12.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 120/5

(1)

Genom en skrivelse av den 23 december 2002, som mottogs den 3 januari 2003, anmälde Portugal inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (2) (nedan kallade ”sektorsövergripande rambestämmelser”) att ett investeringsstöd skulle beviljas till förmån för Infineon Technologies Fabrico de Semicondutores, Portugal, SA (nedan kallat ”Infineon Portugal”). Stödprojektet fick registreringsnummer N 1/03.

(2)

Kommissionen meddelade i en skrivelse av den 15 januari 2003 att den mottagit anmälan. Genom en skrivelse av den 17 januari 2003 meddelade kommissionen Portugal att informationen hade varit ofullständig och ställde en rad frågor. Efter ett föreläggande från kommissionen, inkom Portugal med ytterligare information i en skrivelse av den 6 maj 2003, vilken mottogs dagen efter. Genom en skrivelse av den 9 juli 2003 (KOM(2003) 2004 slutlig), underrättade kommissionen Portugal om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG fördraget avseende ovannämnda stöd. Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Berörda parter uppmanades inkomma med synpunkter på stödåtgärden.

(3)

Genom skrivelserna nr 2531 av den 6 augusti 2003 (som mottogs den 13 augusti 2003), och nr 2540 av den 7 augusti 2003 (som mottogs den 19 augusti 2003), inkom Portugal med sitt svar i fråga om inledandet av förfarandet.

(4)

Kommissionen fick in synpunkter från fyra berörda parter. Synpunkterna sändes vidare till Portugal som också fick möjlighet att yttra sig. Portugals kommentarer mottogs i skrivelse nr 825 av den 15 december 2003 (som registrerades den 23 december 2003).

(5)

Infineon Portugal ägs till 100 % av Infineon Technologies NV, som i sin tur kontrolleras av Infineon Technologies AG (nedan kallat ”Infineon”). Infineon är moderbolaget i en stor internationell företagskoncern med fyra huvudavdelningar: telekommunikation, säkerhetslösningar för mobiltelefoni, minnen samt en fordons- och industrisektor. Allmänheten fick möjlighet att teckna aktier i Infineon i mars 2000 och företaget är en avknoppning (spin-off) med ursprung i Siemens AG inklusive dess verksamhet på området för halvledare

(6)

Infineon Portugal som ingår i segmentet för tillverkning av dataminnen utformar, utvecklar, producerar och marknadsför halvledare till dataminnen. Infineon Portugal är en ”back-end”-enhet, som ägnar sig åt sammansättning, sluttestning och förpackning av dynamiska DRAM-minnen (Dynamic Random Access Memory) på 64 Mb, 128 Mb och 265 Mb. Enligt de portugisiska myndigheterna är Infineons anläggningar i Portugal den enda ”back-end”-enheten på området för tillverkning av DRAM-minnen i Europa.

(7)

Portugal har lagt fram följande uppgifter om Infineons affärsvolym och sysselsättningsgrad, fördelade på världsmarknaden, EES och Portugal.

Tabell 1

Affärsvolym

(8)

Investeringsprojektet ligger i Vila do Conde (förstad till Porto), ett område som omfattas av artikel 87.3 a i EG-fördraget och för vilket den högsta tillåtna stödnivån för nyinvesteringar i regionen är 32 % netto för stora företag.

(9)

Genomförandet av projektet inleddes i juni 2000 och avslutades i september 2003. Investeringen syftade till att öka företagets konkurrenskraft genom att utöka tillverkningen av DRAM-minnen från 16 Mb och 64 Mb till 256 Mb och 512 Mb. Dessutom införde företaget den så kallade ”board on chip”-tekniken (en ny form av inkapsling av minneschips) som ökar slutproduktens värde. Infineon Portugal lanserade en ny produkt, ”Chip Sized Package”, en typ av dataminne med reducerat omfång.

(10)

Före genomförandet av investeringsprojektet tillverkade Infineon Portugal nästan 2 miljoner datachips i veckan. När projektet var genomfört hade tillverkningskapaciteten ökat till 5 miljoner datachips i veckan. Till följd av projektet ökade alltså kapaciteten med 150 %.

