genomsnittliga försäljningspriset per enhet på unionsmarknaden jämfört med motsvarande produktionskostnad. Försäljningspriset ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaden förblev relativt stabil under samma period. Produktionskostnaden var undantagsvis som högst under säsongen 2017/2018 på grund av en dålig skörd.

(187)

Totalt sett minskade unionsindustrin sina produktionskostnader och ökade sina försäljningspriser med 4 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebar att lönsamheten förbättrades markant under skadeundersökningsperioden.

(188)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(189)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd var stabil under hela skadeundersökningsperioden och undgick i stor utsträckning de motgångar som gällde för säsongen 2017/2018.

(190)

Unionsproducenternas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(191)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionsproducenterna genom att nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden uttrycktes som en procentandel av omsättningen.

(192)

Lönsamheten minskade märkbart under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten minskar kraftigt under säsongen 2017/2018. I linje med vad som har förklarats tidigare gav säsongen 2017/2018 upphov till en förlust som till stor del berodde på särskilt svåra väderförhållanden och de motsvarande högre kostnaderna. Unionsindustrin återgick emellertid till lönsamhet under översynsperioden och nådde nästan upp till sitt vinstmål på 6,8 %.

(193)

Nettokassaflödet är unionsproducenternas förmåga att återinvestera i sin verksamhet. Under skadeundersökningsperioden motsvarade kassaflödet huvudsakligen utvecklingen av unionsindustrins lönsamhet för den berörda produkten.

(194)

Under skadeundersökningsperioden gjorde unionsindustrin investeringar för underhåll och optimering av de befintliga produktionsmaskinerna för att minska kostnaderna. Investeringsnivån ökade särskilt under översynsperioden, vilket sannolikt gynnades av den väntade lönsamhetsnivån under den säsongen, beräknat på grundval av tidiga utsikter till god skörd. Det gjordes också investeringar för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen.

(195)

Räntabiliteten följde under skadeundersökningsperioden lönsamhetsutvecklingen tätt.

(196)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lagerstockar

(197)

Unionstillverkarna ökade sina lager betydligt under översynsperioden. Även om unionsindustrin byggde upp stora lager under översynsperioden, kan det samtidigt noteras att de nådde en sund vinst. Det är nödvändigt att behålla vissa lagernivåer för att kunna täcka försäljningen precis innan produktionen av den nya skörden inleds. Det kan därför inte betraktas som ett tecken på skada.

(198)

De dumpningsmarginaler som fastställdes översteg i betydande grad miniminivån och nivån på de nuvarande åtgärderna (se skäl 137). Med tanke på den outnyttjade kapaciteten och priserna på importen från Kina (se skälen 147 och 167), kan inte påverkan från de faktiska dumpningsmarginalerna på unionsindustrin anses vara försumbar.

(199)

De ursprungliga åtgärderna infördes i december 2008. Under översynsperioden uppnådde unionsindustrin för första gången sedan dess en avkastning nära det vinstmål på 6,8 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Med hänsyn till unionsindustrins situation överlag och de fortsatt betydande importvolymerna från Kina under de senaste åren, kan man dra slutsatsen att unionsindustrin fortfarande är bräcklig och sårbar.

(200)

Unionsindustrin har återhämtat sig från effekterna av tidigare skadevållande dumpning. De gällande åtgärderna har bidragit till att minska den dumpade importen, och i och med att dessa farhågor minskat håller unionsindustrin på att återhämta sig. Åtgärderna har också hjälpt unionsindustrin att fokusera på en rättvis konkurrens i en miljö där antalet internationella nya aktörer växer snabbt. Slutligen var de gällande tullarna en faktor i de investeringsbeslut som fattades under hela skadeundersökningsperioden.

(201)

Det kan trots det inte konstateras att unionsindustrin befinner sig i en säker situation. Även om vissa skadeindikatorer som rör unionstillverkarnas ekonomiska situation – särskilt lönsamhet, investeringar, räntabilitet och kassaflöde – ger en mer stabil bild, är dessa inte konsoliderade resultat. Andra skadeindikatorer, särskilt försäljningsvolym, marknadsandel och produktion, har knappast ändrats. På det hela taget visar indikatorerna tydligt att det finns tecken på förbättring, men industrin är fortfarande relativt bräcklig.

(202)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att unionsindustrin inte har lidit väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(203)

I synpunkterna från den kinesiska handelskammaren på det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnades flera synpunkter på unionsindustrins ekonomiska situation och pekade på faktorer, som det allmänna klimatet, importen från Turkiet, som kan ha bidragit till unionsindustrins tecken på skada. Som anges i skäl 202 fastställde kommissionen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada. Dessa synpunkter är därför irrelevanta.

