18.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 81/13

(1)

Genom en skrivelse av den 8 februari 2001, registrerad den 9 februari 2001, anmälde Italiens ständiga representation vid Europeiska unionen den aktuella åtgärden till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget.

(2)

I en skrivelse av den 21 augusti 2001, registrerad den 24 augusti 2001, en skrivelse av den 3 december 2001, registrerad den 5 december 2001 och en skrivelse av den 11 april 2002, registrerad den 17 april 2002, vidarebefordrade Italiens ständiga representation vid Europeiska unionen de kompletterande upplysningar som Italien uppmanats att inkomma med i samband med informella kontakter och i skrivelser av den 9 april 2001 respektive den 27 september 2001.

(3)

Genom en skrivelse av den 5 juni 2002 underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget avseende den aktuella åtgärden.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet i fråga.

(5)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(6)

Genom en skrivelse av den 16 september 2002, registrerad den 17 september 2002, skickade Italien in de kompletterande uppgifter om den planerade åtgärden som kommissionen begärt.

(7)

Cooperativa Agricola Moderna S.c.r.l. är ett av de företag som kan få undsättningsstöd av det slag som kommissionen har granskat och godkänt inom ramen för stödärende N 354/2000 (3). I beslutet om godkännande angavs att undsättningsstödet skulle kunna omvandlas till omstruktureringsstöd på villkor att Italien inom sex månader från det att stödet godkändes lade fram en omstruktureringsplan för företaget i enlighet med punkt 23 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade ”riktlinjerna”) (4). Italien har därför inkommit med en omstruktureringsplan för kooperativet. Detta beslut avser således omstruktureringsstödet.

(8)

I enlighet med omstruktureringsplanen har det undsättningsstöd som betalats ut, dvs. 900 miljoner ITL (464 810 euro) omvandlats till investeringsbidrag.

(9)

Cooperativa Agricola Moderna S.c.r.l. är ett mindre kooperativt företag med 69 medlemmar som är specialiserat på vin- och spannmålsproduktion (primärproduktion). Kooperativet brukar för närvarande 75 hektar som kooperativet äger, 207 hektar som kooperativet hyr och 178 hektar som kooperativet brukar som arrende.

(10)

Enligt Italien är kooperativets huvudsakliga produktion vindruvor för vinproduktion (80 % av den avsättningsbara bruttoproduktionen). Den relevanta marknaden är således marknaden för vin. Den samlade vinproduktionen i regionen Marche, där vinodlingen täcker 23 500 hektar, varav 13 000 för odling av vin med skyddad ursprungsbeteckning, omsätter 147 miljarder ITL. Det aktuella kooperativet odlar 125 hektar, vilket motsvarar 0,53 % av den samlade vinodlingsarealen och 0,96 % av den vinodlingsareal som används för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning. Kooperativets produktion motsvarar 0,38 % av den genomsnittliga produktionen i regionen (uppgifter avseende de senaste tre åren).

(11)

För närvarande tenderar konsumtionen av kvalitetsvin, som vin med skyddad ursprungsbeteckning, att öka, medan konsumtionen av exempelvis bordsvin tenderar att minska (5). De internationella marknaderna blir viktigare och viktigare för de italienska vinproducenterna i och med att de italienska vinerna blir mer och mer kända. Samtidigt måste de italienska producenterna nu konkurrera med de traditionella producenterna och med de nya vinländerna. Nästan tre fjärdedelar av alla vinproducenter exporterar till utlandet. Oftast är det fråga och små och medelstora företag vars omsättning ligger under 50 miljarder ITL. Utsikterna är goda för vin med skyddad ursprungsbeteckning från regionen Marche. Vinet Verdicchio dei Castelli di Jesi klassificeras som ett av de bästa italienska vita vinerna och det röda vinet Rosso Conero, även det från Marche, är ett av de mest omtyckta italienska vinerna i Italien och i världen. Cirka 30 % av produktionen går på export (6). Den aktuella omstruktureringsplanen utgår från en måttligt optimistisk prognos för vinmarknadens utveckling och man räknar inte med någon brist på efterfrågan på kvalitetsviner från mindre geografiska områden. I omstruktureringsplanen föreskrivs också en delvis omställning till produktion av kvalitetsvin.

