20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 275/1

(1)

Den 26 januari 2011 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av oxalsyra med ursprung i Indien och Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) (nedan kallade de berörda länderna).

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingetts den 13 december 2010 av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) såsom företrädare för Oxaquim SA (nedan kallat klaganden), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av unionens sammanlagda tillverkning av oxalsyra. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och därav vållad väsentlig skada, och bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända unionstillverkare, de exporterande tillverkarna och företrädarna för de berörda länderna, importörer och användare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i de berörda länderna, förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare i de berörda länderna att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, enligt vad som anges i tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten under perioden 1 januari 2010–31 december 2010. Fyra indiska företag, varav ett inte rapporterade någon försäljning till unionen, och tre grupper av företag från Kina gav sig till känna. Med hänsyn till det begränsade antalet samarbetsvilliga företag eller grupper av företag ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt för vare sig Indien eller Kina och alla parter underrättades om att något urval inte skulle göras.

(5)

En grupp av företag från Kina förklarade i ett tidigt skede att de inte var villiga att samarbeta ytterligare i undersökningen. Dessutom vägrade ett indiskt företag att låta kommissionen göra ett kontrollbesök på dess produktionsanläggning. Detta företag ansågs följaktligen inte vara villigt att samarbeta och underrättades om de möjliga konsekvenserna av detta i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen.

(6)

För att de exporterande tillverkarna i Kina skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet. En grupp av företag ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen, eller i vart fall individuell behandling, medan en annan grupp av företag endast ansökte om individuell behandling.

(7)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda. Svar mottogs från tre företag i Indien och två grupper av företag i Kina samt från klaganden. Den andra unionstillverkaren samarbetade inte. Svar på frågeformuläret mottogs även från tre användare och åtta importörer, varav kommissionen besökte samtliga användare och fyra importörer.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, vållad skada och unionens intresse samt genomförde kontroller hos följande företag:

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2010–31 december 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Den berörda produkten är oxalsyra, antingen i dihydratform (CUS-nummer 0028635-1 och CAS-nummer 6153-56-6) eller vattenfri form (CUS-nummer 0021238-4 och CAS-nummer 144-62-7), även löst i vatten, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 11 00, med ursprung i Indien och Kina. Det finns två slag av oxalsyra: oraffinerad och raffinerad. Raffinerad oxalsyra, som tillverkas i Kina men inte i Indien, erhålls genom en process för rening av oraffinerad oxalsyra, som syftar till att avlägsna järn, klorider, spår av metaller och andra orenheter.

(11)

Oxalsyra har en rad olika användningsområden, t.ex. som krympmedel eller blekmedel, vid farmaceutisk syntes och vid tillverkning av kemikalier.

(12)

Undersökningen har visat att oxalsyra som tillverkas och säljs av unionsindustrin i unionen, oxalsyra som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Indien och Kina och oxalsyra som importeras till unionen från Indien och Kina har i huvudsak samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma huvudsakliga slutanvändningsområden.

(13)

De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(14)

Under kontrollbesöket i Indien tillhandahöll ett företag inte de begärda uppgifterna i tid eller i det format som krävdes. Kommissionen kunde till följd av detta inte kontrollera de uppgifter som lämnats som svar på frågeformuläret avseende dumpning. Företaget underrättades skriftligen om att det kunde komma att betraktas som en icke-samarbetsvillig part och att slutsatser kunde komma att dras på grundval av de tillgängliga uppgifterna. I sitt svar åberopade företaget förmildrande omständigheter, vilka emellertid inte var sådana att de föranledde kommissionen att ändra sin ståndpunkt. Artikel 18 har följaktligen tillämpats på detta företag och slutsatser har dragits på grundval av de tillgängliga uppgifterna. Således anses endast en exporterande tillverkare i Indien ha samarbetat med kommissionen i den aktuella undersökningen.

(15)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om den exporterande tillverkarens försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ. Eftersom denna försäljning utgjorde mer än 5 % av försäljningsvolymen för den berörda produkten till unionen, dras slutsatsen att den totala försäljningen av den likadana produkten var representativ.

(16)

Kommissionen undersökte därefter om den exporterande tillverkarens försäljning på hemmamarknaden kunde anses utgöra normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden av den totala försäljning av den likadana produkten fastställdes.

(17)

Om den lönsamma försäljningen utgör minst 80 % av den totala försäljningen, beräknas normalvärdet på grundval av all försäljning, inbegripet olönsam försäljning. Om den lönsamma försäljningen däremot utgör mindre än 80 %, men mer än 20 % av all försäljning, och om den vägda genomsnittliga totalkostnaden är högre än det vägda genomsnittliga priset, beräknas normalvärdet på grundval av endast den lönsamma försäljningen. Försäljningen anses vara lönsam om priset per enhet är lika med eller högre än produktionskostnaden.

(18)

Kommissionens analys av försäljningen på hemmamarknaden visade att 41 % av all försäljning av den berörda produkten var lönsam och att den vägda genomsnittliga totalkostnaden var högre än det vägda genomsnittliga priset. Normalvärdet beräknas därför som ett vägt genomsnittspris för endast den lönsamma försäljningen.

