EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 4 april 2014

om monetär och finansiell statistik

(omarbetning)

(ECB/2014/15)

(2014/810/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna5.1, 12.1 och 14.3,

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (2),

med beaktande av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (3),

med beaktande av riktlinje ECB/2010/20 av den 11 november 2010 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (4), och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Av denna riktlinje framgår de nationella centralbankernas skyldigheter att rapportera om monetär och finansiell statistik till ECB.

De nationella centralbankerna ska rapportera de poster som framgår av artiklarna3–26 i enlighet med den rapporteringsordning som framgår av bilaga II och i enlighet med de elektroniska rapporteringsstandarder som framgår av bilaga III. Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna för påföljande år i form av en rapporteringskalender.

Vid ett införande av euron ska följande regler tillämpas:

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje avses med

1.    uppgiftslämnare och hemvist : den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.

2.    Eurosystemet : de nationella centralbankerna i euroområdets medlemsstater och ECB.

3.    kreditinstitut : den betydelse som framgår av artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (14).

4.    andra MFI : alla monetära finansinstitut, utom centralbanker.

Artikel 3

Statistik över monetära finansinstituts (MFI) balansräkningsposter

De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera två olika aggregerade balansräkningar, båda på bruttobasis, i enlighet med den rapporteringsordning som framgår av bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33): en aggregerad balansräkning avseende delsektorn ”centralbanker” och en aggregerad balansräkning avseende delsektorn ”andra MFI”.

De nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör respektive centralbanks egen balansräkning från sina redovisningssystem med hjälp av de överbryggande tabeller som finns på ECB:s webbplats (15). Tabellerna kommer att ändras i samarbete med de nationella centralbankerna efterhand som detta behövs för att avspegla händelseutvecklingen, t.ex. för att säkerställa överensstämmelse med uppdaterade redovisningsregler. ECB ska för statistiska ändamål ta fram de uppgifter från sin egen balansräkning som motsvarar de uppgifter som de nationella centralbankerna tar fram från sina balansräkningar.

De nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör andra MFI:s balansräkningar genom att aggregera uppgifterna från balansräkningsposter som insamlats från enskilda inhemska MFI, exklusive den inhemska nationella centralbanken.

Dessa krav gäller såväl utestående belopp vid månadsslut och kvartalsslut (stockar) som månads- och kvartalsvisa uppgifter om flödesjusteringar samt månads- och kvartalsvisa uppgifter om värdepapperisering av lån och överföringar av lån. Balansräkningen ska göras per den sista kalenderdagen i månaden/kvartalet, utan beaktande av lokala helgdagar; men om detta inte är möjligt ska balansräkningen göras per slutet av den sista arbetsdagen i enligt med nationella marknads- eller redovisningsregler.

Samtliga poster är obligatoriska; men särskilda bestämmelser gäller för de celler i tabellerna 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) som motsvarar medlemsstater utanför euroområdet, vilket beskrivs mer ingående i punkt 8. Med avseende på kraven i tabell 5 i del 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) får de nationella centralbankerna dessutom utöka rapporteringskraven för värdepapperiserade och från balansräkningen avförda lån som administreras av MFI så att rapporteringen omfattar överförda lån som administreras av MFI. I de fall där dessa ytterligare uppgifter inte ingår i rapporteringen enligt tabell 5 i del 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) men är tillgängliga för de nationella centralbankerna, ska dessa uppgifter ingå i tabell 4 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje. I de fall där de nationella centralbankerna har tillgång till uppgifter om värdepapperiserade eller överförda lån som administreras av MFI (t.ex. från OFI eller finansiella servicebolag som fungerar som ansvarigt institut för lånen), ska dessa uppgifter ingå i tabell 4 i del 1 i bilaga II.

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik över balansräkningsposter i enlighet med del 1 i bilaga II.

ECB ska beräkna transaktioner genom att använda skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av månaden och sedan rensa för effekter som inte härrör från transaktioner som baseras på följande flödesjusteringar:

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera månads- och kvartalsvisa uppgifter om omklassificeringar och andra justeringar samt om omvärderingar på grund av prisförändringar, beräknade i enlighet med bilaga IV. ECB beräknar normalt omvärderingsjusteringar på grund av växelkursförändringar, men om de nationella centralbankerna kan sammanställa mer korrekta justeringar kan de också rapportera dessa justeringar direkt till ECB.

De nationella centralbankerna och ECB:s affärsområde som ansvarar för finansiell rapportering ska till ECB rapportera månadsvisa uppgifter före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, medan kvartalsvisa uppgifter ska rapporteras före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifterna för den period som föregår den aktuella referensperioden. Därutöver kan revideringar förekomma avseende tidigare perioder som beror på t.ex. misstag, omklassificeringar, förbättrade rapporteringsförfaranden m.m. ECB får bearbeta särskilda och ordinarie revideringar samtidigt eller besluta om att senarelägga bearbetningen av särskilda revideringar till efter den månadsvisa produktionsperioden för monetära aggregat.

De principer som revideringspolicyn ska följa framgår av ECB:s publikation Manual on MFI balancesheet statistics. För att säkerställa att en god jämvikt uppnås mellan den monetära statistikens kvalitet och dess stabilitet, samt för att förbättra konsistensen mellan månads- och kvartalsstatistiken, ska särskilda revideringar av de månadsvisa uppgifterna rapporteras vid samma tidpunkt som kvartalsuppgifterna inlämnas. När revideringar av de månadsvisa uppgifterna rapporteras men den nationella ramen för produktion av uppgifter inte medger motsvarande kvartalsvisa revideringar ska de nationella centralbankerna efter bästa förmåga säkerställa att konsistensen mellan månads- och kvartalsvisa uppgifter upprätthålls, t.ex. genom skattningar.

Innan uppgifterna överförs till ECB ska de nationella centralbankerna och ECB:s affärsområde som ansvarar för finansiell rapportering kontrollera deras interna konsistens i enlighet med de kontroller som har fastställts och upprätthållits av ECB.

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 9.1 a i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), ska de säkerställa att deras samlade andel av den totala nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder inte överskrider

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 9.2 b i, ii eller iv i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), ska de säkerställa att undantagens samlade andel av motsvarande totalbelopp i den nationella balansräkningen för MFI inte överskrider 5 procent för varje post. De nationella centralbankerna får även bevilja undantag för penningmarknadsfonder från kravet att lämna separata uppgifter om tillgångs- och skuldpositioner gentemot sektorerna försäkringsbolag och pensionsinstitut i euroområdet i enlighet med artikel 9.2 b iii i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). De nationella centralbankerna ska skilja mellan tillgångar och skulder gentemot försäkringsbolag och pensionsinstitut samt mellan positioner med inhemska institut samt institut hemmahörande i andra medlemsstater i euroområdet och får i samband med detta bevilja undantag för varje block vars andel inte överskrider 5 procent av den totala nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder.

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för MFI i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) ska de, när de sammanställer och rapporterar MFI:sbalansräkningsuppgifter månads- och kvartalsvis till ECB, räkna upp till 100 procents täckning för dessa MFI. De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent, förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:

De nationella centralbankerna ska informera ECB om vilka undantag som tillämpas samt lämna information om de viktigaste aspekterna i nya uppräkningsförfaranden eller förändringar i befintliga uppräkningsförfaranden, om dessa är av betydelse.