(204)

Eftersom unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden bedömde kommissionen sannolikheten för att skadan, som ursprungligen orsakats av dumpad import från Kina, skulle återkomma om åtgärderna mot Kina skulle upphöra i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(205)

Unionsmarknaden för konserverad frukt är för närvarande stabil och konkurrenskraftig. Undersökningen visade att det inte verkar finnas några faktorer som hotar den inhemska industrin, t.ex. minskad efterfrågan, ändringar i konsumtionsmönster, teknisk utveckling eller exportresultat. Under undersökningen hävdade unionsindustrin dessutom att den inte var rädd för den senaste tidens ökning av import från andra tredjeländer än Kina, eftersom producenter från tredjeländer konkurrerar till rimliga priser och deras kapacitet är begränsad.

(206)

Kommissionen undersökte i detta avseende produktionsvolymerna och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och den påverkan som de kinesiska importvolymerna och importpriserna skulle kunna ha på prisutvecklingen samt en sådan utvecklings påverkan på unionsindustrins försäljningsvolymer, priser och lönsamhet.

(207)

Såsom redan nämnts i skälen 146–147 har Kina tillgång till en stor outnyttjad kapacitet. Kina är den största producenten av färska mandariner i världen, och dess exporterande producenter kan tillhandahålla den berörda produkten till marknader som är flera gånger så stora som unionens. Dessa producenter har en stark inriktning och ett incitament att sälja sina produkter i stora volymer på exportmarknader. Den senaste tiden visar också att de kinesiska exporterande producenterna kan anpassa sig snabbt för att förse unionsmarknaden med dumpad import. Det bör erinras om att importen av den berörda produkten med ursprung i Kina ökade exponentiellt efter den dom om ogiltigförklaring som innebar att den ursprungliga förordningen blev ogiltig i mars 2012 (72).

(208)

När det gäller importpriserna visade undersökningen att om de gällande åtgärderna skulle upphävas och om man antar att importpriset från det berörda landet och unionsindustrins pris skulle förbli detsamma som under översynsperioden, skulle importpriserna underskrida unionsindustrins priser med mellan 9–11 % (alla typer av den berörda produkten). Unionsindustrin kommer därför sannolikt att förlora såväl försäljningsvolym som marknadsandelar på unionsmarknaden.

(209)

Kommissionen genomförde en simulering för att bedöma de sannolika effekterna som en ökning av den kinesiska importvolymen skulle få på unionsindustrin. Så snart unionsindustrins försäljnings- och produktionsvolym minskar med 6 200 ton till följd av en ökning av kinesisk import av konserverade mandariner, ökar produktionskostnaden per enhet med 7,1 %, vilket försämrar situationen för unionsproducenterna och innebär att de går med förlust. Denna volymökning skulle lätt kunna uppnås för de kinesiska exporterande producenterna med tanke på deras stora outnyttjade kapacitet, såsom fastställs i avsnitt 3.7.1.

(210)

Med tanke på att 82 % av importen från andra tredjeländer än Kina kommer från Turkiet kan det inte uteslutas att de dumpade kinesiska konserverade mandarinerna skulle ersätta vissa av dessa importvolymer. Samtidigt var det genomsnittliga försäljningspriset för importen från Turkiet till unionen lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, vilket innebär att om dumpningen av kinesiska konserverade mandariner skulle öka på unionsmarknaden, skulle den sannolikt först vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, innan den tog över marknadsandelar från exporten från turkiska producenter till unionen. Mot bakgrund av de kinesiska producenternas outnyttjade kapacitet kan dessa med lätthet både överta marknadsandelen från andra tredjeländer (inklusive Turkiet) och unionsproducenterna.

(211)

Unionsmarknadens storlek – den tredje största i världen – är helt klart en viktig faktor som bidrar till dess attraktionskraft. Det faktum att importen från Kina har fortsatt trots de gällande åtgärderna visar dessutom att de kinesiska exporterande producenterna anser att unionsmarknaden är attraktiv och att de är angelägna om att fortsätta att sälja på den. Såsom konstaterades efter domen om ogiltigförklaring, som gjorde den ursprungliga förordningen ogiltig i mars 2012, finns det dessutom ett incitament för de kinesiska exporterande producenterna att flytta exporten från andra tredjeländer till den högre prissatta unionsmarknaden om de gällande åtgärderna skulle upphävas. De kinesiska exporterande producenterna omfattas nu dessutom av ytterligare tullar på 25 % på sändningar till deras största exportmarknad, Förenta staterna (73). Dessa nya tullar är ett resultat av de pågående spända handelsförbindelserna mellan Kina och Förenta staterna. De ingår i de tulltaxeåtgärder som Förenta staterna vidtagit inom ramen för sin pågående undersökning enligt avsnitt 301 rörande Kina (74).

(212)

Mot bakgrund av ovanstående skulle ett upphävande av åtgärderna med största sannolikhet leda till ett omedelbart och drastiskt pristryck från Kina, med stöd av betydande lager och kapacitet. Detta skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina priser eller volymer. Om industrin sänkte sina priser skulle det leda till förluster på kort sikt. Om industrin förlorade försäljningsvolymer skulle dess enhetskostnader öka och lönsamheten minska ytterligare. På lång sikt skulle unionsindustrin behöva anpassa (minska) sin produktionskapacitet.

(213)

Med tanke på den relativt sett instabila situationen för unionsindustrin, såsom förklaras i skäl 201, i kombination med ökningen av nuvarande volymer dumpad import från Kina till en hög nivå kommer sannolikt att få en skadlig inverkan på unionsindustrins tillstånd, vilket skulle leda till en snabb försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(214)

Mot bakgrund av ovanstående skulle ett upphävande av åtgärderna med största sannolikhet leda till ett omedelbart och drastiskt volym- och pristryck från Kina, till följd av betydande tillgänglig ledig kapacitet. Detta skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina priser eller volymer. Om industrin sänkte sina priser skulle det leda till förluster på kort sikt. Om industrin förlorar försäljningsvolymer kommer den att förlora marknadsandelar och dess enhetskostnader skulle öka och minska eller radera dess lönsamhet.

(215)

Med hänsyn till unionsindustrins situation skulle, om åtgärderna upphör att gälla, unionsindustrin sannolikt snabbt drabbas av en försämrad finansiell situation – oavsett om de väljer att konkurrera med avseende på volym eller pris. Kommissionen drar därför slutsatsen att, om åtgärderna upphör att gälla, skulle skadan för unionsindustrin med all sannolikhet återkomma.

(216)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(217)

Under hela skadeundersökningsperioden återgick unionsindustrin till bli lönsam igen. Om åtgärderna upphävs skulle unionsindustrin befinna sig i en mycket sämre situation, såsom beskrivs i avsnitt 5 ovan (sannolikhet för att skadan återkommer). Med tanke på de väntade volymerna och priserna på importen av den berörda produkten från Kina skulle unionsindustrin utsättas för allvarliga risker i form av lägre försäljningspriser (prisnedgång) och en sannolik återgång till förlust (se skäl 212). Nya investeringar som syftar till konsolidering av företagen och stärkt konkurrenskraft på marknaden i fråga om den likadana produkten skulle också hindras.

(218)

Fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle följaktligen gynna unionsindustrin, som då skulle kunna återhämta sig ytterligare från effekten av fortsatt dumpning. Ett upphörande av åtgärderna skulle däremot få unionsindustrins återhämtning att stanna upp och dess lönsamhet allvarligt hotas, och få till följd att dess överlevnadsförmåga skulle riskeras och därmed minska utbudet och konkurrensen på marknaden.

(219)

Kommissionen sände frågeformulär till fyra icke-närstående importörer och handlare. Endast ett av dessa företag lämnade delvisa svar.

(220)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få så stor negativ inverkan på importörerna att detta väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(221)

Kommissionen sände frågeformulär till två användare av den berörda produkten. Endast en av dessa användare skickade tillbaka ett ofullständigt frågeformulär.

(222)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få så stor negativ inverkan på användarna att detta väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(223)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse av att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina.

(224)

Kommissionen informerade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina.

(225)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på konserverade mandariner med ursprung i Kina bör bibehållas.

(226)

För att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden i tullsatser behövs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. Företag med individuella antidumpningstullar måste kunna uppvisa en giltig handelsfaktura för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla de krav som anges i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(227)

Även om det är nödvändigt att presentera denna faktura för medlemsstaternas tullmyndigheter för tillämpning av de individuella antidumpningstullarna på import är det inte det enda faktor som beaktas av tullmyndigheterna. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och bör, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(228)

Om volymen av exporten från de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt efter införandet av antidumpningsåtgärderna [en procentsats kan införas beroende på omständigheterna i varje enskilt fall], kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren uppfylls kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(229)

Ett företag får begära fortsatt tillämpning av en individuell antidumpningstullsats om det senare ändrar namnet på sin enhet. Denna begäran ska ställas till kommissionen (75). Begäran måste innehålla all relevant information som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det.

(230)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska dröjsmålsräntan, mot bakgrund av artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (76), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(231)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättades i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.