18.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 243/1

(1)

För att säkerställa att rådets förordning (EG) nr 515/97 (2) omfattar alla tänkbara varurörelser i förhållande till unionens tullområde bör definitionerna av tullagstiftning och fraktförare klargöras med avseende på begreppen införsel och utförsel av varor.

(2)

I syfte att ytterligare förbättra administrativa och straffrättsliga förfaranden för hantering av oegentligheter är det nödvändigt att säkerställa att bevisning som erhållits genom ömsesidigt bistånd kan betraktas som tillåtlig vid förfaranden inför de administrativa och rättsliga myndigheterna i den begärande myndighetens medlemsstat.

(3)

För att öka tydligheten, enhetligheten och insynen är det nödvändigt att mer konkret fastställa vilka myndigheter som ska ha tillgång till de databaser som inrättas med stöd av förordning (EG) nr 515/97. I detta syfte bör en enhetlig hänvisning till behöriga myndigheter införas. Dessa myndigheters direkta tillgång är en viktig förutsättning för ett effektivt genomförande av det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och samarbetet mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen.

(4)

Uppgifter om containerrörelser gör det möjligt att identifiera bedrägerier vad gäller varor som förflyttas in i och ut ur unionens tullområde. Sådana uppgifter är till hjälp i arbetet med att förebygga, utreda och lagföra verksamhet som utgör eller förefaller utgöra överträdelser av tullagstiftningen. För att samla in och använda så fullständiga uppgifter som möjligt och samtidigt undvika eventuella negativa konsekvenser för små och medelstora företag inom speditionssektorn, är det nödvändigt att fraktförare överlämnar uppgifter om containerrörelser till medlemsstaterna, i den mån de samlar in sådana uppgifter i elektroniskt format genom sina spårningssystem eller får sådana uppgifter lagrade åt sig. Sådana uppgifter bör överföras direkt till en samlad databas som kommissionen inrättar för detta syfte.

(5)

För att garantera en hög konsumentskyddsnivå har unionen en skyldighet att bekämpa bedrägerier i tullärenden för att därigenom bidra till den inre marknadens mål om säkra produkter med äkta ursprungsintyg.

(6)

En viktig förutsättning för upptäckt av bedrägerier är identifiering och korsanalys av relevanta uppgifter om verksamheten. Därför måste en databas inrättas på unionsnivå med uppgifter om import, export och transitering av varor, inbegripet transitering av varor inom medlemsstaterna och direktexport. I detta syfte bör kommissionen systematiskt replikera uppgifter från de källor som förvaltas av kommissionen i databasen för import, export och transitering och medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillhandahålla kommissionen uppgifter om transitering av varor inom en medlemsstat och om direktexport, beroende på tillgången till uppgifter och medlemsstatens it-infrastruktur.

(7)

Införandet enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG (3) av de elektroniska tullsystemen 2011, varigenom handlingar som styrker import och export inte längre bevaras av tullmyndigheter, utan av ekonomiska aktörer, har lett till förseningar i de utredningar på tullområdet som genomförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), eftersom Olaf förlitar sig på dessa myndigheter för att få hjälp att erhålla sådana handlingar. Dessutom utgör den treåriga preskriptionstiden för uppbörd av tullskuld ett ytterligare hinder för att framgångsrikt genomföra utredningar. För att påskynda utredningsarbetet på tullområdet, utöver kommissionens övriga möjligheter att inhämta information om deklarationer, bör det förfarande enligt vilket kommissionen får begära handlingar som styrker import- och exportdeklarationer från medlemsstaterna fastställas.

(8)

För att säkerställa konfidentialiteten och öka säkerheten hos de uppgifter som lagrats i de databaser som inrättas på grundval av den här förordningen och förordning (EG) nr 515/97, bör det föreskrivas att tillgången till dessa uppgifter begränsas till endast specifika användare och angivna syften.

(9)

I förordning (EG) nr 515/97 föreskrivs om uppgifternas behandling. Sådan behandling får även omfatta personuppgifter och bör ske i enlighet med unionsrätten. Behandlingen av personuppgifter bör i synnerhet göras på ett sätt som är förenligt med den förordningens syfte och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (5) och särskilt med unionens krav gällande uppgifternas kvalitet, proportionalitet, ändamålsbegränsning och rätten till information, tillgång, rättelse, radering och blockering av personuppgifter, med organisatoriska och tekniska åtgärder samt internationella överföringar av personuppgifter. För att säkerställa de lagrade uppgifternas konfidentialitet bör det särskilt föreskrivas att tillgången till lagrade uppgifter begränsas endast till specifika användare.