Vid sammanställningen av centralbankens balansräkning ska de nationella centralbankerna och ECB följa de harmoniserade räkenskapsreglerna i riktlinje ECB/2010/20 i dess ändrade lydelse samt tillämpa de överbryggande tabeller som anges i artikel 3.1. Framför allt gäller följande:

I artikel 8 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) fastställs tillämpliga redovisningsprinciper för statistikrapporteringen i fråga om ”andra MFI”. Här fastställs framför allt att alla finansiella tillgångar och skulder ska redovisas brutto för statistiska ändamål, utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater. Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående kapitalbelopp vid slutet av månaden. Av- och nedskrivningar ska exkluderas från detta belopp. De nationella centralbankerna får undantagsvis tillåta att lån rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, med förbehåll för de villkor som anges i artikel 8 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Vad gäller värdering av andra balansräkningsposter, särskilt innehav av värdepapper respektive emitterade värdepapper, rekommenderas de nationella centralbankerna tillämpa en marknadsvärdering i överensstämmelse med kraven i ENS 2010. Av det allmänna krav som fastställs i artikel 8 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) – att MFI ska följa de nationella genomförandereglerna för direktiv 86/635/EEG och övriga tillämpliga internationella standarder – följer emellertid att värderingspraxis för värdepapper och andra tillgångar varierar. Tillämpning av icke-standardiserade värderingsregler kan därför accepteras så länge det bokförda värdet inte väsentligt avviker från marknadsvärdet.

När uppgifter överförs till ECB ska de nationella centralbankerna och ECB:s affärsområde som ansvarar för finansiell rapportering lämna förklaringar till en specifik utveckling under den senaste referensperioden, inbegripet förklaringar som gäller ”omklassificeringar och andra justeringar” samt relevanta revideringar av historiska perioder. Förklaringar ska framför allt lämnas för utveckling, ”omklassificeringar och andra justeringar” och revideringar som omfattar mer än 5 miljarder euro (i absolut värde) eller i andra fall när dessa aspekter bedöms vara ekonomiskt signifikanta, t.ex. när utvecklingen i de rapporterade serierna avser stora transaktioner under rapporteringsperioden eller när revideringar leder till signifikanta förändringar i hur den aggregerade utvecklingen tolkas ekonomiskt. De nationella centralbankerna och ECB ska lämna ytterligare förklaringar om de rapporterade uppgifterna på ECB:s begäran.

I förklaringarna ska det också anges om sådan utveckling, eller sådana revideringar eller ”omklassificeringar och andra justeringar” som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller fortfarande håller på att analyseras.

De nationella centralbankerna ska i första hand lämna förklaringarna i samband med att uppgifterna överförs och under alla förhållanden innan produktionen av uppgifter avslutas.

ECB ska lagra de förklaringar som inkommit från de nationella centralbankerna centralt för att uppgifter ska kunna kontrolleras och statistiken klargöras. ECB ska hantera den information som lämnats i förklaringarna med vederbörlig hänsyn till tillämpliga sekretessregler.

De nationella centralbankerna kan besluta att inte kräva fullständig rapportering från de monetära finansinstituten för de celler som avser medlemsstater utanför euroområdet i tabellerna 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), om uppgifter som insamlats på en mer aggregerad nivå inte är signifikanta. De nationella centralbankerna ska med regelbundna intervall, och åtminstone en gång om året, kontrollera om dessa bestämmelser fortfarande är tillämpliga. När dessa undantag beviljas ska de nationella centralbankerna rapportera kvartalsvisa skattningar som har beräknats i enlighet med följande kriterier:

Artikel 4

Konsistenskontroll mellan den nationella centralbankens statistiska balansräkning och dess balansräkning i räkenskaperna

De nationella centralbankerna och ECB ska kontrollera överensstämmelsen mellan sin respektive aggregerade balansräkning vid månadsslut, som används för statistiska ändamål och rapporteras enligt förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), och räkenskapsposterna som rapporteras för Eurosystemets veckobalansräkning enligt riktlinje ECB/2010/20 i dess ändrade lydelse.

De nationella centralbankerna ska genomföra kontroller av varje post i de månadsvisa uppgifterna i enlighet med mallen i bilaga I del 2. Resultatet av kontrollerna ska överföras till ECB tillsammans med motsvarande kvartalsvisa uppgifter och med samma tidsfrist som anges i artikel 3.2 för kvartalsvisa uppgifter.

I rapporteringsperioder där datumen för den aggregerade balansräkningen vid månadsslut för Eurosystemet som används för statistiska ändamål inte stämmer överens med räkenskapsposterna som rapporteras för Eurosystemets veckobalansräkning, kan de nationella centralbankerna jämföra statistikuppgifterna med den dagliga balansräkning som tas fram för den sista arbetsdagen i månaden. ECB ska följa samma förfarande när den sammanställer sin egen balansräkning.

ECB ska kontrollera de resultat som konsistenskontrollerna ger och kan kräva att de nationella centralbankerna följer upp relevanta avvikelser.

Artikel 5

Statistik över elektroniska pengar

ECB ska i samarbete med de nationella centralbankerna årligen kartlägga och registrera egenskaperna hos de system för elektroniska pengar som används inom unionen samt vilken relevant statistisk information som är tillgänglig och hur den har sammanställts. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om elektroniska pengar som utgivits av alla MFI som inte har beviljats ett undantag enligt artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) i enlighet med förteckningen i tabell 1 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje.

Månadsvisa uppgifter ska rapporteras till ECB samtidigt som månadsvisa uppgifter överförs avseende statistiken över MFI:s balansräkningsposter i enlighet med artikel 3.2. I avsaknad av uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.

Denna rapportering ska omfatta institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar och därmed uppfyller kriterierna för ett MFI samt institut för elektroniska pengar som inte främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar och som därmed inte uppfyller kriterierna för ett MFI. Denna rapportering ska även omfatta rapportering från små MFI som har beviljats ett undantag enligt artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), oavsett om de är kreditinstitut eller ej.

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik i enlighet med förteckningen i tabell 2 i del 2 i bilaga II. Uppgifter från utgivare av elektroniska pengar som inte uppfyller kriterierna för ett MFI och som därmed inte omfattas av reguljära rapporteringskrav avseende BSI-statistik ska rapporteras i den mån som de nationella centralbankerna kan erhålla sådana uppgifter från sina respektive tillsynsmyndigheter eller andra lämpliga källor.

Serierna ska rapporteras årligen till ECB, senast den sista arbetsdagen i månaden efter referensperiodens utgång. I avsaknad av uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.

Artikel 6

Statistik över postgiroinstitut och staten

De nationella centralbankerna ska samla in statistiska uppgifter om postgiroinstitut i enlighet med förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39). Kraven omfattar monetära skulder gentemot icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet, dvs. nära substitut för de monetära finansinstitutens inlåning samt innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet. De nationella centralbankerna ska rapportera dessa uppgifter till ECB i enlighet med del 3 i bilaga II.

De nationella centralbankerna ska även inbegripa statens monetära skulder och innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet i rapporteringen enligt bilaga II del 3. När sådana tillgångar och skulder inte förekommer eller är obetydliga behöver de för enkelhetens skull inte rapporteras.

Uppgifter om flödesjusteringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.

Serierna ska rapporteras månadsvis med beaktande av samma tidsfrister som anges i artikel 3.2 för månadsvis BSI-statistik.

Artikel 7

Memorandumposter

I de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, ska de nationella centralbankerna rapportera kompletterande statistiska uppgifter i enlighet med den förteckning över memorandumposter som återfinns i del 4 i bilaga II som komplement till, och med samma frekvens och tidsfrister, som den BSI-statistik som avses i artikel 3.2. ECB ska i samarbete med de nationella centralbankerna kartlägga och registrera vilken statistisk information som är tillgänglig och hur den har sammanställts. Dessa memorandumposter utgör uppgifter som behövs för att sammanställa monetära aggregat för euroområdet, statistik över MFI:s räntesatser och finansräkenskaper för den monetära unionen och har hög prioritet, om inte annat anges i tabellerna. Efter överenskommelse mellan ECB och de nationella centralbankerna behöver de poster som avser uppdelningen av MFI:s emitterade skuldebrev efter innehavarens hemvist i tabell 2 i bilaga II del 4 avsnitt 1 inte rapporteras av de nationella centralbankerna i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.