(11)

Enligt de portugisiska myndigheterna har Infineon en marknadsandel på 3,5 % av marknaden för halvledare och 12,8 % av marknaden för DRAM-minnen (siffrorna är från 2002).

(12)

De stödberättigande kostnaderna för investeringen uppgår till 141 036 103 euro totalt (värden från 2000). Projektkostnadernas fördelning framgår av tabellen.

Tabell 2

(13)

Enligt de portugisiska myndigheterna skapades genom projektet 252 direkta arbetstillfällen och det bidrog indirekt till 30 nya arbetstillfällen i regionen. Dessutom anser Portugal att projektet gjorde att 596 arbetstillfällen kunde räddas, vilket motsvarar samtliga befintliga arbeten inom Infineon Portugal.

(14)

Enligt de portugisiska myndigheterna ansökte mottagaren om statligt stöd i april 1999. Stödet består av ett lån som beviljades inom ramen för stödordningen N 667/99 (6) och ett skatteincitament inom ramen för stödordningen N 97/99 (7).

(15)

Det totala lånebeloppet uppgår till 56 414 441 euro och är räntefritt. Under 2005 kommer 42 310 831 euro av detta lån att omvandlas till bidrag. Den återstående delen av lånet, dvs. 14 103 610 euro, skall återbetalas genom åtta lika stora halvårsvisa delbetalningar (under perioden 2005–2008). Lånet godkändes av de portugisiska myndigheterna den 21 november 2001 men hittills har inga utbetalningar av stödet genomförts.

(16)

Infineon Portugal kommer dessutom att åtnjuta skatteincitament upp till ett maximibelopp om 20 450 235 euro. Dessa incitament kommer att utgöras av en befrielse från bolagsskatt på den vinst som härrör från det anmälda investeringsprojektet. Infineon har planerat att använda skattebefrielsen enligt följande tidsplan: 795 000 euro 2004, 1 327 000 euro 2005, 15 331 235 euro 2006, 1 462 000 euro 2007 och 1 535 000 euro 2008. De portugisiska myndigheterna har understrukit att det totala beloppet på detta skatteincitament inte kommer att överskridas. Dessa incitament godkändes av de portugisiska myndigheterna den 12 juni 2000.

(17)

Tabellen nedan ger en översikt över hur stödet fördelas på de åtgärder som beskrivits ovan.

Tabell 3

(18)

Följande uppgifter användes för att beräkna bidragsekvivalenten brutto respektive netto:

Stödandelen netto (stödbeloppets nettobidragsekvivalent/totala bidragsberättigande kostnader) uppgår alltså till 29,4 % (41 504 299 euro/141 036 103 euro).

(19)

Den 9 juli 2003 informerade kommissionen Portugal om att den hade beslutat att inleda ett formellt undersökningsförfarande i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget i fråga om det planerade statliga stödet. Kommissionen ifrågasatte följande:

(20)

Kommissionen fick in synpunkter från fyra berörda parter: ett forskningsinstitut som ägnar sig åt tillverkningsprocesser av typen”back end”, den portugisisk-tyska handelskammaren, ett portugisiskt institut för utveckling av ny teknik och en advokatbyrå som företrädde en konkurrent till Infineon. Dessa synpunkter sändes i skrivelse till Portugal den 10 november 2003, varefter de portugisiska myndigheterna kommenterade synpunkterna genom en skrivelse av den 15 december 2003.

(21)

Tre berörda parter uttalade sig för stödet. De betonade vikten av att behålla produktionsverksamhet av typen ”back-end” för DRAM-minnen i Europa, särskilt för de sektorer som använder dessa minnen. De hänvisade också till fördelarna för den portugisiska ekonomin eftersom landet behöver industrier med ett högt mervärde. De välkomnade det konstruktiva samarbetet mellan Infineon Portugal och de portugisiska universiteten, särskilt på forskningsområdet. Enligt deras åsikt var det viktigt att EU främjar denna typ av investeringar, som attraherar innovationsbenägna små och medelstora företag och förhindrar att dessa företag flyttar sin verksamhet till asiatiska länder där de beviljas stora statliga bidrag.

(22)

Den advokatbyrå som företräder en konkurrent till Infineon uttalade sig mot stödet. Byrån hävdade att Infineon-gruppen har ekonomiska svårigheter och därför inte är berättigad till regionalstöd. Man vidhöll också att marknaden för DRAM-minnen har en betydande strukturell överkapacitet och att om kommissionen eventuellt beviljar stödet, bör dess belopp reduceras väsentligt för att förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Slutligen hävdade man att Portugal borde lägga fram en ny ansökan, om kommissionen skulle besluta att sänka det planerade stödet, eftersom det gått 10 månader sedan anmälan och villkoren på marknaden har förändrats.

(23)

I sina synpunkter på beslutet att inleda ett formellt undersökningsförfarande lade Portugal fram bevis på att ansökan om stöd hade lämnats innan projektet hade påbörjats (skrivelse från april 1999 som skickats av stödmottagaren till den portugisiska regeringen, med en begäran om finansiellt investeringsstöd). Dessutom lade man fram uppgifter som på ett otvetydigt sätt visar att stödet ännu inte betalats ut (intyg från Infineon Portugals revisorer, intyg från portugisiska investeringsbyrån och från finansministeriet).

(24)

De portugisiska myndigheterna lade också fram balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar för Infineon Portugal för perioden 1998–2002.

(25)

Portugal lämnade in korrigerade uppgifter i fråga om de totala kostnaderna och de stödberättigade kostnaderna för investeringen. Några mindre differenser vad beträffar en del rubriceringar och delsummor i jämförelse med tidigare uppgifter konstaterades, men de övergripande siffrorna var oförändrade. Portugal förklarade också att alla de planerade investeringsbeloppen uttrycktes i siffror från år 2000, varför man inte borde genomföra några minskningar för att kunna beräkna NBE och stödnivån för åtgärderna.

(26)

På kommissionens begäran lade Portugal fram detaljerade kalkyler för NBE och för hur stödet fördelats på åtgärderna. Dessa beräkningar pekar på att nettostödnivån uppgår till 29,4 %.

(27)

När det gäller de marknadsandelar som kommissionen begärt uppgifter om och som är nödvändiga för beräkning av konkurrensfaktorn, menade Portugal att det använda kriteriet skulle utgöras av det genomsnittliga värdet av kapacitetsutnyttjandegraden (i enlighet med punkt 3.3 i rambestämmelserna om sektorsövergripande investeringsprojekt), i stället för av den synbara konsumtionen. Mot bakgrund av detta lade de portugisiska myndigheterna fram uppgifter som visar att det inte fanns någon strukturell överkapacitet på området för microchips under perioden 1998–2002.

(28)

Portugal hävdade att om kommissionen beslutade att grunda sig på uppgifter om konsumtionen, så motsvarade den korrekta indikatorn konsumtionskapaciteten i bits och inte transaktionernas värde. Man påpekade att kommissionen vid tidigare beslut hade använt den indikatorn inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna. Man framhöll också att kommissionen borde ta hänsyn till de störningar på marknaden som orsakats av de stöd som beviljats Hynix, en koreansk tillverkare av DRAM-minnen. Kommissionen ansåg själv att dessa stöd ledde till en ”dramatisk prissänkning” på DRAM-minnen inom gemenskapen under perioden 1998–2001, varför en utjämningstull på 34,8 % infördes på koreanska DRAM-minnen. Mot bakgrund av detta ansåg Portugal att en bedömning av marknadsutvecklingen i termer av dess värde inte ger en korrekt totalbild av marknaden.

(29)

De portugisiska myndigheterna redovisade också uppgifter om Infineons marknadsandel inom DRAM-sektorn (12,8 % under 2002) och en uppskattning på 17,1 % för 2003. Man kom fram till att Infineons marknadsandel efter genomförandet av investeringsprojektet inte översteg 40 %.

(30)

När det gäller kommissionens begäran om att Portugal skulle styrka det antal arbetstillfällen som räddades genom investeringen, svarade man att den portugisiska fabriken mot bakgrund av sin tidigare produktionsvolym och typer av produkter inte hade kunnat behålla sin konkurrenskraft utan investeringen, varför det skulle ha varit oundvikligt att företaget slogs ut (en beräkning för kostnaden för nedläggning av anläggningarna hade utarbetats). Dessutom krävde den totala produktionsökningen på 150 % till följd av investeringen betydande ansträngningar i form av utbildning för att anpassa den befintliga personalen till nya produktionsmetoder. Man hävdade också att produktionsenheterna av typen ”back-end” helt klart är flyttbara mot bakgrund av minskade transportkostnader och den allt större utläggningen av denna typ av verksamhet. Ett exempel gavs på ett företag i DRAM-sektorn som hade fått lägga ner sin verksamhet i Portugal, eftersom det inte hade gjort investeringar för att säkerställa hållbar konkurrens.

(31)

De portugisiska myndigheterna drar slutsatsen att kommissionen bör ta hänsyn till att de 596 arbetstillfällena har räddats, vilket motsvarar samtliga arbetstillfällen som fanns innan investeringen genomfördes. Dessutom bör man beakta att 252 nya arbetstillfällen har skapats på detta produktionsområde till följd av investeringen. Det totala antalet arbetstillfällen, 848, motsvarar ett nyinvesteringsvärde per arbetstillfälle på 166 316 euro, vilket innebär att faktorn för förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen är 1.

(32)

I EG-fördragets artikel 87.1 fastställs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag de än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden.

(33)

De finansiella åtgärder som staten avser att bevilja, dvs. ett lån på 56 414 441 euro och ett skatteincitament på 20 450 235 euro, har av Portugal anmälts som stödåtgärder. Åtgärderna i fråga genomfördes med hjälp av statliga medel och ger en fördel till företaget, som i annat fall självt skulle ha varit tvunget att bära investeringskostnaderna. I och med att det råder konkurrens och sker handelsutbyte inom denna särskilda sektor, hotar ekonomiska fördelar som ett företag åtnjuter i förhållande till sina konkurrenter att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. Följaktligen anser kommissionen att åtgärderna i fråga måste anses som statligt stöd i den mening som avses i den ovannämnda artikeln.

(34)

Av de uppgifter som Portugal inkommit med framgår att Infineon Portugal uppvisade en förlust på 1,4 miljoner euro år 1998, och hade en vinst på 21,2 miljoner euro år 1999 och på 27,3 miljoner euro år 2000. Under perioden 2001 och 2002 sjönk företagets vinst till 15,7 miljoner euro respektive 4,4 miljoner. Dessa uppgifter visar att Infineon Portugal inte befann sig i ekonomiska svårigheter när investeringen genomfördes, trots vinstminskningen på senare år.

(35)

Infineon Portugal ingår, som redan nämnts, i en större koncern, Infineon-gruppen. Det år som investeringen påbörjades (2000) uppvisade denna företagsgrupp en vinst på 1 126 miljoner euro och gruppens tillgångar i samtliga länder uppgick till 8 853 miljoner euro. I slutet av budgetåret 2000 uppgick det egna kapitalet till 5 806 miljoner euro. Under åren 2001, 2002 och 2003 uppvisade gruppen förluster på 591 miljoner, 1 021 miljoner respektive 435 miljoner euro. Det egna kapitalet uppgick i slutet av 2001, 2002 och 2003 till 6 900 miljoner, 6 158 miljoner respektive 5 666 miljoner euro. Infineons kassasaldo uppgick år 2000 till 875 miljoner euro och sjönk till 568 miljoner euro 2001 och till 177 miljoner euro 2002. Detta värde ökade år 2003 till 328 miljoner euro. Under de två senaste kvartalen, dvs. 1 juni–30 september och 1 oktober–31 december 2003 uppvisade företaget en vinst på 49 respektive 34 miljoner euro.