(10)

Kommissionen och medlemsstaterna bör skydda konfidentiell affärsinformation och de bör säkerställa konfidentiell behandling av databasen med införda meddelanden om containerstatus och databasen för import, export och transitering.

(11)

För att sörja för att informationen hålls uppdaterad och för att garantera de registrerades rätt till insyn och information enligt förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv 95/46/EG bör det vara möjligt för kommissionen att på internet offentliggöra uppdateringar av förteckningarna över de behöriga myndigheter som har angetts av medlemsstaterna och kommissionens avdelningar som är behöriga att ha tillgång till TIS.

(12)

Behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av förordning (EG) nr 515/97 och delegerade akter respektive genomförandeakter som antas i enlighet därmed, bör beakta den grundläggande rätten till respekt för privat- och familjeliv som erkänns i artikel 8 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och rätten till respekt för privat- och familjeliv och skyddet av personuppgifter som garanteras i artiklarna 7 respektive 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Sådana delegerade akter och genomförandeakter bör även säkerställa att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

(13)

För att förbättra enhetligheten i övervakningen av dataskyddet bör Europeiska datatillsynsmannen samarbeta nära med den gemensamma tillsynsmyndighet som har inrättats i enlighet med rådets beslut 2009/917/RIF (6) i syfte att samordna revisionerna av TIS.

(14)

De bestämmelser som reglerar lagringen av uppgifter i TIS leder ofta till oberättigade förluster av information. Detta beror på att medlemsstater inte systematiskt genomför de årliga omprövningarna på grund av den administrativa börda de medför och bristen på lämpliga resurser. Det är därför nödvändigt att förenkla förfarandet för lagring av uppgifter i TIS genom att skyldigheten att årligen ompröva uppgifterna avskaffas och genom att den maximala lagringstiden fastställs till fem år, vilken, förutsatt att en motivering lämnas, kan förlängas med en ytterligare period på två år, vilket motsvarar de perioder som fastställs för de databaser som inrättas på grundval av förordning (EG) nr 515/97. Denna period är nödvändig på grund av de långa förfarandena för behandling av oegentligheter och på grund av att dessa uppgifter behövs för gemensamma tullaktioner och utredningar.

(15)

För att ytterligare förbättra möjligheterna att analysera bedrägerier och underlätta utredningar bör uppgifter om pågående utredningar som lagras i registret för identifiering av tullutredningar anonymiseras när det har gått ett år sedan det sista konstaterandet och därefter bevaras i en form som gör det omöjligt att identifiera den registrerade.

(16)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra möjligheterna att upptäcka, utreda och förebygga tullbedrägerier i unionen inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(17)

Fraktförare som vid denna förordnings ikraftträdande är bundna av privata avtalsförpliktelser med avseende på tillhandahållande av uppgifter om containerrörelser bör ha rätt att omfattas av en senarelagd tillämpning av skyldigheten att rapportera meddelanden om containerstatus (Container Status Messages, nedan kallade CSM), så att de kan omförhandla sina avtal och se till att framtida avtal är förenliga med skyldigheten att lämna uppgifter till medlemsstaterna.

(18)

Genom förordning (EG) nr 515/97 ges kommissionen befogenhet att genomföra vissa av bestämmelserna i den förordningen. Till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande behöver de befogenheter som kommissionen ges enligt den förordningen anpassas till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(19)

I syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 515/97 och i synnerhet för att precisera vilken information som ska införas i TIS, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa de åtgärder i samband med tillämpningen av jordbrukslagstiftningen som kräver att uppgifter införs i TIS. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och vid behov med företrädare för företagen. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(20)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 515/97 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på hur ofta rapporteringen av CSM ska ske, dessa uppgifters format, metoden för överföring av sådana uppgifter och de särskilda delar som ska inkluderas i TIS inom var och en av de kategorier i vilka uppgifter bör införas. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (7). Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter.

(21)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts och avgav ett yttrande den 11 mars 2014.