Flödesuppgifter kan tillhandahållas i enlighet med bilaterala överenskommelser mellan ECB och den berörda nationella centralbanken. Uppgifter om flödesjusteringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.

Serierna ska rapporteras månadsvis vad gäller posterna i del 4 avsnitt 1 och 2 i bilaga II och kvartalsvis för posterna i del 4 avsnitt 3 i bilaga II och med beaktande av samma tidsfrister som gäller för den obligatoriska månads- och kvartalsvisa statistik över MFI-sektorns balansräkning som rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Memorandumposter som krävs enligt denna artikel ska rapporteras enligt samma värderings- och redovisningsregler som de uppgifter som rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Artikel 8

Statistik över kassakravsbasen

Månadsstatistiken över den aggregerade kassakravsbasen, uppdelad efter skuldkategorier, ska beräknas i form av stockar vid månadssluten i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) och med de kategorier som framgår av förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Uppgifter som krävs för att ta fram sådan statistik i enlighet med del 5 i bilaga II ska utgå från de uppgifter som kassakravspliktiga kreditinstitut rapporterar till de nationella centralbankerna.

Statistiken över kassakravsbasen omfattar sex tidsserier för kreditinstituten som avser stockuppgifter vid månadsslut som ska rapporteras till ECB varje månad, senast den NCB-arbetsdag som föregår början av uppfyllandeperioden, via Europeiska centralbankssystemets (ECBS) system för datautbyte. Kreditinstitut som klassificerats som ”tail”-institut rapporterar en begränsad uppdelning på kvartalsbasis. När det gäller dessa ”tail”-institut ska förenklad statistik över kassakravsbasen användas för de tre uppfyllandeperioderna. De nationella centralbankerna ska använda kvartalsuppgifterna om kassakravsbasen från ”tail”-instituten för de månadsvisa uppgifter som rapporteras till ECB vid de tre närmast följande överföringstillfällena.

Revideringar som de rapporterande instituten gör avseende kassakravsbasen/kassakraven efter det att uppfyllandeperioden börjat får inte medföra några revideringar av statistiken över kassakravsbasen och över kassakraven.

Artikel 9

Makrorelationsstatistik

ECB ska månadsvis, på grundval av den månadsslutsstatistik som kreditinstituten rapporterar till de nationella centralbankerna i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), kontrollera riktigheten av de vid varje tidpunkt gällande schablonavdragen från kassakravsbasen som kreditinstitut får tillämpa på utestående belopp avseende skuldebrev som emitterats med en löptid om högst två år. De nationella centralbankerna ska sammanställa nödvändiga aggregat i enlighet med del 6 i bilaga II och rapportera dem till ECB.

De tre tidsserierna för sektorn kreditinstitut som avser stockuppgifter vid månadsslut ska rapporteras till ECB månadsvis, senast den NCB-arbetsdag som föregår början av uppfyllandeperioden.

Dessa serier ska rapporteras även om de berörda balansräkningsposterna inte är tillämpliga i den berörda medlemsstaten.

Artikel 10

Balansräkningsstatistik för penningmarknadsfonder (PMF)

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera separata uppgifter om balansräkningsposter för PMF-sektorn enligt tabellerna 1 och 2 i del 7 i bilaga II. Uppgifterna används av ECB för att sammanställa balansräkningsstatistik för såväl penningmarknadsfonder som kreditinstitut. Eftersom uppgifter om hela MFI-sektorn redan rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), ska bestämmelserna i denna artikel endast gälla för penningmarknadsfonder. Ett litet antal andra institut klassificeras som monetära finansinstitut i vissa medlemsstater, men dessa institut är inte väsentliga ur kvantitativ synpunkt.

De uppgifter om justeringar för omklassificeringar och omvärderingar som avses i tabell 2 i bilaga II del 7 ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b, med beaktande av eventuella undantag som har beviljats enligt artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Om rapporteringen av omvärderingsjusteringar omfattas av ett undantag som de nationella centralbankerna har beviljat till penningmarknadsfonderna i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), ska de nationella centralbankerna rapportera uppgifter efter bästa förmåga för poster där omvärderingsjusteringarna kan vara av betydelse.

Uppgifter ska rapporteras varje kvartal, senast 28 arbetsdagar efter referensperiodens utgång.

Uppgifterna om balansräkningen för PMF-sektorn ska täcka 100 procent av instituten som ingår i sektorn. I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av principen ”cutting off the tail”, ska de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna enligt artikel 3.5 så att 100 procents täckning uppnås.

Revideringar av PMF-uppgifter ska vara konsistenta med motsvarande uppgifter för andra MFI (OMFI) vid detta kvartalsslut. Om överföringen av nya eller reviderade PMF-uppgifter gör att det krävs ändringar i motsvarande OMFI-referensperiod, ska även de nödvändiga revideringarna av OMFI-uppgifter rapporteras.

Artikel 11

Finansiella strukturindikatorer

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter om andra finansiella strukturindikatorer i enlighet med del 8 i bilaga II.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter för de indikatorer som anges i del 8 i bilaga II enligt de begreppsmässiga och metodologiska föreskrifterna däri. De statistiska principer som har antagits för sammanställningen av BSI-statistik ska följas, dvs.

Uppgifter om flödesjusteringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.

Uppgifter för beräkning av finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut som hänför sig till föregående år ska rapporteras senast i slutet av mars. Indikatorn ”antal anställda hos KI” som hänför sig till föregående år ska, om möjligt, rapporteras senast i slutet av maj.

När de rapporterade uppgifterna revideras ska de nationella centralbankerna tillämpa följande allmänna regler:

Uppgifter som insamlas ska täcka 100 procent av de institut som definieras som kreditinstitut i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten ska de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna enligt artikel 3.5 så att 100 procents täckning uppnås.

De nationella centralbankerna ska rapportera varje avvikelse från definitionerna och föreskrifterna ovan till ECB, så att en övervakning av nationell praxis möjliggörs. De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar.

Artikel 12

Konsoliderade bankuppgifter

De nationella centralbankerna ska rapportera konsoliderade bankuppgifter i enlighet med del 9 i bilaga II och ska i samband med detta följa de begreppsmässiga och metodologiska föreskrifterna som anges där.

Konsoliderade bankuppgifter ska rapporteras med en kortsiktig strategi i enlighet med rapporteringsstandarderna FINREP/COREP som har införts av Europeiska bankmyndigheten.

För att säkerställa största möjliga täckning ska uppgifter samlas in om samtliga kreditinstitut enligt definitionen i nationell lagstiftning.

Uppgifterna ska konsolideras helt gränsöverskridande och sektorsövergripande. Med ”gränsöverskridande” avses inhemska bankers filialer och dotterbolag som är belägna utanför den inhemska marknaden och som ingår i de uppgifter som rapporteras av moderinstitutet och med ”sektorsövergripande” avses filialer och dotterbolag till banker som kan klassificeras som övriga finansinstitut. Denna konsolidering ska inte inbegripa försäkringsbolag.

Konsoliderade bankuppgifter ska rapporteras separat för:

I denna artikel ska banker klassificeras som stora bankgrupper eller självständiga kreditinstitut om deras tillgångar överstiger 0,5 procent av EU-bankernas totala konsoliderade tillgångar, som medelstora banker om deras tillgångar uppgår till mellan 0,5 och 0,005 procent av dessa totala konsoliderade tillgångar och som små banker om deras tillgånger understiger 0,005 procent av dessa totala konsoliderade tillgångar.

Konsoliderade bankuppgifter ska rapporteras två gånger per år. Ett fullständigt dataset ska rapporteras för årsslutsuppgifter. Dessa årsvisa uppgifter ska överlämnas första gången senast den 15 april följande år och ska omfatta de poster som är markerade med en asterisk (*) i bilaga II del 9. Det fullständiga årsvisa datasetet ska rapporteras senast den 15 maj.

