18.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 272/91

(1)

Den 26 mars 2010 godkände Europeiska rådet kommissionens förslag om en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på stärkt samordning av den ekonomiska politiken. Strategin inriktas på de centrala områden där åtgärder krävs för att stärka Europas potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

(2)

Den 14 juli 2015 antog rådet, på grundval av kommissionens förslag, en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2). Tillsammans utgör dessa de integrerade riktlinjer som medlemsstaterna uppmanades att beakta i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation (3) om Polens nationella reformprogram för 2014 och avgav ett yttrande om Polens uppdaterade konvergensprogram för 2014.

(4)

Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen även på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (4) rapporten om varningsmekanismen, i vilken Polen inte identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)

Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, intensifiera strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)

Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen sin landsrapport för 2015 om Polen. Den innehöll en bedömning av hur väl Polen hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014.

(7)

Den 29 april 2015 lade Polen fram sitt nationella reformprogram för 2015 och den 30 april 2015 sitt konvergensprogram för 2015. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(8)

Polen omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del efter upphävandet av förfarandet vid alltför stora underskott i juni 2015 (5). Enligt 2015 års konvergensprogram planerar regeringen att gradvis minska det nominella underskottet från 3,2 % till 2,7 % av BNP under 2015 och sedan till 1,2 % av BNP under 2018. Utifrån kommissionens vårprognos 2015 kan det alltför stora underskottet anses ha korrigerats redan 2014, ett år före tidsfristen, om man beaktar att överskottet över fördragets referensvärde på 3 % av BNP förklaras av den systemövergripande pensionsreformens nettobudgetkostnad. Enligt konvergensprogrammet planerar regeringen att nå det medelfristiga budgetmålet på ett strukturellt underskott på 1 % av BNP senast 2019. Efter en topp i den offentliga skuldsättningen som andel av BNP på 51,7 % under 2015 planerar regeringen att minska den så att den 2018 blir 49,1 %. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa finanspolitiska prognoser är rimligt 2015 och gynnsamt 2016. På grundval av en övergripande bedömning tros Polen uppfylla den erforderliga anpassningen i riktning mot det medelfristiga budgetmålet under 2015, eftersom nettoutgifterna växer mindre än målet. Åtgärderna som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2016 och framåt har ännu inte beskrivits tillräckligt. Mot bakgrund av kommissionens vårprognos 2015 finns det en risk för en viss avvikelse från de erforderliga anpassningarna under 2016, eftersom de strukturella anpassningarna inte når upp till kraven. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder under 2016. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av konvergensprogrammet och kommissionens vårprognos 2015, att Polen i stort sett kan förväntas uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Skatteintäkterna kan ökas genom att man minskar den rådande alltför utbredda användningen av nedsatta momssatser och genom att man effektiviserar skatteförvaltningen.

(9)

Polens budgetförfarande skulle förbättras om det inrättades ett oberoende organ, antingen i form av en fristående institution eller inom en befintlig institution, med ansvar för bedömningar på förhand och i efterhand av efterlevnaden av finanspolitiska regler, bedömningar av makroekonomiska prognoser och budgetprognoser och bedömningar av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

(10)

Polen rev upp 1999 års systemövergripande pensionsreform i slutet av 2013. Det ledde visserligen till vissa kortsiktiga positiva budgeteffekter, men att riva upp 1999 års systemövergripande pensionsreform förbättrar inte de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, eftersom de kortsiktiga fördelarna med högre sociala avgifter och lägre räntebetalningar kommer att uppvägas av högre framtida pensionsutbetalningar från det offentliga pensionssystemet. Att riva upp 1999 års systemövergripande pensionsreform innebär i en samlad bedömning vissa risker för Polens offentliga finanser på längre sikt.

(11)

Jordbrukarnas och gruvarbetarnas privilegier i fråga om socialförsäkring fortsätter att hindra rörligheten på arbetsmarknaden och utgör en betydande kostnad för de offentliga finanserna. Dessa förmånsordningar avskräcker människor från att söka sig till mer produktiva sektorer, skapar dold arbetslöshet och är på grund av de låga egna bidragen starkt subventionerade av skattebetalarna. 2014 sysselsatte Polens jordbrukssektor 11,5 % av arbetskraften, mer än dubbelt så mycket som medelvärdet i EU, men alstrade bara 3,3 % av det nationella bruttoförädlingsvärdet. Statliga subventioner av jordbrukarnas socialförsäkringssystem uppgår till nästan 1 % av BNP, och av gruvarbetarnas pensioner till 0,5 % av BNP. Kopplingen mellan bidrag och förmåner är svag, och bidragen är mestadels utformade som schablonbelopp. Jordbrukare med höga inkomster kan inte systematiskt uteslutas från systemet, varför det alltså står öppet för missbruk. Att införa ett system för registrering och bedömning av jordbrukarnas inkomster skulle vara ett nödvändigt första steg i en reform av jordbrukarnas socialförsäkringssystem.

(12)

Arbetsmarknaden är fortsatt uppdelad i Polen. Förekomsten av tidsbegränsade anställningsavtal är högst i unionen, medan andelen övergångar från tidsbegränsad till fast anställning är liten och löneskillnaden är högst i unionen. Oflexibla bestämmelser om uppsägning, långa rättsliga förfaranden och andra bördor ger arbetsgivarna incitament att använda tidsbegränsade och atypiska anställningsavtal. De upplevda höga kostnaderna för anställningsavtal som omfattas av anställningsbalken leder till orimligt hög användning av civilrättsliga avtal (umowy cywilnoprawne), som är attraktiva för arbetsgivarna eftersom de innebär lägre sociala avgifter. Den stora andelen av denna typ av avtal, som alltså leder till lägre sociala avgifter, kan dock minska de tillgängliga anställningarnas kvalitet, särskilt för unga arbetstagare. Ungdomsarbetslösheten är hög, bland annat på grund av felmatchning mellan jobbsökarnas kvalifikationer och färdigheter respektive arbetsmarknadens behov. Därför krävs fortsatta ansträngningar för att reformera yrkesutbildningssystemet och för att öka det låga deltagandet i livslångt lärande. Andelen kvinnor på arbetsmarknaden förblir låg. För att åtgärda detta har Polen ökat tillgången till förskoleplatser, men är fortfarande en av de medlemsstater som gör sämst ifrån sig när det gäller tillgång till barnomsorg för späd ålder.

(13)

Järnvägssektorn är lidande på grund av höga avgifter för tillträde till järnvägsspår och otillräcklig nationell finansiering. Förfarandena för att utforma och genomföra projekt tenderar att ta lång tid och vara betungande, till följd av rådande regler och förvaltningsmiljö. Den senaste tidens lagändringar kan visserligen ha påverkat järnvägssektorn positivt, men de torde knappast påverka investeringsprojekt som inleddes under programperioden 2007–2013. Under perioden 2014–2020 är dock EU-finansieringen av järnvägssektorn tänkt att öka betydligt.

(14)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Polens ekonomiska politik, och offentliggjorde den i landsrapporten för 2015. Kommissionen har också bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet och uppföljningen till de rekommendationer Polen fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Polen utan också i vilken mån EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4 nedan.

(15)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och dess yttrande (6) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

Efter korrigeringen av det alltför stora underskottet uppnå en budgetpolitisk anpassning på 0,5 % av BNP i riktning mot det medelfristiga budgetmålet både 2015 och 2016. Inrätta ett oberoende finanspolitiskt råd. Bredda skattebasen, framför allt genom att begränsa användningen av det omfattande systemet med nedsatta mervärdesskattesatser.

2.

Inleda processen för att anpassa jordbrukarnas och gruvarbetarnas pensionsordningar till dem som gäller för andra arbetstagare, och anta en tidsplan för successiv fullständig anpassning; införa ett system för bedömning och registrering av jordbrukarnas inkomster.

3.

Vidta åtgärder för att minska orimlig användning av tidsbegränsade och civilrättsliga anställningsavtal på arbetsmarknaden.

4.

Undanröja hindren för investeringar i järnvägsprojekt.