(1)

Den 22 november 2017 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2018 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den tog vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 22 mars 2018. Den 22 november 2017 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, där Danmark konstaterades vara en av de medlemsstater som inte skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2018 för Danmark offentliggjordes den 7 mars 2018. Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 11 juli 2017 (3), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 24 april 2018 lade Danmark fram sitt nationella reformprogram för 2018 och sitt konvergensprogram för samma år. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(4)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(5)

Danmark omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt konvergensprogrammet för 2018 planerar regeringen att nå ett samlat underskott på 0,7 % av BNP för 2018 och att fortsätta uppfylla det medelfristiga budgetmålet, dvs. ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP, under hela programperioden fram till 2025. Enligt konvergensprogrammet för 2018 väntas den offentliga skuldkvoten sjunka till 35,6 % av BNP under 2018 och fortsätta att sjunka till 34,2 % till 2020, innan den ökar igen till precis under 40 % vid 2025. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt för programperioden. Enligt kommissionens vårprognos 2018 beräknas det strukturella saldot uppgå till ett överskott på 0,3 % av BNP 2018 och ett överskott på 0,9 % av BNP 2019, vilket är något högre än målet i konvergensprogrammet för 2018 och det medelfristiga budgetmålet. Sammantaget anser rådet att Danmark kan väntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler under 2018 och 2019.

(6)

Att säkerställa arbetskraftsutbudet i tider av demografiska förändringar och ta itu med framväxande arbetskraftsbrist i vissa sektorer är en förutsättning för hållbar tillväxt i Danmark. Reformer för att fler ska delta i och avsluta yrkesutbildningar och åtgärder för att höja nivån på de digitala färdigheterna kan troligtvis öka utbudet av yrkesutbildade arbetstagare. Dessutom vore åtgärder för att integrera marginaliserade och missgynnade grupper på arbetsmarknaden bra i det här avseendet. Det gäller unga med låg utbildningsnivå, personer med nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning och personer med invandrarbakgrund. Nya åtgärder för integration på arbetsmarknaden har börjat genomföras i blygsam skala men verkar förbättra möjligheterna för nyanlända flyktingar. Introduktionen i skolsystemet av barn med invandrarbakgrund är fortfarande en viktig utmaning, eftersom de överlag har sämre skolresultat än andra barn.

(7)

Hög produktivitetstillväxt är grundläggande för att stödja den ekonomiska tillväxten, bevara den höga nivån på välfärden i Danmark och säkerställa landets konkurrenskraft. Trots att Danmarks produktivitet är hög jämfört med andra medlemsstater har produktivitetsökningarna under lång tid mattats av och det finns en rad möjliga hinder för produktivitetsökningarna (som har kartlagts av landets produktivitetsråd och konkurrensmyndighet). Svag produktivitet är framför allt utmärkande för tjänster som är inriktade på den inhemska marknaden, där regeringen bara vidtog begränsade åtgärder under 2017 för att öka konkurrensen och där vissa delar, som hypoteksbanker, inte är utsatta för utländsk konkurrens. Den svaga konkurrensen i flera av de tjänstesektorer som är inriktade på den inhemska marknaden (t.ex. detaljhandeln, finanssektorn, distribution av gas, el och vatten, transport och grossistverksamhet med läkemedel) är fortfarande en bromskloss för produktivitet, investeringar och nya jobb.

(8)

Efter flera år med stora bostadsprisökningar har det vuxit fram övervärderingsrisker, särskilt i storstadsområdena. Europeiska systemrisknämnden har utfärdat varningar till åtta medlemsstater, däribland Danmark, och lyft fram sårbarheter på medellång sikt på marknaden för bostadsfastigheter till följd av ökande bostadspriser i kombination med hushållens höga skuldsättning. Hushållen fortsatte att minska sina skulder under 2017, men skuldnivån är ändå bland de högsta i unionen (i procent av BNP) och är enligt kommissionens beräkningar högre än vad som kan motiveras av ekonomiska fundamenta och försiktiga tröskelvärden. Dessutom har andelen hushåll med bolån där lånet i förhållande till inkomsten är mycket hög ökat kraftigt sedan 2013, särskilt i och omkring Köpenhamn. De danska myndigheterna har antagit flera makrotillsynsåtgärder för att ytterligare begränsa riskfylld upplåning (som träder i kraft 2018 och 2020) och har infört en reform av fastighetsskatten (som träder i kraft 2021) för att ta itu med bostadsprisernas regionala obalanser. Kombinationen av mycket höga lån i förhållande till inkomsten, höga skulder som är känsliga för räntehöjningar och potentiellt övervärderade bostadspriser ökar ändå risken för en priskorrigering som kan skada den reala ekonomin och banksektorn.

(9)

Kommissionen har inom ramen för 2018 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik och redogjort för den i 2018 års landsrapport. Den har även bedömt konvergensprogrammet för 2018, det nationella reformprogrammet för 2018 samt uppföljningen av de rekommendationer Danmark har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Danmark utan också i vilken utsträckning de följer unionens regler och riktlinjer, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(10)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2018 och anser (5) att Danmark väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

1.