(22)

Förordning (EG) nr 515/97 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51 får uppgifter, inbegripet dokument, bestyrkta kopior av dokument, intyg, alla handlingar eller beslut som härrör från de administrativa myndigheterna, rapporter och upplysningar som den anmodade myndighetens personal erhåller och överlämnar till den begärande myndigheten rörande bistånd enligt artiklarna 4–11 utgöra tillåtligt bevismaterial på samma sätt som om de hade erhållits i den medlemsstat där förfarandena äger rum

3.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51 får uppgifter, inbegripet dokument, bestyrkta kopior av dokument, intyg, alla handlingar eller beslut som härrör från administrativa myndigheter, rapporter och upplysningar som den underrättande myndighetens personal erhåller och överlämnar till den mottagande myndigheten rörande bistånd enligt artiklarna 13–15 utgöra tillåtligt bevismaterial på samma sätt som om de hade erhållits i den medlemsstat där förfarandena äger rum

4.

Artikel 18a ska ändras på följande sätt:

5.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 18c

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser om hur ofta rapporteringen ska ske, uppgiftsformatet i, och överföringsmetoden för, CSM.

Dessa genomförandeakter ska senast den 29 februari 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43a.2.”

6.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 18d

1.   Kommissionen ska inrätta och förvalta en databas (nedan kallad databasen för import, export och transitering) med uppgifter om

Databasen för import, export och transitering ska föras i enlighet med bilagorna 37 och 38 till kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (13).

Kommissionen ska systematiskt replikera uppgifter från de källor som förvaltas av kommissionen på grundval av förordning (EU) nr 952/2013 i databasen för import, export och transitering. Medlemsstaterna får till kommissionen lämna uppgifter om transitering av varor inom en medlemsstat och om direktexport, beroende på tillgången till uppgifter och medlemsstatens it-infrastruktur.

De avdelningar som har utsetts av kommissionen och de nationella myndigheterna och som avses i artikel 29 i den här förordningen får använda databasen för import, export och transitering för att analysera och jämföra uppgifter i databasen för import, export och transitering med CSM som har rapporterats i CSM-databasen och får utbyta information om resultaten endast för de syften som anges i denna förordning.

2.   Databasen för import, export och transitering ska vara tillgänglig för de nationella myndigheter som avses i artikel 29 i den här förordningen. Inom kommissionen ska enbart särskilt utsedda analytiker ha befogenhet att behandla de uppgifter som finns i databasen för import, export och transitering.

Medlemsstaterna ska ha direkt tillgång till

De behöriga myndigheter som har lagt in uppgifter i det tullinformationssystem som avses i artikel 23.1 i den här förordningen eller uppgifter från en utredningsfil i registret för identifiering av tullutredningar som avses i artikel 41a.1 i den här förordningen i enlighet med artikel 41b i den här förordningen ska ha tillgång till alla de uppgifter i databasen för import, export och transitering som gäller denna post eller denna utredningsfil.

3.   Förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på den behandling av personuppgifter som utförs av kommissionen med avseende på de uppgifter som införts i databasen för import, export och transitering.

Kommissionen ska betraktas som ansvarig i den mening som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 45/2001.

Databasen för import, export och transitering ska omfattas av förhandskontroll av Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001.

De uppgifter som har införts i databasen för import, export och transitering får lagras i högst fem år och under en ytterligare tvåårsperiod om detta är motiverat.

4.   Databasen för import, export och transitering ska inte omfatta de särskilda kategorier av uppgifter som avses i artikel 10.5 i förordning (EG) nr 45/2001.

Kommissionen ska genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter från oavsiktlig eller olaglig förstöring, oavsiktlig förlust eller otillåten spridning eller ändring av och tillgång till uppgifterna eller varje annat slag av otillåten behandling.

5.   Kommissionen och medlemsstaterna ska skydda konfidentiell affärsinformation. Kommissionen och medlemsstaterna ska tillämpa de strängaste tekniska, organisatoriska och personalrelaterade säkerhetsbestämmelserna för sekretess eller andra likvärdiga krav på konfidentiell behandling på de utsedda experterna i enlighet med nationell rätt och unionsrätten.

Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att framställningar från andra medlemsstater om konfidentiell behandling av uppgifter som utbyts genom databasen för import, export och transitering a tillmötesgås.

Artikel 18e

Kommissionen får begära att medlemsstaterna tillhandahåller handlingar som styrker import- och exportdeklarationer och för vilka stödjande dokument har tagits fram eller samlats in av ekonomiska aktörer avseende utredningar som rör tillämpningen av tullagstiftningen.

Den begäran som avses i första stycket ska ställas till de behöriga myndigheterna. Om en medlemsstat har utsett mer än en behörig myndighet måste medlemsstaten specificera vilken administrativ avdelning som ansvarar för att behandla kommissionens begäran.

