5.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 319/10

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1631/2005 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) och Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna). Åtgärderna mot Kina infördes i form av individuella värdetullar på från 7,3 % till 40,5 % och en övrig tull på 42,6 %.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 855/2010 (3) sänkte rådet den individuella tullen för ett företag från 14,1 % till 3,2 %.

(3)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång av åtgärderna (nedan kallad den första översynen vid giltighetstidens utgång) som endast inriktades på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina, förlängde rådet antidumpningstullarna på triklorisocyanursyra med ursprung i Kina med ytterligare fem år genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 (4).

(4)

Den 28 augusti 2013 respektive den 1 juli 2014 inledde kommissionen översyner avseende två nya exportörer. Genom genomförandeförordning (EU) nr 569/2014 (5) införde kommissionen en individuell tull på 32,8 % för triklorisocyanursyra som tillverkas av en ny kinesisk exporterande tillverkare (6). Den andra kinesiska exporterande tillverkaren (7) drog formellt tillbaka sin begäran och kommissionen avslutade därför undersökningen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/392 (8).

(5)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (9), mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (10).

(6)

Begäran ingavs av två unionstillverkare, Ercros SA och Inquide SA (nedan kallade sökandena), som svarade för mer än 50 % av unionens sammanlagda uppskattade produktion av triklorisocyanursyra under 2015.

(7)

Begäran grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta.

(8)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning, offentliggjorde kommissionen den 20 december 2016 i Europeiska unionens officiella tidning  (11) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(9)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från med den 1 oktober 2015 till och med den 30 september 2016 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i Kina, importörer, handlare, användare, organisationer som man visste var berörda och företrädarna för Kina om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång.

(11)

Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande av en översyn lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Ingen part gav sig till känna och begärde att bli hörd vid inledandet av undersökningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen hade för avsikt att göra ett urval bland exporterande tillverkare och icke-närstående importörer om ett betydande antal av dem gav sig till känna.

(13)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella kinesiska exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14)

Tjugosju kända kinesiska exporterande tillverkare kontaktades vid inledandet. Ingen exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna via ett svar på stickprovsformuläret eller valde att samarbeta i översynen vid giltighetstidens utgång. Inget stickprovsförfarande avseende kinesiska exporterande tillverkare var därför nödvändigt i detta förfarande.

(15)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända (totalt fjorton) importörer/distributörer att fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande.

(16)

Endast fem importörer besvarade stickprovsformuläret och därför ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt.

(17)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse.

(18)

Kommissionen sände frågeformulär till två kända tillverkare i det jämförbara landet (Japan), de tre kända unionstillverkarna, två icke-närstående importörer och 39 kända användare i unionen.

(19)

Fullständigt besvarade frågeformulär mottogs från de två tillverkarna i det jämförbara landet, två unionstillverkare (12) och en icke-närstående importör.

(20)

Kommissionen genomförde undersökningar på plats hos följande företag:

(21)

Den berörda produkten är triklorisocyanursyra, även känt under trivialnamnet ”symklosen”, och beredningar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2933 69 80 och ex 3808 94 20 (Taric-nummer 2933698070 och 3808942020), med ursprung i Kina.

(22)

Triklorisocyanursyra är en kemisk produkt som används som ett organiskt klordesinfektionsmedel och blekmedel med brett spektrum, huvudsakligen för desinficering av vatten i simbassänger och spa-anläggningar. Andra användningsområden omfattar vattenrening i septiska tankar eller kyltorn och rengöring av köksmaskiner. Triklorisocyanursyra säljs i pulver- och granulatform, som tabletter och som chips. Alla former av triklorisocyanursyra och beredningar därav har samma grundläggande egenskaper (desinfektionsmedel) och kan därför anses utgöra en och samma produkt.

(23)

Den berörda produkten och den likadana produkten som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Japan, dvs. det jämförbara landet, samt den likadana produkten som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin konstaterades ha samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden.