Ett dataset med en begränsad uppsättning poster som hänför sig till den 30 juni ska rapporteras senast den 15 oktober samma år. Serierna ska rapporteras i enlighet med bilaga II del 9.

Revideringar av rapporterade uppgifter ska genomföras i enlighet med följande allmänna principer:

De nationella centralbankerna ska rapportera varje avvikelse från definitionerna och föreskrifterna ovan till ECB, så att en övervakning av nationell praxis möjliggörs. De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar.

Artikel 13

Internationell konsoliderad bankstatistik

(utlåningsexponeringar sektorsvis och regionalt för stora inhemska bankgrupper)

De nationella centralbankerna ska rapportera de globala konsoliderade internationella fordringarna för inhemska bankkontor till inhemskt ägda stora bankgrupper enligt definitionen i artikel 12, uppdelat efter löptid, instrument, låntagarens geografiska region samt låntagarsektor, på samma sätt som de har rapporterats i BIS internationella konsoliderade bankstatistik.

Uppgifterna ska rapporteras i överensstämmelse med den kvartalsvisa rapporteringen av aggregerade uppgifter till BIS för den internationella konsoliderade bankstatistiken. Uppgifterna ska rapporteras till ECB i enlighet med den rapporteringsordning som används för att överföra aggregerade uppgifter till BIS. De nationella centralbankerna ska aggregera den enskilda avkastningen för bankgrupperna i fråga.

Rapporteringen är begränsad till de nationella centralbanker som rapporterar BIS internationella konsoliderade bankstatistik samt till de länder där de stora bankgrupperna har sitt huvudkontor.

Nationella centralbanker ska rapportera kvartalsvisa uppgifter till ECB inom två veckor från BIS formella tidsfrist för rapportering.

Revideringar av rapporterade uppgifter ska överstämma med den rapportering som gjorts till BIS.

De nationella centralbankerna ska rapportera varje avvikelse från föreskrifterna till ECB, så att en övervakning av nationell praxis möjliggörs. De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar.

Artikel 14

Uppgifter för Internationella valutafonden (IMF)

Utan att det påverkar de nationella centralbankernas skyldigheter gentemot IMF, får de nationella centralbankerna överföra kompletterande statistik över MFI:s balansräkningsposter till IMF via ECB i enlighet med nedanstående tekniska arrangemang.

De nationella centralbankerna ska överföra MFI:s balansräkningsposter enligt del 10 i bilaga II till ECB inom ramen för den reguljära månadsöverföringen av BSI-uppgifter. Uppgifterna ska överföras med samma frekvens och tidsfrister som gäller för den reguljära rapporteringen av BSI-uppgifter till ECB, i enlighet med artikel 3.2.

Artikel 15

Statistik över andra finansförmedlare (OFI) (utom FVC)

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik över OFI (utom FVC) i enlighet med del 11 i bilaga II. Uppgifter ska överföras separat för följande undergrupper av OFI: i) värdepappershandlare (SDD), ii) finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) och iii) övriga OFI.

Överföringen av uppgifter avseende OFI ska ske med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas ska nationella skattningar tillhandahållas. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas, får de nationella centralbankerna välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som ”uppgifter som existerar men som inte insamlas” och ECB får göra antaganden och skattningar när den sammanställer aggregat för euroområdet. Referenspopulationen av uppgiftslämnare ska omfatta alla kategorier av OFI (utom FVC) med hemvist i medlemsstater i euroområdet – institut belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land, och inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför detta land.

Följande nyckelindikatorer och tilläggsinformation ska tillhandahållas:

Uppgifter om flödesjusteringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i ställningsuppgifter eller om omklassificeringar och andra justeringar genomförs. Exempelvis kan uppgifter om flödesjusteringar som sker till följd av omklassificeringar inom ramen för genomförandet av ENS 2010 rapporteras efter bästa förmåga.

Justeringar för omklassificeringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis. OFI-statistik ska överföras till ECB senast sista kalenderdagen i den tredje månaden efter referensperiodens utgång eller, om den sista kalenderdagen i månaden inte är någon arbetsdag hos den nationella centralbanken, under föregående NCB-arbetsdag. I september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifter som överförts under föregående kvartal. Därutöver kan revideringar av uppgifter som avser tidigare kvartal förekomma.

Följande allmänna regler ska tillämpas:

OFI ska i sina räkenskaper tillämpa redovisningsprinciper som överensstämmer med de nationella genomförandereglerna för direktiv 86/635/EEG och övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna ska samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis för statistiska ändamål. Värderingsmetoderna framgår av de relevanta kategorierna.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i enlighet med del 11 avsnitt 3 i bilaga II. De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till större revideringar.

Artikel 16

Statistik över värdepappersemissioner

De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om samtliga värdepapper som har emitterats av hemmahörande i euroområdet, oavsett valuta, både nationella och internationella, i enlighet med bilaga II del 12.

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är månadsvis. Statistik över värdepappersemissioner ska överföras till ECB senast fem veckor efter det månadsslut som uppgifterna avser. ECB ska i förväg meddela de nationella centralbankerna om de exakta rapporteringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i enlighet med bilaga II del 12 avsnitt 3.

Artikel 17

Statistik över MFI:s räntesatser

För MIR-statistiken (statistiken över MFI:s räntesatser) ska de nationella centralbankerna rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tilläggen 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). De nationella centralbankerna ska dessutom rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende nya avtal enligt bilaga II del 13.

De statistiska uppgifterna ska rapporteras i enlighet med den årliga tidtabell som ECB tar fram och meddelar de nationella centralbankerna senast i slutet av september varje år.

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för rapporteringen av såväl räntor som volymer i fråga om lån mot säkerhet/garanti till icke-finansiella bolag, indikatorerna 62–85 i tabellerna 3 och 4 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Dessa kan beviljas om den nationella aggregerade affärsvolymen för motsvarande post (indikatorerna 37–54) som omfattar all utlåning utgör mindre än 10 procent av den nationella aggregerade affärsvolymen av summan av all utlåning i samma storlekskategori och mindre än 2 procent av affärsvolymen för samma storlekskategori och samma tidsperiod för första räntebestämning på euroområdesnivå. Om undantag beviljas ska dessa tröskelvärden kontrolleras på årsbasis.

I fall där MIR-rapporteringen de facto uppgår till mindre än 100 procent på grund av att man använder ett urval, ska de nationella centralbankerna välja ut och upprätthålla urvalet samt göra en uppräkning av volymerna på de nya avtalen så att 100 procents täckning uppnås enligt bilaga II del 14. Om undantag beviljas enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) eller enligt punkt 3 i denna artikel, ska de uppgifter som rapporteras varje kvartal skrivas fram till de månadsperioder där värden saknas med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifterna avseende föregående referensmånad. Revideringar kan även förekomma till följd av t.ex. misstag, omklassificeringar, förbättrade rapporteringsförfaranden etc. som avser uppgifter före den föregående referensmånaden.

Följande allmänna regler ska tillämpas:

Artikel 18

Betalningsstatistik

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera uppgifter om betalningsstatistik i enlighet med bilaga III till förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) och del 16 i bilaga II till denna riktlinje. Detta ska bland annat omfatta följande:

Serierna som hänför sig till föregående kalenderår ska rapporteras årligen till ECB senast i slutet av maj. Indikatorer i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) ska rapporteras på årsbasis. De ytterligare uppgifter som begärs i bilaga II del 16 får rapporteras på månads-, kvartals- eller årsbasis, i enlighet med specifikationen i relevant tabell.

När det gäller de tabeller i denna riktlinje där det saknas faktiska uppgifter ska de nationella centralbankerna antingen begära relevant ytterligare information från uppgiftslämnarna eller också använda skattningar eller preliminära uppgifter. Vilken metod som ska användas för dessa skattningar ska fastställas av respektive nationell centralbank med hänsyn till nationella särdrag. I tillämpliga fall ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar för att klargöra vilken metod som har använts.

