1.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/1

(1)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 478/2010 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) infördes en preliminär antidumpningstull på import av högstyrkegarn av polyestrar (nedan kallat högstyrkegarn) med ursprung i Folkrepubliken Kina (”Kina”). Inga provisoriska åtgärder infördes mot import av högstyrkegarn med ursprung i Republiken Sydkorea (”Sydkorea”) och Taiwan.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 27 juli 2009 av European Man-made Fibres Association (CIRFS) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 60 %, av unionens totala produktion av högstyrkegarn av polyestrar.

(3)

Såsom anges i skäl 15 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 2005 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som begärde detta gavs tillfälle att bli hörda. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för de slutgiltiga slutsatserna. De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och när så var lämpligt ändrades de preliminära slutsatserna i enlighet med dessa.

(5)

Beträffande frågan om unionens intresse gjordes ytterligare kontrollbesök hos följande företag:

Användare i unionen:

(6)

En av de berörda parterna begärde att bli hörd och att förhörsombudet skulle ingripa. Denna begäran gjordes efter det preliminära meddelandet av uppgifter. Begäran om att bli hörd i förhörsombudets närvaro beviljades.

(7)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av högstyrkegarn med ursprung i Kina och att slutgiltigt ta ut av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(8)

Den berörda produkten är högstyrkegarn av polyestrar (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex, med ursprung i Kina, Sydkorea och Taiwan (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 5402 20 00.

(9)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en av parterna att kommissionen inte hade tagit ställning till att det garn som används för tillverkning av däck, en typ av garn med hög modul och liten krympning (s.k. High Modulus Low Shrinkage, HMLS), skiljer sig från andra typer av garn eftersom det kräver utförliga och kostsamma tekniska provningar innan det kan godkännas för de HMLS-specifikationer som krävs av inköpare. Samma part hävdade dessutom att det inte tydligt framgick vilka faktorer som låg till grund för det preliminära avgörandet att det handlade om en enda produkt. En annan part menade att HMLS och andra typer av garn har olika kostnadsstrukturer.

(10)

Som svar på dessa påståenden bör det för det första påpekas att den berörda produkten har en rad olika användningsområden, t.ex. däckförstärkning, grova vävnader, säkerhetsbälten, krockkuddar, rep, nät och en rad industritillämpningar. Det finns alltså ett stort antal olika användningsområden och följaktligen också många olika typer och specifikationer.

(11)

Vid fastställandet av att HMLS och andra typer av garn utgör en enda produkt var huvudkriterierna garnens grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Såsom förklaras i skäl 19 i förordningen om preliminär tull visade undersökningen att även om HMLS-garn har vissa särskiljande egenskaper jämfört med annat högstyrkegarn (t.ex. modul, krympning, draghållfasthet och utmattningshållfasthet), anses alla typer av den berörda produkten ha samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper. De anses därför utgöra en enda produkt.

(12)

När det gäller de påstådda skillnaderna i kostnadsstruktur bör det påpekas att detta i sig inte utgör ett avgörande kriterium vid bedömningen av om HMLS utgör en produkt som skiljer sig från övriga typer av högstyrkegarn. Skillnader i fråga om kostnader, priser och tillverkningsprocess motiverar inte i sig att en viss produkttyp, t.ex. högstyrkegarn, ska betraktas som en annan produkt om denna typ delar samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra produkttyper.

(13)

Det ansågs därför inte vara motiverat att utesluta HMLS från undersökningen och påståendena avvisades följaktligen.

(14)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande berörd produkt och likadan produkt, bekräftas slutsatserna i skälen 16–20 i förordningen om preliminär tull.

(15)

En exporterande tillverkare i Taiwan lade fram bevis som visade att priset på de viktigaste råvarorna, renad tereftalsyra och monoetenglukol, som tillverkaren köpte för att tillverka högstyrkegarn, hade varierat under undersökningsperioden. Det framkom särskilt att inköpspriserna hade sjunkit betydligt under i synnerhet fjärde kvartalet 2008. Tillverkaren menade att hänsyn måste tas till detta vid fastställandet av normalvärdena för att garantera en rättvis jämförelse med exportpriserna.

(16)

Slutsatserna i skäl 18 är resultatet av en mycket ingående analys av de uppgifter som lämnats av exportören och som kontrollerades i samband med kontrollbesöket. Det ansågs därför att det i detta fall var motiverat att ta hänsyn till variationerna i råvarupriser vid fastställandet av normalvärden för vissa delar av undersökningsperioden.

(17)

Inga andra synpunkter inkom på den metod som beskrivs i skälen 86 och 87 i förordningen om preliminär tull. Den metod som har använts för att fastställa normalvärden för de taiwanesiska exporterande tillverkarna kan således bekräftas.

(18)

Undersökningen visade att den taiwanesiska tillverkare som nämns i skäl 15 sålde större volymer av den berörda produkten till unionsmarknaden under första delen av undersökningsperioden då råvarupriserna var lägre. Detta undersökningsresultat bör även ses mot bakgrund av skäl 16.

(19)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportpriset bekräftas skäl 88 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Normalvärdet och exportpriset fastställdes på det sätt som beskrivs ovan. Det således fastställda normalvärdet för den nämnde tillverkaren och dess exportpris jämfördes för perioder som låg så nära varandra som möjligt för att ta hänsyn till skillnader som påverkar prisjämförbarheten. Detta är i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(21)

Inga andra synpunkter inkom på jämförelsen av normalvärde och exportpris för de taiwanesiska exporterande tillverkarna. Uppgifterna i skäl 89 i förordningen om preliminär tull kan därför bekräftas.