En medlemsstat ska inom en period på fyra veckor från och med mottagandet av kommissionens begäran

(13)  Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).”"

7.

Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

”1.   De utredningsresultat och uppgifter som erhålls inom ramen för de tjänsteresor som avses i artikel 20, särskilt de dokument som överlämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda tredjeländerna, samt de upplysningar som kommit fram i en administrativ utredning, även genom kommissionens avdelningar, ska behandlas i enlighet med artikel 45.”

8.

Artikel 23.4 ska ersättas med följande:

”4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om fastställande av de åtgärder för tillämpningen av jordbrukslagstiftningen som kräver att uppgifter införs i TIS.

Dessa delegerade akter ska antas senast den 29 februari 2016.”

9.

Artikel 25.1 ska ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i TIS inom var och en av de kategorier som anges i artikel 24 i den utsträckning som detta är nödvändigt för att uppnå syftet med TIS. Personuppgifter får inte ingå i den kategori som avses i artikel 24 e. Dessa genomförandeakter ska senast den 29 februari 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43a.2.”

10.

Artikel 29.1 och 29.2 ska ersättas med följande:

”1.   Tillgången till uppgifter i TIS ska vara uteslutande förbehållen de nationella myndigheter som anges av varje medlemsstat och de avdelningar som anges av kommissionen. Dessa nationella myndigheter ska vara tullmyndigheter, men kan också inbegripa andra myndigheter som enligt den berörda medlemsstatens lagar, förordningar och förfaranden är behöriga att agera för att uppnå det syfte som anges i artikel 23.2.

Den uppgiftslämnande TIS-partnern ska ha rätt att bestämma vilka av de nationella myndigheter som nämns i första stycket i denna punkt som ska få tillgång till uppgifter som den har infört i TIS.

2.   Varje medlemsstat ska till kommissionen översända en förteckning över de behöriga nationella myndigheter som ska ha tillgång till TIS, varvid det för varje myndighet ska anges vilka uppgifter den får tillgång till och för vilka ändamål.

Kommissionen ska med de berörda medlemsstaterna kontrollera förteckningen över de angivna nationella myndigheterna med avseende på oproportionella utnämningar. Efter den kontrollen ska de aktuella medlemsstaterna bekräfta eller ändra förteckningen över de angivna nationella myndigheterna. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta. Den ska också underrätta samtliga medlemsstater om alla motsvarande uppgifter rörande de avdelningar vid kommissionen som är behöriga att ha tillgång till TIS.

Förteckningen över de nationella myndigheter och de kommissionsavdelningar som sålunda angetts ska av kommissionen offentliggöras för kännedom i Europeiska unionens officiella tidning och senare uppdateringar av förteckningen ska offentliggöras av kommissionen på internet.”

11.

Artikel 30 ska ändras på följande sätt:

12.

Titeln på kapitel 4 i avdelning V ska ersättas med följande:

”Kapitel 4

Lagring av uppgifter”.

13.

Artikel 33 ska ersättas med följande:

”Artikel 33

De uppgifter som har införts i TIS ska bevaras endast under den tid som behövs för att uppnå det syfte för vilket de infördes och får lagras i högst fem år och under en ytterligare tvåårsperiod om detta är motiverat.”

14.

I artikel 37 ska följande punkt läggas till:

”5.   Europeiska datatillsynsmannen ska samarbeta med den gemensamma tillsynsmyndighet som inrättats genom rådets beslut 2009/917/RIF (14), var och en inom ramen för sina respektive befogenheter, i syfte att säkerställa en samordnad tillsyn och samordnade revisioner av TIS.

(14)  Rådets beslut 2009/917/RIF av den 30 november 2009 om användning av informationsteknik för tulländamål (EUT L 323, 10.12.2009, s. 20).”"

15.

Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

16.

Artikel 41d ska ändras på följande sätt:

17.

Artikel 43 ska ersättas med följande:

”Artikel 43

1.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter på de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 23.4 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 8 oktober 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 23.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 23.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

18.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 43a

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (15).

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 43b

Senast den 9 oktober 2017 ska kommissionen genomföra en utvärdering av

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”"

19.

I artikel 53 ska följande stycke läggas till:

”För fraktförare som den 8 oktober 2015 är bundna av privata avtal som hindrar dem från att uppfylla sin skyldighet att rapportera enligt artikel 18a.4 ska denna skyldighet tillämpas från och med den 9 oktober 2016.”