18.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/1

(1)

Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att säkra budgetdisciplin i hela unionen och anger ramarna för att förhindra och korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Stabilitets- och tillväxtpakten grundar sig på målet att uppnå sunda offentliga finanser som ett medel att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och för en stark hållbar tillväxt som underbyggs av finansiell stabilitet, och därigenom stödja uppnåendet av unionens mål för hållbar tillväxt och sysselsättning.

(2)

I förordning (EU) nr 473/2013 fastställs bestämmelser för skärpt övervakning av budgetpolitiken i euroområdet, och för att säkerställa att de nationella budgetarna överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken som utfärdats inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten samt den europeiska planeringsterminen. Eftersom rena budgetåtgärder kan vara otillräckliga för att säkerställa en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet kan det även krävas att det vidtas ytterligare politiska åtgärder och strukturreformer.

(3)

I artikel 9 i förordning (EU) nr 473/2013 anges närmare bestämmelser för de program för ekonomiskt partnerskap som ska läggas fram av en medlemsstat som har euron som valuta som är föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott. I programmet för ekonomiskt partnerskap anges en uppsättning åtgärder som syftar till att bidra till en faktiskt varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, och programmet för ekonomiskt partnerskap bör framför allt i detalj redogöra för de viktigaste finanspolitiska strukturreformerna, bland annat på områdena beskattning, pensionssystem, sjuk- och hälsovårdssystem och budgetramverk.

(4)

Den 21 juni 2013 antog rådet beslut 2013/319/EU (2) genom vilket ett förfarande vid alltför stora underskott inleddes mot Malta. I detta sammanhang uppmanades Malta att lägga fram ett program för ekonomiskt partnerskap senast den 1 oktober 2013.

(5)

Den 1 oktober 2013, och inom den tidsfrist som fastställs i förordning (EU) nr 473/2013, lade Malta fram ett program för ekonomiskt partnerskap för kommissionen och rådet, med strukturreformer som syftar till att stärka de offentliga finanserna och som, mer generellt, överensstämmer med de landsspecifika rekommendationer (nedan kallade rekommendationer) för 2013 som riktades till Malta genom rådets rekommendation av den 9 juli 2013 (3) (nedan kallad rådets rekommendation av den 9 juli 2013): i) Säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet (rekommendation 1, 2 och 4), ii) öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen (rekommendation 2 och 5), iii) öka den potentiella produktionen, och samtidigt främja konkurrenskraft och en varierad och balanserad ekonomi (rekommendation 2, 3 och 4) och iv) att värna om den finansiella stabiliteten (rekommendation 5).

(6)

Malta planerar att genomföra följande finanspolitiska åtgärder och strukturåtgärder: i) Reform av den finanspolitiska ramen, ii) en översyn av utgifterna på ministerienivå, iii) införa en tredje pelare i pensionsreformen, iv) åtgärder för att förbättra tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn, v) omstrukturering av statsägda företag, vi) öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen och vii) gradvis flytta skattebördan från direkta till indirekta skatter. Åtgärderna är i stort sett tillräckliga och kan förväntas bidra till att stärka de offentliga finanserna. Det förefaller dock krävas ytterligare insatser på vissa områden, som att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

(7)

Reformen av det finanspolitiska regelverket är tillräcklig och kan förväntas stärka den finanspolitiska styrningen och bidra till att begränsa risken för att de uppsatta målen för finanspolitiken inte uppfylls. Utnämningen av ett oberoende finanspolitiskt råd kan förväntas bidra till en förstärkt övervakning och planering av Maltas offentliga finanser. Den reformen har dock fortfarande inte antagits av parlamentet.

(8)

Den pågående översynen av de offentliga utgifterna som syftar till att identifiera utgiftsbesparingar och förbättra de offentliga utgifternas effektivitet kan dels leda till lägre tillväxt av utgifterna och dels mer tillväxtfrämjande offentliga utgifter.

(9)

Införandet av en tredje pelare i pensionssystemet skulle kunna förbättra pensionssystemet vad gäller tillräcklighet, men det skulle inte bidra till att öka dess hållbarhet. Inga av de andra relevanta åtgärderna som lämnats för Malta enligt rekommendation 2, nämligen att påskynda höjningen av den lagstadgade pensionsåldern och öka den faktiska pensionsåldern, förefaller vara föremål för ett övervägande.

(10)

De planerade åtgärderna för att förbättra tjänsterna inom hälso- och sjukvårdssektorn kan förväntas förbättra systemets effektivitet och tillförlitlighet. De kan dock samtidigt bidra till ökad efterfrågan och ökat utnyttjande av offentligfinansierade hälso- och sjukvårdstjänster. I brist på mer detaljerade uppgifter om åtgärderna är det inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning reformen kan sänka trycket på de offentliga utgifterna på lång sikt.

(11)

Omstrukturering av statligt ägda företag, som det nationella flygbolaget Air Malta och energibolaget Enemalta, skulle kunna förbättra deras ekonomiska resultat och i sin tur minska de offentliga finansernas ansvarsförpliktelser. De politiska insatserna inom energisektorn är särskilt märkbara, där den viktigaste energileverantören Enemalta innehar statligt garanterade skulder på cirka 10 % av BNP. Dessutom kan detta förväntas minska framtida behov av statliga subventioner.

(12)

Myndigheterna presenterar en blandning av pågående och nya åtgärder som kan förväntas öka den offentliga förvaltningens förmåga att kontrollera efterlevnad av skatteplikt och minska skatteflykt. Vidare innehåller programmet för ekonomiskt partnerskap åtgärder som skulle korta tidsperioden och effektivisera förfarandena för offentlig upphandling.

(13)

Den angivna gradvisa övergången från direkt till indirekt beskattning skulle kunna stimulera skapandet av nya arbetstillfällen och förbättra skattesystemets tillväxtfrämjande egenskaper. Denna övergång beskrivs dock i mycket allmänna ordalag utan några detaljerade uppgifter. Dessutom saknas det fortfarande planer på att minska skattelagstiftningens incitament till bolagens skuldsättning.

(14)

Programmet för ekonomiskt partnerskap innehåller också en rad andra strukturella åtgärder än skatteåtgärder som i stort sett syftar till att uppfylla de landsspecifika rekommendationerna för 2013. De politiska planerna innehåller omfattande reformer av rättsväsendet och en diversifiering av energikällor. Åtgärderna förefaller gå i rätt riktning och kan förväntas bidra till skapandet av arbetstillfällen och tillväxt i Malta, och samtidigt trygga den finansiella stabiliteten. Generellt är de fortfarande under utarbetande, medan de uppgifter som lämnats ofta är begränsade. Därför krävs ytterligare analys av de politiska planernas inverkan och deras bidrag för att hantera de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2013 så snart de politiska planerna blir mer konkreta och genomförandet av dem framskrider.