(12)

Enligt Italien beror kooperativets svårigheter på följande:

(13)

Enligt Italien kan kooperativets skuldsituation sammanfattas enligt följande (reviderad version):

(14)

Kommissionen godkände inom ramen för stödordning N 354/2000 att nedanstående kriterier användes för Italiens bedömning av huruvida de fem aktuella företagen befann sig i svårigheter och kunde beviljas undsättningsstöd. För att beviljas stöd skulle företagen uppfylla minst två kriterier för lönsamhet och två kriterier för finansiella svårigheter/strukturella problem.

Det aktuella kooperativet uppfyller kriterierna för svårigheter, närmare bestämt följande: finansiella kostnader/omsättning, omsättning/lagerhållning, (omsättningstillgångar– butik)/skulder, samt skulder för kortfristiga banklån/skulder.

(15)

I omstruktureringsplanen föreskrivs att de vinarealer där odlingarna är i slutet av sin produktionsfas skall ställas om till produktion av de kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning som är typiska för regionen (Verdicchio dei Castelli di Jesi e Rosso Conero), samt att det skall investeras i maskiner för att få ner personalkostnaderna och öka lönsamheten. Följande åtgärder planeras:

(16)

Investeringskostnaderna för förnyelse och omstrukturering av vinodlingarna under den femårsperiod som omstruktureringsplanen gäller fördelar sig enligt följande:

(17)

Kooperativets medlemmar har ökat aktiekapitalet med 100 miljoner ITL (51 650 euro). Aktiekapitalet ökade därför från 92,7 miljoner ITL (47 880 euro) till 192,7 miljoner ITL (99 520 euro) under budgetåret 2000. Kooperativets medlemmar har dessutom beviljat ett lån på 500 miljoner ITL (258 230 euro).

(18)

Omstruktureringsstödet täcker också kostnader för konsult- och rådgivningstjänster i samband med omstruktureringen, dvs. ett belopp på 120 miljoner ITL (61 975 euro). De tjänsterna kommer att tillhandahållas av kooperativet Moncaro under tre år. Omstruktureringsplanen kommer därför att ha följande finansiella struktur:

(19)

Genom att undsättningsstödet på 900 miljoner ITL (464 811 euro) omvandlats till investeringsstöd kan den samlade skulden enligt ovan sänkas med 792 miljoner ITL (409 034 euro), vilket till viss del täcker förvärvet av skördemaskinen och konsult- och rådgivningskostnaderna i samband med genomförandet av omstruktureringsplanen.

(20)

Som motprestation har kooperativet åtagit sig att minska sin produktionskapacitet för vin. Produktionskapaciteten uppgick den 31 december 2001 till 1 674,1 ton. Vid beräkningen togs hänsyn till vilka sorter som odlas och de produktionsnormer som gäller för de olika skyddade beteckningarna. Efter den sänkning av kapaciteten på 16 % som skall göras under en femårsperiod i enlighet med punkt 74 i i riktlinjerna kommer produktionskapaciteten att ligga på 1 406,2 ton. Kapaciteten förväntas därefter inte att öka fram till 2005. Det bör påpekas att omstruktureringsplanen lades fram i början av 2001.

(21)

Det var bara under 1996 som kooperativets resultat var negativa. Kommissionen hyste därför tvivel om huruvida kooperativet verkligen var i svårigheter under perioden 1995–1999 och ifrågasatte vilken skuldsituationen egentligen var.