(24)

Kommissionen drog därför slutsatsen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(26)

Vid inledandet av översynen uppmanades alla kända kinesiska exporterande tillverkare att ge sig tillkänna och besvara det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande. Inget kinesiskt företag reagerade dock på inledandet av översynen eller valde att samarbeta i något senare led i förfarandet.

(27)

Kinas beskickning vid Europeiska unionen underrättades genom en verbalnot att kommissionen under dessa omständigheter avsåg att grunda sina undersökningsresultat rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(28)

Följaktligen grundades slutsatserna beträffande fortsatt eller återkommande dumpning på uppgifter som lämnades i begäran om översyn, statistik från Eurostat, databasen enligt artikel 14.6 och den kinesiska exportdatabasen samt uppskattningar från de samarbetsvilliga tillverkarna i det jämförbara landet.

(29)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bestämdes normalvärdet på grundval av de priser som betalas eller ska betalas på den inhemska marknaden eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(30)

Både i den ursprungliga undersökningen och i den första översynen vid giltighetstidens utgång valde kommissionen Japan som jämförbart land för fastställandet av normalvärdet. Efter begäran om översyn informerade kommissionen i tillkännagivandet om inledande de berörda parterna om att den återigen planerade att använda Japan som jämförbart land. I tillkännagivandet om inledande nämndes även att andra tillverkare i ett land med marknadsekonomi kan vara belägna i bland annat Förenta staterna. Inga synpunkter inkom.

(31)

Kommissionen kontaktade alla kända exporterande tillverkare, närmare bestämt två i Japan och tre i Förenta staterna. Inget av företagen i Förenta staterna samtyckte till att samarbeta i undersökningen. De två japanska företagen, Nissan Chemical Industries Ltd och Shikoku Chemicals Corporation, gick med på att samarbeta i undersökningen och besvarade frågeformuläret, som kontrollerades på plats.

(32)

Japan har en stor inhemsk marknad (14) för triklorisocyanursyra med en tillfredsställande konkurrensgrad. Det finns åtminstone tre konkurrerande inhemska tillverkare (15) i Japan och under översynsperioden täcktes 15 % av marknaden av import (16). Landet skyddas inte av höga tullar (17). Slutligen har Japan inga handelspolitiska skyddsåtgärder i fråga om import av triklorisocyanursyra.

(33)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att Japan var ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

(34)

På grund av den bristande samarbetsviljan från Kina skedde beräkningen av dumpning utan differentiering av de olika produkttyperna.

(35)

Normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes på grundval av de uppgifter som kontrollerats på plats hos de två samarbetsvilliga tillverkarna i Japan.

(36)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder som de samarbetsvilliga tillverkarna i det jämförbara landet stod för under översynsperioden var representativ. Dessa tillverkares sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden jämfördes därför med den sammanlagda mängden av den berörda produkten som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status under samma period. På grundval av denna jämförelse fann kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den japanska hemmamarknaden.

(37)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten för tillverkare i det jämförbara landet kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

(38)

Bedömningen av om försäljningen skett vid normal handel visade att den volym som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden (tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader), utgjorde mindre än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden och följaktligen fastställdes normalvärdet enbart på grundval av priserna för de lönsamma inhemska transaktionerna.

(39)

Eftersom de kinesiska exportörerna inte samarbetade, fastställdes det genomsnittliga exportpriset under översynsperioden på grundval av databasen enligt artikel 14.6.

(40)

Normalvärdet och det genomsnittliga kinesiska exportpriset, fastställt enligt ovan, jämfördes på nivån fritt fabrik.

(41)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, gjordes justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. För detta ändamål justerades normalvärdet för inrikes transport och hanteringskostnader (mellan 8 och 13 %). Exportpriset justerades för kostnader för sjötransport och inrikes transport på grundval av de uppskattningar som anges i begäran om översyn (mellan 3 % och 8 %).

(42)

Den dumpningsmarginal som fastställdes på det viset för kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status uppgick till 80,2 % under översynsperioden.

(43)

Normalvärdet för exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status fastställdes på grundval av tillverkningskostnaderna i Kina enligt uppskattningen i begäran om översyn.

(44)

Exportpriset fastställdes på grundval av exportpriserna till unionen enligt uppgifter i databasen enligt artikel 14.6 för de tre företag som beviljats marknadsekonomisk status.

(45)

Normalvärdet och det genomsnittliga kinesiska exportpriset, fastställt enligt ovan, jämfördes på nivån fritt fabrik.

(46)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, gjordes justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. För detta ändamål och på grundval av uppskattningarna i begäran om översyn, justerades exportpriset för kostnader för sjöfrakt och inrikes transport (mellan 3 % och 8 %).

(47)

De dumpningsmarginaler som konstaterades var 49,4 % för Hebei Jiheng Chemical Co. Limited, 49,2 % för Heze Huayi Chemical Co. Limited och 37,4 % för Puyang Cleanway Chemicals Limited.

(48)

Kommissionen konstaterade att de exporterande tillverkarna i Kina under översynsperioden fortsatte exportera triklorisocyanursyra till unionen till dumpade priser.

(49)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Undersökningen omfattade Kinas outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska exportörernas beteende på marknaderna i tredjeländer.

(50)

Vid den första översynen vid giltighetstidens utgång uppskattades reservkapaciteten för produktion av triklorisocyanursyra i Kina till 180 000 ton årligen (18). Enligt begäran om översyn uppskattades den sammanlagda kinesiska produktionskapaciteten till 278 000 ton under 2015 (19). Den kinesiska tillverkningen under översynsperioden uppskattades till cirka 145 000 ton, där 125 000 ton exporterades (20) och 20 000 ton utgjordes av inhemsk konsumtion (21). Detta ger en outnyttjad kapacitet på cirka 130 000 ton, vilket är nästan tre gånger förbrukningen i unionen enligt tabell 1 nedan. En av de japanska tillverkarna i det jämförbara landet hade, på grundval av marknadsinformation, en mer försiktig uppskattning av den outnyttjade kapaciteten i Kina på ungefär 50 000 ton per år. Dessa uppgifter kunde dock inte kontrolleras. Hursomhelst, och på grundval av tillgängliga uppgifter, råder det inga tvivel om att den kinesiska outnyttjade kapaciteten för triklorisocyanursyra är betydande och utan vidare överstiger den totala förbrukningen i unionen (som mellan 2013 och översynsperioden låg på mellan cirka 41 000 och 48 000 ton).

(51)

Unionsmarknadens attraktionskraft återspeglas i det faktum att trots de gällande antidumpningsåtgärderna fortsatte den kinesiska exporten till unionen att öka. Kina exporterade 28 000 ton triklorisocyanursyra till unionen under översynsperioden, vilket är en ökning från 21 500 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen.

(52)

Unionsmarknaden är den näst största marknaden för triklorisocyanursyra i världen efter Förenta staterna, vilket innebär att den genom sin storlek (möjlig försäljningsvolym) är attraktiv.

(53)

På grundval av den kinesiska exportdatabasen konstaterade kommissionen att under översynsperioden var grovt räknat 23 % av den kinesiska exporten avsedd för unionen. Om man jämför de genomsnittliga exportpriserna (fob Kina) konstaterade kommissionen att omkring 47 % av den kinesiska försäljningen till resten av världen såldes till genomsnittliga priser som är lägre än det genomsnittliga exportpriset till unionen (22). Den exporten uppgår till 46 100 ton, dvs. en volym som mer eller mindre motsvarar den totala unionsförbrukningen. På grundval av den kinesiska exportdatabasen kunde kommissionen också fastställa att den största delen av denna försäljning (omkring 85 %, vilket motsvarar 40 000 ton) kom från de kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status (dvs. företag som för närvarande omfattas av de strängaste antidumpningsåtgärderna på unionsmarknaden). Följaktligen är det ännu mer sannolikt att denna försäljning kommer att riktas om mot unionsmarknaden så snart åtgärderna upphör att gälla, eftersom avlägsnandet av de relativt höga tullarna utgör ett ännu starkare incitament i fråga om den försäljningen.

(54)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden utgjorde en attraktiv marknad för kinesiska exporterande tillverkare av triklorisocyanursyra, både i fråga om priser och storlek, och att minst 40 000 ton kinesisk triklorisocyanursyra som sålts till dumpade priser med all sannolikhet skulle ledas om till unionsmarknaden så snart som de gällande antidumpningsåtgärderna försvinner.

(55)

Undersökningen visade att de kinesiska exporterande tillverkarna fortsatte sälja triklorisocyanursyra till dumpade priser till unionsmarknaden. Kommissionen fastställde även att Kina har en betydande outnyttjad kapacitet i fråga om den berörda produkten. Slutligen fortsätter Europeiska unionen att vara en attraktiv marknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, mot bakgrund av dess storlek och relativt höga priser.

(56)

Den likadana produkten tillverkades av tre unionstillverkare under översynsperioden (23).

(57)

I samband med undersökningen konstaterade kommissionen att en av dessa tillverkare, Inquide S.A.U., inte bör anses utgöra en del av unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, eftersom denna tillverkare själv var nettoimportör av den produkt som påstås vara dumpad. De uppgifter som lämnades i svaret på frågeformuläret visade att det företaget importerade den berörda produkten, att importvolymerna översteg de volymer som tillverkas i unionen, och att importen inte var av övergående karaktär.

(58)

Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att inte betrakta detta företag som en del av unionsindustrin. Rent praktiskt innebär detta beslut att uppgifter som avser företaget inte beaktades vid fastställandet av de skadeindikatorer som var relevanta för unionsindustrins situation. Inquide S.A.U.:s försäljningsvolymer beaktades dock vid fastställandet av den totala förbrukningen i unionen.

(59)

Till följd av uteslutandet av Inquide S.A.U., och för att skydda konfidentiella affärsuppgifter, presenteras informationen om de två berörda unionstillverkarna i indexerad form eller i intervall.

(60)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av kontrollerade uppgifter om unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden, kontrollerade försäljningsvolymer för Inquide S.A.U., och Eurostat-uppgifter om importvolymerna (på Taricnivå) till unionsmarknaden.

(61)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukningen i unionen

(62)

Förbrukningen i unionen ökade kontinuerligt och med totalt 18 % mellan 2013 och översynsperioden. Detta fick avsevärda återverkningar på vissa skadeindikatorer enligt nedanstående uppställning.

(63)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Volym och marknadsandel för importen från Kina

(64)

Importen av triklorisocyanursyra från Kina ökade totalt både i absoluta termer och uttryckt som marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Ett mindre undantag var 2015 då importvolymerna faktiskt minskade något jämfört med föregående år, vilket återspeglar den sjunkande förbrukningen på unionsmarknaden under det året, vilket framgår av tabell 1. Denna nedgång i importen följdes av en betydande uppgång för importen under översynsperioden (med mer än 24 % jämfört med 2015). Den dynamiska uppgång i förbrukningen som visas i tabell 1 absorberades nästan enbart av ökad import från Kina.

(65)

Samtidigt har den kinesiska importen sedan 2013 kraftigt ökat sin marknadsandel, och befäst en betydande ökning med mer än 16 procentenheter mellan 2013 och översynsperioden.

(66)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Genomsnittligt pris på import från Kina

(67)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina fluktuerade något under skadeundersökningsperioden, med en total ökning på 4 %. Denna utveckling kan till viss del spegla variationerna i produktmixen år från år (24).

(68)

Uppgifterna från den kinesiska exportdatabasen (25) visade dock ett annat prismönster. Under referensperioden sjönk det genomsnittliga exportpriset för triklorisocyanursyra till unionen med 9 % räknat i US-dollar. Detta tyder på att prisökningen var en följd av fluktuationer i växelkurserna, snarare än en återspegling av de kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende på unionsmarknaden, som man först antog på grundval av uppgifterna från Eurostat.

(69)

Priserna på importen från Kina förblev lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2015. För att fastställa hur stort prisunderskridandet var, grundade kommissionen sin beräkning på de genomsnittliga exportpriserna cif från Kina som erhölls från Eurostat, med lämpliga justeringar uppåt för tullar och kostnader efter import (26). Dessa priser på den berörda produkten jämfördes med unionsindustrins vägda genomsnittliga pris, justerat till nivån fritt fabrik.

(70)

Jämförelsen visade att under översynsperioden underskred priserna på importen från Kina unionsindustrins priser med 2–4 %, även om man inte räknar med den gällande antidumpningstullen.

(71)

Tabellen nedan visar hur importen till unionen från andra tredjeländer än Kina utvecklades under skadeundersökningsperioden i fråga om volym och marknadsandel:

Tabell 4

Importen från andra tredjeländer

(72)

Både beräknat som volym eller som marknadsandel var importen till unionen från andra länder än Kina obetydlig mellan 2013 och 2015 och ökade måttligt i procentenheter under översynsperioden. Med tanke på prisnivåerna på denna import kan den noterade tendensen i viss utsträckning spegla variationerna från år till år i produktmixen. Det bör emellertid framhållas att det genomsnittliga priset på importen från andra tredjeländer aldrig var så lågt som de kinesiska priserna.

(73)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(74)

Vid fastställandet av skada har kommissionen inte gjort någon åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen utgörs av endast två tillverkare. Kommissionen utvärderade de ekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som rörde dessa två tillverkare, med undantag för investeringar och räntabilitet som på grund av bristande uppgifter endast avser ett av de två företagen.

(75)

De ekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, arbetskraftskostnader, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning, priser per försäljningsenhet, enhetskostnad, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. De analyseras enligt följande.

(76)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(77)

Sedan 2013 har unionstillverkarna gradvis ökat sina produktionsvolymer och sin installerade kapacitet som svar på den ökande efterfrågan, såsom visas i tabell 1 ovan. Sedan 2015 har kapacitetsutnyttjandet i unionsindustrin nästan varit 100 %. En sådan optimal användning av produktionsanläggningarna fick positiva återverkningar i form av lägre produktionskostnader och följaktligen på unionsindustrins lönsamhet, vilket sägs längre fram.

(78)

Unionsindustrins försäljningsvolym till oberoende kunder och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(79)

Totalt sett minskade unionsindustrins försäljning med 5 % mellan 2013 och översynsperioden, trots att förbrukningen ökade med 18 % under samma period. Som en konsekvens av detta minskade unionsindustrins marknadsandel betydligt från år till år. Omvänt kunde de kinesiska exporterande tillverkarna under samma period öka sin marknadsandel och sina exportvolymer i betydande grad, vilket visas i tabell 2.

(80)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(81)

Sysselsättningen i unionsindustrin ökade med 12 % mellan 2013 och översynsperioden. Produktiviteten uttryckt som tillverkningsvolymen per anställd ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden.

(82)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(83)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd minskade med 4 % från 2013 till 2014 och förblev därefter relativt oförändrade fram till översynsperioden.

(84)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och kostnader för de varor som sålts av unionsindustrin

(85)

Genomsnittspriserna per enhet för triklorisocyanursyra förblev relativt stabila i EU fram till 2015 och ökade något (med 4 %) under översynsperioden. Denna ökning återspeglar till viss del den tidigare nämnda effekten av produktmixen (se fotnot 24).

(86)

På grund av ökande produktionsvolymer och prisutvecklingen på råvaror minskade enhetskostnaden för sålda varor med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(87)

Lagernivån minskade med 40 % mellan 2013 och 2014 och låg inom samma intervall 2015. De högre lagernivåerna i slutet av översynsperioden återspeglar den minskade försäljningen under samma period.

(88)

Unionstillverkarens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(89)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen. Under skadeundersökningsperioden förbättrades unionsindustrins lönsamhet gradvis, och blev positiv under översynsperioden. Lönsamheten är ändock betydligt lägre än lönsamhetsmålet enligt den ursprungliga undersökningen, vilket fastställdes till den lönsamhetsnivå som uppnåddes av unionsindustrin i frånvaro av skadlig dumpning.

(90)

Perioden 2013–2015 kännetecknades av avsaknad av lönsamhet och negativ räntabilitet. De senaste siffrorna tyder på en återgång till en svag räntabilitet. Den betydande volympressen på unionsindustrin beroende på den ökande importen från Kina under 2013 och översynsperioden hindrade unionsindustrin från att fullt ut dra nytta av den dynamiska ökningen av förbrukningen i unionen. Såsom anges i skäl 64 absorberades denna ökning nästan helt av den dumpade importen från Kina.

(91)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Nettokassaflödet ökade flera gånger om under skadeundersökningsperioden. Den betydande ökningen av kassaflödet beror främst på förändringar i rörelsekapital.

(92)

De nivåer som noterades under perioden 2014 till översynsperioden återspeglar inte bara normala investeringsnivåer som omfattar kontinuerligt underhåll och nödvändiga utbyten av maskindelar, utan även insatser för att öka kapaciteten och förbättra tillverkningsprocesserna.

(93)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av fasta tillgångar. Liksom för de övriga finansiella indikatorerna utvecklades både räntabiliteten kopplad till tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten positivt, men de ligger trots det långt från rimliga mål.

(94)

De dumpningsmarginaler som fastställdes översteg miniminivån och nivån på de nuvarande åtgärderna väsentligt (se skälen 2, 4, och 47). Med tanke på den outnyttjade kapaciteten och priserna på importen från Kina (se skälen 50 och 66), kan inverkan från de faktiska dumpningsmarginalerna på unionsindustrin inte anses vara försumbar.

(95)

De ursprungliga åtgärderna infördes i oktober 2005. Såsom anges i skäl 89 uppnådde unionsindustrin under översynsperioden en avkastning som låg långt från det vinstmål på 10 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (27). Med hänsyn till unionsindustrins allmänna situation och utvecklingen av importen från Kina under de senaste åren, kan man dra slutsatsen att unionsindustrin inte har kunnat återhämta sig helt och hållet från de effekterna trots de gällande antidumpningsåtgärderna.

(96)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Ett antal indikatorer, särskilt de finansiella, har förbättrats under skadeundersökningsperioden.

(97)

De indikatorer som avses kan dock inte ses isolerade från varandra. Faktum är att om man analyserar förlusten av marknadsandel, minskade försäljningsvolymer och den otillräckliga lönsamheten tillsammans med tämligen gynnsamma förbrukningssammanhang bekräftar det att unionsindustrin kunde ha förväntats uppnå resultat i närheten av vinstmarginalen på 10 % av omsättningen, vilket anses rimligt för sektorn under normala konkurrensförhållanden om det inte hade förekommit någon dumpad import. Även den positiva trend som iakttagits i fråga om tillverkning, kapacitet och lönsamhet bör också kunna kopplas till unionsindustrins beslut att investera i ytterligare produktionsanläggningar och en mer rationell användning av befintliga maskiner. Detta optimala kapacitetsutnyttjande förklaras också av den ökande exporten till marknader i tredjeländer.

(98)

Denna utveckling, i förening med den kraftiga ökningen av dumpad import från Kina, leder till slutsatsen att trots den positiva trend som konstaterats för vissa skadefaktorer, och även om unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden, befinner den sig fortfarande i en sårbar situation där den inte skulle klara av ny kraftig införsel av dumpad import från Kina.

(99)

Såsom konstateras i skälen 96 till 98 led unionsindustrin ingen väsentlig skada under översynsperioden, men dess situation är fortfarande bekymmersam.

(100)

Följande faktorer analyserades för att fastställa sannolikheten för återkommande skada om åtgärderna mot Kina skulle upphöra: a) Tillgång till ledig kapacitet hos de exporterande tillverkarna i Kina. b) Unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska exporterande tillverkarnas exportbeteende på marknader i andra tredjeländer. c) De sannolika effekterna av import av triklorisocyanursyra från Kina.

(101)

Kina är den största tillverkaren av triklorisocyanursyra i världen och stod i slutet av 2015 för omkring 57 % av världens samlade produktionskapacitet. Av analysen i skäl 50 framgår att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina beräknades kraftigt överskrida unionens totala förbrukning under översynsperioden. I detta avseende är det viktigt att notera att unionsmarknaden, att döma av uppgifter i begäran om översyn, som också bekräftats av de samarbetsvilliga japanska exporterande tillverkarna, är den näst största i världen efter Förenta staterna.

(102)

Mot bakgrund av detta är det mycket sannolikt att om åtgärderna upphävs, kommer de kinesiska exporterande tillverkarna att rikta in sin produktion mot unionsmarknaden.

(103)

Unionsmarknadens attraktionskraft belyses av det faktum att trots de gällande antidumpningsåtgärderna ökade de kinesiska exportvolymerna till unionsmarknaden snabbt under skadeundersökningsperioden. Kina exporterade 28 000 ton triklorisocyanursyra till unionen under översynsperioden, jämfört med 17 000 ton 2013.

(104)

Kommissionen fastställde även att under översynsperioden var ungefär 23 % av den kinesiska exporten avsedd för unionsmarknaden. Å andra sidan visade den insamlade bevisningen att omkring 47 % av den kinesiska exportvolymen till resten av världen såldes till genomsnittliga priser som är lägre än det genomsnittliga exportpriset till unionen. Denna exportvolym motsvarar mer eller mindre den totala unionsförbrukningen.

(105)

Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla, såsom anges i skäl 53, är det ännu troligare att exportvolymerna från de kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status skulle riktas om mot unionsmarknaden med tanke på att ett avlägsnande av de relativt höga tullarna utgör ett starkare incitament för dem.

(106)

Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden är en attraktiv marknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, i fråga om både priser och storlek.

(107)

Vid bedömningen av de sannolika effekterna av den dumpade importen från Kina på unionsindustrin, genomförde kommissionen en simulering för att bedöma de sannolika effekterna av de kinesiska importvolymerna på unionsindustrin. Om man antar att en ökning av importen av kinesisk triklorisocyanursyra skulle leda till en ganska måttlig minskning av försäljnings- och produktionsvolymen med 5 000 ton, skulle produktionskostnaden per enhet öka med 7,1 %, och därmed försämra situationen för unionstillverkarna och innebära att de skulle gå med förlust.

(108)

Man kan dessutom inte utesluta att ytterligare import från Kina skulle öka prispressen på unionsmarknaden. Såsom nämns i skäl 70 underskrider redan i dag priserna på importen från de kinesiska exporterande tillverkarna på unionsmarknaden unionsindustrins försäljningspriser med 2 %–4 %. Om priset skulle vara detsamma för den påpekade ytterligare importen, vilket är troligt, skulle den negativa påverkan på unionsindustrin förvärras ytterligare.

(109)

Även om lönsamheten utvecklas positivt, är den fortfarande för låg för att garantera finansiell hållbarhet på lång sikt. Den nämnda avkastningen uppnåddes i en situation med ökande produktionsvolymer som inte återspeglades i ökade marknadsandelar. Därmed kunde unionsindustrin rimligen ha förväntats ytterligare avskriva sina fasta kostnader i förhållande till de större volymer som tillverkas.

(110)

Det är viktigt att notera att det inte har förekommit import av triklorisocyanursyra till EU från andra länder i tillräcklig omfattning för att den importen ska kunna betraktas som en relevant faktor för unionsindustrins nuvarande situation.

(111)

Mot bakgrund av ovanstående, och eftersom inga synpunkter inkommit, drog kommissionen slutsatsen att skadan för unionsindustrin skulle återkomma om åtgärderna upphävs.

(112)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(113)

Mot bakgrund av slutsatserna om unionsindustrins situation som anges i skälen 96 till 98 och i linje med de argument som ligger till grund för sannolikheten för återkommande skada som fastställs i skäl 111, konstaterade kommissionen att ett upphörande av de gällande åtgärderna skulle leda till att den prekära ekonomiska situationen för triklorisocyanursyraindustrin i unionen skulle försämras. Den industrin har brottats med den ökande dumpade importen från Kina och dess situation är långtifrån lika god som de exporterande kinesiska tillverkarnas.

(114)

Fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle följaktligen gynna unionstillverkarna, som då skulle kunna återhämta sig ytterligare från effekten av fortsatt dumpning. Ett upphörande av åtgärderna skulle däremot få unionsindustrins återhämtning att stanna upp och dess bärkraft att allvarligt hotas, och få till följd att dess överlevnadsförmåga skulle riskeras och att utbudet och konkurrensen på marknaden därmed skulle minska.

(115)

Fjorton kända importörer/distributörer, elva nationella federationer i Europa och två europeiska sammanslutningar kontaktades i inledningsskedet. En importör i Spanien lämnade in svar på frågeformuläret.

(116)

Denna importör köpte stora kvantiteter triklorisocyanursyra från Kina (6 % av den totala importen) under översynsperioden. Den köpte också begränsade kvantiteter triklorisocyanursyra från leverantörer i unionen. Triklorisocyanursyraenheten är en del av en större affärsdivision som 2015 utgjorde 35 % av importörens totala omsättning. Företaget redovisade en vinst för den berörda produkten under översynsperioden, men kunde inte lämna tillräckliga förklaringar av hur det fastställde denna vinst. Företaget motsätter sig fortsatta åtgärder, men har inte lagt fram övertygande argument för sin uppfattning.

(117)

Såsom anges i skäl 57 beslutade kommissionen under undersökningens gång att inte betrakta en av sökandena, Inquide S.A.U., som en del av unionsindustrin, med motiveringen att denna tillverkare också var nettoimportör av den produkt som påstås vara dumpad. Efter att ha underrättats, invände inte Inquide S.A.U. mot detta beslut. Inquide S.A.U. betonade dock att trots kommissionens beslut höll företaget fast vid sitt stöd åt ett bibehållande av åtgärderna i fråga om import av triklorisocyanursyra från Kina.

(118)

I avsaknad av ytterligare uppgifter visade inte undersökningen att fortsatta åtgärder skulle ha någon betydande negativ inverkan för denna importör, eller generellt sett för importörer.

(119)

På grundval av tillgängliga uppgifter och i avsaknad av uppgifter/bevis på motsatsen, drog kommissionen därför slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte har några betydande negativa verkningar för importörerna i unionen.

(120)

Frågeformulär sändes till 39 identifierade användare i inledningsskedet. Ingen användare besvarade frågeformuläret. I brist på svar kunde inga slutsatser dras om användarnas intresse. Eftersom det inte inkommit några nya uppgifter, kan man följaktligen dra slutsatsen att det finns ett fortsatt stöd för dessa åtgärder från användarnas sida, i enlighet med vad som anges i skäl 91 i förordningen om en första översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. att fortsatta åtgärder inte skulle få någon negativ inverkan på konkurrensen på unionsmarknaden och att det skulle ge användarindustrin tillgång till fler leverantörer som konkurrerar till marknadspriser.

(121)

Med hänsyn till alla ovanstående faktorer drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot att bibehålla åtgärderna i fråga om import av triklorisocyanursyra från Kina.

(122)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina. De gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Ingen av de berörda parterna lämnade in synpunkter efter meddelandet av uppgifter.

(123)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(124)

Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande.