17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/1

(1)

Den 10 mars 2009 granskade rådet Bulgariens uppdaterade konvergensprogram för perioden 2008–2011 (2).

(2)

Bulgarien har under en lång rad år haft en stark ekonomisk tillväxt på över 6 % i genomsnitt, tillsammans med allt större makroekonomiska obalanser, t.ex. betydande underskott i bytesbalansen och inflation. Inom ramen för sedelfondssystemet skärptes valuta- och kreditvillkoren under 2008 på grund av högre risk för landet och en fortsatt appreciering av den reala effektiva växelkursen. I takt med att de negativa verkningarna av den globala ekonomiska avmattningen och finanskrisen blir tydliga kommer BNP-tillväxten att minska dramatiskt och ligga kvar långt under potentialen under 2009–2010, vilket leder till ett tryck på skatteintäkterna. Bulgarien står därmed inför utmaningen att upprätthålla tillväxten i en allvarlig och utdragen global konjunkturnedgång och samtidigt åtgärda existerande markoekonomiska obalanser genom att upprätthålla en stram finanspolitik och inkomstpolitik. Mot denna bakgrund syftar de politiska åtgärderna i programmet till att stärka ekonomins återhämtningsförmåga. Trots ett gott utgångsläge, såsom framgår av den låga offentliga skuldkvoten och stora överskott i de offentliga finanserna, har den höga inflationen och det stora underskottet i bytesbalansen hindrat regeringen från att anta ett finanspolitiskt stimulanspaket för att stimulera den inhemska efterfrågan. På längre sikt kommer Bulgarien att behöva förbättra de offentliga finansernas kvalitet, samtidigt som man har en snabbt åldrande befolkning och försämrad demografisk struktur.

(3)

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario beräknas den reala BNP-tillväxten avta från 6,5 % under 2008 till 4,7 % under 2009 och uppgå till i genomsnitt 5,5 % under den återstående programperioden. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter (3) verkar scenariot baseras på tydligt optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och därefter. Detta avspeglar den höga inhemska efterfrågan, särskilt de ökade investeringarna, och den ökande reala exporten under hela programperioden, vilket inte är förenligt med den ekonomiska avmattningen i både inflödet av utländska direktinvesteringar och världshandeln. På grund av den betydligt högre importtillväxt som antas i programmet, i linje med den inhemska efterfrågan, skulle dock underskottet i bytesbalansen endast minska gradvis under 2009-2011. Baserat på antagandet om en lindringare nedgång kommer enligt programmet inflationen 2009 att vara relativt hög, vilket tyder på att framstegen mot nominell konvergens är begränsade. Inflationsprognoserna för 2010–2011 tycks realistiska.

(4)

(5)

(6)

(7)

Programmets utfall är förenat med betydande risker på nedåtsidan. Den viktigaste risken är kopplad till det underliggande makroekonomiska scenariot, som bygger på klart optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och 2010. På intäktssidan är riskerna för de offentliga finanserna större 2009–2010 än tidigare år och förbundna med en skarpare nedgång i och omfördelning av den ekonomiska tillväxtens sammansättning mot en tillväxt som är mindre intäktsintensiv. Med tanke på den väntade ekonomiska avmattningen och trycket på att satsa mer på efterfrågeökande utgifter kan det visa sig svårt att under 2009 kontrollera utgiftsökningen genom bestämmelsen om 90-procentigt genomförande av budgeten.

(8)

Eftersom det saknas långsiktiga beräkningar av de åldersrelaterade utgifterna utifrån de gemensamma makroekonomiska antaganden som utarbetats av kommittén för ekonomisk politik och kommissionen, är det inte möjligt att bedöma effekterna av befolkningens åldrande i Bulgarien på ett jämförbart och vederhäftigt sätt, så som för närvarande sker för de andra 25 tidigare anslutna medlemsstaterna. Situationen för de offentliga finanserna 2008, med ett stort strukturellt överskott, bidrar väsentligt till en skuldminskning, innan åldrandets långsiktiga effekter beaktas. Att behålla stora primära överskott på medellång sikt skulle bidra till att begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet, vilka i dagsläget ligger på en låg nivå.

(9)

Bulgariens budgetram har under tidigare år visat sig effektiv genom att uppfylla budgetmålen, vilket dock skett i en situation med kraftig ekonomisk tillväxt. På senaste tiden har den förbättrats genom en rationalisering av budgetförfarandet, effektivare rapporteringskrav och en mer övergripande makroekonomisk analys och bedömning av de finanspolitiska riskerna i budgetdokumenten. Ramen är dock bindande endast det första året av den treåriga budgetplaneringen och ger visst utrymme för diskretionära offentliga utgifter som undergräver insynen i och ansvarigheten för de offentliga finanserna. Trots dessa svagheter planerar man i programmet inte några väsentliga ändringar av den finanspolitiska ramen, förutom att fullfölja genomförandet av resultatbaserad budgetering. Återinförandet av 90-procentsregeln i 2009 års budgetlag syftar till att säkerställa de finanspolitiska målen genom att begränsa ökningen av de offentliga utgifterna. Genomförandet av regeln är dock inte tydligt fastställt i lagen, vilket kan lämna visst utrymme för ett godtyckligt verkställande.

(10)

Den bulgariska regeringen har inte antagit något specifikt paket för att stabilisera finanssektorn. För att öka förtroendet för banksystemet höjdes dock insättargarantin till 100 000 BGN och regeringen ökade kapitalet i den statligt ägda bulgariska utvecklingsbanken för att underlätta finansieringen för små och medelstora företag.

(11)

Med tanke på de ekonomiska obalanserna inriktas finanspolitiken på att upprätthålla investerarnas förtroende och bevara makroekonomisk stabilitet. Den bulgariska regeringen har därför inte antagit något kortsiktigt stimulanspaket som svar på den ekonomiska avmattningen, vilket är i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, som antogs av Europeiska rådet i december. I anknytning till den medelsiktiga reformagendan och de landsspecifika rekommendationer som utfärdades av rådet den 28 januari 2009 inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning omfattar programmet strukturåtgärder som syftar till att stärka ekonomins återhämtningsförmåga, såsom åtgärder som syftar till att upprätthålla sysselsättningen, förbättra företagens förmåga att anpassa sig till krismiljön, förbättra marknadens sätt att fungera och vid behov tillhandahålla kapitalstöd till affärsbanker, stimulera utlåningen till små och medelstora företag, främja exportresultat och förbättra utnyttjandet av EU-medel. Dessa åtgärder är ett lämpligt svar på de viktigaste politiska målen på kort sikt. Uppdateringen omfattar också ett antal andra strukturreformer, vilka är ett led i den mer långsiktiga strategin för att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet, såsom reformen av pensionssystemet, genomförandet av nästa steg i utbildningsreformen, inklusive ytterligare optimering av skolnätet och stärkande av skolornas decentraliserade budgetsystem, samt genomförandet av den nyligen antagna hälso- och sjukvårdsstrategin.

(12)

(13)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknar programmet vissa frivilliga uppgifter (4).

i)

Fortsätta med en stram finanspolitik och upprätthålla sunda offentliga finanser genom att hålla tillbaka utgiftstillväxten, i syfte att bidra till att begränsa rådande externa obalanser och motverka eventuella intäktsbortfall.

ii)

Begränsa löneökningstakten i den offentliga sektorn för att bidra till en återhållsam löneutveckling och bevara konkurrenskraften.

iii)

Ytterligare stärka effektiviteten i de offentliga utgifterna, särskilt genom att fullt ut införa programbudgetering, förstärka den administrativa kapaciteten och reformera arbets- och produktmarknaderna, utbildningen och hälso- och sjukvården för att öka produktiviteten.