(19)

Den exporterande tillverkaren i Indien exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Därför fastställs exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som dessa oberoende kunder faktiskt betalade eller skulle betala för den berörda produkten när den exporterades till unionen.

(20)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset görs på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset ska bli rättvis görs justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten.

(21)

Justeringar har således gjorts för transportkostnader, försäkringskostnader, hanterings- och förpackningskostnader, kreditkostnader och provisioner.

(22)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställs dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga tillverkaren i Indien på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(23)

På denna grundval fastställs den preliminära dumpningsmarginalen uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 22,8 % för Punjab Chemicals and Crop Protection Limited (PCCPL).

(24)

För att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på övriga exporterande tillverkare i Indien fastställdes samarbetsviljan genom att den exportvolym till unionen som rapporterats av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren jämfördes med statistik från Eurostat. Eftersom samarbetsviljan från Indien var låg, dvs. 38 %, anses det lämpligt att den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på övriga exportörer i Indien fastställs på grundval av den samarbetsvilliga tillverkarens mest dumpade transaktion.

(25)

På denna grundval fastställs den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 43,6 % av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(26)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import från Kina ska enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Nedan följer en vägledande sammanfattning av dessa kriterier:

(27)

En grupp av företag i Kina ansökte om marknadsekonomisk status och lämnade in ansökningsformulär om sådan status för de tre företag som tillverkar och saluför den berörda produkten. De tillhandahållna uppgifterna kontrollerades därefter av kommissionen på plats hos företagen i fråga.

(28)

Undersökningen avseende marknadsekonomisk status visade att ett av företagen inte uppfyllde kraven i kriterierna 1–3. Företaget kunde för det första inte visa att dess kostnader återspeglade marknadsvärden, på grund av betydande statligt finansiellt inflytande i form av t.ex. skattelättnader och räntefria lån som påverkade företagets kostnadsstruktur. För det andra fastställdes vid undersökningen avseende marknadsekonomisk status ett antal allvarliga brister och fel i företagets räkenskaper samt att dessa inte var föremål för revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer (IAS). För det tredje påvisades snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet vad gäller företagets rätt till markanvändning. Företaget hade nämligen erhållit ett bevis om rätt till markanvändning utan att uppfylla avtalsvillkoren eller erlägga hela köpesumman.

(29)

Vidare uppfyllde ett annat av företagen i gruppen inte kriterium 2, eftersom dess räkenskaper inte var föremål för självständig revision.

(30)

Kommissionen underrättade den berörda gruppen av företag och klaganden om resultaten av bedömningen avseende marknadsekonomisk status och gav dem möjlighet att inkomma med synpunkter. Även de kinesiska myndigheterna underrättades om resultaten. Inga synpunkter lämnades till kommissionen.

(31)

Mot bakgrund av det ovanstående drogs slutsatsen att två av företagen i gruppen inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status. I enlighet med unionens fasta praxis vid undersökning av om en grupp närstående företag uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status, fick hela gruppen avslag på ansökan om sådan status.

(32)

Som det anges ovan i skäl 6 hade båda de kinesiska samarbetsvilliga grupperna av företag ansökt om individuell behandling. Eftersom det konstaterades att båda grupperna uppfyllde samtliga kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen, beslutades det preliminärt att de skulle beviljas individuell behandling.

(33)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet på hemmamarknaden i ett jämförbart land.

(34)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att använda Indien som lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta. Inga synpunkter lämnades. Kommissionen anser i vart fall att Indien är ett lämpligt jämförbart land, eftersom marknaden i det enda andra tillverkningslandet utanför unionen, som är Japan, är en monopolmarknad som är stängd för konkurrens och där oxalsyra tillverkas med en unik metod som inte är jämförbar med den som används i Kina. I Indien använder tillverkarna däremot en tillverkningsmetod som är jämförbar med den som används i Kina och det råder konkurrens på hemmamarknaden.

(35)

De kinesiska företagen tillverkar och exporterar två slag av oxalsyra till unionen: oraffinerad och raffinerad. Raffinerad oxalsyra, som inte tillverkas i det jämförbara landet, tillverkas genom en process för rening av oraffinerad oxalsyra, som syftar till att avlägsna järn, klorider, spår av metaller och andra orenheter. Tilläggskostnaden för att tillverka raffinerad oxalsyra uppskattas till 12 % jämfört med tillverkningen av oraffinerad oxalsyra. Kommissionen ansåg det följaktligen lämpligt att fastställa ett normalvärde för båda slagen av oxalsyra.

(36)

När det gäller oraffinerad oxalsyra fastställdes normalvärdet på grundval av det normalvärde som fastställts för Indien i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. Normalvärdet för Indien fastställdes, som det anges ovan i skäl 18, på grundval av endast den lönsamma försäljningen. När det gäller raffinerad oxalsyra, som inte tillverkas i det jämförbara landet, konstruerades normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, på grundval av tillverkningskostnaderna för oraffinerad oxalsyra i det jämförbara landet. Tillverkningskostnaderna justerades med en höjning på 12 % för att beakta tilläggskostnaden för tillverkningen (se ovan skäl 35 plus försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(37)

Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten fastställdes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen genom att man adderade försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnader samt vinsten för försäljningen av oraffinerad oxalsyra på hemmamarknaden för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det jämförbara landet.

