4.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/27

(1)

Till följd av ett klagomål från European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) den 14 maj 2015 en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller annat legerat stål, men inte av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen (nedan kallade kallvalsade platta produkter av stål eller den berörda produkten) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Ryska federationen (nedan kallad Ryssland) (nedan tillsammans kallade de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i grundförordningen.

(2)

Den 12 november 2015 lämnade klaganden in en begäran om registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2325 (2) (nedan kallad förordningen om registrering) gjordes importen av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Kina och Ryssland till föremål för registrering. Enligt artikel 1.2 i den förordningen uppmanades alla berörda parter att skriftligen lämna sina synpunkter, lägga fram bevisning till stöd för dessa eller begära att bli hörda inom en viss tidsfrist. Synpunkter på registreringen inkom från klaganden, China Iron & Steel Association (CISA), Rysslands ministerium för ekonomisk utveckling, ryska exporterande tillverkare, importörer och/eller användare.

(3)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/181 (3) infördes en preliminär antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Kina och Ryssland.

(4)

Kommissionens slutliga bedömning och fastställande i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1328 (4) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull). I den här förordningen behandlas endast frågan om registrering, de synpunkter som inkommit rörande registrering och retroaktivt uttag av antidumpningstullen i fråga.

(5)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om det var berättigat att tillämpa de slutgiltiga tullarna retroaktivt undersökte den förbrukningen, importen och försäljningsvolymen både före och efter inledandet av undersökningen. Inom ramen för denna analys sände kommissionen frågeformulär till importörer och/eller användare av den berörda produkten där den frågade om deras importvolymer, importpriser och lager under perioden efter undersökningsperioden, dvs. 1 april 2015–31 januari 2016. Detta frågeformulär besvarades av 22 icke-närstående och närstående importörer och/eller användare. Dessutom sändes ett frågeformulär till klaganden och de fem unionstillverkare som ingick i urvalet i urvalet där de tillfrågades om försäljningen under perioden efter undersökningsperioden, dvs. 1 april 2015–31 januari 2016. Både klaganden och alla unionstillverkarna i urvalet besvarade detta frågeformulär.

(6)

I syfte att kontrollera de frågeformulärssvar som nämns i skäl 5 genomfördes kontroller på plats av de uppgifter som lämnats av följande parter:

(7)

Den 3 maj 2016 hölls en utfrågning med förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden hölls på begäran av Eurofer. Denna utfrågning hölls inom ramen för antidumpningsförfarandet rörande import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Kina och Ryssland och en av de frågor som togs upp var möjligheten av retroaktivt uttag av den slutgiltiga antidumpningstullen.

(8)

På begäran av importörer höll kommissionens avdelningar även två utfrågningar rörande frågan om retroaktivt uttag av antidumpningstullen.

(9)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess avsikt att ta ut en slutgiltig antidumpningstull på den registrerade importen av den berörda produkten (nedan kallat det ytterligare meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det ytterligare meddelandet av uppgifter. Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(10)

Flera parter lämnade synpunkter efter det ytterligare meddelande av uppgifter. Den 15 juni 2016 höll förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden en utfrågning med en grupp av importörer. Efter denna utfrågning lämnade en berörd part synpunkter på de synpunkter som lämnats efter utfrågningen.

(11)

Enligt sitt meddelande Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU  (5) kommer kommissionen att se till att industrin utan fördröjning får verkningsfull kompensation innan provisoriska åtgärder vidtas. Detta uppnås genom att importen registreras före införandet av provisoriska åtgärder. Detta gör det möjligt för kommissionen att tillämpa slutgiltiga antidumpningstullar retroaktivt från och med tre månader före antagandet av provisoriska åtgärder i det fall de relevanta rättsliga villkoren är uppfyllda. Dessa rättsliga villkor anges i artiklarna 10.4 och 14.5 i grundförordningen som grundar sig på artikel 10.6 och 10.7 WTO:s antidumpningsavtal.

(12)

Genom dessa rättsliga villkor skapas en tvåstegsmekanism som ska säkerställa att de positiva verkningarna av den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas inte undergrävs.

(13)

Eftersom det rör sig om det första ärendet där det konstaterats att villkoren för retroaktivt uttag av antidumpningstullar är uppfyllda anser kommissionen att det är nödvändigt att den i detalj förklarar den metod den använt sig av för att nå fram till denna slutsats.

(14)

Det första steget, som handlar om att förhindra att de positiva verkningarna av tullen undergrävs, är registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen och artikel 10.7 i WTO:s antidumpningsavtal, vilket förutom registrering även innebär att berörda parter, särskilt importörer, underrättas om att slutgiltiga tullar kan komma att tas ut retroaktivt om de materiella villkoren är uppfyllda. Det andra steget innebär att man i det fall dessa åtgärder inte lyckas förhindra att de positiva verkningarna av den slutgiltiga tullen undergrävs i stället retroaktivt tar ut antidumpningstullen på produkter som införts för konsumtion högst 90 dagar före den dag då de provisoriska åtgärderna började tillämpas men inte innan undersökningen inleddes, i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen och artikel 10.6 i WTO:s antidumpningsavtal.

(15)

För att man ska kunna vidta någondera av dessa två steg krävs det att villkoren i artikel 10.4 i grundförordningen och artikel 10.6 i WTO:s antidumpningsavtal är uppfyllda.

(16)

Kommissionen anser att det är lämpligt att den anger hur den tolkar och tillämpar villkoren ”ytterligare en betydande ökning av import” och ”sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstullen” som anges i artikel 10.4 d i grundförordningen när den ska fatta beslut om att införa antidumpningstullar retroaktivt.

(17)

Det andra av de två alternativa villkoren i artikel 10.4 c i grundförordningen är alltid uppfyllda vid den tidpunkt då inledandet av förfarandet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det är därför inte nödvändigt att ge ytterligare förtydliganden rörande artikel 10.4 c i grundförordningen.

(18)

I artikel 10.4 d i grundförordningen föreskrivs följande:

”[u]töver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden ytterligare en betydande ökning av import äger rum vilken med hänsyn till tidpunkten, omfattningen och övriga omständigheter sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas”.