(22)

Kommissionen hyste också tvivel om huruvida företaget skulle kunna återställa lönsamheten när produktionskapaciteten samtidigt skulle minska med 16 %. Kommissionen ställde sig också tvivlande till de uppgifter som lämnats av Italien och enligt vilka produktionsminskningen endast skulle komma att påverka kooperativets ekonomiska situation i väldigt liten utsträckning (försäljningsbortfall på endast 1–2 % under perioden 2002–2005).

(23)

Kommissionen hyste också tvivel angående själva stödbeloppet, som föreföll vara större än vad som skulle behövas för att möjliggöra omstruktureringen. Särskilt när det gäller beräkningen av de faktiska behoven hyste kommissionen tvivel om huruvida de avskrivningar som inte gjorts kunde betraktas som förluster och ifrågasatte också huruvida det är möjligt att inom ramen för en omstruktureringsplan godkänna stöd till investeringar i utrustning inom ett område där det inte är fråga om något underskott i produktionen.

(24)

Slutligen ställde sig kommissionen frågande till kostnaderna för konsult- och rådgivningstjänster, då det inte var möjligt att utesluta att det skulle kunna röra sig om indirekt stöd till det kooperativ som fått i uppgift att tillhandahålla tjänsterna.

(25)

Italien inkom med kompletterande uppgifter genom en skrivelse av den 16 september 2002.

(26)

Beträffande frågan om huruvida kooperativet verkligen befann sig i svårigheter hävdar Italien att kooperativet uppfyller de fyra kriterier som regionen Marche tillämpar och som godkänts av kommissionen i samband med stöd N 354/2000. Italien påpekar att kooperativa företag tenderar att avsluta sina räkenskaper i balans, trots att de har svårigheter. De finansiella kostnaderna för de stora skulderna visar att driftsresultatet är så pass stort att det kan uppväga de finansiella kostnaderna.

(27)

Italien visar att kooperativet, för att nå budgetbalans under 1994–1999, vidtog följande åtgärder avseende vissa budgetposter: a) Arrendeersättningen till medlemmarna sänktes till under marknadspriset, vilket innebar att medlemmarna tvingades bidra med 434 miljoner ITL. b) Avskrivningar gjordes bara till 50 % i förhållande till maskiners och annan utrustnings faktiska livslängd. Kooperativet kunde därför inte avsätta tillräckliga medel för modernisering av anläggningarna, vilket också fick negativa effekter för den ekonomiska förvaltningen.

(28)

Dessutom kunde den stora förlusten 1996 (182 miljoner ITL i förlust, motsvarande 13 % av omsättningen) inte utjämnas genom vinster under påföljande år. Under budgetåren 1998 och 1999 drabbades kooperativet av extraordinära kostnader på 178 miljoner ITL respektive 134 miljoner ITL till följd av att intäkterna från försäljningen av jordbruksprodukter blev lägre än väntat.

(29)

Beträffande frågan om huruvida det är möjligt att återställa lönsamheten samtidigt som produktionskapaciteten sänks, anger Italien att åtagandet att sänka produktionskapaciteten inom vinproduktionen med 16 % under en femårsperiod (högst 1 406,2 ton druvor) inte innebär att produktionens värde sänks med samma procenttal, eftersom man samtidigt går över till att odla vin av högre kvalitet; inkomstbortfallet blir således mycket mindre. Italien har bekräftat de beräkningar som gjorts under förfarandets gång.

(30)

Beträffande frågan om huruvida stöd för förvärv av maskiner (i det aktuella ärendet en skördemaskin) kan anses förenligt med bestämmelserna anger Italien att förvärvet av skördemaskinen är nödvändigt för att lönsamheten skall kunna återställas. Tack vare skördemaskinen kan vissa odlings- och skördemoment mekaniseras och därmed kan driften av vinodlingarna effektiviseras och produktionskostnaderna sänkas med 185 miljoner ITL. Kooperativets vinodling blir därmed åter lönsam.

(31)

Italien bifogar en tabell som visar hur de faktiska kostnaderna för anläggningen av vinodlingar på branta slutningar skiljer sig från de referensvärden som statligt stöd baseras på. Den skillnaden gav ett inkomstbortfall på 179 363 240 ITL.

(32)

Italien har vidare inkommit med kompletterande upplysningar om konsult- och rådgivningsverksamheten. Bland annat anger Italien att det aktuella beloppet på 120 miljoner euro täcker en analys av den ekonomiska situationen under perioden 1994–1999, utarbetandet av omstruktureringsplanen och budgetprognoser fram till 2005, tekniskt och administrativt stöd vid genomförandet av åtgärderna i omstruktureringsplanen, tillsyn över genomförandet och bedömning av behovet av eventuella korrigerande åtgärder. Italien hänvisar, när det gäller beräkning av kostnaderna för konsult- och rådgivningstjänster och kostnadernas förenlighet med bestämmelserna, till presidentdekret nr 645 av den 10 oktober 1994 om arvoden till ekonomer.

(33)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(34)

Definitionen passar på det aktuella stödet, då det ger ett visst företag en ekonomisk fördel, finansieras med offentliga (regionala) medel och sannolikt kan komma att påverka handeln, särskilt med tanke att Italien är ett viktigt vinland (Italien är EU:s näst största vinproducent och stod 1998 för 32 % av unionens produktion).

(35)

Vissa åtgärder kan betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden om de omfattas av undantagsbestämmelserna i artikel 87.2 och 87.3.

(36)

I det aktuella ärendet är det enda undantag som kan åberopas undantaget enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, där det anges att stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(37)

För att kunna omfattas av undantag måste den aktuella åtgärden uppfylla villkoren i riktlinjerna.

(38)

I riktlinjerna anges att följande allmänna villkor skall uppfyllas för att ett omstruktureringsstöd skall kunna godkännas:

(39)

I riktlinjerna konstateras att det inte finns någon gemenskapsdefinition av företag i svårigheter (punkt 4), och det anges att kommissionen för tillämpningen av riktlinjerna anser att ett företag är i svårigheter om det inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare/aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från de offentliga myndigheterna leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt. Ett företags svårigheter visar sig normalt som ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna.

(40)

Det har redan konstaterats att företaget befinner sig i svårigheter, närmare bestämt inom ramen för det undsättningsstöd (N 354/2000) som kommissionen godkände genom beslut SG(2000) D/106283) och på grundval av den metod som anges i punkt 14 ovan. Kooperativet ansågs befinna sig i svårigheter på grundval av följande kriterier: finansiella kostnader/omsättning, omsättning/lagerhållning, (omsättningstillgångar– butik)/skulder, samt skulder för kortfristiga banklån/skulder.

(41)

Trots att det redan godkända undsättningsstödet och det aktuella omstruktureringsstödet granskas och godkänns separat, kan det i det aktuella ärendet sägas att undsättningen och omstruktureringen är två faser inom en och samma process, även om det rör sig om två olika mekanismer (punkt 9 i riktlinjerna). Kommissionen anser att det är möjligt att utgå från att företaget befinner sig i svårigheter eftersom detta redan konstaterats tidigare.

(42)

En grundlig genomgång av de uppgifter som lämnats in av Italien bekräftar också detta. De balanserade räkenskaperna, som förorsakade kommissionens tvivel, beror på en särskild bokföringsteknisk metod och ger i det aktuella ärendet inte någon komplett bild av företagets faktiska ekonomiska situation. I det aktuella ärendet visade sig balansen i räkenskaperna vara artificiell och bero på att kooperativets medlemmar täckte förlusterna i och med att de gick med på lägre arrendeersättning (8) och på att kooperativet inte gjorde tillräckliga avskrivningar. Den italienska lagen (9) tillåter visserligen detta, men ett sådant agerande tyder ändå på att ett företag har svårigheter att få det egna kassaflödet att räcka till för att finansiera den förnyelse av produktionsutrustningen som normalt krävs.

(43)

Beviset för att företaget befann sig i svårigheter står att finna i de kortfristiga skulderna och bristen på likvida medel till följd av den minskande omsättningen. Med tanke på att skulderna år 2000 uppgick till 1 254 832 000 ITL (648 070 euro), att driftsresultatet var negativt (– 238 951 430 ITL år 2000) (123 408 euro), att likviditetsgraden var 0,555 år 2000 och att omsättningen höll på att minska, är det tydligt att Cooperativa Moderna knappast kan återställa lönsamheten med egna finansiella medel eller med medel från medlemmarna, som redan bidragit vid ett flertal tillfällen (med lån eller i form av lägre ersättningar).

(44)

I punkt 32 i riktlinjerna anges bland annat att omstruktureringsplanen, som skall ha en så kort varaktighet som möjligt, skall göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Vidare anges att det skall göras en marknadsundersökning. Förbättringen av lönsamheten skall i första hand uppnås genom interna åtgärder. En omstrukturering skall innebära att företaget överger de verksamheter som förblir olönsamma även efter omstruktureringen.

(45)

Italien har lagt fram en omstruktureringsplan, tillsammans med en marknadsundersökning och framtidsprognoser för kooperativet i två scenarier, dels med och dels utan det statliga stödet på 900 miljoner ITL.

(46)

I omstruktureringsplanen, som beskrivs i punkt 15 ovan och som löper över tre år, beskrivs orsakerna till företagets svårigheter och anges ett antal åtgärder för att återställa dess lönsamhet.

(47)

De planerade åtgärderna är följande:

(48)

Kommissionen hyste tvivel om huruvida det skulle vara möjligt att betrakta ett investeringsstöd för förvärv av utrustning som förenligt, då utrustningen inte föreföll nödvändig för återställandet av lönsamheten. Den grundliga genomgång som gjorts av de uppgifter som lämnats in av Italien har emellertid visat att det är av avgörande betydelse för lönsamheten att produktionen mekaniseras. Enligt de beräkningar som gjorts av Italien innebär förvärvet av skördemaskinen att driftskostnaderna för vinodlingarna kan sänkas med 185 miljoner ITL per år. Vinodlingen förväntas stå för 80 % av kooperativets bruttoproduktion för försäljning och produktionen kommer inte att öka.

(49)

Italien har åtagit sig att minska produktionskapaciteten på vinområdet med 16 % under en femårsperiod. Kommissionen hyste också tvivel om huruvida kooperativet skulle kunna minska produktionskapaciteten utan att drabbas av större inkomstbortfall från försäljningen. Emellertid visar en grundlig genomgång av de uppgifter som lämnats av Italien (punkterna 50 och 51 i denna motivering) att omställningen till vinsorter med skyddad ursprungsbeteckning (verdicchio superiore, verdicchio riserva, verdicchio passito), vilka har ett högre marknadsvärde, ger större inkomster, som mer än väl kompenserar för den planerade minskningen av produktionskapaciteten. Det kan därför konstateras att minskningen av produktionskapaciteten inte är något hinder för återställd lönsamhet.

(50)

Beräkning av intäkter från försäljningen om produktionskapaciteten inte minskas:

(51)

Beräkning av intäkter från försäljningen om produktionskapaciteten minskas:

(52)

Enligt punkt 32 i riktlinjerna skall en omstrukturering innebära att företaget överger de verksamheter som förblir olönsamma även efter omstruktureringen. I det aktuella fallet är det inte fråga om strukturell olönsamhet, eftersom företagets svårigheter huvudsakligen är ekonomiska och förvärvet av skördemaskinen gör att lönsamhetsmarginalerna kan höjas inom vinodlingsverksamheten. Omstruktureringsplanen är därför förenlig med riktlinjernas krav.

(53)

Enligt punkterna 35–39 i riktlinjerna måste åtgärder vidtas för att i största möjliga mån mildra de negativa följderna av stödet för konkurrenterna. Detta villkor tar sig vanligtvis uttryck i att företaget måste begränsa sin närvaro på sin marknad eller sina marknader. I kapitel 5 i riktlinjerna anges hur denna princip skall tillämpas inom jordbrukssektorn. Inom jordbrukssektorn, där även mindre stöd kan snedvrida konkurrensen, har kommissionen som praxis att kräva uppvägande åtgärder i form av minskad produktionskapacitet. Inom primärproduktionen skall produktionskapaciteten minskas eller läggas ned under minst fem år.

(54)

För åtgärder som särskilt inriktas på vissa varor eller aktörer måste minskningen av produktionskapaciteten normalt uppgå till 16 % av den kapacitet som omstruktureringsstödet faktiskt avser. I vissa regioner kan procentandelen sänkas till 14 %. I det aktuella ärendet planerar Italien en minskning av produktionskapaciteten med 16 % under fem år. Villkoret är således uppfyllt.

(55)

I punkt 40 i riktlinjerna anges att stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurser som företaget, aktieägarna eller den koncern företaget tillhör har. Därför skall de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel, antingen med egna medel, eller genom extern finansiering. För att begränsa den snedvridande effekten skall stödet ges i sådan form eller med ett sådant belopp att det inte förser företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen.

(56)

Vid bedömningen av om riktlinjernas villkor är uppfyllda tog kommissionen hänsyn till följande faktorer:

(57)

Det statliga stödet till omstruktureringsplanen omfattar sammanlagt följande belopp:

(58)

En del av beloppet på 900 miljoner ITL kommer att täcka tidigare faktiska kostnader (förluster på grund av oväder, investeringar som gått med förlust, amorteringar för vilka inga avsättningar gjorts) och en annan del kommer att användas för omstruktureringen (konsult- och rådgivningskostnader och förvärv av utrustning). Stödet kommer huvudsakligen att användas för att sanera företagets skuldsituation och för att finansiera de investeringar som krävs för omstruktureringen.

(59)

I den affärsplan som företaget tagit fram anges att det under åren efter det att omstruktureringen genomförs inte kommer att genereras något sådant överskott att företaget skulle kunna bedriva aggressiv verksamhet utan anknytning till omstruktureringen. Dessutom är företaget relativt litet och inte någon stor aktör inom vinsektorn i regionen (0,38 % av regionens produktion), vilket är en garanti för att stödet endast får försumbara effekter på konkurrensen.

(60)

De förklaringar som Italien har gett angående kostnaderna för konsult- och rådgivningstjänster (se punkt 32 ovan) har övertygat kommissionen om att de angivna beloppen är lämpliga och undanröjt kommissionens misstankar om ett eventuellt stöd till Cooperativa Moncaro, som tillhandahåller tjänsterna.

(61)

När det gäller kooperativets och dess medlemmars bidrag till omstruktureringen bör det påpekas att de investeringar som planeras i omstruktureringsplanen kommer att finansieras till 50 % av kooperativet. De medel som krävs för detta har genererats genom att medlemmarna ökade aktiekapitalet med 100 miljoner ITL år 2000 samt beviljat ett lån till kooperativet på 500 miljoner ITL. Riktlinjernas krav är därför uppfyllt.

(62)

I punkt 48 i riktlinjerna anges att omstruktureringsstöd endast får beviljas en enda gång. Italien har bekräftat att principen iakttas.

(63)

Åtgärden är förenlig med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

a)

Under de senaste fem åren har ersättningen för arrendebruk legat under marknadspriset, vilket har lett till en förlust på 434 233 484 ITL (224 262,88 euro) som täckts av kooperativets medlemmar.

b)

För att kunna betala ut ersättning för utfört arbete i enlighet med gällande bestämmelser gjorde kooperativet endast avskrivningar på 50 % för maskiner, utrustning och jordförbättringsåtgärder. De uteblivna avskrivningarna motsvarade sammanlagt 375 911 000 ITL (194 142 euro) under fem års tid.