När de rapporterade uppgifterna revideras ska de nationella centralbankerna tillämpa följande allmänna regler:

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB där de ingående förklarar avvikelser från rapporteringskraven och strukturella brott samt visar hur detta påverkar uppgifterna.

Artikel 19

Statistik över investeringsfonders (IF) tillgångar och skulder

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik över investeringsfonders tillgångar och skulder i enlighet med bilaga II del 17 för var och en av följande delsektorer, som klassificeras efter typ av investeringar: aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder, hedgefonder och övriga fonder. Var och en av dessa delsektorer ska sedan delas upp ytterligare efter öppna och slutna fonder, dvs. efter typ av investeringsfond. När det gäller investeringsfonder uppdelade efter typ av investeringar, ska investeringsfonder som huvudsakligen placerar i investeringsfonders aktier eller andelar (dvs. fonder-i-fonder) inordnas i den kategori av fonder i vilken de huvudsakligen placerar.

Dessa krav gäller stockuppgifter vid månadsslut och kvartalsslut, månads- och kvartalsvisa flödesjusteringar samt månadsvisa uppgifter om nyemission/försäljning och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder.

Samtliga stockuppgifter vid månadsslut och månadsvisa flödesjusteringar ska också rapporteras för delsektorn börshandlade fonder, som en ”varav”-post av ”totala fonder”.

I de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, ska stockuppgifter vid kvartalsslut och kvartalsvisa flödesjusteringar även rapporteras för delsektorn private equity-fonder (inbegripet riskkapitalfonder) som en ”varav”-post av ”totala fonder”.

De nationella centralbankerna ska rapportera separata uppgifter till ECB om justeringar för omvärderingar på grund av pris- och valutakursförändringar samt justeringar för omklassificeringar såsom anges i bilaga II del 17 och i enlighet med bilaga IV.

Finansiella transaktioner och därmed justeringar ska beräknas i enlighet med ENS 2010 och denna form av beräkning ska benämnas ”ENS 2010-metoden”. De nationella centralbankerna får göra avsteg från ENS 2010 på grund av avvikande nationell praxis i enlighet med förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får omvärderingsjusteringar beräknas i enlighet med en gemensam metod för Eurosystemet, dvs. metoden för härledning av flöden i enlighet med bilaga IV del 4.

Om de uppgifter om innehavaraktier som rapporteras av IF, MFI och/eller OFI i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) är ofullständiga eller ännu inte tillgängliga, ska de nationella centralbankerna tillhandahålla uppgifter om innehavaraktier i form av välgrundade skattningar enligt den geografiska och sektorvisa uppdelning som framgår av bilaga II del 17 tabell 1.

I de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, och inte bedöms som obetydliga, ska de nationella centralbankerna rapportera separata uppgifter om motpartssektorernas försäkringsbolag och pensionsinstitut på kvartalsbasis, i enlighet med tabell 1 i del 17 i bilaga II.

Stockuppgifter vid månadsslut och månadsvisa flödesjusteringar ska krävas in för börshandlade fonder uppdelade efter syntetiska och fysiska börshandlade fonder så snart Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har angett en lämplig definition för denna uppdelning. ECB ska regelbundet kontrollera om det finns en sådan definition samt när så är lämpligt utfärda den rapporteringsordning som krävs.

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera månatliga och kvartalsvisa uppgifter avseende investeringsfonder före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av den månad/det kvartal som uppgifterna avser.

Följande allmänna regler ska gälla för revideringar av månadsvisa och kvartalsvisa uppgifter:

För att säkerställa kvaliteten på euroområdets statistik över investeringsfonder ska de nationella centralbankerna, om de beviljar undantag för de minsta investeringsfonderna i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) räkna upp till 100 procents täckning för dessa investeringsfonder när de månads- och kvartalsvis sammanställer och rapporterar uppgifter om investeringsfonderna till ECB.

De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent, förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:

Enligt artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) får undantag beviljas för sådana investeringsfonder som på grund av nationella redovisningsregler värderar sina tillgångar mer sällan än kvartalsvis. Trots att sådana undantag existerar ska de månads- och kvartalsvisa uppgifterna om investeringsfonder som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB alltid inkludera uppgifter avseende dessa investeringsfonder.

De nationella centralbankerna ska härleda aggregerade kvartalsvisa uppgifter om tillgångar och skulder i delsektorerna för investeringsfonderna enligt tabell 1 i bilaga II del 17 i enlighet med följande:

Detta ska även gälla om de nationella centralbankerna månadsvis samlar in uppgifter om investeringsfonders tillgångar och skulder i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

I enlighet med artikel 5.1 b i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de nationella centralbankerna månadsvis insamla uppgifter om av investeringsfonderna utgivna aktier/andelar. Under referensmånader som inte är den sista månaden i kvartalet ska de nationella centralbankerna skatta månadsvisa uppgifter för investeringsfonders tillgångar och skulder andra än utgivna aktier/andelar i investeringsfonder, baserat på de insamlade månads- och kvartalsvisa uppgifterna, om inte uppgifter samlas in månadsvis i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

I möjligaste mån ska de nationella centralbankerna göra skattningar för varje enskild investeringsfond. Alternativt kan de nationella centralbankerna göra skattningar efter olika delsektorer för investeringsfonder eller uppmana ECB att göra skattningarna. I det senare fallet får ECB begära ytterligare information som t.ex. uppgifter fond för fond eller värdepapper för värdepapper.

Värderings- och redovisningsreglerna i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska också gälla när de nationella centralbankerna rapporterar uppgifter om investeringsfonder till ECB. För poster som är föremål för upplupen ränta ska dock följande regler tillämpas:

De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar. Därutöver ska de nationella centralbankerna förse ECB med förklaringar till justeringar för omklassificering. De nationella centralbankerna ska också tillhandahålla förklaringar avseende sådana revideringar som framgår av artikel 19.3 c.

Enligt artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) får de nationella centralbankerna tillåta att investeringsfonder rapporterar sina tillgångar och skulder som en grupp, förutsatt att detta leder till resultat som liknar rapportering fond för fond. Investeringsfonder som rapporterar som grupp ska tillhöra samma delsektor, t.ex. slutna fastighetsfonder eller öppna fastighetsfonder.

Artikel 20

Statistik över FVC:s tillgångar och skulder

De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera separat aggregerad statistik över FVC:s tillgångar och skulder i enlighet med bilaga II del 18. Uppgifter ska lämnas för följande fyra undergrupper: a) FVC som deltar i traditionell värdepapperisering, b) FVC som deltar i syntetisk värdepapperisering, c) FVC som deltar i försäkringsrelaterad värdepapperisering samt d) övriga FVC.

Dessa krav gäller för uppgifter om utestående belopp, finansiella transaktioner och av- och nedskrivningar som tillhandahålls kvartalsvis.

De nationella centralbankerna ska överlämna uppgifter om avskrivningar/nedskrivningar till ECB efter bästa förmåga.

De nationella centralbankerna ska till ECB kvartalsvis rapportera uppgifter om FVC:s utestående belopp, finansiella transaktioner och av- och nedskrivningar per stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

Följande allmänna regler ska gälla för revideringar av kvartalsvisa uppgifter:

För att uppfylla de rapporteringskrav om statistiska uppgifter som FVC är befriade från enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), ska de nationella centralbankerna efter samråd med ECB, med beaktande av förutsättningarna på de relevanta marknaderna och förekomsten av andra statistiska, offentliga eller tillsynsrelaterade uppgifter, besluta om det mest ändamålsenliga sättet för att sammanställa uppgifter över FVC:s tillgångar och skulder.