(22)

Det erinras om att det i skäl 92 i förordningen om preliminär tull fastställdes att den landsomfattande dumpningsmarginalen för Taiwan understeg miniminivån. Den slutgiltiga dumpningsmarginal som fastställts för den taiwanesiska tillverkare som nämns i skäl 15 understiger nu miniminivån. Det bekräftas därför att den landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalen för Taiwan understiger miniminivån.

(23)

Det erinras om att elva exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna. Dessa företag svarade för 100 % av den sammanlagda exporten av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. Ett urval bestående av tre exporterande tillverkare eller grupper av närstående företag valdes ut på grundval av största exportvolym för att fastställa dumpning i fråga om Kina. De tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet ansökte om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status), men bara en visade sig uppfylla kraven för detta.

(24)

Efter det att slutsatserna om marknadsekonomisk status hade meddelats inkom de två exporterande tillverkare som inte hade beviljats marknadsekonomisk status med synpunkter som sammanfattas nedan.

(25)

Den första exporterande tillverkaren lämnade synpunkter som rörde en begränsande klausul i företagets affärsverksamhet, problem som hade upptäckts i bokföringen och betalningen av vissa tillgångar såsom nyttjanderätten till mark.

(26)

Exportören medgav att det fanns en begränsande klausul i dess bolagsordning. Parten hävdade, men styrkte inte sitt påstående, att en sådan klausul inte längre hade någon rättslig inverkan på dess verksamhet. När det gäller problemen med bokföringen medgav företaget att bokföringen inte överensstämde med det reviderade bokslutet, men hävdade att skillnaderna var obetydliga och hade förklarats under undersökningen. Det bör klargöras att de problem som upptäcktes i detta företags bokföring och som ledde till att marknadsekonomisk status inte beviljades inte var obetydliga utan väsentliga, särskilt när det gäller bokföringen av vissa tillgångar och det faktum att vissa huvudböcker inte överensstämde med dokument som lades fram i samband med besöket på platsen.

(27)

Den andra exporterande tillverkaren lämnade synpunkter på framför allt slutsatserna om kapitaltillskott, en begränsande klausul i dess affärsverksamhet och förvärvandet av nyttjanderätten till mark.

(28)

När det gäller kapitaltillskottet upprepade exportören samma argument som i det preliminära skedet, dvs. att kapitalet hade tillförts i vederbörlig ordning. Parten hävdade att tekniskt kunnande är en särskild typ av kunskaper som inte behöver patenteras eller registreras och att kapitaltillskottet, även om det var in natura, därför var korrekt. När det gäller de sistnämnda frågorna upprepade parten att den begränsande klausulen inte är obligatorisk för företaget och att de investeringskrav som var knutna till förvärvet inte är snedvridningar utan beror på myndigheternas markexploateringspolitik.

(29)

Dessa argument hade emellertid redan framförts och avvisats i det preliminära skedet. Även om investeringskraven beror på myndigheternas markexploateringspolitik bedöms de inte vara förenliga med marknadsekonomisk status. Inga nya uppgifter lades fram som kunde föranleda en ändring av de preliminära slutsatserna i bedömningen av ansökan om marknadsekonomisk status i skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull.

(30)

På grundval av ovanstående bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 46–52 i förordningen om preliminär tull.

(31)

Som nämns i skäl 28 i förordningen om preliminär tull ansökte två exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet om en individuell dumpningsmarginal med stöd av artikel 17.3 i grundförordningen. Ansökningarna om individuell undersökning kunde emellertid prövas först efter införandet av provisoriska åtgärder.

(32)

Företagen skickade in formuläret om ansökan om marknadsekonomisk status inom den fastställda tidsfristen. Efter införandet av provisoriska åtgärder inhämtade och kontrollerade kommissionen alla uppgifter som lämnades i ansökningsformulären och alla andra uppgifter den ansåg nödvändiga på plats hos de berörda företagen:

(33)

Upplysningsvis är kriterierna för att bevilja marknadsekonomisk status i korthet följande:

(34)

För båda företagen finns det i registreringsdokumenten en begränsande klausul om fördelningen av försäljningen mellan exportmarknaden och den inhemska marknaden. För en exportör upptäcktes att bokföringen i flera avseenden var inkonsekvent och bristfällig, vilket ledde till slutsatsen att bokföringen inte var tydlig och inte hade upprättats och reviderats i enlighet med internationella redovisningsstandarder. Vissa snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet konstaterades som framför allt gällde köp av företagets nyttjanderätt till mark.

(35)

På grundval av detta drogs slutsatsen att inget av de två företagen kunde styrka att de uppfyllde alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen och att de därför inte kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(36)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för länder som omfattas av den artikeln, utom i fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen för att medges individuell behandling.

(37)

De två exporterande tillverkare som ansökte om individuell undersökning uppfyllde inte kriterierna för marknadsekonomisk status, men ansökte även om individuell behandling i händelse av att de inte skulle beviljas denna status.

(38)

Upplysningsvis är kriterierna för individuell behandling i korthet följande:

(39)

På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades att de två kinesiska exporterande tillverkarna, vilka inte ingick i urvalet, som ansökte om individuell undersökning uppfyllde alla krav i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling.

(40)

Såsom nämns i skälen 57–62 i förordningen om preliminär tull ansågs Förenta staterna inte vara ett lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina. Taiwan valdes i stället som lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet för Kina i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(41)

Efter införandet av provisoriska åtgärder föreslog några parter att Sydkorea i stället skulle användas som jämförbart land. De hävdade att Sydkorea var lämpligare än Taiwan eftersom sydkoreanska exporterande tillverkare också använder den nya enstegsproduktionstekniken, landet är mer jämförbart med Kina när det gäller slutprodukter, den sydkoreanska inhemska marknaden är stor och jämförbar med Kinas inhemska marknad och inget företag i Sydkorea har konstaterats bedriva dumpning.

