(1)

Den 22 november 2017 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2018 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den tog vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 22 mars 2018. Den 22 november 2017 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, där Förenade kungariket konstaterades vara en av de medlemsstater som inte skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2018 för Förenade kungariket offentliggjordes den 7 mars 2018. Den innehöll en bedömning av hur väl Förenade kungariket hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 11 juli 2017 (3), med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 29 mars 2017 underrättade Förenade kungariket Europeiska rådet om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen. Om inte ett ratificerat utträdesavtal föreskriver ett annat datum eller Europeiska rådet, i enlighet med artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen och i samförstånd med Förenade kungariket, enhälligt beslutar att fördragen ska upphöra att gälla vid ett senare datum kommer all primär och sekundär unionsrätt att upphöra att gälla Förenade kungariket från den 30 mars 2019, kl. 00.00 (centraleuropeisk tid). Förenade kungariket blir då ett tredjeland. Förhandlingar pågår i syfte att säkerställa ett ordnat utträde med en övergångsperiod fram till slutet av 2020, under vilken unionsrätten kommer att fortsätta att gälla för och i Förenade kungariket.

(4)

Den 30 april 2018 lade Förenade kungariket fram sitt nationella reformprogram för 2018 och sitt konvergensprogram för 2018. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes samband ska kunna beaktas.

(5)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(6)

Förenade kungariket omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av övergångsreglerna för skuldkriteriet. I sitt konvergensprogram för 2017–2018 räknar regeringen med att det totala underskottet kommer att minska från 2,2 % av BNP under 2017–2018 till 1,8 % av BNP under 2018–2019 och till 1,7 % av BNP under 2019–2020. I konvergensprogrammet anges inte något medelfristigt budgetmål. Enligt konvergensprogrammet kommer den offentliga skuldkvoten att stabiliseras på cirka 85,5 % av BNP från 2017–2018 till 2019–2020 och sedan minska till 84,8 % av BNP 2021–2022. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. De åtgärder som behöver vidtas för att stödja de planerade underskottsmålen är generellt sett väl definierade, men ökande krav på offentliga utgifter på flera områden innebär en risk för att underskottet inte kommer att minska som planerat.

(7)

Den 11 juli 2017 rekommenderade rådet Förenade kungariket att säkerställa att de primära offentliga nettoutgifterna (5) inte ökar nominellt mer än 1,8 % 2018–2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,6 % av BNP. Samtidigt angav rådet att en finanspolitisk inriktning bör eftersträvas som bidrar både till att stärka den pågående återhämtningen och säkerställa hållbarheten i Förenade kungarikets offentliga finanser. Enligt kommissionens vårprognos 2018 finns det risk för en viss avvikelse från kraven i den förebyggande delen 2018–2019.

(8)

Mot bakgrund av Förenade kungarikets offentliga skuldkvot på över 60 % av BNP och förväntade produktionsgap på 0,4 % bör de primära offentliga nettoutgifterna inte öka nominellt mer än 1,6 % av BNP under 2019–2020, vilket är i linje med den strukturella anpassning på 0,6 % som svarar mot den överenskomna anpassningsmatrisen för krav i stabilitets- och tillväxtpakten. Om politiken förblir oförändrad förväntas Förenade kungariket uppfylla kravet 2019–2020. Vid en första anblick ser Förenade kungariket ut att klara övergångsreglerna för skuldkriteriet 2018–2019 och 2019–2020 på grund av den tillåtna årliga avvikelsen på 0,25 %. Sammantaget anser rådet att Förenade kungariket måste vara redo att vidta ytterligare åtgärder från och med 2018–2019 för att stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska följas.

(9)

Nettoutbudet på bostäder fortsätter att öka varje år i ett sammanhang präglat av statliga initiativ för att stimulera bostadsmarknaden och en konjunkturuppgång. Utbudet ligger dock fortfarande långt under uppskattad efterfrågan, och Förenade kungariket har fortfarande svårt att få fram tillräckligt många bostäder. Detta är kopplat till en mycket sträng och komplicerad reglering av marknaden för mark. Bostadsbristen och de höga boendekostnaderna drabbar särskilt områden där efterfrågan är hög och ökar, t.ex. i och kring storstäder. Regeringen är medveten om problemet och har satt upp ambitiösa mål för att öka utbudet under de kommande åren. Samtidigt står regeringen fast vid sitt åtagande att begränsa utbyggnad runt storstäder. Bostadsägandet har sjunkit avsevärt för unga, vilket bidrar till bristande jämlikhet mellan generationerna.

(10)

Arbetskraftsproduktiviteten är låg och står stilla. Stora delar av ekonomin presterar ganska dåligt sett till de viktigaste drivkrafterna för produktiviteten: kompetens, investeringar och effektiva affärsprocesser. Förenade kungarikets väg-, järnvägs- och flygnät står också under stort och växande kapacitetstryck.

(11)

De totala arbetsmarknadssiffrorna är fortfarande positiva ur de flesta synvinklar, men orosmolnen hopas kring kvaliteten på vissa anställningar. Problembilden omfattar sådant som kompetensutveckling, vissa atypiska anställningsformer, lönenivå, produktivitet, deltagande på arbetsmarknaden och fattigdom bland befolkningen i arbetsför ålder. Väsentliga politiska initiativ och insatser har lanserats på alla dessa områden. Samspel i politiken på dessa nära kopplade områden är avgörande. När det gäller kompetens har mycket av fokus hittills lagts på lärlingsutbildningar och reformer av teknisk utbildning. Fokus på kvalitet för bägge kan ge en varaktig multiplikatoreffekt för både samhället och ekonomin. Förenade kungariket är en av de medlemsstater som redan uppfyller mer än två tredjedelar av kriterierna i utkastet till europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, och därför kan man ange och följa upp kvalitetsmål, t.ex. genom att titta på hur det går för deltagarna. Anslag i nivå med vad som öronmärkts för lärlingsutbildning och de nya tekniknivåerna (T-Levels) för avhoppare från skolan behövs för livslångt lärande, särskilt för dem som sitter fast i ingångsjobb.

(12)

Frågor om socialt skydd och social integration behöver också uppmärksamhet framöver. Barnomsorgsreformer håller på att genomföras, men mer kan behövas, särskilt för barn under tre år. Vissa välfärdsreformer och nedskärningar har ännu inte fått fullt genomslag, särskilt inte för familjer med arbete.

(13)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2018 gjort en omfattande analys av Förenade kungarikets ekonomiska politik och redogjort för den i 2018 års landsrapport. Den har även bedömt konvergensprogrammet för 2018, det nationella reformprogrammet för 2018 samt uppföljningen av de rekommendationer Förenade kungariket har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Förenade kungariket utan också i vilken utsträckning unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(14)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2018, och dess yttrande (6) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.