Om nationella centralbanker härleder uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder från andra statistiska datakällor, från offentliga källor som t.ex. säljprospekt eller rapporter till investerarna, eller från tillsynskällor, ska de kvalitetsstandarder som beskrivs nedan följas.

Uppgifter som identifieras som huvudserier i del 18 i bilaga II till denna riktlinje ska omfattas av höga kvalitetskrav, jämförbara med uppgifter som rapporteras direkt av FVC enligt bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40). Uppgifter som identifieras som icke-huvudserier i del 18 i bilaga II till denna riktlinje får skattas enligt lägre kvalitetskrav, t.ex. med hjälp av interpoleringar och extrapoleringar, om uppgifter samlas in från offentliga eller tillsynsrelaterade källor mer sällan än kvartalsvis eller senare än den tjugoåttonde arbetsdagen efter referensperiodens utgång.

Om uppgifter inte rapporteras direkt av FVC enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), ska uppgifternas kvalitet kontrolleras av den nationella centralbanken utifrån den information som framgår av årsredovisningen. De nationella centralbankerna ska lämna resultatet av kvalitetskontrollen till ECB före september månads utgång varje år eller snarast möjligt när nationell lagstiftning och administrativ praxis i den medlemsstat där FVC har hemvist tillåter. Om kontroller mellan de kvartalsvis härledda uppgifterna och uppgifterna i årsredovisningen visar att de höga kvalitetskraven ej uppnås ska den nationella centralbanken vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppgifterna ska uppnå de ställda kvalitetskraven, inklusive eventuell direktrapportering av uppgifterna enligt förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Om nationella centralbanker härleder uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder från tillsynskällor ska de säkerställa att dessa källor i tillräcklig utsträckning överensstämmer med de statistiska koncept och definitioner som rapporteringskraven för FVC är uppbyggda kring. Detsamma gäller för uppgifter som härleds från andra statistikkällor.

Om CSDB eller någon annan värdepappersdatabas används som källa för uppgifter om emissioner av FVC:s skuldebrev ska de nationella centralbankerna övervaka uppgifternas täckning och kvalitet på årsbasis. De nationella centralbankerna ska lämna resultatet av kvalitetskontrollerna till ECB före februari månads utgång, med uppgifterna per slutet av december föregående år som referens. Om indikatorerna för täckning och kvalitet visar att de höga kvalitetskraven ej uppnås, ska den nationella centralbanken vidta nödvändiga åtgärder så att de ställda kvalitetskraven uppnås, inklusive eventuell direktinsamling av uppgifterna enligt förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Varje nationell centralbank ska utbyta uppgifter om värdepapperiserade lån som härrör från och administreras av inhemska MFI för FVC med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet genom att aggregera de administrerade lånen separat för varje medlemsstat där FVC har hemvist, i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och tabell 3 i del 18 i bilaga II till denna riktlinje.

ECB ska, i enlighet med tillämpliga rättsakter om sekretessregler, tillhandahålla den tekniska infrastrukturen för detta informationsutbyte över nationsgränserna. De nationella centralbankerna ska överföra dessa uppgifter till ECB senast den tjugotredje arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. ECB ska vidarebefordra dessa uppgifter till de berörda nationella centralbankerna senast den tjugofjärde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

Nationella centralbanker som deltar i informationsutbytet om existerande värdepapperiseringar ska lösa alla öppna frågor och samordningsfrågor bilateralt och vid behov utbyta nödvändig information. När det gäller nya värdepapperiseringar kan de nationella centralbankerna föreslå att ECB samordnar arbetet.

Om ovannämnda förpliktelser har fullgjorts och om dessa MFI fortsätter att administrera de värdepapperiserade lånen får de nationella centralbankerna i enlighet med artikel 5.1 a i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) sammanställa den del av FVC-uppgifterna som avser utestående belopp och finansiella transaktioner för värdepapperiserade lån som härrör från MFI i euroområdet från uppgifter som insamlats från MFI i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) i stället för att samla in dessa direkt från FVC.

Om de nationella centralbankerna sammanställer uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder direkt från FVC, och i tillämpliga fall baserat på uppgifter som rapporteras av MFI enligt förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), och om de nationella centralbankerna beviljar undantag för FVC i enlighet med artikel 5.1 b i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), ska de nationella centralbankerna räkna upp till 100 procents täckning för alla FVC när de sammanställer kvartalsvisa uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder som rapporteras till ECB avseende utestående belopp, finansiella transaktioner samt av- och nedskrivningar.

Om nationella centralbanker sammanställer uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder från andra statistiska, offentliga eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor får de basera sin sammanställning på ett urval av FVC förutsatt att dessa företag står för minst 95 procent av de samlade utestående tillgångarna för referenspopulationen av FVC i den berörda medlemsstaten såsom denna ser ut enligt förteckningen över FVC. De nationella centralbankerna ska räkna upp till 100 procents täckning när de sammanställer kvartalsvisa uppgifter om FVC:s tillgångar och skulder som rapporteras till ECB avseende utestående belopp, finansiella transaktioner samt av- och nedskrivningar.

De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar samt sådana revideringar som görs enligt artikel 20.3 b för ECB.

Artikel 21

Statistik över MFI-utlåning till icke-finansiella bolag uppdelat efter näringsgren

Om det finns tillgängliga uppgifter om MFI-utlåning till inhemska icke-finansiella bolag samt MFI-utlåning till andra icke-finansiella bolag i medlemsstaterna i euroområdet, ska de nationella centralbankerna rapportera dessa uppgifter till ECB, uppdelat efter näringsgren i överensstämmelse med unionens statistiska näringsgrensindelning (NACE Rev. 2) enligt bilaga II del 19.

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera kvartalsvisa uppgifter före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna ska rapportera om revideringar enligt följande principer:

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera om varje signifikant förändring i de nationella definitioner och klassifikationer som används och förklara orsakerna bakom större revideringar, när detta är tillämpligt. De nationella centralbankerna ska också lämna information om större omklassificeringar inom MFI-sektorn samt, om detta är tillgängligt, större omklassificeringar av icke-finansiella bolag i de NACE Rev. 2-uppdelningar som har överförts.

Artikel 22

Statistik över MFI:s kreditlinjer

De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera aggregerad statistik över MFI:s kreditlinjer som beviljats inhemska enheter samt MFI:s kreditlinjer som beviljats andra icke-inhemska enheter i euroområdet, uppdelat efter institutionell sektor, i enlighet med bilaga II del 20.

MFI:s kreditlinjer ska ha samma betydelse som ”outnyttjade kreditmöjligheter”, som klassificeras som ”medelrisktyp”, ”medel-/lågrisktyp” och ”lågrisktyp”, i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013. De nationella centralbankerna ska tillämpa denna definition efter bästa förmåga och om en annan nationell definition tillämpas för kreditlinjer får de använda sig av den nationella definitionen vid rapporteringen, men ska eftersträva en harmoniserad sammanställning av uppgifter om MFI:s kreditlinjer för att öka jämförbarheten mellan länderna på längre sikt.

De nationella centralbankerna ska beräkna sektoruppdelningar och överföra dem till ECB. Om sådana sektoruppdelningar inte samlas in på nationell nivå, kan de nationella centralbankerna antingen begära sådan ytterligare information från uppgiftslämnarna eller också skatta sektoruppdelningarna med den information som är tillgänglig på nationell nivå från andra källor.

De nationella centralbankerna ska överlämna uppgifter om statistiska omklassificeringar till ECB efter bästa förmåga.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifterna till ECB kvartalsvis. Kvartalsvisa uppgifter om utestående belopp och omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna ska rapportera om revideringar enligt följande principer:

De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar för ECB.

Artikel 23

Statistik över centrala motparters tillgångar och skulder

De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera separat aggregerad statistik över centrala motparters tillgångar och skulder i enlighet med bilaga II del 21.

Med centrala motparter avses vid denna statistikrapportering sådana enheter som har identifierats som centrala motparter av Esma och som utgör ”andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut” (S.125) eller ”finansiella servicebolag” (S.126) enligt klassificeringen av institutionella sektorer i kapitel 23 i ENS 2010.

Centrala motparter som har identifierats av Esma och som enligt ENS 2010 klassificeras inom den institutionella sektorn ”monetära finansinstitut (MFI)” ska inte omfattas av denna statistikrapportering.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter till ECB på obligatorisk basis med utgångspunkt från följande tröskelvärden:

Om inget av tröskelvärdena a) eller b) är uppfyllda, ska de nationella centralbankerna lämna uppgifter till ECB om de centrala motparternas balansräkningar på frivillig basis. Om de nationella centralbankerna väljer att inte rapportera på frivillig basis, ska de åtminstone årligen kontrollera huruvida dessa tröskelvärden inte är uppfyllda.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifterna till ECB kvartalsvis. Kvartalsvisa uppgifter om utestående belopp och omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

De nationella centralbankerna ska rapportera om revideringar enligt följande principer:

De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar för ECB.

Artikel 24

Registrering av de referensuppgifter om institutionella enheter som är relevanta för statistiska ändamål

För att meddela och underhålla alla referensuppgifter som beskriver institutionella enheter eller, i förekommande fall, juridiska enheter och som krävs för statistiska ändamål ska de nationella centralbankerna använda sig av RIAD-databasen (Register of Institutions and AffiliatesDatabases), det centrala arkiv som innehåller attribut för enskilda organisatoriska enheter samt olika typer av samband dem emellan, vilket bland annat gör det möjligt att härleda gruppstrukturer utifrån olika definitioner.

Genom RIAD blir det möjligt att behandla information om ett enskilt attribut som har lämnats av mer än en källa. I tillämpliga fall måste därför de nationella centralbankerna komma överens om vilken metod som ska tillämpas i RIAD för att få fram den ”gällande” versionen av referensuppgifter om det finns flera nationella ”kandiderande” uppgiftskällor.

De specifika kraven för inrapportering av uppgifter som rör enskilda uppsättningar (finansiella) bolag beskrivs i artikel 25 och bilaga V.

Samtliga organisatoriska enheter som registreras i RIAD kan ha flera olika ID-koder. De nationella centralbankerna är ansvariga för att tilldela och administrera den huvudsakliga ID-koden, den så kallade RIAD-koden, för att därigenom säkerställa ett otvetydigt datautbyte mellan RIAD och andra (lokala) sändande/mottagande system.

RIAD kan också tilldela enskilda enheter nationella eller överstatliga koder (”alias”), som i första hand bör följa tillgängliga standarder.

För att kunna hantera en enhets referensuppgifter måste de nationella centralbankerna först skapa dessa uppgifter i RIAD. Därefter ska de nationella centralbankerna hantera samtliga demografiska förändringar, såsom verksamhetsstart, uppdatering av enskilda attribut samt även enhetens nedläggning, genom att rapportera nya attributvärden och/eller anpassa värdenas giltighetsspann. (Faktiska strykningar beräknas endast bli aktuella i undantagsfall om en enhet felaktigt har kommit med.)

De nationella centralbankerna behöver beskriva fusioner (eller omvänt uppdelningar) av enheter med en fullständig uppsättning åtföljande företagshändelser, såsom nedläggning, förändring och/eller bildande av en eller flera enheter.

Förändringar i ENS-sektorn, t.ex. omfördelning av en enhet från MFI- till IF-förteckningen, ska rapporteras via uppdatering av värde- och giltighetsspannet i attributet ”ENS-sektor”.

Innan uppdateringar överförs till ECB ska de nationella centralbankerna utföra verifieringskontroller enligt relevanta specifikationer för datautbyte. När överföringar görs ska de nationella centralbankerna ha tillräckliga kontroller för att minimera fel i hanteringen och säkerställa tillförlitlighet och överensstämmelse för de uppdateringar som rapporteras via RIAD.

Om RIAD-systemet inte skulle fungera, ska de nationella centralbankerna sända uppdateringar via e-post till följande adress: RIAD-Support@ecb.europa.eu

De nationella centralbankerna får använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De ska använda Unicode (UTF-8) för att alla specialtecken ska kunna visas korrekt när information mottas från ECB via RIAD.

När ECB tar emot uppdateringar ska den genast utföra kontroller för att validera att de lämnade uppgifterna formellt sett uppfyller kraven på tillförlitlighet samt uppvisar intern konsistens.

Till de nationella centralbankerna ska ECB omedelbart skicka tillbaka a) en mottagningsbekräftelse som innehåller kortfattad information om uppdateringarna som har behandlats och som framgångsrikt genomförts i det relevanta datasetet och/eller b) ett felmeddelande som innehåller detaljerad information om uppdateringarna och de valideringskontroller som misslyckats.

Vid mottagandet av en felanmälan ska de nationella centralbankerna vidta åtgärder för att överföra rättad information. Om korrekt information är avhängig av uppdateringar som nyligen sänts av andra nationella centralbanker och därför inte är tillgängliga på ECB:s webbplats, ska de nationella centralbankerna kontakta ECB och uppge exakt vilken information de behöver.

För varje attribut som beskriver en organisatorisk enhet ska de nationella centralbankerna ange huruvida den är hemlig med hjälp av ett av tre fördefinierade värden: ”F” (fri, ej hemlig), ”N” (dataattributet får endast spridas inom ECBS och associerade institutioner som omfattas av ett samförståndsavtal, dvs. får ej offentliggöras externt) eller ”C” (hemliga statistiska uppgifter).

Artikel 25

Förteckningar över finansinstitut för statistiska ändamål

För att det ska vara möjligt att upprätta och underhålla den förteckning över MFI för statistiska ändamål som avses i artikel 4 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) behöver variablerna i bilaga V del 1 och 2 samlas in via RIAD med föreskrivna intervall. De nationella centralbankerna ska utan dröjsmål rapportera uppdateringar av dessa variabler, särskilt när ett institut tillträder MFI-sektorn (dvs. när ett MFI bildas som resultat av en fusion, när nya juridiska enheter skapas till följd av en uppdelning av ett befintligt MFI, när ett nytt MFI etableras eller när en enhets status förändras så att ett tidigare icke-MFI blir ett MFI) eller om ett befintligt MFI lämnar MFI-sektorn (dvs. när ett MFI omfattas av en fusion, när ett MFI köps upp av ett annat institut, när ett befintligt MFI delas upp i olika juridiska enheter, när en enhets status förändras så att ett tidigare MFI blir ett icke-MFI eller när ett MFI träder i likvidation).

I och med att referensuppgifterna i RIAD uppdateras kontinuerligt blir det möjligt att underhålla den officiella MFI-förteckningen utifrån klassificeringen av institutionell sektor, verksamhetsstatus och andra kännetecken för ett institut. I detta sammanhang kan särskilt uppmärksammas sådana fall där ett institut i MFI-förteckningen bedriver begränsad finansiell förmedling, t.ex. i fråga om att ta emot inlåning eller bevilja lån, framför allt innan det likvideras eller avförs från MFI-sektorn. För att noggrant kunna övervaka överensstämmelsen med nationella klassificeringar av MFI kan ECB periodvis begära in ytterligare information från den berörda nationella centralbanken.

För att det ska vara möjligt att upprätta och underhålla den förteckning över IF för statistiska ändamål som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) behöver variablerna i bilaga V del 1 och 2 samlas in via RIAD med föreskrivna intervall. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av dessa variabler, särskilt när ett institut tillträder IF-populationen eller när ett befintligt IF lämnar IF-populationen.

För att det ska vara möjligt att upprätta och underhålla den förteckning över FVC för statistiska ändamål som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) behöver variablerna i bilaga V del 1 och 2 samlas in via RIAD med föreskrivna intervall. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av dessa variabler, särskilt när ett institut tillträder eller lämnar FVC-populationen.

För att det ska vara möjligt att upprätta och underhålla den förteckning över institut som är relevanta för betalningsstatistiken (PSRI) för statistiska ändamål som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) behöver variablerna i bilaga V del 1 samlas in via RIAD med föreskrivna intervall. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av dessa variabler, särskilt när ett institut tillträder eller lämnar PSRI-populationen.

De nationella centralbankerna ska om möjligt rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras för MFI så snart det sker förändringar i MFI-sektorn eller när det sker förändringar i befintliga MFI:s attribut. Om detta inte är möjligt ska de nationella centralbankerna lämna en skriftlig förklaring till varför händelsen inte genast rapporterades till ECB.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras för investeringsfonder till ECB, åtminstone på kvartalsbasis, inom två månader efter referensdatumet. Variabeln avseende NAV-värdet ska dock uppdateras på årsbasis för alla investeringsfonder, senast två månader efter referensdatumet sista december.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som anges för FVC till ECB, åtminstone kvartalsvis, inom 14 arbetsdagar efter referensdatumet.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras för PSRI till ECB för årets slut, inom tre månader efter referensdatumet.

Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid varje ECB-arbetsdag ska ECB göra en kopia av MFI-datasetet och göra denna tillgänglig på sin webbplats. Samtidigt som förteckningen över MFI offentliggörs på ECB:s webbplats ska ECB översända den till de nationella centralbankerna via RIAD. Samtidigt ska ECB varje ECB-arbetsdag sända ut en förteckning över de ändringar som har gjorts i MFI-populationen till samtliga nationella centralbanker. Meddelandet ska innehålla fullständiga uppgifter om var och en av följande ändringar som rapporterats av de nationella centralbankerna: a) nya MFI och b) strukna MFI.

Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid den sista ECB-arbetsdagen i varje månad ska ECB göra en kopia av MFI-datasetet tillsammans med en variabel från MPEC-datasetet, nämligen variabeln ”kassakrav”, som anger huruvida kreditinstitut hemmahörande i euroområdet omfattas av kassakrav eller inte. ECB ska därefter göra denna förteckning över MFI och kassakravspliktiga institut tillgänglig på sin webbplats.

Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid den fjärde arbetsdagen efter tidsfristen för att översända uppdateringar ska ECB göra en kopia av IF-datasetet och göra den tillgänglig för de nationella centralbankerna. ECB ska därefter göra förteckningen över IF tillgänglig på ECB:s webbplats.

Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid den andra arbetsdagen efter tidsfristen för att översända uppdateringar ska ECB göra en kopia av FVC-datasetet och göra den tillgänglig för de nationella centralbankerna. ECB ska därefter göra förteckningen över FVC tillgänglig på ECB:s webbplats.

Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid den sista ECB-arbetsdagen i varje månad ska ECB göra en kopia av alla institut som är registrerade i RIAD och göra den tillgänglig för de nationella centralbankerna.

ECB ska inte offentliggöra uppgifter som har markerats som ”hemliga” eller ”ska ej publiceras”. ECB ska inte heller offentliggöra uppgifter om de har markerats som ”hemliga”. När det gäller kvantitativa åtgärder som har markerats som ”hemliga” eller ”ska ej publiceras” får ECB emellertid offentliggöra eller sprida ett spann av storleksklasser.

Artikel 26

Statistik över pensionsinstitut (PF)

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter om pensionsinstitut i enlighet med bilaga II del 22. Överföringen av uppgifter avseende pensionsinstitut ska ske med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga ska skattningar göras efter bästa förmåga.

Den rapporterande populationen ska omfatta pensionsinstitut enligt definitionen i ENS 2010 (punkterna 2.105 och 2.106) och omfatta samtliga pensionsinstitut som är hemmahörande i medlemsstater i euroområdet.

De nationella centralbankerna ska rapportera utestående belopp vid slutet av referensperioden och finansiella transaktioner under kvartalet, beräknat i enlighet med ENS 2010.

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis. PF-statistik som beskrivs i punkt 1 a ska rapporteras till ECB inom åttiofem kalenderdagar efter referenskvartalets utgång. Från och med rapporteringen för första kvartalet 2017 ska PF-statistik rapporteras till ECB inom åttiotvåkalenderdagar efter referenskvartalets utgång. I september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

De nationella centralbankerna kan behöva revidera uppgifter som överförts under föregående kvartal. Därutöver kan revideringar av uppgifter som avser tidigare kvartal förekomma.

Följande allmänna regler ska tillämpas:

Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna ska samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis för statistiska ändamål. Värderingsmetoderna ska vara i linje med ENS 2010. I princip måste tillgångar och skulder värderas med användning av löpande marknadspriser vid den tidpunkt balansräkningen avser. Inlåning och utlåning ska rapporteras med utestående kapitalbelopp vid kvartalets utgång.

De nationella centralbankerna ska till ECB lämna förklaringar som inbegriper uppgiftskällor, system för uppgiftsinsamling, sammanställningsförfarande, rättslig ram, avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar och rapporterande population. De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till större revideringar och i synnerhet till brott i historiska serier.

Artikel 27

Kontroll

Utan att det påverkar ECB:s rättigheter i fråga om kontroll enligt förordning (EG) nr 2533/98 och förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), ska de nationella centralbankerna övervaka och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande.

Artikel 28

Överföringsstandarder

De nationella centralbankerna ska använda ESCB-Net som tillhandahålls av ECBS för elektronisk överföring av de statistiska uppgifter som ECB behöver. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det standardformat som beslutats av statistikkommittén. Andra metoder får dock användas som reservlösning för överföringen av statistiska uppgifter om ECB i förväg godkänt detta.

Artikel 29

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan otillbörligt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 30

Offentliggörande

De nationella centralbankerna ska inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten för euroområdet och deras motposter förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter ska de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.

Artikel 31

Upphävande

Riktlinje ECB/2007/9 ska upphöra att gälla.

Artikel 32

Verkan och genomförande

Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i medlemsstaterna i euroområdet. De nationella centralbankerna i medlemsstaterna i euroområdet ska uppfylla kraven i artiklarna 11, 12, 13 och 16 från och med den dag då de delgavs riktlinjen, artikel 26 från och med den 1 januari 2016 och övriga bestämmelser i denna riktlinje från och med den 1 januari 2015.

Direktionen ska senast den 31 december 2018 lämna en rapport till ECB-rådet, med beaktande av synpunkterna från statistikkommittén samt övriga berörda kommittéer, om a) huruvida rapporteringskraven för betalningsstatistik enligt artikel 18 behöver integreras med de rapporteringskrav som anges i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) om betalningsstatistik samt en tänkbar tidsram för detta, och b) hur det kan komma att påverka rapporteringskraven för statistiken över pensionsinstitut enligt artikel 26 om ECBS skulle samla in försäkringsstatistik på annat sätt.

Artikel 33

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i medlemsstaterna i euroområdet.

(1)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(3)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

(4)  EUT L 35, 9.2.2011, s. 31.

(5)  Riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (EUT L 341, 27.12.2007, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(7)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1).

(8)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94).

(9)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(10)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 73).

(11)  Europeiska centralbankens förordning EU nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107).

(12)  Se skäl 13 i riktlinje ECB/2011/23 av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (EUT L 65, 3.3.2012, s. 1); se även skäl 5 i rekommendation ECB/2011/24 av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (EUT C 64, 3.3.2012, s. 1).

(13)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (ECB/2013/43) (EUT L 352, 24.12.2013, s. 18).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(15)  Se Bridging tables between the accounting balance sheet items of the NCBs and the ECB and the items to be reported for statistical purposes, somkommerattpubliceraspå ECB:swebbplats www.ecb.europa.eu.