(42)

När det gäller valet av jämförbart land granskades följande kriterier: om produktionsvolymen av slutprodukter i landet som inte är en marknadsekonomi var jämförbar med den i det potentiella jämförbara landet, om den inhemska försäljningen (transaktionerna) till icke-närstående kunder jämfört med exporten av den berörda produkten med ursprung i landet som inte är en marknadsekonomi var representativ, graden av konkurrens på det jämförbara landets inhemska marknad, om tillgången till råvaror och energi var jämförbar och om exportörerna i det potentiella jämförbara landet var villiga att samarbeta under undersökningen.

(43)

En ytterligare analys efter införandet av de provisoriska åtgärderna gjordes på grundval av alla uppgifter som fanns tillgängliga för att analysera de relevanta kriterierna. Analysen visade att det förvisso finns likheter mellan Sydkorea och Taiwan i fråga om vissa kriterier. Det framgick dock att Taiwan sammantaget var det lämpligaste jämförbara landet.

(44)

Analysen visade att Sydkorea och Taiwan när det gäller volymen av slutprodukter har en hög grad av jämförbarhet med tillverkarna i Kina och att den stora produktvolym som såldes på den inhemska marknaden i dessa båda länder kunde jämföras med exporten från Kina. Detta kriterium visade att jämförbarheten när det gäller volymer var något större för Sydkorea eftersom dess produktionsvolym är större än Taiwans.

(45)

Detta kriteriums betydelse bör emellertid inte skattas högre än andra kriterier såsom den inhemska försäljningens representativitet jämfört med exporten, tillgången till råvaror och graden av konkurrens i det jämförbara landet.

(46)

Det konstaterades att både Sydkorea och Taiwan hade ett stort antal representativa inhemska försäljningstransaktioner för vilka ett normalvärde inte skulle konstrueras, jämfört med exporten från Kina. De taiwanesiska exportörernas transaktioner konstaterades emellertid överlag vara mer representativa än de sydkoreanska exportörernas. Det skulle ha varit nödvändigt att konstruera ett normalvärde för en större volym och för fler typer av den berörda produkten om Sydkorea hade valts som jämförbart land.

(47)

När det gäller graden av konkurrens hävdade en av parterna att en taiwanesisk exporterande tillverkare hade en dominerande ställning på sin hemmamarknad och att även detta skulle göra det uteslutet att använda Taiwan som ett jämförbart land.

(48)

Ett stort antal tillverkare kan vara ett tecken på konkurrens i landet. Det måste emellertid också undersökas om tillverkarna i det jämförbara landet utsätts för en konkurrens som gör det möjligt för dem att göra en tillräcklig, men inte överdriven, vinst.

(49)

Det konstaterades att det finns fyra inhemska tillverkare i Sydkorea och att importen av högstyrkegarn kompletterar den inhemska marknaden. När det gäller Taiwan finns det två tillverkare och behoven på den inhemska marknaden tillgodoses även av externa källor. Undersökningen visade dock att trots att kostnaderna var lägre i Sydkorea var den inhemska prisnivån inte lägre än i Taiwan. Vinsterna på den sydkoreanska marknaden var i genomsnitt 18 % och för sydkoreanska tillverkare av högstyrkegarn uppgick vinsten till över 20 % på omsättningen av den berörda produkten. Detta är betydligt högre än i Taiwan där vinsterna låg på 5–9 %.

(50)

Det anses därför råda stark konkurrens i Taiwan och vinsterna är inte överdrivet stora.

(51)

När det gäller tillgången till råvaror är Sydkorea en av världens största tillverkare och exportörer av högstyrkegarn efter Thailand. Denna konkurrensfördel för de sydkoreanska tillverkarna kan i viss mån förklara varför råvarupriset i Sydkorea i genomsnitt var lägre än i Taiwan och Kina. Undersökningen visade att de flesta av de kontrollerade sydkoreanska företagen antingen köpte sina råvaror från närstående företag eller producerade dem själva. I Taiwan producerade däremot inget av de undersökta företagen sina egna råvaror utan köpte dem i första hand från närstående och icke-närstående företag, precis som i Kina.

(52)

Tillgängliga uppgifter och det faktum att de taiwanesiska exporterande tillverkarna har närstående tillverkare av högstyrkegarn i Kina tyder på att samma källor för råvaruförsörjning används inom grupperna för att uppnå stordriftsfördelar och få ett bättre pris. Förutsättningarna när det gäller tillgången till råvaror i Kina ansågs därför i hög grad likna dem i Taiwan.

(53)

På denna grundval ansågs Taiwan inte vara ett orimligt val, utan i detta fall tvärtom vara mer lämpligt. Taiwan bekräftas därför som jämförbart land.

(54)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande de normalvärden som fastställts för det företag som beviljats marknadsekonomisk status bekräftas skälen 64 och 65 i förordningen om preliminär tull.

(55)

Som nämns i skäl 15 visade en exportör i Taiwan att inköpspriset för de viktigaste råvaror som används i tillverkningen av högstyrkegarn hade varierat under undersökningsperioden och menade att hänsyn måste tas till detta vid fastställandet av normalvärdet. Detta krav ansågs välgrundat och normalvärdena för Taiwan, som är jämförbart land i detta ärende, reviderades följaktligen.

(56)

Såsom förklaras i skäl 68 i förordningen om preliminär tull gick all försäljning av den berörda produkten som gjordes av de tre närstående exporterande tillverkare som ingick i urvalet på unionens marknad direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes följaktligen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas. Exportförsäljningen för företag som har varit föremål för individuella undersökningar gick också direkt till icke-närstående kunder och därför fastställdes exportpriserna också för dessa företag med hjälp av denna metod, vilken beskrivs i skäl 68 i förordningen om preliminär tull.

