Enda artikel

Det sammanfattande dokument och den hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen som avses i artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 för namnet ”Cârnaţi de Pleşcoi” (SGB) finns i bilagan till detta beslut.

I enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 ges rätt att göra invändningar mot registrering av det namn som anges i första stycket i denna artikel inom tre månader från det att detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”CÂRNAŢI DE PLEŞCOI”

EU-nr: PGI-RO-02174 – 4.7.2016

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

”Cârnaţi de Pleşcoi”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Rumänien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta osv.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Cârnaţi de Pleşcoi” är rökta korvar som huvudsakligen består av får- och nötkött. Produkten ska innehålla minst 55 % fårkött och högst 45 % nötkött. Under vissa årstider, närmare bestämt höst och vinter, kan fårköttet ersättas med upp till 10 % getkött, utan att detta påtagligt förändrar de organoleptiska egenskaperna.

”Cârnaţi de Pleşcoi” tillverkas och saluförs i två varianter: rökta respektive torkade och kallrökta.

Båda varianterna av ”Cârnaţi de Pleşcoi” innehåller het chili som ger en stark smak. Produkterna har en ren och slät yta som inte klibbar. Vid genomskärning är konsistensen väl sammanbunden, fast och homogen, såväl i mitten som i de yttre delarna.

Fysiska och kemiska egenskaper

Rökta ”Cârnaţi de Pleşcoi” har följande egenskaper:

—	Cylindrisk form.

—	Långsmal profil (varje korv är mellan 15 och 18 cm).

—	Vikt mellan 40 och 50 g.

—	Högsta tillåtna vattenhalt: 60 %.

—	Högsta tillåtna fetthalt: 35 %.

—	Lägsta tillåtna proteinhalt: 14 %.

—	Högsta tillåtna salthalt: 4,5 %.

Torkade och kallrökta ”Cârnaţi de Pleşcoi” har följande egenskaper:

—	Platt form.

—	Långsmal profil (varje korv är mellan 15 och 18 cm).

—	Vikt mellan 25 och 40 g.

—	Högsta tillåtna vattenhalt: 40 %.

—	Högsta tillåtna fetthalt: 38 %.

—	Lägsta tillåtna proteinhalt: 14 %.

—	Högsta tillåtna salthalt: 4,5 %.

Organoleptiska egenskaper

Smak och doft: smaken är angenäm, något kryddstark, måttligt salt, karaktäristisk för fårkött och de kryddor som används (vitlök, het chili, timjan). Färg: den rökta varianten är ljust brunröd medan den torkade och kallrökta varianten är mörkbrun.

Snittytans utseende: mosaikstruktur utan fettklumpar eller hål; chilin syns tydligt.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande råvaror och ingredienser används vid tillverkningen av ”Cârnaţi de Pleşcoi”: får/getkött samt nötkött, buljong av ben från får/get och nöt, naturtarmar av får samt kryddor (vitlök, het chili, timjan).

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionen av ”Cârnaţi de Pleşcoi” äger rum i det avgränsade geografiska området. Produktionsprocessen omfattar följande steg: beredning av råvaror/ingredienser, uppskärning och urbening av det utvalda köttet, malning av köttet, beredning, stoppning i naturtarm av får, avrinning och rökning.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Etiketter avseende den skyddade geografiska beteckningen ”Cârnaţi de Pleşcoi” ska innehålla följande uppgifter:

—	Produktens namn, det vill säga ”Cârnaţi de Pleşcoi”, tillsammans med ”Skyddad geografisk beteckning” eller förkortningen SGB.

—	Produkttyp (rökt eller torkad och kallrökt).

—	Inspektions- och certifieringsorganets logotyp.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området består av kommunerna Berca, Săpoca, Cernătești, Mărăcineni samt staden Buzău.

5.   Samband med det geografiska området

”Cârnaţi de Pleşcoi” har fått sitt anseende genom att det är en produkt som traditionellt tillverkas i regionen. Tillverkning och försäljning av korv har varit den viktigaste inkomstkällan för lokalbefolkningen i Pleșcoi och receptet och kunskapen har gått i arv från far till son.

Traditionen att föda upp får, getter och nötkreatur i provinsen Buzău hänger samman med dels topografins tre höjdnivåer (berg, kullar, slätter), dels läget i Karpaterbågen som skapar en rad variationer i klimatet som är karaktäristiska för området. Berg, kullar och slätter med betesmarker skapar tillsammans lämpliga förhållanden för alla växtätare.

”Cârnaţi de Pleşcoi” skiljer sig från andra liknande korvar genom den speciella smak som den får av ingredienserna, nämligen kött av får/get och nöt, het chili, salt (saltblandning), vitlök och timjan. Produktens kryddstarka smak kommer av kombinationen av vitlök, het chili och timjan. Den utmärkande smaken kan inte misstas eller förväxlas med någon annan i Rumänien.

Korvsmeten består av en blandning av kött, kryddor och salt (saltblandning), till vilken man tillsätter buljong kokt på ben. I slutet av mogningen röks korven över lövträ.

”Cârnaţi de Pleşcoi” skiljer sig från andra korvar genom att ovan beskrivna förfaranden baseras på ett mycket karaktäristiskt recept och direkt bidrar till produktens organoleptiska, fysiska och kemiska egenskaper.

Vid tillverkningen av den rökta varianten av ”Cârnaţi de Pleşcoi” sker rökningen under två till tre timmar vid temperaturer på mellan 50 och 80 °C (varmrökning) tills korven blir ljust brunröd till färgen.

Rökningen anses vara färdig när korvskinnet vid beröring avger ett ljud som är typiskt för ett torrt membran.

Vid tillverkningen av den torkade och kallrökta varianten av ”Cârnaţi de Pleşcoi” sker rökningen vid temperaturer på mellan 25 och 40 °C (kallrökning), varefter korvarna efter två dagar genomgår en första sammanpressning på längden. Därefter följer en ny rökningsomgång som pågår i två eller tre dagar och följs av en ny sammanpressning. Baserat på invånarnas nedärvda kunskap om tillverkningen av dessa köttprodukter kan rökningen pågå i mellan en och två dagar tills korven har fått en mörkt brunröd färg. Pressningen görs manuellt med en träkavel (făcăleț) som mellan rökningsomgångarna rullas flera gånger i korvens längdriktning så att överflödigt vatten avlägsnas. Förfarandet är speciellt för köttprodukter som torkas och kallröks och ger dem en tillplattad form samt en karaktäristisk konsistens.

Receptet bevaras hos lokalbefolkningen i provinsen Pleșcoi-Berca. Här har legenden om rövarna sitt upphov, i vilken det berättas att dessa laglösa hjälpte utfattiga människor genom att stjäla boskap från rika bergsherdar som kommit till marknaden i Buzău. Så snart mörkret fallit tillverkade de korv och torkat kött, eftersom det blev lättare att kyla ned köttprodukterna när temperaturen sjönk. Byborna lärde sig framställa ”Cârnaţi de Pleşcoi” av rövarna.

I varje hem tillverkade man korv för att få ett förråd av torkade och hållbara livsmedel. En del av korvarna skulle konsumeras inom några dagar och röktes därför enbart. Andra korvar torkades dessutom för att de skulle hålla längre, vilket är ursprunget till de torkade och kallrökta korvarna.

Tack vare att receptet har överförts från generation till generation och tack vare invånarnas kunskaper om produktens framställning (inom det begränsade området) har ”Cârnaţi de Pleşcoi” fått allt större anseende hos konsumenterna, både i Rumänien och i utlandet.

Dessa korvar var kända redan på 1200- och 1300-talen, särskilt efter att Basarab I (1324–1352) grundat furstendömet Valakiet. Under denna tid såldes korvarna på Drăgaicamarknaden, just på den plats där staden Buzău ligger i dag.

Staden Buzău hade ett gynnsamt geografiskt läge och fungerade dessutom sedan 1431 som tullort, varför marknaden antog en kulturell karaktär och blev den idealiska platsen för utbyte av varor, traditioner och sedvänjor mellan invånarna i ett flertal regioner.

I verket Istoria jurnalismului din județul Buzău (journalistikens historia i județ Buzău), som ägnas åt Drăgaicamarknaden, skrev journalisten och historikern Viorel Frâncu:

…

…

Traditionen är fortfarande levande och tillställningen anordnas än i dag. Drăgaicamarknaden hålls två veckor före Johannes Döparens födelsedag (24 juni).

År 1890 var Buzău känt för att ha fler kaféer än gator, och på dessa kaféer åts ”Cârnaţi de Pleşcoi”, vilket Constantin Trentea beskriver i manuskriptet Tradiția științei de carte în satul Pleșcoi-Buzău 1600–1900 (Den litteraturvetenskapliga traditionen i byn Pleșcoi-Buzău från 1600 till 1900), som sammanställdes i Bukarest 1975. I manuskriptet beskrivs den bankett som anordnades den 28 augusti 1924 av kulturföreningen ”Idealul” från kommunen Pleșcoi (județ Buzău) och anges att vid denna ”välförsedda bankett […] lät man grilla de berömda korvarna från Pleșcoi”.

Receptet på ”Cârnaţi de Pleşcoi” intar en framträdande plats i Radu Anton Romans verk Bucate, vinuri și obiceiuri românești (rumänska maträtter, vin och traditioner), som utgavs på förlaget Paideia 2001. Radu Anton Roman har varit journalist, författare och tv-regissör och är framför allt känd för sina kulinariska program.

I Dicționar de Vorbe Esențiale (ordbok över väsentliga uttryck), som sammanställts av Ioan Boldea och innehåller reflektioner av framstående personer inom kulturlivet, vetenskapen och konstvärlden, säger Andrei Pleșu (sidan 219, punkt 4803): ”Jag njuter av att läsa, jag tycker om idédebatt och jag söker efter Gud … men jag tycker också om ’Cârnaţi de Pleşcoi’, vulgära komedier, övermogna ostar, kalas, hetärer, romanser”. Andrei Pleșu är en rumänsk författare och essäist, estetiker, konsthistoriker och kännare av det rumänska språket.

Mellan 2000 och 2014 producerade lokala och nationella medier program med olika teman för att marknadsföra ”Cârnaţi de Pleşcoi”. I den nationella gastronomin finns recept som höjer produkten till skyarna, bland annat almanackan Renașterea Buzoiană (Buzăus renässans) som ägnade flera sidor åt den i sin utgåva 2006.

Med tiden har ”Cârnaţi de Pleşcoi” blivit en rätt som rumäner skattar högt vid festmåltider. Sedan 2008 anordnas till och med varje år en festival ägnad åt produkten. Inom ramen för denna festival hålls tävlingar på olika teman: Miss Oița, en tävling om den längsta korven, en tävling om vem som kan äta mest ”Cârnaţi de Pleşcoi” kallad ”Fomilă de Pleșcoi”, med mera.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.madr.ro/docs/ind-alimentara/documentatie-2016/caiet-de-sarcini-carnati-plescoi-2016.pdf