KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/86

av den 20 oktober 2016

om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artikel 15.6, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandet av landningsskyldigheten

Den landningsskyldighet som föreskrivs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas i Medelhavet på de fisken som anges i bilagan till denna förordning.

Landningsskyldigheten ska gälla för de arter som anges i bilagan när dessa fångas under fiskeverksamhet som bedrivs i unionens vatten eller av unionsfiskefartyg utanför unionens vatten i vatten som inte omfattas av tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)    Medelhavet : Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′ West.

b)    AKFM:s geografiska delområden : AKFM:s (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) geografiska delområden såsom de definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 (5).

c)    Västra Medelhavet : AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11.

d)    Adriatiska havet : AKFM:s geografiska delområden 17 och 18.

e)    Sydöstra Medelhavet : AKFM:s geografiska delområden 15, 16, 19, 20, 22, 23 och 25.

Artikel 3

Undantag grundat på överlevnadsgrad

1.   Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska tillämpas under 2017 enligt följande:

2.   Tunga (Solea solea), pilgrimsmussla (Pecten jacobeus) och venusmusslor (Venerupis spp. och Venus spp.) som fångats under de förutsättningar som avses i punkt 1 ska släppas omedelbart i det område där de har fångats.

3.   Senast den 1 maj 2017 ska medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i fisket i Medelhavet för kommissionen lägga fram ytterligare utkastdata som komplement till dem som föreskrivs i de gemensamma rekommendationerna av den 4 och 7 juli 2016 och all annan relevant vetenskaplig information som stöder det undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera dessa data och denna information senast i juli 2017.

Artikel 4

Undantag av mindre betydelse

Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter av arter som definierar de fisken som anges i bilagan till denna förordning kastas överbord enligt artikel 15.4 c i förordning (EU) nr 1380/2013:

Artikel 5

Förteckning över fartyg

1.   De berörda medlemsstaterna ska, i enlighet med de kriterier som anges i bilagan, fastställa vilka fartyg som omfattas av landningsskyldigheten för varje enskilt fiske.

2.   Senast den 31 december 2016 ska de berörda medlemsstaterna, via unionens säkra webbplats för fiskerikontroll, tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater förteckningarna över alla fartyg som bedriver riktat fiske efter kummel, mullar, tunga och djuphavsräka. De ska hålla dessa förteckningar uppdaterade.

Artikel 6

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.

(1)  EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2)  i) Utkastplan för demersalt fiske i Adriatiska havet (geografiska delområden 17 och 18) – gemensam rekommendation från högnivågruppen Adriatica (Kroatien, Italien och Slovenien), ii) utkastplan för demersalt fiske i sydöstra Medelhavet (geografiska delområden 15, 16, 19, 20, 22, 23 och 25) – gemensam rekommendation från högnivågruppen Sudestmed (Cypern, Grekland, Italien och Malta), och iii) utkastplan för demersala fisken i västra Medelhavet (geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11) – gemensam rekommendation från högnivågruppen Pescamed (Frankrike, Italien och Spanien).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(4)  Rapporter från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) – Evaluation of the landing obligation joint recommendations (STECF-16-10), 2016. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, EUR 27758 EN, JRC Scientific and Policy Report, 104 s, finns på https://bookshop.europa.eu/en/reports-of-the-scientific-technical-and-economic-committee-for-fisheries-stecf--pbLBAX16010/?CatalogCategoryID=0A4KABsty0gAAAEjqJEY4e5L

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).

(6)  De redskapskoder som används i denna förordning hänför sig till de koder som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1). För fartyg vars längd överallt understiger 10 meter hänför sig de redskapskoder som används i denna tabell till koderna i FAO:s redskapsklassificering.