(57)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportpriset bekräftas skäl 68 i förordningen om preliminär tull.

(58)

De reviderade normalvärdena för det jämförbara landet jämfördes med exportpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina. Som framgår av skäl 63 ledde detta till lägre slutgiltiga dumpningsmarginaler för de tre exporterande kinesiska tillverkare som ingick i urvalet.

(59)

Det bör noteras att den justering för indirekta skatter som nämns i skäl 69 i förordningen om preliminär tull utgör skillnaden mellan den mervärdesskatt som betalas på den inhemska försäljningen och den som betalas på exportförsäljningen, med hänsyn tagen till den återbetalning av mervärdesskatt som sker vid exportförsäljning. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ifrågasatte det sätt på vilket justeringen beräknades och hävdade att mervärdesskatteordningen för den specifika bearbetnings- och försäljningsverksamheten skulle beaktas vid fastställandet av det mervärdesskattebelopp som inte återbetalats.

(60)

Beträffande detta påstående bör det påpekas att justeringen gjordes på grundval av bestämmelserna i artikel 2.10 b i grundförordningen, enligt vilken normalvärdet ska justeras för importavgifter och indirekta skatter – en kategori där även mervärdesskatten ingår. På grundval av detta avvisades påståendet.

(61)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande jämförelsen som föranleder någon ändring av de preliminära slutsatserna bekräftas skäl 69 i förordningen om preliminär tull.

(62)

De reviderade genomsnittliga normalvärden som fastställts för Taiwan, som är jämförbart land, och jämförelsen med de kinesiska exporterande tillverkarnas exportpris ledde till att de slutgiltiga dumpningsmarginalerna blev lägre.

(63)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna för de kinesiska exporterande tillverkarna är följande:

(64)

För de företag som ansökte om individuell undersökning fastställdes följande slutgiltiga dumpningsmarginaler:

(65)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande normalvärdet, vilket förklaras i skälen 75–76 i förordningen om preliminär tull, bekräftas dessa slutsatser.

(66)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportpriset bekräftas skälen 77–78 i förordningen om preliminär tull.

(67)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande jämförelsen som föranleder någon ändring av de preliminära slutsatserna, bekräftas skälen 79–81 i förordningen om preliminär tull.

(68)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande dumpningsmarginalerna som föranleder någon ändring av de preliminära slutsatserna rörande Sydkorea, bekräftas skälen 82–85 i förordningen om preliminär tull.

(69)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande tillverkningen i unionen bekräftas skälen 94–96 i förordningen om preliminär tull.

(70)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande definitionen av unionsindustrin bekräftas skäl 97 i förordningen om preliminär tull.

(71)

Det erinras om att förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av Eurostats uppgifter om den sammanlagda importen och unionsindustrins sammanlagda försäljning på unionsmarknaden, däribland en uppskattning på grundval av uppgifter i klagomålet av försäljningsvolymen för de tillverkare som inte gett sig till känna.

Tabell 1

(72)

Totalt sett minskade unionens förbrukning med 7 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 20 % mellan 2005 och 2007, för att därefter minska med 27 % mellan 2007 och undersökningsperioden. Nedgången i förbrukningen under 2008 och undersökningsperioden berodde på en vikande efterfrågan, särskilt under andra halvåret 2008, till följd av den ekonomiska krisen.

(73)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande förbrukningen i unionen, bekräftas slutsatserna i skälen 98–100 i förordningen om preliminär tull.

(74)

Det erinras om att importen från Sydkorea och Taiwan inte bedömdes tillsammans med den dumpade importen från Kina, eftersom importen från både Sydkorea och Taiwan inte skedde till dumpade priser under undersökningsperioden, vilket konstateras i skälen 102 och 103 i förordningen om preliminär tull.

(75)

För att ta ställning till om importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget i samband med denna undersökning gjordes en individuell undersökning av importen från varje land i enlighet med villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen. Eftersom dumpningsmarginalen när det gäller importen från Sydkorea och Taiwan understeg miniminivån blev slutsatsen att importen från Sydkorea och Taiwan inte borde bedömas tillsammans med den dumpade importen från Kina. Till följd av denna slutsats gjordes en separat analys av importen från dessa länder i skälen 147–152 i förordningen om preliminär tull i enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen.

(76)

Det erinras om att det i det preliminära skedet konstaterades att en exporterande tillverkare i Kina inte dumpade sina produkter på unionsmarknaden. Denna tillverkares export togs därför inte med i analysen avseende den dumpade kinesiska importens utveckling på unionsmarknaden. Till följd av individuella undersökningar som genomfördes efter införandet av provisoriska åtgärder konstaterades att exporten från en annan exporterande tillverkare i Kina inte skedde till dumpade priser, vilket konstateras i skäl 64. Därför togs inte heller denna export med i analysen avseende den dumpade kinesiska importens utveckling på unionsmarknaden och inverkan på unionsindustrin. Uppgifterna om den dumpade importen från Kina revideras i enlighet med detta.

Tabell 2

(77)

Efter det att uppgifterna om den dumpade importen från Kina hade reviderats konstaterades att den hade ökat dramatiskt och mer än åttadubblats i fråga om volym under skadeundersökningsperioden, samtidigt som de genomsnittliga importpriserna hade sjunkit kraftigt med 45 %.

(78)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande prisunderskridande bekräftas den metod för fastställande av prisunderskridande som beskrivs i skälen 110 och 111 i förordningen om preliminär tull. Till följd av de individuella undersökningar som beviljades efter införandet av provisoriska åtgärder (se skäl 31) omprövades dock prisjämförelsen av likartade produkttyper. Denna omprövning bekräftade att den dumpade importen från Kina under undersökningsperioden underskred unionsindustrins priser med 24,1 %.

(79)

Det erinras om att eftersom importen från Sydkorea, Taiwan och två kinesiska företag inte skedde till dumpade priser skulle denna import inte bedömas tillsammans med den dumpade importen från Kina. Denna import ingick därför inte i analysen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin utan bedömdes för sig.

(80)

Såsom nämns i skäl 113 i förordningen om preliminär tull omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer för att bedöma unionsindustrins tillstånd från mars 2005 och fram till och med slutet av undersökningsperioden.

(81)

Det erinras om att skadebilden var tydlig i det preliminära skedet i och med att de flesta av skadeindikatorerna följde en sjunkande trend under skadeundersökningsperioden: produktionsvolym (– 36 %), försäljningsvolym (– 29 %), försäljningspriser (– 9 %) och marknadsandel (– 23 %). Dessutom sjönk även skadeindikatorerna som gäller unionsindustrins ekonomiska resultat dramatiskt, såsom lönsamhet (– 16,3 procentenheter) och kassaflöde (– 141 %), samtidigt som investeringarna minskade kraftigt (– 89 %).

(82)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, priser, lagerhållning, sysselsättning, löner, produktivitet och unionsindustrins finansiella resultatindikatorer, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 114–126 i förordningen om preliminär tull.

(83)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande unionsindustrins ekonomiska situation bekräftas slutsatsen i skälen 127–130 i förordningen om preliminär tull att unionsindustrin led väsentlig skada.

(84)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen granskades huruvida den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Kina vållade unionsindustrin skada i sådan grad att den kan anses vara väsentlig. Andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt skadade unionsindustrin samtidigt med denna, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(85)

Volymen av den dumpade importen från Kina ökade dramatiskt under skadeundersökningsperioden. Efter den revidering av uppgifterna om den dumpade importen med ursprung i Kina som beskrivs i skäl 76 mer än åttadubblades den dumpade importen från Kina i fråga om volym mellan 2005 och undersökningsperioden, vilket ledde till att dess marknadsandel växte med omkring 16 procentenheter. Under samma period minskade förbrukningen i unionen med 7 %.

(86)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym betydligt med 29 % och den förlorade följaktligen marknadsandelar, från 51,1 % till 39,2 %, dvs. nästan 12 procentenheter. Under perioden mellan 2008 och undersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel med 2 procentenheter, medan den dumpade kinesiska importens marknadsandel ökade, trots en vikande efterfrågan på unionsmarknaden.

(87)

När det gäller priserna på den dumpade importen sjönk dessa efter den revidering av uppgifterna som beskrivs i skäl 76 med 45 % under skadeundersökningsperioden och underskred kraftigt de priser som togs ut av unionsindustrin på unionsmarknaden. unionsindustrin kunde därför inte höja sina priser för att täcka de högre råvarupriserna. Detta ledde till att unionsindustrins lönsamhet på unionsmarknaden minskade från en vinst på 3 % under 2005 till en förlust på 13,3 % under undersökningsperioden (se skäl 81).

(88)

Undersökningen visade också att den ökade volymen lågprisimport från Kina hade en negativ inverkan på marknaden i stort genom att priserna pressades ned. Den fortsatta pressen på unionsmarknaden gjorde det omöjligt för unionsindustrin att anpassa sina försäljningspriser till de högre råvarukostnaderna, framför allt under 2008, när råvarupriserna var som högst. Detta är en förklaring till unionsindustrins förlust av marknadsandelar och lönsamhet.

(89)

Mot bakgrund av detta och eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande den dumpade importens inverkan kan det bekräftas att den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från Kina hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation.

(90)

När det gäller inverkan av den import från Kina som inte var dumpad erinras om att två kinesiska exporterande tillverkare konstaterades inte dumpa högstyrkegarn på unionsmarknaden. Det kan visserligen inte uteslutas att denna import i viss mån kan ha bidragit till den skada som åsamkats unionsindustrin, men med tanke på volymen och framför allt priserna – som i genomsnitt var högre än priserna på den dumpade importen – anses inverkan av denna icke-dumpade import inte vara sådan att det bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som åsamkats unionsindustrin.

(91)

Det erinras om att även andra faktorer granskades i analysen av orsakssamband, nämligen utvecklingen av efterfrågan på unionsmarknaden, råvaruprisutvecklingen, unionsindustrins tillverkning för egna behov, unionsindustrins exportresultat, importen från andra länder, däribland Sydkorea och Taiwan, och resultaten för andra tillverkare i unionen.

(92)

En av parterna hävdade att analysen av orsakssambandet inte bevisade att den skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen inte tillskrevs importen från Kina. Parten hävdade särskilt att faktorer som efterfrågeutvecklingen och högre råvarupriser bidrog till den skada som åsamkats unionsindustrin, men inte hade beaktats i analysen av orsakssambandet.

(93)

När det gäller efterfrågeutvecklingen erinras om att importen från Kina lyckades få en större marknadsandel även i ett läge där förbrukningen sjönk. Beträffande råvaruprisernas uppgång medges att råvarupriserna steg under första hälften av undersökningsperioden, vilket konstateras i skäl 139 i förordningen om preliminär tull. Priserna sjönk emellertid under andra hälften av undersökningsperioden. Dessa fluktuationer i råvarupriserna påverkade alla ekonomiska aktörer. Utan prispressen från den dumpade lågprisimporten från Kina kunde unionsindustrin dessutom ha förväntats kunna anpassa sina försäljningspriser till råvaruprisutvecklingen. Skälen 138–140 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför och detta argument avvisades.

(94)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på unionsindustrins tillverkning för egna behov eller exportresultat bekräftas skälen 141–143 i förordningen om preliminär tull.

(95)

Vissa parter hävdade också att tillverkarna i unionen inte kunde höja sina priser för att spegla de nya råvarupriskostnaderna på grund av den dumpade lågprisimporten från Sydkorea och Taiwan.

(96)

I detta sammanhang bör det för det första påpekas att priserna på importen från Sydkorea och Taiwan var högre än de genomsnittliga priserna på importen från Kina under hela skadeundersökningsperioden. För det andra sjönk importvolymerna avsevärt mellan 2007 och slutet av undersökningsperioden. Volymen av och priserna på denna import anses därför inte ha kunnat vara huvudorsaken till den väsentliga skada som åsamkats unionsindustrin och kan därmed inte bryta orsakssambandet mellan unionsindustrins skada och den dumpade importen från Kina. Detta argument avvisades därför.

(97)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande importen från tredjeländer, däribland Sydkorea och Taiwan, bekräftas skälen 144–152 i förordningen om preliminär tull.

(98)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande andra tillverkare i unionen bekräftas skälen 153 och 154 i förordningen om preliminär tull.

(99)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en av parterna att unionsindustrins försämrade lönsamhet bör tillskrivas det faktum att den så kallade tvåstegsproduktionstekniken utgör en så stor andel av unionsindustrins produktionskapacitet och att unionsindustrin påstås dröja med att införa den moderna så kallade enstegsproduktionstekniken.

(100)

Det bör påpekas att de produkttyper som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i Kina och av unionsindustrin i stort sett överlappar varandra. Unionsindustrin använder den så kallade tvåstegsproduktionstekniken eftersom den gör det möjligt att tillverka särskilda produkttyper som normalt säljs till ett högre pris på marknaden. Som förklaras i skälen 85–89 påverkade den dumpade lågprisimporten av högstyrkegarn från Kina hela unionsmarknaden genom att det uppstod ett pristryck.

(101)

Förekomsten av två olika produktionsprocesser anses därför inte i sig ha haft en väsentlig inverkan på vinstmarginalerna, i synnerhet med tanke på det pristryck som den dumpade importen från Kina gav upphov till. Ingen styrkt bevisning har heller lagts fram till stöd för påståendet att unionsindustrin åsamkades väsentlig skada på grund av bristen på modernare teknik. Detta argument avvisades därför.

(102)

Mot denna bakgrund och eftersom det inte inkommit några andra synpunkter konstateras att den dumpade importen från Kina åsamkade unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen bekräftas skälen 155–158 i förordningen om preliminär tull.

(103)

Analysen av unionens intresse har anpassats för att ta hänsyn till att dumpningsmarginalerna reviderades till följd av synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter och de individuella undersökningar som genomfördes efter införandet av provisoriska åtgärder. Med tanke på den stora samarbetsviljan skulle merparten av importen följaktligen påföras en tull på omkring 5 %, såsom nämns i skäl 63.

(104)

Det erinras om att unionsindustrin utgörs av fyra tillverkare som är belägna i olika medlemsstater och som direkt sysselsätter över 1 300 personer i verksamhet med anknytning till högstyrkegarn. Samtliga skadeindikatorer, i synnerhet de som rör unionsindustrins ekonomiska resultat, följde en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Även sysselsättningen sjönk betydligt, med 23 %, vilket motsvarar en minskning med omkring 400 heltidsekvivalenter under skadeundersökningsperioden.

(105)

Efter införandet av provisoriska åtgärder har unionsindustrin hävdat att fabriker som inte hade haft någon verksamhet på grund av den dumpade importen på senare tid har satt igång verksamheten igen. Detta visar att redan de provisoriska åtgärderna har haft en positiv inverkan på unionsindustrin.

(106)

Införandet av slutgiltiga antidumpningstullar på import med ursprung i Kina förväntas få ytterligare positiva effekter på unionsindustrins ekonomiska situation och göra det möjligt för den att återvinna åtminstone en del av sin förlorade marknadsandel.

(107)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande unionsindustrins intresse bekräftas skälen 160–163 i förordningen om preliminär tull.

(108)

Vissa parter hävdade att analysen av åtgärdernas inverkan på importörer inte tog hänsyn till att det är svårt att snabbt byta leverantör av högstyrkegarn. I detta avseende medges att det kan ta viss tid att byta försörjningskälla beroende på slutligt användningsområde. Det kommer emellertid att finnas andra källor tillgängliga, däribland import från Sydkorea och Taiwan, liksom import från de två kinesiska exporterande tillverkare som nämns i skälen 63 och 64 och som inte kommer att omfattas av antidumpningstullar. Detta argument avvisades därför och den preliminära slutsatsen om att åtgärderna inte skulle få en betydande negativ inverkan på importörerna bekräftas.

(109)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftas skälen 164 och 165 i förordningen om preliminär tull.

(110)

Användarna av högstyrkegarn visade ett starkt intresse för detta ärende. Av de 68 användare som kontaktades samarbetade 33 i undersökningen. Undersökningen visade att 24 av de 33 samarbetsvilliga användarna köpte högstyrkegarn från Kina. Av denna import kom 12 % från företag som inte hade dumpat sina priser.

(111)

I det preliminära skedet gjordes analysen av åtgärdernas inverkan på användarna genom att användarna delades in i fyra separata sektorer (däcktillverkning, fordonstillämpningar, reptillverkning och industritillämpningar). Innan de provisoriska åtgärderna infördes kontrollerades fyra användare (två inom däcksektorn, en inom fordonssektorn och en inom industritillämpningssektorn). Efter införandet av provisoriska åtgärder gjordes en ytterligare undersökning av i vilken mån varje sektor skulle påverkas av åtgärderna. Ytterligare kontrollbesök genomfördes därför hos sju användare såsom nämns i skäl 5. Av de totalt elva användare som kontrollerades var fem små och medelstora företag. På grundval av de kontrollerade uppgifterna reviderades åtgärdernas uppskattade inverkan på användarnas vinstmarginaler så att hänsyn även togs till den reviderade tullnivån och det faktum att ytterligare en kinesisk exporterande tillverkare konstaterats inte ha dumpat sina priser.

(112)

När det gäller de användare som är verksamma inom däcksektorn mottogs totalt fyra svar på frågeformuläret från däcktillverkare. Av dessa kontrollerades två före införandet av provisoriska åtgärder och en efter införandet av provisoriska åtgärder. Tillgängliga uppgifter för denna sektor visar att andelen högstyrkegarn i förhållande till produktionskostnaderna är relativt begränsad och i genomsnitt mindre än 1 %. Bara en av de samarbetsvilliga användarna importerade den berörda produkten från Kina. Hela denna import kom dock från ett företag i Kina som konstaterats inte dumpa sina priser. Det kan därför konstateras att tillgängliga uppgifter visar att däckindustrin inte kommer att påverkas av de föreslagna åtgärderna.

(113)

När det gäller användare inom fordonssektorn (främst tillverkare av säkerhetsbälten och krockkuddar), som svarade för 5 % av den totala importen av högstyrkegarn från Kina under undersökningsperioden, mottogs sammanlagt sex svar på frågeformulären. Två företag kontrollerades, ett före och ett efter införandet av provisoriska åtgärder. Andelen kinesiskt högstyrkegarn som används inom fordonssektorn reviderades efter kontrollbesök till 15 %. Kontrollbesöken visade också att den verksamhet där högstyrkegarn används totalt sett svarade för mer än 30 % av den totala omsättningen för de samarbetsvilliga företagen, i stället för de 4 % som fastställdes i det preliminära skedet. Den genomsnittliga vinsten inom denna sektor på produkter som tillverkas med högstyrkegarn bekräftas ligga på omkring 3 %. På grundval av detta dras slutsatsen att eventuella åtgärder inte allvarligt skulle påverka fordonsindustrin, eftersom den fortfarande skulle vara lönsam och dessutom inte har Kina som huvudsaklig försörjningskälla.

(114)

När det gäller användare inom reptillverkningssektorn mottogs totalt tre svar på frågeformulären och ett företag kontrollerades efter införandet av provisoriska åtgärder. Alla samarbetsvilliga företag inom denna sektor var små och medelstora företag och svarade för mindre än 1 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden. Andelen verksamhet i vilken högstyrkegarn används bekräftas utgöra omkring 18 % av den totala verksamheten. Den genomsnittliga vinstmarginalen i den sektor som använder högstyrkegarn fastställdes preliminärt till omkring 8 %. Efter kontrollbesök och den senare korrigeringen av de uppgifter som lämnats i frågeformulären reviderades denna sektors vinstmarginal till – 0,4 %. Undersökningen visade att huvuddelen av importen (71 %) under undersökningsperioden kom från Kina, medan 22 % kom från Sydkorea. Med tanke på den reviderade tullnivån bör inverkan på företag i denna sektor, om de fortsätter att köpa högstyrkegarn från Kina, bli begränsad. Det finns dessutom flera alternativa försörjningskällor.

(115)

När det gäller användare inom sektorn för industritillämpningar mottogs totalt 20 svar på frågeformulären från användare som svarade för 21 % av den totala importen från Kina. Fem företag kontrollerades, ett före införandet av provisoriska åtgärder och fyra efter införandet av provisoriska åtgärder. På grundval av de uppgifter som blev tillgängliga för denna sektor efter kontrollbesöken reviderades den andel av verksamheten som använder högstyrkegarn till 54 % av den totala verksamheten. Undersökningen visade att dessa användare främst köpte högstyrkegarn från Kina (42 %) och Sydkorea (24 %), medan 29 % köptes från leverantörer i unionen och tredjeländer. De uppgifter som samlades in under de kontrollbesök som gjordes efter införandet av provisoriska åtgärder ledde till en justering av den genomsnittliga vinstmarginalen inom denna sektor, vilken fastställs till 17 %. De insamlade uppgifterna visar emellertid att den genomsnittliga vinstmarginal som fastställts för hela sektorn inte är representativ för situationen för små och medelstora företag, som i genomsnitt hade en negativ vinstmarginal på – 1,9 procent under undersökningsperioden. I det värsta scenariot, dvs. om dessa små och medelstora företag skulle köpa från kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder och inte byta försörjningskälla, skulle deras lönsamhet sjunka från – 1,9 % till – 3,3 % till följd av införandet av slutgiltiga åtgärder. Detta skulle vara en följd av att de köper högstyrkegarn från Kina i högre grad än de stora företagen, som skulle fortsätta att ha en hög lönsamhet. Dessa små och medelstora företag förväntas dock kunna flytta över åtminstone en del av sina inköp till leverantörer som inte omfattas av åtgärder.

(116)

Vissa användare hävdade att antidumpningsåtgärdernas negativa inverkan på deras lönsamhet hade underskattats i den preliminära analysen av unionens intresse. De hävdade också att det skulle vara svårt för dem att vältra över kostnadsökningen på sina kunder och ifrågasatte att det var möjligt att hitta alternativa försörjningskällor. Vissa parter ifrågasatte också unionstillverkarnas kapacitet att tillhandahålla de efterfrågade produkterna. Åtgärdernas negativa inverkan på senare led i förädlingskedjan och därmed på sysselsättningen i unionen togs upp.

(117)

När det gäller argumentet om lönsamhet visade analysen på grundval av reviderade uppgifter till följd av de kontrollbesök som genomfördes efter införandet av provisoriska åtgärder mycket riktigt att en del av reptillverkningsbranschen och sektorn för industritillämpningar skulle påverkas negativt av åtgärderna, om användare som köper från kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder fortsätter att göra detta och inte byter försörjningskälla. Denna inverkan skulle dock förmodligen vara begränsad med tanke på den sänkta tullnivån och att det finns alternativa försörjningskällor.

(118)

När det gäller argumentet att det inte skulle vara möjligt för användare att vältra över kostnadsökningen på sina kunder visade undersökningen att det i vissa branscher förvisso kan vara svårt att höja priserna. Det erinras emellertid om att de kinesiska exporterande tillverkarnas stora samarbetsvilja innebär att merparten av importen från Kina skulle påföras en tull på omkring 5 %, såsom nämns i skäl 103. Användare förväntas därför kunna övervältra åtminstone en del av kostnadsökningen på sina kunder, och även utan prishöjningar beräknas effekten på deras lönsamhet bli relativt begränsad.

(119)

När det gäller argumentet att unionsindustrin inte skulle kunna tillhandahålla de efterfrågade produkterna om det införs antidumpningsåtgärder, visade undersökningen att det ibland hade förekommit viss oregelbundenhet i tidigare leveranser från unionstillverkare till vissa användare. Undersökningen tydde emellertid inte på att denna oregelbundenhet förekom kontinuerligt. När det gäller den påstådda svårigheten att byta försörjningskälla framkom det i samband med kontrollbesöken mycket riktigt att ett nytt högstyrkegarn för att kunna användas i tillverkningen i stor skala måste genomgå en rad tester i syfte att kontrollera att det både är kompatibelt med maskinerna och uppfyller kvalitetskraven för slutprodukterna. Hur långvarig denna testprocess är beror på slutproduktens användningsområde. Det medges därför att det för vissa användare kan vara en lång och kostsam process att byta leverantör, om än i varierande grad beroende på vilka produkter de tillverkar. Kontrollbesöken visade emellertid att vissa företag försöker följa en strategi som innebär att de skaffar sig flera leverantörer för att undvika att bli beroende av en enda källa.

(120)

Vissa parter framhöll också situationen för små och medelstora företag och hävdade att det är svårt för sådana företag att köpa råvaror eftersom de inte uppnår de minimikvantiteter som tillverkare kräver. Det bör i detta avseende påpekas att svårigheter som rör krav på minimikvantiteter tycks vara ett redan befintligt mönster i affärsverksamhet oavsett om åtgärder införs eller ej. Införandet av tullar anses inte i sig påverka redan etablerade affärsmönster bland de ekonomiska aktörerna. Dessa argument ansågs därför inte ha någon grund.

(121)

Vissa berörda parter hävdade slutligen att unionsindustrin inte skulle vara en tillförlitlig källa eftersom den inte har ett komplett produktsortiment och produkterna är av lägre kvalitet och kostar mer. Det bör i detta avseende påpekas att även om unionstillverkarna inte kan tillhandahålla hela det utbud av produkter som efterfrågas finns det alternativa försörjningskällor som bör göra det möjligt att uppnå ett komplett produktsortiment. Den relativt låga tullnivån bör dessutom inte hindra användare från att komplettera sitt produktsortiment genom att fortsätta att även importera från Kina. Det faktum att fabriker nyligen har satt igång sin verksamhet på nytt, vilket nämns ovan, bör dessutom stilla denna oro eftersom det gör det möjligt att avsätta en större kapacitet för tillverkning av ett större antal produkter. Detta argument avvisades därför.

(122)

När det gäller påståendet om åtgärdernas effekt på senare led i förädlingskedjan, och därmed också på sysselsättningen i unionen, anses denna inverkan mot bakgrund av ovanstående vara försumbar.

(123)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningstullar mot importen av högstyrkegarn med ursprung i Kina.

(124)

Eftersom det inte inkommit några underbyggda synpunkter som föranleder någon ändring av slutsatsen om nivån för undanröjande av skada, bekräftas skälen 179–183 i förordningen om preliminär tull.

(125)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att slutgiltiga antidumpningsåtgärder bör införas på import av högstyrkegarn med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna. Alla tullsatser bör därför fastställas till den nivå på dumpningsmarginalerna som konstaterats.

(126)

Eftersom de dumpningsmarginaler som har fastställts för Sydkorea och Taiwan understiger miniminivån införs inga slutgiltiga antidumpningstullar på import med ursprung i Sydkorea och Taiwan.

(127)

Följande antidumpningstullar föreslås:

(128)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. Därför speglar de den situation som konstaterats under undersökningen i fråga om dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i Kina som har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i denna förordnings artikeldel, inbegripet juridiska personer som är de uttryckligen omnämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser, utan ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på övriga företag.

(129)

Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller den tillverkning och försäljning på hemmamarknaden eller på export som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är motiverat kommer förordningen i sådana fall att ändras genom att förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser uppdateras.

(130)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka det avsågs att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Parternas synpunkter togs i beaktande, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa synpunkter.

(131)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exportörer och de samarbetande företag som inte ingick i urvalet (se förteckningen i bilagan till denna förordning), bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på eventuella nya exportörer som annars skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom artikel 11.4 inte är tillämplig när ett stickprovsförfarande har använts.

(132)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som fastställts och omfattningen av den skada som unionsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

(133)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten beträffande import med ursprung i Sydkorea och Taiwan ska förfarandet när det gäller dessa två länder avslutas.

—

inte exporterade de produkter som avses i artikel 1.1 till unionen under undersökningsperioden (1 juli 2008–30 juni 2009),

—

inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Folkrepubliken Kina som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning,

—

faktiskt exporterade den berörda produkten till unionen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna, eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen,