21.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/21

(1)

Genom en skrivelse av den 27 juni 2001, registrerad den 4 juli 2001, underrättade Nederländernas ständiga representation vid Europeiska unionen, i enlighet med artikel 88.3 i fördraget, kommissionen om delaktighet i ett bolag med begränsat ansvar inom växthusodlingssektorn som köper upp företag och mark (registrerat under nr N 450/01).

(2)

Genom skrivelser av den 11 mars 2002, den 15 juli 2002, den 17 december 2002 och den 21 oktober 2003, registrerade den 12 mars 2002, den 18 juli 2002, den 26 december 2002 respektive den 25 oktober 2003 lämnade de nederländska myndigheterna skriftliga upplysningar till kommissionen.

(3)

Genom en skrivelse av den 10 december 2003 (2) underrättade kommissionen Nederländerna om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende det anmälda stödet.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter inom en månad. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(5)

Genom en skrivelse av den 11 januari 2004, registrerad den 21 januari 2004, lämnade de nederländska myndigheterna ytterligare upplysningar. Under 2004 ägde flera möten rum mellan de nederländska myndigheterna och kommissionen. Genom en skrivelse av den 18 maj 2005, registrerad den 23 maj 2005, inkom de nederländska myndigheterna dessutom med synpunkter på inledandet av förfarandet.

(6)

År 2001 tillkännagav Land- en Tuinbouw Organisatie Nederland (LTO) (4) och det privata aktiebolaget Ontwikkelings- en Participatiebedrijf Publiek Private Sector BV (OPP) sin avsikt att bilda ett bolag med namnet Stallingbedrijf Glastuinbouw Nederland Beheer BV (SGN). Detta bolag skulle köpa upp, tillfälligt förvalta och sedan sälja byggnader och mark inom växthusodlingssektorn i syfte att främja och underlätta omstruktureringen av trädgårdsnäringen.

(7)

Efter bildandet av SGN skulle Productschap Tuinbouw (PT) (5), Ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet (LNV), OPP och SGN bilda ett kommanditbolag. I detta kommanditbolag skulle SGN vara komplementär och övriga kommanditdelägare. Detta kommanditbolag skulle köpa upp, tillfälligt förvalta och sedan sälja byggnader och mark inom växthusodlingssektorn i syfte att främja och underlätta omstruktureringen av trädgårdsnäringen.

(8)

För att kunna bilda kommanditbolaget krävdes det ett startkapital. Detta kapitaltillskott skulle fördelas enligt följande:

(9)

Avkastningen på det kapital som investerats i kommanditbolaget och på skuldförbindelserna med efterställd rätt till betalning fastställdes till 15 % i kontanta medel per år under projektets hela löptid (15 år). Aktieägarna erhåller utdelning varje år. Avkastning och utdelning fastställs på grundval av marknadskursen.

(10)

Syftet med bildandet av kommanditbolaget och SGN var att främja en fysisk omstrukturering inom trädgårdsnäringen. Målet för denna omstrukturering är att koncentrera trädgårdsodlarna till särskilda områden så att näringen lättare kan anpassa sig till kraven i fråga om fysisk planering och ekologisk hållbarhet.

(11)

Kommanditbolaget får enligt sina stadgar inte befatta sig med aktiviteter som rör bygg- eller markspekulation som skulle kunna påverka priserna på mark. Bolaget får endast syssla med uppköp, försäljning och tillfällig förvaltning av fastigheter. Kommanditbolagets och dess komplementär SGN:s uppköp, försäljning och tillfällig förvaltning av mark måste ske till marknadspris. Uppköp, försäljning och tillfällig förvaltning till ett pris som ligger under marknadspriset är förbjudet enligt bolagets stadgar. Privata företag inom sektorn varken åläggs eller uppmuntras av myndigheterna att samarbeta med (framför allt) kommanditbolaget.

(12)

Enligt de nederländska myndigheterna kommer stödåtgärden varken att medföra direkta eller indirekta fördelar för trädgårdsodlare som skulle kunna påverka eller begränsa konkurrensen, eftersom kommanditbolaget alltid är tvunget att sälja företag och mark till marknadspris för att kunna behålla sin vinstmarginal och lönsamhet och kunna fortsätta sin verksamhet.

(13)

Stödåtgärden har en löptid på 15 år och får inte kumuleras med andra stödåtgärder. Den sammanlagda budgeten för stödåtgärden uppgår till 15 123 000 euro.

(14)

Kommissionen inledde förfarandet med avseende på den anmälda stödåtgärden därför att de upplysningar som lämnats var otillräckliga för att bedöma huruvida åtgärden var förenlig med artikel 87 i fördraget. I sitt beslut om inledande av förfarandet förklarade kommissionen vilka uppgifter som krävdes för att kunna bedöma om den anmälda stödåtgärden utgör statligt stöd, och i så fall om detta stöd är förenligt med den inre marknaden.

(15)

Anmälan innehöll uppgifter om upprättandet av SGN, som skulle finansiera 50 % av sitt startkapital med offentliga medel (7). Dessutom skulle staten vara den viktigaste källan till kommanditbolagets startkapital. När förfarandet inleddes kunde kommissionen varken fastställa om principen om ”en privat investerare i en marknadsekonomi” hade beaktats då de nederländska myndigheternas deltagande fastställdes och om ordningen skulle kunna användas för att rädda företag i svårigheter. Kommissionen stod därför fast vid sin ståndpunkt att tillförseln av offentligt kapital i SGN och kommanditbolaget kunde gynna den nederländska växthusodlingssektorn och således utgöra stöd i den mening som avses i artikel 87 första stycket i EG-fördraget.

(16)

Kommissionen mottog i en skrivelse av den 18 maj 2005 de nederländska myndigheternas synpunkter på inledandet av förfarandet. Dessutom har kompletterande information överlämnats i skrivelse av den 11 januari 2004 och vid olika bilaterala sammankomster under loppet av 2004.

(17)

I skrivelsen av den 11 januari 2004 överlämnade de nederländska myndigheterna följande information:

(18)

I samband med de bilaterala sammankomsterna förklarade de nederländska myndigheterna att utdelningen på 15 % ska fördelas i enlighet med de olika andelsägarnas riskdeltagande, dvs. 50 % för OPP, 25 % för PT och 25 % för ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet.

(19)

LTO-Nederland och OPP har båda en andel på 50 % i SGN, som är komplementär i kommanditbolaget. Om SGN går med vinst kommer denna att delas lika mellan LTO-Nederland och OPP.

(20)

I skrivelsen av den 18 maj 2005 informerar de nederländska myndigheterna om kommanditbolaget och dess verksamhet. De nederländska myndigheterna har förklarat att genomförbarhetsstudien utfördes efter det att LTO tog initiativet till att starta ett markföretag och att den låg till grund för verksamhetsplanen och avkastningen på investeringarna. Alla finansiella risker har tagits upp i verksamhetsplanen. Både privata och offentliga parter har erbjudits att delta i företaget. De privata investerare som tillfrågades om de vill delta som partner var inte bekanta med arbetsmetoder och tillvägagångssätt för de verksamheter som SGN föreslog (8). För dessa privata investerare innebar detta i slutändan att det fanns en stor osäkerhet och det avstod därför från att tillföra kommanditbolaget kapital. Eftersom det i genomförbarhetsstudien var tal om avkastning på investeringarna för de verksamheter som kommanditbolaget skulle utveckla, och eftersom risken inte var större än på marknaden beslutade de offentliga parterna att delta i företaget.

(21)

De nederländska myndigheterna har bekräftat att kommanditbolaget är ”aktören” på marknaden. Eftersom passiva delägare per definition inte får ha några förvaltningsuppgifter utförs dessa av SGN som komplementär. SGN agerar i dessa ärenden på kommanditbolagets vägnar.

(22)

De nederländska myndigheterna har förklarat att vad gäller förvaltningen av kommanditbolaget deltar nästan bara små och medelstora företag i SGN:s verksamhet. De offentliga partnerna förser enbart kommanditbolaget med kapital och skuldförbindelser med efterställd rätt till betalning. Investeringsbesluten ska vara baserade på utsikterna om avkastning, och verksamhetsplanen är en riktlinje för dessa investeringar. Eftersom det rör sig om projektbaserade verksamheter kommer i ett senare skede även andra privata investerare att delta. Förutom kapitalet och skuldförbindelser med efterställd rätt till betalning får inget annat stöd ges till samma ändamål.

(23)

De nederländska myndigheterna har förklarat att avsikten med kommanditbolaget inte är att stödja enskilda företag, utan att stödja den nederländska politiken för fysisk planering och främja hållbar utveckling av sektorn för växthusodling i vissa områden. Kommanditbolaget köper och säljer för detta ändamål mark i strategiska områden (9). Försäljningen och vidareförsäljningen av mark och egendomar måste ske till marknadspriser så att kommanditbolagets avkastning kan uppnås (10). Kommanditbolaget investerar inte i företag som befinner sig i svårigheter och kontrakt av typen sale-and-lease-back är uttryckligen undantagna.

(24)

Slutligen försäkrade de nederländska myndigheterna att upphandlingsreglerna har iakttagits då, mot bakgrund av att certifierade värderingsmän deltar i kommanditbolagets uppköp av land och egendom, transfereringarna kommer att ligga långt under det högsta belopp på 206 000 euro som fastställs i artikel 7 i direktiv 2004/18/EG (11) och att värderingsmännen måste väljas i samförstånd med den andra parten vid köp eller försäljning av egendomen.

(25)

Kommanditbolaget och dess komplementär SGN skulle i sektorn för växthusodling syssla med att köpa upp mark och egendom för produktion av trädgårdsprodukter. För det första måste det undersökas om deltagande i kommanditbolaget och dess komplementär SGN kan anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget och om så är fallet, om detta stöd är förenligt med den gemensamma marknaden.

(26)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(27)

Så som framgår av EG-domstolens rättspraxis kan stöd till ett företag påverka handeln mellan medlemsstaterna negativt och snedvrida konkurrensen om företaget är verksamt på en marknad som är öppen för handel inom gemenskapen (12). Kommanditbolaget och dess komplementär SGN är verksamma på marknaden för mark, i synnerhet mark för produktion av trädgårdsprodukter. På dessa två marknader sker en aktiv handel inom gemenskapen (13).

(28)

Kapitalet och skuldförbindelserna med efterställd rätt till betalning finansieras genom budgetarna för ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet (via Bureau Beheer Landbouwgronden, sammanlagt 4 537 000 euro), PT (5 445 000 euro), OPP (4 991 000 euro) och SGN (150 000 euro). PT är en offentlig instans som inrättats genom lag, OPP ett privat aktiebolag där 100 % av aktierna innehas av offentliga instanser och SGN är ett privat aktiebolag där 50 % av aktierna innehas av OPP (och 50 % av LTO Nederland, en privat organisation). Med tanke på strukturen på kapitaltillskottet i kommanditbolaget kan man dra slutsatsen att regeringen deltar i detta kommanditbolag och att detta kapital (till viss del indirekt) kommer från offentliga medel.

(29)

Den föreliggande åtgärden är selektiv eftersom investeringarna sker i syfte att köpa upp, tillfälligt förvalta och sälja vidare byggnader och markområden i trädgårdsnäringen för att främja och förenkla den fysiska omstruktureringen i trädgårdsnäringen. Denna verksamhet stimulerar utvecklingen av trädgårdsnäringen och följaktligen också produktionen av trädgårdsprodukter.

(30)

I enlighet med artikel 87.1 i fördraget rör det sig emellertid inte om något stöd när detta inte innebär några fördelar, eftersom åtgärden i sådana fall inte snedvrider konkurrensen eller negativt påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Konsekvenserna av åtgärden måste därför undersökas för att fastställa om de berörda sektorerna gynnas.

(31)

I enlighet med kommissionens meddelande om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 (nu 87 och 88) i EG-fördraget och av artikel 5 i direktiv 80/723/EEG på offentliga företag i tillverkningssektorn (14) (nedan kallat meddelandet från 1993) anses kapitaltillskott utgöra ett stöd när detta ges under förhållanden som inte skulle vara godtagbara för en privat investerare verksam under normala marknadsvillkor. För att fastställa om denna åtgärd innebär någon fördel ska därför principen om en privat investerare i en marknadsekonomi tillämpas (15).

(32)

Kommissionen noterar att detta beslut inte på något sätt föregriper eller ändrar en ytterligare analys från kommissionen rörande offentliga inköp och den lagstiftning som reglerar detta område.

(33)

Effekterna av åtgärden bör undersökas vad gäller följande: Kapitaltillskottet och statens deltagande i kommanditbolaget, fördelarna för SGN, de andra parterna i kommanditbolaget och eventuella framtida intressenter och fördelarna för tredje parter (16).

(34)

En konservativ planeringsansats har använts för att utarbeta modellerna för kommanditbolagets verksamhetsplan. Den första modellen fastställdes på grundval av en planering som löper på 10 år, den andra på grundval av en period på 15 år. Mot bakgrund av beräkningarna i verksamhetsplanen och de konstaterade finansiella riskerna valdes en investeringsperiod på 15 år.

(35)

Verksamhetsplanen omfattar ett genomsnittligt utbud på mark på 140 ha, som ska köpas upp gradvis. De första tre åren ska ingen mark säljas, utan enbart inköps- och uthyrningsverksamhet användas för att säkra investeringen (som säkerhet; det ska garanteras att en minsta markareal finns tillgänglig). Efter de första åren ska den årliga försäljningen begränsas till 50 ha. Det egna kapitalet ska minimalt uppgå till 27 miljoner euro. För att begränsa riskerna fastställs det egna kapitalet emellertid något högre. Detta görs dock genom skuldförbindelser med efterställd rätt till betalning och inte ett direkt kapitaltillskott. Enligt de beräkningar som presenterats är nettonuvärdet för investeringen positivt.

(36)

Vidare anses det nödvändigt att företaget är så flexibelt som möjligt och tillämpar ett projektbaserat agerande för att kunna svara på den ekonomiska cykeln. I verksamhetsplanen anges en avkastning investeringar på 17,13 % per år. Med beaktande av marknadsriskerna fastställdes avkastningen på investeringar slutligen till 15 % per år för en sammanlagd investeringsperiod på 15 år.

(37)

I målet T-296/97, Alitalia (17), fastställs att en privat investerares agerande i en marknadsekonomi styrs av lönsamhetsperspektiv.

(38)

I sin dom i målet T-228/99, Westdeutsche Landesbank (18), menar förstainstansrätten att den genomsnittliga avkastningen inte kan vara ett automatiskt kriterium för att fastställa förekomsten av och storleken på ett statligt stöd. Till grund för att ta den genomsnittliga avkastningen som utgångspunkt ligger uppfattningen att en försiktig privat investerare, det vill säga en investerare som söker maximera sin vinst utan att ta alltför stora risker jämfört med andra aktörer på marknaden, vid beräkningen av en rimlig ersättning för sin investering i princip skulle kräva en minimiavkastning motsvarande den genomsnittliga avkastningen inom den berörda sektorn. I domen i målet C-305/89, Italien mot kommissionen (19), ansåg domstolen att en privat investerare, med vars engagemang en offentlig investerare som strävar efter ekonomiskpolitiska mål måste jämföras, inte nödvändigtvis kommer att agera som en vanlig investerare som investerar sitt kapital i syfte att få avkastning på mer eller mindre kort sikt, utan åtminstone måste agera som ett privat holdingbolag eller en privat företagsgrupp som följer en strukturpolitik och styrs av utsikter till lönsamhet på lång sikt.

(39)

Eftersom det offentliga deltar i ett kommanditbolag kommer staten, som innehavare av (en del av) aktiekapitalet, enbart att vara ansvarig för bolagets skulder upp till tillgångarnas likvidationsvärde. Den finansiella risken i samband med den investering som det offentliga gör kommer således att vara begränsad.

(40)

Verksamhetsplanen är väl genomtänkt och baserad på moderata förväntningar. Kommanditbolaget och SGN utgår båda från en långsiktig vision med en moderat tillväxtmodell. De ekonomiska risker som beror på den ekonomiska cykeln avlägsnas därmed för att öka möjligheterna för och storleken på avkastningarna på investeringarna. Planen innehåller politiska mål, uppgifter om förväntad avkastning och beräkningar av den ekonomiska risken. På grundval av slutsatserna i Deloitte & Touches genomförbarhetsstudie kan projektet anses vara genomförbart. Den privata marknadens återhållsamhet vad gäller finansieringen i början av projektet berodde på bristande kunskap om omstruktureringen av mark och jordbruks- och växthusodlingsmarknadens särskilda egenskaper.

(41)

Kapitaltillskotten baserades i föreliggande fall på rimliga förväntningar på avkastning på medellång till lång sikt. De olika parterna önskade en avkastning på sina investeringar på 15 % per år under en period på 15 år. Denna avkastning var i överensstämmelse med den genomsnittliga avkastningen i den aktuella sektorn (20). Investerarna använde samma kriterier som kapitalförmedlare under normala marknadsförhållanden.

(42)

Kommissionen kan inte se varför en investerare i en marknadsekonomi inte skulle kunna tillhandahålla kapital när det kan förväntas att dessa inledande investeringar bidrar till att göra verksamheten lönsam.

(43)

På grundval av detta kan det fastställas att de nederländska myndigheterna genom att tillhandahålla startkapitalet på 15 123 000 euro inte har gynnat SGN och har agerat som en investerare och långivare i en marknadsekonomi.

(44)

Av den information som de nederländska myndigheterna har tillhandahållit framgår att förvaltningen och vidareförsäljningen av mark och byggnader sker till marknadspriser. Beslutet att delta i ett bolag baserades på den flexibilitet som företaget krävde och möjligheten att arbeta på grundval av projekt. Tack vare att man verkade projektbaserat kunde privata investerare delta i olika projekt, vilket minskade den ekonomiska risken och garanterade avkastning på den inledande investeringen (21). Genom bestämmelserna om upprättande av kommanditbolaget och SGN säkerställs att kommanditbolagets och SGN:s (som agerar på kommanditbolagets vägnar) marknadsposition inte skiljer sig från andra investerares och att de enbart är engagerade i de verksamheter som nämns ovan (varvid investeringar i utvecklingen av de aktuella platserna uttryckligen undantas). Marknadspriset för den mark och de egendomar som kommanditbolaget och på dess vägnar SGN önskar köpa är vidare det som fastställs med hjälp av oberoende värderingsmän som utses av köparen och säljaren. Som komplementär kan SGN ställas till svars för brister i kommanditbolaget.

(45)

Enligt de uppgifter som de nederländska myndigheterna har tillhandahållit kommer endast startkapitalet från offentliga medel, och har kommanditbolaget och dess komplementär SGN inte tillgång till andra stöd eller offentliga medel.

(46)

Eftersom kommanditbolaget måste betala ut en normal avkastning till sina investerare, inte har någon fördelaktig eller privilegierad ställning på marknaden och utövar sin verksamhet på grundval av fritt fastställda marknadspriser kan kommissionen inte konstatera att det rör sig om en konkurrensfördel som kommanditbolaget inte hade kunna erhålla under normala marknadsvillkor. Kommissionen anser att kommanditbolaget och dess parter (LTO-Nederland) eller eventuella framtida intressenter inte har gynnats.

(47)

Enligt den information som de nederländska myndigheterna har tillhandahållit sker inköp, förvaltning och återförsäljning av marken och växthusanläggningar till marknadspriser. För den mark och de egendomar som kommanditbolaget köpt gäller de marknadspriser för mark och egendom som har fastställs med hjälp av oberoende värderingsmän som har utsetts av de olika parterna.

(48)

Genom bestämmelserna om upprättande av kommanditbolaget och dess komplementär SGN säkerställs att ingen annan verksamhet utförs och att kommanditbolaget strävar efter en maximal avkastning. Att ge vissa tredje parter fördelar är inte i överensstämmelse med den målsättning som anges i bestämmelserna om upprättande av kommanditbolaget. Då det är uteslutet att kommanditbolaget köper, säljer och förvaltar egendomar för andra priser än marknadspriserna säkerställs att företag i svårigheter inte ges något stöd.

(49)

För att fastställa priset på marken kopplas behöriga värderingsmän in. Denna och andra tjänster tillämpas i överensstämmelse med föreskrifterna i direktiv 2004/18/EG.

(50)

Då kommanditbolaget, och på dess vägnar SGN, enligt den information som de nederländska myndigheterna har tillhandahållit, i förhållande till sina kunder (de personer från vilka egendom eller mark köps, och de som förvaltar eller köper egendom eller mark) agerar så som andra marknadsaktörer kan slutsatsen dras att tredje parter som berörs av kommanditbolagets och dess komplementär SGN:s verksamhet inte ges några fördelar, och följaktligen ingen form av stöd.

(51)

Mot bakgrund av ovanstående undanröjs de tvivel som fick kommissionen att inleda förfarandet, och som låg till grund för de preliminära slutsatserna i beslutet att inleda förfarandet.

(52)

Kommissionen drar därför slutsatsen att de nederländska myndigheternas deltagande i kommanditbolaget och SGN i form av kapitaltillskott och skuldförbindelser med efterställd rätt till betalning grundar sig på principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och utgör följaktligen inget statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.