(38)

Eftersom båda grupperna beviljades individuell behandling, har exportpriset baserats på de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas av den första oberoende kunden i unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(39)

Båda de exporterande tillverkarna i Kina exporterade oxalsyra till unionen via närstående handlare, som gjorde ett påslag på det pris som betalades till tillverkarna. Detta påslag beaktas vid jämförelsen av exportpriset med det fastställda normalvärdet (se nedan skäl 42).

(40)

När det gäller oraffinerad oxalsyra, jämfördes exportpriset fritt fabrik med det normalvärde som fastställts för det jämförbara landet.

(41)

Exportpriset för raffinerad oxalsyra fritt fabrik jämfördes med det konstruerade normalvärdet (se ovan skäl 36).

(42)

För att jämförelsen mellan normalvärdet eller det konstruerade normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, gjordes lämpliga justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Framför allt gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i för provisioner till närstående handlare.

(43)

Det ska i detta sammanhang påpekas att kommissionen konstaterade att de närstående handlare via vilka de exporterande tillverkarna i Kina exporterade oxalsyra till EU inte kan betraktas som interna säljavdelningar, eftersom de även handlar med oxalsyra och andra kemiska produkter som kommer från icke-närstående leverantörer och är avsedda för export och/eller försäljning på hemmamarknaden. Följaktligen dras slutsatsen att dessa handlare fungerar ungefär som en agent som säljer mot provision. Handlarnas prispålägg har därför dragits ifrån för att en rättvis jämförelse ska kunna göras mellan exportpriset och normalvärdet. Justeringen har beräknats på grundval av vinsten för en icke-närstående handlare i EU och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för respektive handlare i Kina.

(44)

Dessutom gjordes justeringar för indirekta skatter, frakt, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader och kreditkostnader i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas.

(45)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av den ovan angivna jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och respektive företags vägda genomsnittliga exportpris till unionen för den berörda produkten.

(46)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(47)

För att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på övriga exporterande tillverkare i Kina fastställdes samarbetsviljan genom att den exportvolym till unionen som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämfördes med statistik från Eurostat.

(48)

Eftersom samarbetsviljan från Kina var låg, dvs. omkring 46 %, anses det lämpligt att den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på övriga exportörer i Kina baseras på de samarbetsvilliga exportörernas mest dumpade transaktion.

(49)

På denna grundval fastställs den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 52,2 % av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(50)

Klagomålet ingavs av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) såsom företrädare för Oxaquim SA (nedan kallat klaganden), en tillverkare av oxalsyra i unionen som svarade för en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden. En annan unionstillverkare, Clariant, invände inte mot att undersökningen inleddes, men beslutade att inte samarbeta. Det finns för närvarande inga andra tillverkare av den berörda produkten i unionen. De två tillverkarna Oxaquim SA och Clariant utgör alltså unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, och svarar för 100 % av tillverkningen i unionen. I det följande benämns de unionsindustrin.

(51)

Alla tillgängliga uppgifter om de båda tillverkarna Oxaquim SA och Clariant, däribland uppgifterna i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från klaganden före och efter det att undersökningen inleddes, användes för att fastställa unionens sammanlagda tillverkning. På grundval av detta beräknades det att unionens sammanlagda tillverkning uppgick till mellan 11 000 och 15 000 ton under skadeundersökningsperioden.

(52)

Det konstaterades att en av unionstillverkarna använde en del av sin tillverkade oxalsyra som insatsvara för tillverkning av oxalater (tetraoxalat, oxalatsalt och kaliumbioxalat). Denna oxalsyra överfördes helt enkelt inom samma företag (utan faktura). Denna företagsinterna användning kom inte ut på den öppna marknaden och var därför inte utsatt för direkt konkurrens från import av den berörda produkten. Tillverkningen för den öppna marknaden konstaterades däremot konkurrera direkt med importen av den berörda produkten.

(53)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrins situation, insamlades och analyserades uppgifter om all verksamhet som rör oxalsyra och därefter fastställdes huruvida tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden.

(54)

När det gäller följande ekonomiska indikatorer för unionsindustrin konstaterades att analysen och utvärderingen måste inrikta sig på situationen på den öppna marknaden: försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym, priser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(55)

När det gäller de övriga ekonomiska indikatorerna konstaterades det emellertid att dessa kan bedömas på ett rimligt sätt endast om hela verksamheten beaktas. Faktorer som tillverkning (för såväl den företagsinterna som den öppna marknaden), kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga beror på hela verksamheten, oavsett om produkterna säljs på den företagsintern eller den öppna marknaden.

(56)

Eftersom oxalsyra faller under ett KN-nummer som också innefattar andra produkter, var det inte möjligt att fastställa importvolymerna på grundval av Eurostats uppgifter. Förbrukningen fastställdes följaktligen på grundval av uppgifter om importvolymen som tillhandahölls av klaganden och korskontrollerades mot kontrollerade uppgifter från de exporterande tillverkarna i de berörda länderna samt unionsindustrins sammanlagda försäljningsvolym på unionsmarknaden.

(57)

Med hänsyn till det ringa antalet leverantörer och behovet att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen har förbrukningens utveckling under skadeundersökningsperioden indexerats.

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(58)

År 2008 ökade den totala förbrukningen i unionen kraftigt med 24 %, medan den under det följande året minskade med 50 % för att på nytt öka under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen på EU-marknaden med sammanlagt 5 %.

(59)

Kommissionen undersökte huruvida importen av oxalsyra från Kina och Indien borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(60)

När det gäller effekterna av importen från Kina och Indien visade undersökningen att dumpningsmarginalerna låg över den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen och att volymen dumpad import från dessa länder inte var försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen.

(61)

När det gäller villkoren för konkurrens mellan den dumpade importen från Kina och Indien, å ena sidan, och mellan den dumpade importen från Kina och Indien och den likadana produkten, å andra sidan, visade undersökningen att de var ungefär de samma. De importerade produkterna säljs nämligen genom samma kanaler och till liknande kategorier av kunder och konkurrerar således med varandra och med den oxalsyra som tillverkas i unionen.

(62)

Mot bakgrund av det ovanstående anses det preliminärt att samtliga kriterier i artikel 3.4 i grundförordningen är uppfyllda och att importen från Kina och Indien bör bedömas sammantaget.

(63)

Undersökningen visade att importen av oxalsyra från Kina och Indien utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Import från Kina och Indien

(64)

Importvolymen från de berörda länderna ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, medan den totala förbrukningen på EU-marknaden minskade med 5 % under samma period (se tabell 1 ovan). Såsom framgår av tabellen ovan ökade även marknadsandelen avsevärt, med 25 % från 2007 till 2008 och med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(65)

De genomsnittliga priserna för importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Priser på import från Kina och Indien

(66)

Importpriserna ökade med 36 % mellan 2007 och 2008, men föll 2009 tillbaka till ungefär samma prisnivå som 2007. Under undersökningsperioden ökade priserna på nytt med nästan 15 %. Priserna ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. Det är emellertid anmärkningsvärt att importpriserna minskade med 20 % från 2008 till undersökningsperioden, trots att priserna på de viktigaste insatsvarorna (kolkällor och energi) ökade under denna period.

(67)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i unionen och efter rabatter och avdrag, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för de samarbetsvilliga exportörerna i Kina och Indien till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, dvs. netto rabatter och vid behov justerade till cif-priset vid unionens gräns, vederbörligen justerat för tullklareringskostnader och kostnader som uppstår efter importen.

(68)

Jämförelsen visade att priset för den berörda dumpade produkten med ursprung i Kina och Indien som såldes i unionen under undersökningsperioden underskred unionsindustrins försäljningspriser med 16,9 %–34,6 %. Prisunderskridandet i kombination med en negativ prisutveckling på marknaden ledde till ett betydande prisfall.

(69)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden avseende unionsindustrins tillstånd från 2007 till undersökningsperiodens slut.

(70)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, löner och dumpningsmarginalernas storlek) bedömdes på nivån för unionsindustrin, medan de mikroekonomiska indikatorerna (lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, investeringar och produktionskostnader) grundade sig på kontrollerade uppgifter från den enda samarbetsvilliga unionstillverkaren som denna lämnat som svar på frågeformulären.

(71)

Med hänsyn till att uppgifterna för bedömning av skadan huvudsakligen kommer från en enda källa, har uppgifterna om unionsindustrin indexerats i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(72)

Tabellen ovan innehåller uppgifter om unionsindustrins produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande. Uppgifterna för 2007 och 2008 omfattar dessutom ytterligare en unionstillverkare, som upphörde med tillverkningen av oxalsyra 2008.

(73)

Som det framgår av tabellen ovan var unionsindustrins tillverkning relativt stabil 2007 och 2008, men minskade kraftigt 2009. Tillverkningen ökade under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade tillverkningen med sammanlagt 6 %.

(74)

På grund av att en unionstillverkare stängde sin produktionsanläggning 2008 föll unionsindustrins produktionskapacitet kraftigt, med 23 %, under 2008.

(75)

Kombinationen av dessa båda faktorer, dvs. ökad produktionsvolym och minskad produktionskapacitet, på grund av att den tredje unionstillverkaren lade ner sin produktionsenhet från och med 2008, innebar en kraftig ökning av kapacitetsutnyttjandet med 38 % under skadeundersökningsperioden.

(76)

Försäljningsvolymen för 2007 och 2008 innefattar försäljningen för den unionstillverkare som upphörde med tillverkningen 2008.

(77)

Medan förbrukningen i unionen minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden (se ovan skäl 58), så minskade under samma period unionsindustrins försäljningsvolym av den berörda produkten till oberoende kunder på unionsmarknaden med 14 %, vilket innebar en minskning av marknadsandelen med 9 %.

(78)

Om man ser på utvecklingen under skadeundersökningsperioden, var minskningen av unionsindustrins försäljningsvolym med 14 % mycket kraftigare än minskningen av förbrukningen i unionen som var 5 %. Unionsindustrins marknadsandel minskade således kraftigt med 9 procentenheter under samma period.

(79)

Antalet anställda föll med 4 % under skadeundersökningsperioden. Det bör påpekas att tillverkningen av oxalsyra inte är arbetsintensiv.