(19)

Kommissionen tolkar artikel 10.4 d i grundförordningen som att den anger att två villkor måste vara uppfyllda för att kommissionen ska kunna ta ut den slutgiltiga antidumpningstullen retroaktivt (utöver det villkor som anges i artikel 10.4 c i grundförordningen och inledningsfrasen i artikel 10.4, jämförda med artikel 14.5 i grundförordningen). De två villkoren är följande:

(20)

För att man ska kunna fastställa huruvida det skett en ytterligare betydande ökning av importen krävs det att man jämför data (6). Det är nödvändigt att fastställa vilka tidsperioder denna jämförelse ska omfatta.

(21)

Å ena sidan hänvisar grundförordningen till importnivån under undersökningsperioden. Å andra sidan tyder orden ”ytterligare” och ”utöver” på att importnivån under undersökningsperioden bör jämföras med importnivån efter undersökningsperioden.

(22)

Samtidigt gäller att den period som ska jämföras med undersökningsperioden inte kan börja förrän ett av de två alternativa villkor som anges i artikel 10.4 c i grundförordningen har uppfyllts. I de fall importörerna blivit medvetna om den sannolika dumpningen först genom offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande i Europeiska unionens officiella tidning ska den tidpunkten tas som startpunkt för den andra perioden.

(23)

Den samlade analysen har till syfte att bedöma huruvida villkoren för att kunna tillämpa tullen före den dag då de provisoriska åtgärderna börjar tillämpas är uppfyllda. Den sistnämnda perioden bör således sluta i och med införandet av de provisoriska åtgärderna då registreringen av import (7) upphör.

(24)

Importstatistiken finns endast på månadsbasis. Kommissionen använder således för den sistnämnda perioden data för den hela kalendermånad som följer efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande i Europeiska unionens officiella tidning i de fall importörerna blivit medvetna om den sannolika dumpningen genom detta tillkännagivande. Om de blivit medvetna om den sannolika dumpningen på annat sätt, till exempel genom att det förekommit dumpning under en längre tid, använder kommissionen i stället den månad som följer efter den händelse som ledde till att importörerna blev medvetna, dock tidigast den första hela kalendermånad som följer på undersökningsperioden. Vad gäller slutdatum fastställer kommissionen två värden, dvs. ett som omfattar den månad då de provisoriska åtgärderna börjar tillämpas och ett som inte omfattar den månaden.

(25)

Kommissionen fastställer normalt sett en genomsnittlig månatlig importnivå för hela undersökningsperioden, som i princip sträcker sig över tolv månader, och en genomsnittlig månatlig importnivå för perioden mellan det att importörerna blev medvetna och de provisoriska åtgärderna. Start- och slutdatum för det sistnämnda genomsnittet fastställs på det sätt som beskrivs i föregående skäl.

(26)

Kommissionen fastställer dessutom importens utveckling i absoluta tal och dess inverkan på lagerutvecklingen för produkten och marknadsandelarna, och förbrukningen av produkten under skadeundersökningsperioden.

(27)

En sådan bedömning bör grunda sig på en analys från fall till fall. Förutom en jämförelse av de vägda månatliga genomsnitten kommer kommissionen även att ta hänsyn till andra relevanta omständigheter, i synnerhet utvecklingen av den totala förbrukningen av den berörda produkten i unionen, lagerutvecklingen och marknadsandelarnas utveckling. Analysen bör därför vara av två slag, dvs. i absoluta respektive relativa termer. En jämförelse mellan de två ovannämnda månatliga genomsnitten är således viktig, men inte nödvändigtvis avgörande för att man ska kunna fastställa huruvida den ytterligare importökningen är att anse som ”betydande”.

(28)

Import som förts in till unionen innan registreringen inleddes kan under inga omständigheter beläggas med antidumpningstullar. Sådan import är emellertid relevant i samband med fastställandet av huruvida det är sannolikt eller ej att import som förts in till unionen efter registreringen kommer att undergräva tullens positiva verkningar. Detta hänger samman med bland annat det faktum att förekomsten av lager gör att tullarnas positiva verkningar (dvs. att priset på de importerade produkterna ökar till följd av antigen en prisökning eller tullen) aldrig ger utslag direkt utan först när lagren är sålda. En ytterligare betydande importökning före registreringen bör normalt sett leda till en betydande ökning av lagren. Detta innebär att tullens positiva verkningar fördröjs ännu mer än vad som skulle varit fallet i situation med normala lagernivåer. All ytterligare import mellan registreringen och de provisoriska åtgärderna, vilken tillkommer utöver lager som redan väsentligt överstiger den normala nivån, kommer att leda till att de positiva verkningarna fördröjs ännu mer.

(29)

Det andra steget består i att fastställa huruvida denna ökning sannolikt kommer att allvarligt undergräva de positiva verkningarna av den slutgiltiga tull som ska tillämpas. Användningen av ordet ”sannolikt” anger att detta är en framåtblickande analys. Det kommer alltid att röra sig om analyser på en fall till fall-basis och resultatet av dessa kommer att bero av de faktiska omständigheterna i varje enskilt fall där det införts registrering av import med hänblick på ett retroaktivt uttag av tull.

(30)

Analysen bör bland annat ta hänsyn till verkningarna av den import som införts till unionen mellan registreringen och de provisoriska åtgärderna. Om det inte förekommit någon import alls eller endast en obetydlig import har registrering varit tillräcklig som åtgärd för att undvika ytterligare skada för unionsindustrin. I sådana fall finns det normalt sett ingen anledning att gå vidare till nästa steg, dvs. ett retroaktivt införande.

(31)

Vid bedömningen av huruvida verkningarna av den import som först in till unionen mellan registreringen och de provisoriska åtgärderna sannolikt kommer att undergräva tullens positiva verkningar bör kommissionen särskilt analysera följande faktorer:

(32)

När det gäller undersökningar som omfattar mer än ett berört land ska importen från dessa länder slås samman vid analysen i punkterna 1.1 och 1.2 om kommissionen har beslutat att slå samman denna import i den underliggande antidumpningsundersökningen.

(33)

Registreringen rör import som skedde mellan den 12 december 2015 och dagen för införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna, dvs. den 12 februari 2016. Under denna period uppgick importen från de berörda länderna till ca 165 000 ton.

(34)

Som anges i skäl 5 har uppgifter lämnats av klaganden, alla unionstillverkare i urvalet och 22 icke-närstående och närstående importörer och/eller användare. Importen från dessa utgjorde 46 % av all import från de berörda länderna under den period för vilken uppgifterna samlats in, dvs. från april 2015 till januari 2016.

(35)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om det var berättigat att ta ut tullen retroaktivt använde den sig av kriterierna i artikel 10.4 i grundförordningen.

