a)

bekräftade den positiva utvecklingen när det gäller åtaganden som rör försvarsbudgetar och utgifter för försvarsinvesteringar. För närvarande är de övergripande framstegen emellertid blygsamma, och även om de deltagande medlemsstaterna står inför ekonomiska utmaningar till följd av covid-19-krisen, uppmanas de att avsätta de nödvändiga resurserna för att ytterligare bidra till denna positiva trend under de kommande åren. De deltagande medlemsstaterna uppmanas också att ytterligare bidra till ett europeiskt samverkansinriktat arbetssätt (till exempel genom upphandling av utrustning samt forskning och teknisk utveckling på försvarsområdet),

b)

bestämt uppmanas att i sina nationella försvarsplaneringsprocesser i större utsträckning beakta och bättre utnyttja EU:s verktyg för försvarsplanering, såsom förmågeutvecklingsplanen, som även inbegriper resultaten från förmågemålsprocessen, de strategiska sammanhangsfallen, den samordnade årliga försvarsöversikten och andra initiativ såsom det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet eller andra relevanta EU-instrument, för vägledning och beslutsfattande. I det avseendet understryker rådet vikten av att EU:s institutioner, byråer och organ samt medlemsstaterna ytterligare förbättrar samstämmigheten mellan dessa verktyg och initiativ, med samtidigt beaktande av att de skiljer sig från varandra och har olika rättsliga grunder,

c)

uppmanas att göra ytterligare framsteg när det gäller att fullgöra de åtaganden som gäller tillnärmning mellan deras respektive försvarsstrukturer och att regelbundet se över planer och mål för fortsatt arbete, särskilt i syfte spela en väsentlig roll i förmågeutvecklingen inom unionen, inbegripet inom ramen för den samordnade årliga försvarsöversikten, med samtidigt beaktande av att detta kräver en varaktig insats på lång sikt. Rådet erinrar om att det i sin rekommendation av den 14 maj 2019 angav att samstämmigheten i resultaten mellan å ena sidan den samordnade årliga försvarsöversikten och förmågeutvecklingsplanen och, å andra sidan, respektive Natoprocesser, såsom Natos försvarsplaneringsprocess, säkerställts och kommer att säkerställas även i fortsättningen i fall då kraven överlappar varandra, samtidigt som de båda organisationernas skilda karaktär och respektive ansvarsområden och medlemskap erkänns. Rådet uppmanar till ytterligare diskussioner mellan medlemsstaterna om en sådan samstämmighet mellan dessa processer, när så är lämpligt,

d)

bör, för att skyndsamt öka de operativa resultaten, utöka sina insatser när det gäller de åtaganden som rör förstärkning av styrkornas tillgänglighet, insatsförmåga och interoperabilitet inbegripet genom att helt fylla tjänstgöringslistan för EU:s stridsgrupper, databasen för snabbinsatser och förteckningarna över krav för uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). I synnerhet är det viktigt att deras bidrag till att stödja GSFP-uppdrag och GSFP-insatser bör förbättras både kvalitativt och kvantitativt, även med de mest krävande uppdragen i åtanke. När det gäller det mer bindande åtagandet från de deltagande medlemsstaterna om den ambitiösa strategin för den gemensamma finansieringen av militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser är genomförandet kopplat till översynen av Athenamekanismen och till rådets inrättande av den föreslagna europeiska fredsfaciliteten, som medlemsstaterna för närvarande diskuterar,

e)

har påvisat begränsade framsteg jämfört med de uppdaterade nationella genomförandeplanerna som lades fram 2019, i fråga om åtgärder mot förmågebrister som konstaterats inom ramen för förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, inbegripet en bedömning av genomförandet av förmågemål med hög påverkansgrad, och därför bör överväga att göra större insatser för att öka användningen av ett europeiskt samverkansinriktat arbetssätt som en prioritering inom nationell planering. De deltagande medlemsstaterna bör också ange hur deras förmågeutvecklingsprojekt stärker den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen,

f)

fortfarande måste öka sina insatser i syfte att fullgöra de åtaganden som rör deltagande, när så är lämpligt, i större gemensamma eller europeiska program för materiel inom ramen för Europeiska försvarsbyrån.

—

Pescos sekretariat att förbereda och anordna särskilda workshoppar tillsammans med de deltagande medlemsstaterna under 2020 för att ytterligare förbättra de anknutna Pesco-processerna (bland annat de framtida nationella genomförandeplanerna för Pesco, projektcyklerna, projektprocesserna och samstämmigheten mellan de nationella genomförandeplanerna och den samordnade årliga försvarsöversikten samt förmågemålsprocessen) och fastställa de centrala politiska målen för Pesco under perioden 2021–2025 som förberedelse inför anpassningen av ordningsföljden/mer exakta mål,

—

Pescos sekretariat att lägga fram alternativ för att förbättra uppföljningen av och undersöka möjligheten till incitament till fullgörande av vissa åtaganden som inte har fullgjorts i tillräckligt hög grad av de deltagande medlemsstaterna,

—

Pescos sekretariat att före utgången av 2020 lägga fram ett dokument för godkännande i syfte att slutföra den strategiska översynen av Pesco, och

—

de deltagande medlemsstaterna att se över sina nationella genomförandeplaner i syfte att uppdatera dem på lämpligt sätt.