(80)

Under skadeundersökningsperioden ökade den totala produktiviteten per anställd med 11 %, när produktionen ökade samtidigt som antalet anställda minskade.

(81)

Under hela skadeundersökningsperioden minskade lönerna med 1 %. Lönerna ökade inledningsvis med 21 % mellan 2007 och 2008, men föll sedan fram till undersökningsperioden.

(82)

Dumpningsmarginalerna anges ovan i avsnittet om dumpning. Alla dumpningsmarginaler som har fastställts ligger betydligt över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och pris, kan de faktiska dumpningsmarginalernas inverkan inte anses vara försumbar.

(83)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser och produktionskostnad, lager, lönsamhet, kassflöde, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga och investeringar) omfattade endast klaganden, eftersom inga uppgifter erhållits från den andra tillverkaren i EU, såsom det anges ovan i skäl 70.

(84)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser fritt fabrik till icke-närstående kunder på unionsmarknaden steg med 31 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 8

Produktionskostnader

(85)

Undersökningen visade att den samarbetsvilliga unionstillverkarens genomsnittliga produktionskostnad hade varit relativt stabil under åren på grund av en kontinuerlig förbättring av tillverkningsprocessen, som uteslutande möjliggjorts genom betydande investeringar (se ovan tabellerna 9 och 11).

(86)

På grund av den berörda produktens egenskaper finns inga lager. Den berörda produkten torkar och hårdnar snabbt och tillverkas därför endast för omgående leverans.

(87)

Lönsamheten för den likadana produkten fastställdes genom att klagandens nettovinst före skatt av försäljning av den likadana produkten uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen.

(88)

Efter mycket kraftiga förluster 2007 gjorde klaganden en liten vinst 2008, men gjorde återigen en förlust 2009. Klaganden gjorde en liten vinst under undersökningsperioden, tack vare att vissa delar av produktionskostnaderna minskade, såsom det framgår ovan av tabell 8.

Tabell 10

Kassaflöde

(89)

Utvecklingen av kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, speglar i stor utsträckning lönsamhetsutvecklingen. Kassaflödet var negativt 2007, men trots en viss förbättring 2008 minskade det mellan 2008 och undersökningsperioden, vilket innebär att den samarbetsvilliga unionstillverkarens finansiella situation försvagades.

Tabell 11

Investeringar

(90)

Ovanstående tabell visar att klaganden ökade sina investeringar i den berörda produkten också när lönsamheten var låg. Investeringarna gjordes främst för att införa nya produktionsverktyg och produktionsprocesser i syfte att förbättra effektiviteten. Ökningen av investeringarna visar att industrin inte har haft svårigheter att skaffa kapital, vilket visar att industrin är fortsatt livskraftig.

(91)

Investeringarna ökade med 177 % under skadeundersökningsperioden.

(92)

Genom ökade investeringar för att förbättra produktionsprocesserna visade industrin, som är kapitalintensiv, att den fortfarande har kapitalanskaffningsförmåga. Förmågan att skaffa kapital hämmas emellertid av den fallande försäljningen och de ökade svårigheterna att generera ett kassaflöde.

Tabell 12

Räntabilitet

(93)

Trots ökade investeringar nådde räntabiliteten för den berörda produkten inte upp till den förväntade nivån. Även om det skedde en viss förbättring 2008 var räntabiliteten negativ under resten av skadeundersökningsperioden.

(94)

Industrins tillväxt är således begränsad och står uppenbart inte i proportion till de investeringar som gjorts under de senaste åren.

(95)

Undersökningen har visat att vissa skadeindikatorer uppvisar en positiv utveckling – tillverkningsvolymen ökade med 6 %, kapacitetsutnyttjandet ökade med 38 %, investeringarna ökade med 177 %, så att företaget kunde uppnå en relativ vinst (från en betydande förlust 2007 till en liten vinst under undersökningsperioden). Såsom visas ovan, skedde emellertid en avsevärd försämring när det gäller ett antal indikatorer för unionsindustrins ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden.

(96)

Efter nedläggningen av den ena unionstillverkarens anläggning minskade försäljningsvolymen med 14 %. Arbetskraften måste minskas med 4 % och produktionskapaciteten minskade med 23 %. Medan förbrukningen endast minskade med 5 %, minskade marknadsandelen med nästan 9 %. Lönsamheten var således svag, vilket påverkade räntabiliteten och kassaflödet negativt, särskilt mellan 2008 och undersökningsperioden. Lönsamhetsnivån förbättrades under skadeundersökningsperioden, men var fortsatt mycket låg under undersökningsperioden och är inte tillräcklig för att upprätthålla tillverkningen på medellång sikt.

(97)

Även om den totala tillverkningen ökade, förlorade unionsindustrin en betydande marknadsandel. Samtidigt ökade den dumpade importen från de berörda länderna betydligt.

(98)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(99)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen från de berörda länderna. Även andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana faktorer inte tillskrevs dumpad import.

(100)

Förbrukningen av oxalsyra i unionen minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden, medan den dumpade importen från de berörda länderna ökade med mer än 4 % under samma period. Mest ökade den dumpade importen mellan 2007 och 2008 när ökningen var 54 %. Marknadsandelen för importen från de berörda länderna ökade med 25 % mellan 2007 och 2008, vilket sammanföll med en minskning av unionsindustrins marknadsandel med 21 % under samma period.