(36)

Synpunkter har lämnats både rörande registreringen av import och en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna. Dessa analyseras nedan.

(37)

I enlighet med artikel 10.4 c i grundförordningen krävs det att produkten i fråga ”under en längre tid har dumpats, eller att importören var eller borde ha varit medveten om dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan”. I det nu aktuella fallet anser kommissionen att importörerna var medvetna om, eller borde ha varit medvetna om, dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan sedan inledandet av undersökningen av de skäl som anges i skäl 17 och nedan.

(38)

En importör hävdade att prima facie-bevisningen för dumpning i klagomålet inte var tillräcklig för att man skulle kunna påvisa att importörerna var, eller skulle ha varit, medvetna om dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan. Denna part påpekade för det första att klagomålet i sig inte utgör avgörande bevisning för att dumpning faktiskt ägt rum. Parten menade vidare att det skulle vara möjligt att införa tullar retroaktivt i samband med alla undersökningar om bevisningen i klagomålet skulle anses vara tillräcklig för att man ska kunna dra slutsatsen att importören är eller borde ha varit medveten om dumpningen. Slutligen hävdade parten i fråga att Eurofers påstående att importörerna inte hade kunnat missa att det förekom dumpning med tanke på de extremt låga priserna på den kinesiska och ryska importen är missvisande, eftersom påstått låga priser i sig inte bevisar att importen är dumpad.

(39)

En annan berörd part noterade att Eurofer inte tillhandahållit pressartiklar eller annan offentligt tillgänglig information som importörerna av den berörda produkten i unionen kunnat tillgå som nämnde något om att kinesiska tillverkare skulle dumpa något särskilt slag av den berörda produkten. Denna part framhöll att de pressartiklar som tillhandahållits handlade om stål i allmänhet och inte om kallvalsade platta produkter av stål i synnerhet. Dessutom var de indiska och amerikanska pressartiklar som tillhandahållits av Eurofer irrelevanta när det gäller frågan om importörernas medvetenhet om dumpningen.

(40)

För det första är det viktigt att framhålla att importörerna enligt artikel 10.4 c i grundförordningen borde ha varit medvetna om dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan (författarens understrykning). Kommissionen anser att importörerna var, eller borde ha varit, medvetna om dumpningens omfattning och den påstådda skadan på grundval av objektiva faktorer, inte bara genom den icke-konfidentiella versionen av klagomålet, utan även genom tillkännagivandet om inledande av detta förfarande, vilka båda två fanns tillgängliga för och hade lämnats till alla kända berörda parter, bland annat importörer, användare och deras intresseorganisationer, vid inledandet. Dessutom har berörda parter haft full tillgång till den icke-konfidentiella versionen av Eurofers begäran om registrering, vilken faktiskt angivits redan i själva klagomålet. Undersökningen inleddes eftersom det ansågs att prima facie-bevisningen i klagomålet var tillräcklig för att påvisa att importen från de berörda länderna sannolikt dumpades på unionsmarknaden. Denna prima facie-bevisning täcker perioden från oktober 2013 till september 2014, dvs. en längre tid. Dessutom konstaterades det preliminärt, vilket därefter slutgiltigt också bekräftades, att dumpning även kunnat fastställas för undersökningsperioden i förfarandet, dvs. perioden från april 2014 till mars 2015. Det bekräftas därför att importörerna var eller borde ha varit medvetna om dumpningen och den påstådda skadan från och med dagen för offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande i Europeiska unionens officiella tidning.

(41)

Det är även att märka att ett retroaktivt uttag av antidumpningstullen endast är tillåten för den import som varit föremål för registrering och endast under förutsättning att de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen är uppfyllda. Det är således rätt att man därför kan hävda att det blir möjligt att ta ut tull retroaktivt ”i samband med alla undersökningar”. Vad gäller påståendet att de pressartiklar som tillhandahållits av Eurofer inte var relevanta tillstår kommissionen att dessa artiklar inte handlade specifikt om den berörda produkten, men att de gav tillförlitlig information om det prissättningsbeteende som uppvisades av de exporterande ståltillverkarna i de berörda länderna. Dessutom bör dessa pressartiklar ses mot bakgrund av de andra objektiva fakta som anges i skälen ovan.

(42)

Argumenten vad gäller frågan om importörernas medvetenhet avvisades därför.

(43)

I sina svar på meddelandet av uppgifter hävdade vissa importörer att frågan om huruvida det funnits medvetenhet om dumpning och skada bör behandlas i ljuset av att retroaktivitet är en ”exceptionell åtgärd” och att detta ställer stora krav på den myndighet som genomför undersökningen och/eller på att den metod som föreslås användas när det gäller ”importörernas medvetenhet” enligt artikel 10.4 c i grundförordningen är oerhört bred. De drar följaktligen slutsatsen att det inte räcker enbart med tillkännagivandet om inledande för att importörerna ska bli medvetna om dumpningen och skadan eller om dumpningens omfattning. Emellertid gäller att om man ser samtidigt till både tillkännagivandet om inledande, som hade bred spridning i stålindustrins fackpress, och den öppna versionen av klagomålet, vilken sändes till kända importörer och/eller användare och var tillgänglig för alla berörda parter från undersökningens första dag, så redovisade dessa tillsammans (ytterst detaljerat) den metod som tillämpats och vilka informationskällor som använts samt angav mycket höga nivåer för dumpning och skada för både Kina och Ryssland. Detta innebär att dumpningens omfattning därmed meddelats i form av en procentandel av importpriset cif. Dessutom påminde kommissionen i skälen 5–11 i förordningen om registrering alla berörda parter om att den hade tillräcklig bevisning vad gäller dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan. Kommissionen drar därför slutsatsen att importörerna varit medvetna om, eller borde ha varit medvetna om, att dumpning förekom eller påstods förekomma. Det faktum att inte alla undersökningar leder till antidumpningsåtgärder innebär inte att prima facie-bevisning för dumpning och skada inte gjorts tillgänglig för importörerna. Kommissionen anser därför att nödvändiga krav som är relevanta när gäller denna fråga är uppfyllda.

(44)

De ryska exporterande tillverkarna och en importör hävdade att kommissionens fastställande i enlighet med artikel 10.4 c i grundförordningen förvisso inte uppfyller det krav som anges i artikel 10.6 i) i WTO:s antidumpningsavtal antidumpningsförordning, dvs. att importören borde ha varit medveten om att exportören dumpar och att sådan dumpning skulle vålla skada. Dessutom hävdades det att om man använder kommissionens tolkning är villkoret rörande ”medvetenhet” alltid uppfyllt så snart ett tillkännagivande om inledande offentliggjorts, vilket inte är godtagbart. Det hävdades vidare att bedömningen av dumpning är en komplex process som kräver att man har tillgång till affärshemligheter som inte kan yppas.

(45)

För det första bör det påpekas att varje WTO-medlem har rätt att fastställa sina egna antidumpningsförfaranden och åtgärder som passar dess egna omständigheter, under förutsättning att de inte står i strid med WTO:s krav. Kommissionen anser att den har mycket höga krav för att inleda en undersökning och såsom nämns i skäl 43 en mycket detaljerad undersökning av dumpning och skada grundad på tillgänglig bevisning genomförts och gjorts tillgänglig för de berörda parterna. Hit hör uppgifter om företagsspecifika inhemska priser och exportpriser, vilka importörerna med lätthet kunnat jämföra med de priser de betalat för sin import från de berörda länderna för att avgöra om det rör sig om dumpade priser, och i så fall i vilken utsträckning dessa är dumpade. Det är även att märka att såsom anges i skäl 5 kom en del av de svar som mottogs från närstående importörer som hade tillgång till relevant information om inhemska priser och exportpriser. Det kan även noteras att det i WTO:s regelverk inte föreskrivs att importörer måste kunna utföra detaljerade dumpningsberäkningar, utan endast att de måste känna till omfattningen av dumpningen i fråga. Vidare hade både analysen av de olika skadeindikatorerna och de detaljerade prisunderskridande- och målprisunderskridandeberäkningarna gjorts tillgängliga och visade på att den dumpade importen skulle vålla skada.

(46)

En importör hävdade dessutom att den från sina leverantörer fått försäkran om att dessa inte ägnade sig åt dumpning, vilket de dock inte underbyggde med någon bevisning. Detta påstående avvisas därför.

(47)

De ryska exporterande tillverkarna ifrågasatte dock konstaterandet av förekomst av dumpning och angav att importörerna blivit medvetna om tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen och dumpningens omfattning först den 12 februari 2016. I detta hänseende är det att märka att de ovannämnda uppgifterna i ärendet, nämligen tillkännagivandet om inledande och den icke-konfidentiella versionen av klagomålet, som sänts till eller gjorts tillgänglig för importörerna tydligt visade dumpningens omfattning och att införandet av de provisoriska åtgärderna bekräftade uppgifterna i fråga. Detta påstående avvisas därför.

(48)

Kommissionen bekräftar således att det stod klart att importörerna i detta särskilda haft tillgång till bevisning om att de kinesiska och ryska exportörerna ägnade sig åt skadevållande dumpning.

(49)

I enlighet med artikel 10.4 d i grundförordningen måste det ”utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden” finnas ”ytterligare en betydande ökning av import[en]”.

(50)

Enligt Eurostats uppgifter (8) (som vid tidpunkten för bedömningen fanns tillgängliga för tiden fram till och med mars 2016) uppgick den genomsnittliga månatliga importvolymen från de berörda länderna till 118 912 ton under undersökningsperioden. Den genomsnittliga månatliga importvolymen från de berörda länderna under den period som inleddes den första hela månaden efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledandet av undersökningen i Europeiska unionens officiella tidning och avslutades den sista hela månaden före införandet av de provisoriska åtgärderna (januari 2015–januari 2016) uppgick till 162 457 ton, dvs. 37 % mer än under undersökningsperioden. Under samma period uppgick den totala importvolymen till 1 299 658 ton, dvs. 721 386 ton från Kina och 578 272 ton från Ryssland. Om man jämför den genomsnittliga månatliga importvolymen från Kina respektive Ryssland var för sig framgår det att denna ökat med 48 % för Kina och 25 % för Ryssland.

(51)

Under den period som löper från den första hela kalendermånad som följer efter inledandet till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (dvs. juni 2015–februari 2016) uppgick den genomsnittliga månatliga importvolymen till 150 673 ton, vilket är 27 % mer än det månatliga genomsnittet under undersökningsperioden. När det gäller den månatliga importvolymen från Kina och Ryssland ökade denna med 34 % respektive 19 %.

(52)

Den import som hänförde sig till de 22 importörer och/eller de användare som lämnade uppgifter om importen under perioden efter inledandet (från juni 2015 till januari 2016) svarade för 46 % av all import från de berörda länderna. De uppgifter som erhållits på detta sätt visade på att lagren av den berörda produkten för dessa samarbetsvilliga importörer och/eller användare ökat med 22 % totalt sett mellan slutet av 2015 och slutet av 2014. Detta undersökningsresultat bekräftar inte bara den kraftiga ökning av importen som framgår av statistiken utan tyder även på att det förekommit lageruppbyggnad.

(53)

Båda analyserna visar att det faktiskt förekommit en betydande importökning efter inledandet.

(54)

Flera ryska exporterande tillverkare ifrågasatte slutsatsen att importökningen var att anse som betydande med hänvisning till ”ledande analytiker och professionella aktörer” som menar att ökningen av importvolymen måste vara oerhört stor. I detta hänseende är det att märka att den litteratur som det hänvisas till varken utgör bindande lagstiftning eller ger några särskilda riktlinjer för vad som är att anse som mycket stor eller betydande, vilket för övrigt alltid måste avgöras genom en analys från fall till fall.

(55)

På grundval av detta anser kommissionen att importökningen är att anse som betydande och avvisar därför detta påstående.

(56)

Flera ryska exporterande tillverkare och en importör hävdade att kommissionen vid sin bedömning av Eurofers begäran om registrering inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de kortsiktiga verkningar som unionens restriktioner haft på handeln med Ryssland. I detta hänseende är det att märka att det inte fanns några ”sanktioner” på den berörda produkten vare sig vid tidpunkten för registreringen eller under eller efter undersökningsperioden, innan de provisoriska åtgärderna infördes den 12 februari 2016. Detta påstående avvisas därför.

(57)

De ryska exporterande tillverkarna tog återigen upp denna fråga i sina synpunkter på utlämnandet då de angav att även om det inte förekommit några ”sanktioner” på den berörda produkten så hade den berörda produkten ändå varit drabbad av en ”kedjeeffekt” till följd av att kunderna i unionen var allmänt tveksamma till att köpa varor från Ryssland. Detta argument var inte underbyggt. Det står dessutom klart att utvecklingen av importen av den berörda produkten efter undersökningsperioden har påverkats av andra frågor, vilka sammanhänger med det nu aktuella förfarandet och inte med den påstådda ”kedjeeffekten” av de sanktioner som införts på andra produkter. Det hade tydligt fastställts vilka varor som var föremål för sanktioner och man kan därför inte dra slutsatsen att dessa sanktioner skulle bidragit i någon större utsträckning till de stora svängningar i importvolymerna som ägde rum efter undersökningsperioden.

(58)

Dessutom har dessa ryska exporterande tillverkare och de ryska myndigheterna hävdat att Eurofers argument i samband med bedömningen rörande en betydande importökning grundade sig på en jämförelse mellan godtyckligt valda tidsperioder. En annan berörd part hävdade att det faktum att importvolymerna av den berörda produkten uppvisar extrema svängningar från en månad till en annan gör att man kan få oerhört olikartade resultat beroende på vilka perioder man väljer. Detta skulle med andra ord innebära att uppgifterna i Eurofers begäran inte visade på förekomsten av en ”betydande importökning”.

(59)

De tidsperioder som valts ut för jämförelsen i klagomålet som ledde till registreringen sträckte sig över ett tidspann som inte bara täckte undersökningsperioden utan även en längre tid både före och efter denna. Dessutom har olika berörda parter föreslagit andra tidsperioder för den komparativa analysen beträffande en betydande importökning och alla dessa tidsperioder ledde till samma slutsats (dvs. en ytterligare betydande importökning jämfört med importvolymen under undersökningsperioden). Detta argument avvisas därför.

(60)

Flera ryska exporterande tillverkarna hävdade att det enligt deras mening inte förekommit någon ytterligare betydande importökning, varvid de stödde sig på sifferuppgifter för januari 2016, februari 2016 och mars 2016. Kommissionen är inte klar över varför man endast lämnat siffror för vissa ryska exporterande tillverkare i inlagan och inte för den totala importen från Ryssland.

(61)

Det stämmer att det enligt den statistik som det hänvisas till i skäl 50 registrerades lägre månatliga importvolymer för januari, februari och mars 2016, dvs. efter registreringen av importen, och för delar av februari och mars, dvs. efter det att de provisoriska åtgärderna trätt i kraft. I detta sammanhang bör följande noteras. För det första att kommissionen, såsom nämns i skäl 9 i förordningen om registrering, har analyserat begäran om registrering på grundval av en analys av en period som löper fram till och med september 2015. Det framgick av denna analys att det, bland annat och vid första anblicken, förekom en betydande importökning, även efter inledandet, vilken riskerade att allvarligt undergräva antidumpningstullens positiva verkan (se skäl 5 i förordningen om registrering). Den betydande ökningen på grundval av vilken importen registrerades avser således endast delvis samma import som ligger till grund för kommissionens fastställande av huruvida tullen ska tas ut retroaktivt. Det erinras om att den sistnämnda perioden täcker perioden från den första hela månad som följer efter inledandet, dvs. juni 2015, fram till och med den sista hela månaden före de provisoriska åtgärderna, dvs. januari 2016, eller till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes, dvs. februari 2016. Även under denna mycket längre period förekom det ännu en ytterligare betydande importökning jämfört med undersökningsperioden. Det faktum att importvolymen från de berörda länderna var relativt låg i januari, februari och mars 2016 ändrar inte denna slutsats.

(62)

För det andra registrerades den absolut högsta importvolymen från de berörda länderna i oktober 2015, dvs. efter analysperioden för registreringen, och i november 2015 var importvolymerna fortfarande mycket höga jämfört med undersökningsperioden. Den relativt måttliga importen efter registreringen, som den exporterande tillverkaren pekade på, bör således ses i förhållande till denna topp som inträffade strax före registreringen och som är en följd just av att denna registrering skulle införas. Om registreringen inte hade begärts och införts skulle man sannolikt fått en total volym i samma storleksordning, men ökningen av de månatliga genomsnitten hade följt en jämnare utveckling i stället för att uppvisa en plötslig topp i oktober och november 2015. Kommissionen kan i sin bedömning av huruvida villkoren i artikel 10.4 d är uppfyllda inte bortse från den kraftiga importökningen under den period som infaller efter analysperioden för registreringen av importen men före själva registreringen.

(63)

En berörd part hävdade att även om jämförelsen av importsiffrorna mellan maj 2014–september 2014 och maj 2015–september 2015 faktiskt visar på att importen ökat i absoluta tal så har Eurofer underlåtit att ta hänsyn till den cykliska karaktären hos importen av den berörda produkten och utvecklingen av förbrukningen i unionen. Detta argument var inte tillräckligt väl underbyggt. Det är i och för sig korrekt att den berörda produkten i viss utsträckning följer den ekonomiska konjunkturen som kan vara volatil. Detta innebär emellertid inte att import av den berörda produkten följer ett cykliskt mönster. Detta argument avvisas.

(64)

Det ska också tilläggas att vad gäller utvecklingen av förbrukningen i unionen så ökade den företagsinterna förbrukningen en aning (+ 4 %), under det att förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 9 % (se skälen 103–106 i förordningen om preliminär tull). Eftersom importen av den berörda produkten konkurrerar på den öppna marknaden kan kommissionen inte förstå detta argument.

(65)

China Iron & Steel Association (CISA) ifrågasatte även de perioder som valts ut av Eurofer. CISA hävdade att den faktiska importen av stålprodukter från Kina äger rum först minst fyra till fem månader efter beställningsbekräftelsen. Detta innebär att den import av den berörda produkten som ägde rum under maj–september 2015 var en följd av kontrakt som ingåtts innan ärendet inleddes.

(66)

I enlighet med grundförordningen måste den ytterligare betydande importökningen äga rum utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden. Bedömningen av denna fråga bygger på en representativ period mellan inledandet och de provisoriska åtgärderna och undersökningsperioden. Konstaterandet att det förekom en ytterligare betydande importökning under maj–september 2015 stärks till och med av CISA:s argument, eftersom det trots tidseftersläpningen till följd av pågående kontrakt ändå förekom en ytterligare importökning under den förutnämnda perioden. Detta argument avvisas därför.

(67)

Flera berörda parter påpekade också att den berörda produkten inte är en produkt som hålls i lager, eftersom den tillverkas på beställning.

(68)

Den berörda produkten lagras vanligtvis inte under långa perioder, vilket förklaras av dess egenskaper. Vissa väderförhållanden kan till exempel inverka negativt på dess kvalitet. Kommissionen har dock inte fått in någon bevisning som talar mot konstaterandet att det i detta fall skett en lageruppbyggnad efter inledandet av förfarandet. Det bör understrykas att lageruppbyggnad inte är en vanlig företeelse utan endast inträffar om det finns särskilda omständigheter och/eller förväntningar på marknaden, till exempel vad gäller de framtida priserna på produkten i fråga. Det faktum att den berörda produkten vanligtvis inte hålls i lager hindrar dock inte att det kan förekomma lageruppbyggnad i det fall denna sorts omständigheter eller förväntningar blir aktuella. På grundval av de sifferuppgifter som lämnats av de icke-närstående och närstående importörerna och/eller användarna efter införandet av de provisoriska åtgärderna kan det konstateras att lagren ökade med 22 % mellan slutet av 2014 och slutet av 2015. I avsaknad av bevisning som talar mot konstaterandet att den ytterligare betydande importökningen kan vara ett tecken på lageruppbyggnad, avvisas således detta argument.

(69)

I sina svar på meddelandet av uppgifter upprepade berörda parter att den berörda produkten normalt sett inte hålls i lager utan tillverkas på beställning. För det första är det så att den berörda produkten inte uteslutande tillverkas på beställning och det finns heller inget som hindrar att importörer och/eller användare av de typer av den berörda produkten som huvudsakligen tillverkas på beställning börjar köpa större mängder för att bygga upp lager om de förväntar sig att det ska komma en prisökning. Dessutom har inledandet av denna undersökning påverkat importbeteendet på så sätt att, i enlighet med vad som framgår av bevisningen, man väsentligt ökade lagren av de standardkvaliteter som normalt sett importeras. Det bör även erinras om att de 22 importörer och/eller användare som lämnade uppgifter om importen under perioden efter inledandet endast svarade för 46 % av all import från de berörda länderna. Mot bakgrund av att de importörer och/eller användare som står för mer än hälften av importen inte lämnade de begärda uppgifterna till kommissionen och mot bakgrund av den stora importvolym som fördes in i unionen under månaderna efter inledandet har kommissionen tillräckligt med tillfredställande bevisning för att kunna dra slutsatsen att det faktiskt förekom en betydande lageruppbyggnad och att de uppgifter som den erhållit och använt lett till en ganska försiktig uppskattning av storleken på lageruppbyggnaden.

(70)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det förekommit en betydande importökning efter undersökningsperioden.

(71)

I sina svar på meddelandet av uppgifter hävdade de berörda parterna att kommissionens väl etablerade praxis är att jämföra importen under undersökningsperioden med importen under registreringsperioden, vilket skulle ge till resultat att det inte förekommit någon importökning. Samma parter påpekade att kommissionen har underlåtit att ange skälen till denna påstådda förändring av praxis.

(72)

Kommissionen noterar för det första att den inte är bunden av tidigare praxis (om en sådan praxis finns, vilket inte är fallet här, se nästa skäl), utan endast av de objektiva normer som finns i fördragen och sekundärlagstiftningen. Kommissionen får hursomhelst närsomhelst förbättra eller vidareutveckla sin analys för att ta hänsyn till exempelvis särskilda omståndigheter i en viss undersökning, under förutsättning att den anger skälen till detta. Kommissionen har i sitt allmänna meddelande av uppgifter utförligt redogjort för de ekonomiska, rättsliga och policymässiga skäl som ligger till grund för den metod som använts i just detta ärende (se skälen 11–32).

(73)

Kommissionen noterar för det andra att importöreren endast kunde peka på två tidigare fall (solcellspaneler och kallvalsade platta produkter av rostfritt stål) som den påstod utgjorde bevisning för sådan praxis och att tull inte införts retroaktivt i något av dessa fall. Under dessa omständigheter kan det således inte anses röra sig om en väl etablerad praxis. Dessutom har kommissionen i motsats till vad som hävdats av dessa berörda parter i genomförandeförordning (EU) 2015/1429 (9) analyserat perioder efter inledandet av undersökningen när det gjort sin bedömning av huruvida antidumpningstullen bör tas ut retroaktivt. Omständigheterna i dessa fall var dessutom inte helt jämförbra med omständigheterna i detta fall. Som exempel kan nämnas att importen under registreringsperioden visserligen var lägre än under den föregående perioden efter inledandet av undersökningen om man ser till det månatliga genomsnittet, men att den i det aktuella fallet ändå fortfarande låg på en betydande nivå mätt i absoluta tal. Med tanke på att detta är första gången som kommissionen drar slutsatsen att man med hänsyn till fakta i ärendet bör ta ut tull retroaktivt har man i denna undersökning noga iakttagit de principer som anges i skälen 11–32. Kommissionen har därför inte bara analyserat storleken på importen under registreringsperioden utan även tagit hänsyn till importen under perioden mellan inledandet och registreringen. Detta ligger i linje med bestämmelserna i artikel 10.4 d i grundförordningen som, såsom förklaras i skälen 21–25, ger kommissionen i uppdrag att analysera perioden efter undersökningsperioden, vilken enligt kommissionens praxis är perioden från inledandet av undersökningen till den tidpunkt då registreringen upphör. Den analysperiod som fastställts på detta sätt i full överensstämmelse med lagstiftningen gör det möjligt att göra en fullständig bedömning av importökningen, dess följdverkningar och risken för att den undergräver åtgärdernas positiva verkningar.

(74)

I sitt svar på meddelandet av uppgifter ifrågasatte de ryska exporterande tillverkarna och Rysslands ministerium för ekonomisk utveckling kommissionens metod med en sammantagen bedömning (som omfattar både den kinesiska och den ryska importen) vad gäller uppfyllandet av kraven i artikel 10.4 i grundförordningen. Grundförordningen förbjuder emellertid inte att man tolkar artikel 10.4 som att en sammantagen bedömning kan göras och villkoren för en sådan bedömning är helt klart uppfyllda i detta fall. Dessutom analyserades den ryska och kinesiska importen separat när så var lämpligt, vilket även detta ledde till slutsatsen att det förekommit en ytterligare betydande importökning (se skäl 50) och att det inte var nödvändigt med en annan metod för Ryssland. Detta påstående avvisades därför.

(75)

För att kommissionen skulle kunna bedöma den betydande importökningens inverkan på den slutgiltiga antidumpningstullens positiva verkningar sände den ett frågeformulär om försäljningen efter undersökningsperioden till Eurofer och fem unionstillverkare i urvalet. De sifferuppgifter som begärdes för perioden efter undersökningsperioden gällde tiden april 2015–januari 2016 (när detta frågeformulär rörande perioden efter undersökningsperioden sändes ut var detta den senaste perioden).

(76)

Det framgick av de uppgifter som inkom att förbrukningen på den öppna marknaden i unionen ökade med 14 % under denna period, under det att unionstillverkarnas försäljningsvolym låg kvar på en relativt oförändrad nivå och endast uppvisade en smärre ökning på 3 %. Detta innebär att unionsindustrins marknadsandel minskade ytterligare med 7 procentenheter (från 71 % till 64 %). Detta är ett tydligt tecken på att unionsindustrin lidit ytterligare skada.

(77)

När det gäller volymen bör det klargöras att importen under registreringsperioden ingick i bedömningen av den ytterligare ”importökningen” och att denna import mätt isolerad minskade i förhållande till nivåerna före registreringen. Trots detta uppgick importen under registreringsperioden ändå till betydande volymer.

(78)

Flera parter hävdade att denna importminskning under registreringsperioden visar att registreringen hade lyckats. Den betydande importen under registreringsperioden (ungefär 165 000 ton) visar dock tydligt på att importörerna och/eller användarna inte hade avskräckts av registreringen och att det såsom förklaras nedan krävs ett retroaktivt införande av tullen för att åtgärdernas positiva verkningar inte ska undergrävas.

(79)

Om man jämför det genomsnittliga månatliga importpriset på grundval av uppgifter från Eurostat framgår det att det genomsnittliga månatliga priset för importen från Kina och Ryssland under de elva månaderna efter undersökningsperioden minskade med 13 % respektive 12 % i förhållande till det genomsnittliga månatliga importpriset under undersökningsperioden.

(80)

Det är riktigt att råvarupriserna också minskade under denna period. Det framgår emellertid av den analys som gjorts att minskningen av råvarupriserna endast motsvarar en minskning med 4 % av försäljningspriserna. Det faktum att dessa betydligt lägre importpriser undergräver antidumpningstullens positiva verkningar framgår klart om man gör en samlad jämförelse mellan det genomsnittliga importpriset från de berörda länderna och unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris under undersökningsperioden och perioden efter undersökningsperioden. En sådan jämförelse visar på ett prisunderskridande på 7 % under undersökningsperioden och på ett högre prisunderskridande på 14 % efter denna period.

(81)

Dessutom fortsatte importpriserna att minska mer än unionstillverkarnas priser under registreringsperioden. Det genomsnittliga importpriset under registreringsperioden (10) var 408 euro för Kina (dvs. 19 % lägre än det genomsnittliga importpriset under undersökningsperioden och 6 % lägre än det genomsnittliga importpriset under perioden från inledandet till registreringen (11)) och 371 euro för Ryssland (24 % lägre än det genomsnittliga importpriset under undersökningsperioden och 15 % lägre än det genomsnittliga importpriset under perioden från inledandet till registreringen). Det genomsnittliga importpriset under registreringen var 386 euro för båda länderna tillsammans (dvs. 22 % lägre än det genomsnittliga importpriset under undersökningsperioden och 11 % lägre än det genomsnittliga importpriset under perioden från inledandet till registreringen). Prisunderskridandet ökade följaktligen ytterligare under registreringsperioden till närmare 20 % i genomsnitt.

(82)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att den ytterligare betydande importökningen, sedd mot bakgrund av tidpunkten, omfattningen och den ytterligare minskningen av de genomsnittliga priserna, sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstullen.

(83)

Såsom anges i skäl 52 har kommissionen funnit belägg för att det förekommit lageruppbyggnad efter inledandet av undersökningen. Med tanke på att det är sannolikt att de produkter som hålls i lager till sist kommer att föras in på unionsmarknaden anser kommissionen att denna lageruppbyggnad utgör ytterligare ett tecken på att även den import som sker efter registreringen kommer att undergräva tullens positiva verkan.

(84)

Vissa berörda parter ifrågasatte lageruppbyggnadsargumentet och hävdade att konstaterandet av lageruppbyggnad inte stöddes av någon bevisning. Det står emellertid klart att importen efter undersökningsperioden ökade betydligt jämfört med nivåerna före inledandet och satt de samarbetsvilliga importörerna och/eller användarna rapporterat lagerökningar. Dessutom kännetecknas marknaden för kallvalsade produkter av att både handlare och slutanvändare importerar. Trots att priserna minskade under månaderna efter inledandet av denna undersökning hade handlarna och användarna incitament att öka sina genomsnittliga import- och lagernivåer, vilket de också gjorde. Det står därföre klart att det förekom lageruppbyggnad.

(85)

En grupp importörer hävdade att de hade lämnat bevisning för att deras lagernivåer uppvisade en nedåtgående trend och att deras inköp under perioden efter inledandet inte syftade till att bygga upp lager. Dessa berörda parter hävdade även att de tidsperioder som valts för jämförelsen av lagernivåer inte var lämpliga, eftersom lagren var onormalt låga i slutet av 2014 till följd av att bankerna var ovilliga att finanseria lager. De hävdade slutligen att kommissionen inte hade påvisat att de berörda varorna fortfarande hålls i lager och påpekade att de utgick från att de produkter de köpt under registreringsperioden skulle hinna säljas före införandet av provispriska åtgärder. I detta hänseende är det först att märka att det kan finnas skillnader mellan de företag som importerar den berörda produkten vad gäller bedömningen av lagernivåer. Kommissionens bedömning avser emellertid inte enskilda företag och det framgår av uppgifterna i ärendet, vilka även omfattar denna grupp av importörer, att det skett en ökning med 22 %. För det andra bör det noteras att det inte lagts fram någon bevisning till stöd för detta påstående vad gäller bankerna och lagernivåerna. Skulle det vara så att påståendet om tillgång till finansiering verkligen stämmer frågar sig kommissionen hur importörerna utan tillgång till finansiering i så fall kunde finansiera den betydande importökning som ägde rum efter inledandet av undersökningen. På grundval av ovanstående avvisas således dessa påståenden.

(86)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att den betydande importökningen efter undersökningsperioden allvarligt har undergrävt den slutgiltiga antidumpningstullens positiva verkan.

(87)

Flera ryska exporterande tillverkare hävdade att artikel 10.4 i grundförordningen inte ger stöd för en sammantagen bedömning med avseende på de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen. De hävdade vidare att de anser att villkoren för retroaktivt uttag av antidumpningstullen inte när uppfyllda när det gäller den ryska importen av den berörda produkten. I och med att det inte finns någon hänvisning till sammantagen bedömning i artikel 10.4 i grundförordningen saknar kommissionen en rättslig grund för att tillämpa den slutgiltiga antidumpningstullen retroaktivt på importen från Ryssland. I detta sammanhang hänvisades det även till den grundläggande principen om icke-diskriminering.

(88)

Det måste ännu en gång framhållas att kommissionen inte instämmer i argumentet att villkoren i artikel 10.4 inte är uppfyllda. Det understryks att i detta fall är villkoren i artikel 10.4 uppfyllda för båda länderna både när det gäller den sammantagna bedömningen av de berörda länderna och när det gäller de enskilda bedömningarna av de berörda länderna. Detta argument avvisas därför.

(89)

En del berörda parter hävdade att registreringen hade gjort att importörerna och/eller användarna hamnat i en situation med osäkerhet om rättsläget, vilket hade haft en negativ inverkan på importörernas och/eller användarnas affärsverksamhet. De menade vidare att ett retroaktivt uttag av antidumpningstullen på den registrerade importen skulle leda till en ytterligare förstärkning av den negativa inverkan för unionsimportörerna och/eller användarna, vilka förlitat sig på sina leverantörer under antagande av att dessa inte ägnade sig åt dumpning. Det hävdades vidare att de retroaktiva åtgärderna kommer att få negativa följder för importörer och/eller användare i fråga om import i samband med avtal som ingåtts före inledandet av förfarandet.

(90)

I detta hänseende noterar kommissionen för det första att rätten för den myndighet som genomför undersökningen att registrera import under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda fastställs i den grundförordning på grundval av vilken denna undersökning inleddes och att denna myndighet endast inför registrering i undantagsfall, eftersom den gör en restriktiv tolkning av de rättsliga villkor som anges i artikel 14.5 i grundförordningen. Såsom redan förklarats anser kommissionen att det står klart att villkoren för registrering är uppfyllda i detta fall. För det andra började registreringen tillämpas i praktiken först sju månader efter det att undersökningen inleddes. Den har således tillämpats på import som skett med full kännedom om att det pågick en antidumpningsundersökning, vilken skulle kunna leda till införandet av antidumpningstullar. Kommissionen betonar dessutom att både grundförordningen och WTO:s antidumpningsavtal medger en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(91)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen bestrider inte kommissionen att registrering av import i sig kan ge upphov till viss osäkerhet om rättsläget för de berörda importörerna och/eller användarna, eftersom den inte automatiskt leder till ett retroaktivt uttag av en eventuell slutgiltig tull. Kommissionen bestrider inte heller att om man slutligen tar ut tullen retroaktivt på import som registrerats så kan detta få negativa verkningar för de parter som importerat den vara som är föremål för registrering under den två månader långa registreringsperiod som mynna ut i införandet av preliminära tullar. Kommissionen erinrar emellertid om att syftet med registreringen är att undvika att tullens positiva verkan undergrävs, vilket kan ske till exempel genom en betydande import under registreringen och som följer på en betydande importökning och lageruppbyggnad som skett redan före registreringen. Om registreringen är verkningslös på grund av att aktörerna ignorerar varningen i form av registreringen blir det nödvändigt att tillämpa tullar retroaktivt i syfte att säkerställa att tullarnas positiva verkningar inte fördröjs ytterligare på grund av import som äger rum efter registreringen. I detta fall förhåller det sig sannolikt så att ett antal importörer och/eller användare som var medvetna om den tydliga varningen om att tullar skulle kunna komma att tas ut retroaktivt upphörde med sin import, under det att en del andra beslutade att ta risken. Kommissionen anser därför att den inte har åsidosatt rättssäkerhetsprincipen.

(92)

Dessutom kan importörerna begära återbetalning av de tullar de erlagt om dumpningen upphör efter registreringen.

(93)

I enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen kan antidumpningstullar tas ut retroaktivt under förutsättning att importen har registrerats i enlighet med artikel 14.5. Kommissionen har givit de berörda importörerna tillfälle att yttra sig om huruvida de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen är uppfyllda.

(94)

Efter att ha analyserat de synpunkter som inkommit drar kommissionen slutsatsen att importörerna och/eller användarna var eller borde ha varit medvetna om den påstådda dumpningen och skadan från och med offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande den 14 maj 2015. Utöver den import som vållat skada under undersökningsperioden har även ytterligare betydande volymer av den berörda produkten importerats efter inledandet, vilket skett till priser som var ännu lägre än priserna under undersökningsperioden. Dessa stora kvantiteter till låga priser av den berörda produkten har redan haft en ytterligare negativ inverkan på unionsindustrins priser och marknadsandel på unionsmarknaden. Eftersom importvolymen tillsammans med det prissättningsbeteende och den marknadsandelsutveckling som beskrivs ovan är betydande och tillkommer utöver den betydande lagerökningen kommer den import som skett efter registreringen sannolikt att allvarligt undergräva den slutgiltiga antidumpningstullens positiva verkan.

(95)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen för retroaktiv tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen är uppfyllda. En slutgiltig antidumpningstull bör därför tas ut på den berörda produkten, vilken gjorts till föremål för registrering genom genomförandeförordning (EU) 2015/2325.

(96)

I enlighet med artikel 10.3 i grundförordningen ska den tull som ska tas ut retroaktivt fastställas till nivån för den preliminära tull som införts genom genomförandeförordning (EU) 2016/181, i den utsträckning som denna är lägre än nivån på den slutgiltiga tull som införs genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1328.

(97)

Den kommitté som inrättas genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgivit något yttrande.

—

Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, även i ringar eller rullar, av alla tjocklekar, elektriska.

—

Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, i ringar eller rullar, med en tjocklek av mindre än 0,35 mm, utglödgat (så kallade svarta tavlor).

—

Valsade platta produkter av annat legerat stål, av alla bredder, av kisellegerat stål.

—

Valsade platta produkter av legerat stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, av snabbstål.