(101)

Även om de genomsnittliga importpriserna steg med 16 % under skadeundersökningsperioden, underskred importpriserna den samarbetsvilliga unionstillverkarens priser med i genomsnitt 21,9 % under undersökningsperioden, och utövade således ett pristryck på unionsindustrin och hindrade den samarbetsvilliga unionstillverkaren från att höja priserna till mer lönsamma nivåer.

(102)

Det ska erinras om att unionsindustrins försäljningsvolymer minskade kraftigt (– 14 %). Minskningen av försäljningen var emellertid mycket större än minskningen av efterfrågan och innebar en minskning av marknadsandelen med 9 %. Samtidigt ökade de berörda ländernas marknadsandel med 10 %. Detta visar att unionsindustrins marknadsandel till stor del har övertagits av den dumpade importen från de berörda länderna.

(103)

Det fortsatta tryck som den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna utövade på unionsmarknaden anses ha gjort det omöjligt för unionsindustrin att anpassa sina försäljningspriser till de ökade råvaru- och energipriserna. Detta ledde till en förlust av marknadsandelar och en oförändrat svag lönsamhet för unionsindustrin.

(104)

Mot bakgrund av detta drogs preliminärt slutsatsen att den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från de berörda länderna hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation.

(105)

De andra faktorer som undersöktes när det gäller orsakssambandet var utvecklingen av efterfrågan på unionsmarknaden, råvarupriserna, unionsindustrins exportresultat, importen av den berörda produkten från andra länder, industrins företagsinterna användning av oxalsyra och den ekonomiska krisen.

(106)

Som det framgår av tabell 1 ovan ökade förbrukningen av oxalsyra i unionen först med 24 % 2008, men minskade med 39 % under följande år för att igen öka under undersökningsperioden. Sammantaget minskade förbrukningen på EU-marknaden med 5 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period förlorade unionsindustrin marknadsandelar.

(107)

Även om undersökningen visade att importen från de berörda länderna också påverkades av den minskade efterfrågan på unionsmarknaden 2009, ska det påpekas att exportörerna i de berörda länderna under skadeundersökningsperioden lyckades öka sin försäljningsvolym och marknadsandel genom det pristryck som den dumpade importen utövade på marknaden.

(108)

Preliminärt anses det därför att unionsindustrins försämrade ekonomiska situation främst beror på den kraftigt ökade dumpade importen från de berörda länderna och det prisunderskridande som utövades av exportörerna i de berörda länderna, och inte på en minskad förbrukning. Även om den svagare efterfrågan bidrog till skadan, kan detta inte bryta orsakssambandet mellan den väsentliga skada som lidits och den ökade dumpade importen.

(109)

Som det framgår av tabell 8 ovan var den genomsnittliga produktionskostnaden relativt stabil trots kraftigt ökade kostnader för den huvudsakliga råvaran (socker). Undersökningen visade att den samarbetsvilliga unionstillverkarens produktionskostnader inte följde prisutvecklingen för en av de huvudsakliga råvarorna vid oxalsyratillverkning. Inverkan av den kraftiga ökningen av de genomsnittliga sockerpriserna med 50 % under skadeundersökningsperioden dämpades genom den samarbetsvilliga unionstillverkarens investeringar för att förbättra tillverkningsprocesserna. Nettoeffekten var därför en minskning av produktionskostnaderna med 12 %. Som det framgår av tabell 7 ovan ökade försäljningspriset per enhet icke desto mindre med 31 % under skadeundersökningsperioden. Det konstaterades att exportörerna i de berörda länderna mötte samma ekonomiska villkor när det gäller prisutvecklingen på råvaror, eftersom importpriserna per enhet följde samma trend som den samarbetsvilliga unionstillverkarens försäljningspriser per enhet, om än på lägre nivåer.

(110)

I avsaknad av skadevållande dumpning kunde det ha förväntats att priserna med jämna mellanrum skulle ha anpassats för att spegla utvecklingen för de olika produktionskostnaderna. Detta var emellertid inte fallet. Den samarbetsvilliga unionstillverkaren lyckades inte uppnå de hållbara vinstmarginaler som är nödvändiga för denna kapitalintensiva tillverkning och kassaflödet minskade också.

(111)

Följaktligen anses det preliminärt att den dumpade importen från de berörda länderna, som underskred den samarbetsvilliga unionstillverkarens priser, pressade ned priserna på unionsmarknaden och hindrade den samarbetsvilliga unionstillverkaren från att höja sina försäljningspriser för att täcka kostnaderna eller nå en rimlig lönsamhet.

(112)

Eftersom råvarupriserna också påverkade exportörerna i de berörda länderna, drogs preliminärt slutsatsen att ökningen av råvarupriserna inte kunde ha haft någon inverkan på den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden.

(113)

Exportresultatet undersöktes också såsom en av de kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(114)

Analysen visade att den samarbetsvilliga unionstillverkarens exportförsäljning till icke-närstående parter stod för en stor del av försäljningen (omkring 30 %). Under skadeundersökningsperioden ökade den samarbetsvilliga unionstillverkarens exportvolym med 52 %, medan priset per enhet för exportförsäljningen minskade betydligt, i motsats till den samarbetsvilliga unionstillverkarens försäljningspris inom unionen, vilket ökade betydligt. Undersökningen visade att exporten var mycket viktig för att kunna upprätthålla ett högt kapacitetsutnyttjande och på så sätt täcka de höga fasta kostnaderna och kostnaderna för investeringar i maskiner. Priserna för exportförsäljningen var lägre än priserna på unionsmarknaden till följd av konkurrensen från lågprisoxalsyra på exportmarknaderna från exportörerna i de berörda länderna. Undersökningen visade att denna export gjorde det möjligt för den samarbetsvilliga unionstillverkaren att dämpa den skada som denne led på EU-marknaden och är därför inte sådan att den bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin har lidit.

(115)

Eftersom import från andra länder än de berörda länderna saknas, inverkade denna faktor inte på EU-marknaden.

(116)

Såsom anges ovan i skälen 52–55 begränsar sig den företagsinterna användningen till företagsinterna överföringar hos en unionstillverkare, där oxalsyra bearbetas till oxalater inom företaget. Vinsten från försäljning av oxalater är betydande och gjorde det möjligt för tillverkaren att fortsätta sin verksamhet trots förlusterna för oxalsyra. Denna faktor bidrar därför inte till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(117)

År 2009 halverades förbrukningen av oxalsyra i unionen jämfört med 2008 på grund av den ekonomiska krisen, vilket bidrog till minskade försäljningsvolymer (– 40 %) och ett minskat försäljningsvärde (– 45 %) för unionsindustrin. Genom att sänka priserna med omkring 5 % under denna period lyckades industrin emellertid öka sin marknadsandel (11 %) och på så sätt minimera de negativa verkningarna av krisen. Unionsindustrin lyckades de facto nå ett resultat nära noll 2009.

(118)

Även om den ekonomiska krisen 2008–2009 kan ha bidragit till unionsindustrins svaga resultat kan dess inverkan emellertid inte anses ha varit sådan att den bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin har lidit.

(119)

Ovanstående analys visar att de berörda ländernas försäljningsvolym och marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden. Det har dessutom konstaterats att denna import skedde till dumpade priser som betydligt understeg, med nästan 22 %, de priser som unionsindustrin tog ut på unionsmarknaden för den berörda produkten under undersökningsperioden.

(120)

Denna ökning av volymen och marknadsandelen för den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna uppnåddes trots en totalt sett minskad efterfrågan på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Den växande marknadsandelen för importen sammanföll med den negativa utvecklingen av marknadsandelen för unionsindustrin under samma period. Samtidigt observerades, som det framgått ovan, en negativ utveckling i fråga om de huvudsakliga indikatorerna för unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation.

(121)

Den minskade förbrukningen på unionsmarknaden 2009 påverkade unionsindustrins resultat negativt. Detta och övriga faktorer kan emellertid inte anses ha haft en sådan inverkan att de bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin har lidit.

(122)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(123)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(124)

Unionsindustrin utgörs av två tillverkare som har sin verksamhet i olika medlemsstater och direkt sysselsätter 30–50 personer inom tillverkning och försäljning av den likadana produkten.

(125)

En av de två unionstillverkarna motsatte sig inte inledandet av undersökningen, men lämnade inga ytterligare uppgifter och samarbetade inte i undersökningen.

(126)

Unionsindustrin har lidit väsentlig skada som vållats av den dumpade importen från de berörda länderna. Det erinras om att de flesta skadeindikatorerna uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. I synnerhet påverkades de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, i stor utsträckning. Om inga åtgärder vidtas anses det att återhämtningen inom oxalsyrasektorn inte kommer att vara tillräcklig för att unionsindustrin ska kunna återhämta sig ekonomiskt och att situationen kan komma att försämras ytterligare.

(127)

Införandet av åtgärder förväntas återställa effektiva och rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden, vilket gör det möjligt för unionsindustrin att anpassa priserna på oxalsyra så att de speglar produktionskostnaderna. Det kan förväntas att införandet av åtgärder gör det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, med en ytterligare positiv inverkan på dess ekonomiska situation och lönsamhet.

(128)

Därför drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder på import av oxalsyra med ursprung i Kina och Indien ligger i unionsindustrins intresse.

(129)

Svar på frågeformulär mottogs från åtta icke-närstående importörer. Tre av dessa importörer importerade endast små volymer av den berörda produkten och kunde överföra prishöjningen till sina kunder. En del av dem uppgav att de kanske kommer att ta bort produkten ur sortimentet om antidumpningstullar införs.

(130)

Den fjärde importören hävdade att dess kunder kan använda systemet för aktiv förädling för alla sina slutprodukter där oxalsyra använts i tillverkningsprocessen och som återexporteras till länder utanför EU. Införandet av antidumpningsåtgärder skulle därför inte ha någon betydande inverkan på denna importör.

(131)

Mot bakgrund av det ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder generellt sätt inte borde få någon betydande påverkan på importörerna. I allmänhet har importörerna mycket stora vinstmarginaler på oxalsyra och de förväntar sig att kunna överföra prishöjningarna till kunderna.

(132)

De samarbetsvilliga användarna stod för 22 % av unionens förbrukning av oxalsyra under undersökningsperioden. Undersökningen visade att en åtskillnad mellan användningsområdena för oraffinerad oxalsyra och raffinerad oxalsyra är relevant för att bedöma EU-intresset med avseende på användarna. Den samarbetsvilliga unionsindustrin tillverkar oraffinerad oxalsyra medan den icke-samarbetsvilliga tillverkaren i EU tillverkar raffinerad oxalsyra, som främst används inom sektorerna för läkemedel, livsmedel och utvinning av fint metallpulver.

(133)

Användarna av oraffinerad oxalsyra hävdade att införandet av åtgärderna skulle leda till en prisökning från den samarbetsvilliga unionsindustrin, som är den enda leverantören i EU. Användarna angav å andra sidan också att det inte är önskvärt att bli fullständigt beroende av utländsk import.

(134)

För användare som tillverkar rengörings- och blekningsprodukter utgör oxalsyra endast en liten del av insatsvarorna och de skulle troligtvis kunna överföra en prishöjning till följd av antidumpningstullar till kunderna, eller om möjligt ändra formeln för produkterna så att de kan använda ersättningsprodukter för oxalsyra.

(135)

För de användare som tillverkar poleringsprodukter står oxalsyran för en stor del av kostnaderna för insatsvaror och kan inte ersättas. På grund av konkurrensen från tillverkare utanför EU är det inte sannolikt att användarna kan överföra hela prishöjningen till sina kunder. De exporterar emellertid 95 % av sina produkter till länder utanför EU och skulle kunna begära återbetalning av tullar inom ramen för systemet för aktiv förädling.

(136)

För användare som använder oxalsyra för andra applikationer, såsom återvinning av metall från skrot, står oxalsyran för en stor del av de totala tillverkningskostnaderna för den slutprodukt som oxalsyra används till. Marknaden för slutprodukten är mycket föränderlig. Oxalsyran kan inte ersättas i tillverkningsprocessen. Den största återvinnaren av skrot i unionen erhåller för närvarande hela sitt behov av oxalsyra från unionstillverkarna. Vid införande av antidumpningstullar kan industrin välja i vilken utsträckning den vill höja priserna – om alls, i syfte att dra nytta av att tullar införts. Det är därför inte klart hur införandet av åtgärder kommer att inverka på denna användare. Mot bakgrund av att denna användare för närvarande har liten vinst på försäljningen av slutprodukten kommer varje prisökning att ha en negativ inverkan, om bolaget inte kan överföra prishöjningen.

(137)

Raffinerad oxalsyra används bland annat för tillverkning av pulver av vissa metaller. Oxalsyran står för en avsevärd del av de totala produktionskostnaderna. I denna process kan oxalsyran inte ersättas. Lönsamheten i denna sektor kan emellertid vara betydande. Eftersom årliga kontrakt är vanliga i denna sektor kommer det på kort sikt inte att vara lätt att överföra prishöjningar. Med tanke på att den lägsta föreslagna tullsatsen är 14,6 % och att vinsterna i sektorn är höga är det emellertid möjligt att på kort sikt absorbera eventuella prishöjningar.

(138)

En användare hävdade att tillverkningen av raffinerad oxalsyra inte var tillräcklig för att möta efterfrågan. Det har konstaterats att underskottet i unionen mellan produktionen och förbrukningen av raffinerad oxalsyra är omkring 1 000–2 000 ton/år. Eftersom den största delen av de slutprodukter där raffinerad oxalsyra används i tillverkningsprocessen exporteras, kan användarna hur som helst välja att använda sig av systemet för aktiv förädling.

(139)

Mot bakgrund av det ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder mot import av oxalsyra med ursprung i Kina och Indien.

(140)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(141)

Vid fastställandet av nivån på dessa åtgärder togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(142)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna bör göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Det anses att en vinst motsvarande 8 % av omsättningen kan uppnås om dumpad import inte förekommer och att denna vinstmarginal kan betraktas som en lämplig miniminivå som unionsindustrin kan förväntas uppnå om skadevållande dumpning inte förekommer.

(143)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 8 % lades till produktionskostnaden.

(144)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse, per produkttyp, mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina och Indien, vederbörligen justerat för importkostnader och tullar, och det icke-skadevållande priset för de produkttyper som unionsindustrin sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif för de typer som jämfördes.

(145)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och Indien och att de, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(146)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten i den aktuella undersökningen. De speglar därför den situation som under undersökningen konstaterats i fråga om dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i Kina och Indien och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning, däribland enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan ska omfattas av den tullsats som gäller ”övriga företag”.

(147)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(148)

För att säkra en korrekt tillämpning av antidumpningstullen ska tullsatsen för övriga företag inte bara tillämpas på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(149)

Följande dumpnings- och skademarginaler har fastställts:

(150)

Varje exporterande tillverkare av oxalsyra i Kina som inte ännu har gett sig till känna, eftersom den anser att den inte uppfyller kriterierna för vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling, men som anser att en särskild tullsats bör fastställas, uppmanas att ge sig till känna för Europeiska kommissionen inom tio dagar från dagen efter det att denna förordning har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (4).

(151)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(152)

Undersökningsresultaten i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför ett slutgiltigt avgörande.