(36)

Dessa uppgifter visar att Infineon vad gäller investeringar var ett lönsamt företag, som kännetecknades av solida ekonomiska villkor och med tillräckligt stort eget kapital. Under åren 2001 och 2002 uppvisade företaget förluster, men behöll en god nivå på de egna medlen. Infineon uppvisade ännu förluster under första halvåret 2003, men återvann sin lönsamhet under andra halvåret.

(37)

Mot bakgrund av de ekonomiska uppgifter, som redovisats ovan, anser kommissionen att de stöd som föreslagits inte är ett undsättningsstöd eller ett omstruktureringsstöd som beviljats ett företag i svårigheter, vilket gör att det har bedömts som regionalt investeringsstöd.

(38)

Kostnaden för projektet på 141,5 miljoner euro överskrider det takbelopp på 50 miljoner euro som fastställs i punkt 2.1 i i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd. Den kumulerade stödnivån uppgår till 29,4 % av de stödberättigande investeringskostnaderna, vilket överstiger 50 % av det regionala stödet på 32 % som skall tillämpas. Dessutom överskrider stödet per arbetstillfälle som skapats eller räddats 40 000 euro. Följaktligen är projektet underställt det krav på anmälan som föreskrivs i punkt 2 i de sektorsövergripande rambestämmelserna, och skall bedömas enligt detta.

(39)

När det gäller aspekterna på förfarandet i fallet godkände Portugal skatteincitamenten till förmån för Infineon Portugal i juni 2000 och lånet i november 2001. De portugisiska myndigheterna har emellertid styrkt att vare sig lån eller skatteincitament har betalats ut. Därför ansåg kommissionen stödet vara ett anmält stöd.

(40)

När det gäller stödets stimulanseffekter har Portugal lämnat in en skrivelse av den 9 april 1999 som har sänts av Siemens till de portugisiska myndigheterna, i vilken den planerade investeringen förklaras ingående och finansiellt stöd begärs för genomförandet. Skrivelsen sändes in av Siemens och inte av Infineon Portugal, eftersom uppdelningen av företagen ännu inte hade fått några praktiska effekter i Portugal. Eftersom arbetet med projektet inleddes först efter det att stödet hade begärts, anser kommissionen att stödets verkningar är styrkta.

(41)

Enligt Portugal avser investeringen tillverkning av DRAM-minnen (Dynamic Random Access Memory). Dessa minnen ligger under kod nr 32.10 i NACE, som omfattar tillverkning av ventiler och elektronrör samt andra elektroniska komponenter. Här handlar det om halvledare som lagrar binär information. Halvledare är en del av de elektroniska komponenterna. DRAM-minnen utgör den vanligaste typen av halvledarminnen och används främst i persondatorer och lågprisprodukter.

(42)

DRAM-minnena kan särskiljas genom sin minneskapacitet (dvs. hur stor datamängd chipset kan ta). Kapaciteten är beroende av vilken generation minneschipset har. Produkten kännetecknas av snabb teknisk utveckling och en ny generation kommer ut på marknaden vart tredje eller fjärde år. DRAM-minnena kan också delas in i tillämpningsområden (FPM-DRAM, EDO-DRAM, SDRAM och RDRAM) eller beroende på i vilken slutprodukt de ingår.

(43)

Det finns även andra minneschips, t.ex. SRAM, EPROM och det s.k. Flash memory. I allmänhet har dessa andra funktioner än DRAM-minnena och de kan inte ses som utbytbara produkter.

(44)

DRAM-minnen är basprodukter vilkas specificering generaliserats. Det är alltså möjligt för köpare att hitta samma typer av DRAM-minnen hos olika leverantörer över hela världen. Den nya generationen DRAM-minnen konkurrerar med den tidigare. Vad kunderna föredrar för typ av minne beror på dess kostnadseffektivitet och funktionalitet i slutproduktens DRAM-minne.

(45)

När det gäller utbudet, kan tillverkarna av DRAM-minnen övergå till att tillverka DRAM-minnen med olika kapacitet i samma tillverkningsanläggningar, eftersom snarlik teknik används. I allmänhet är det dock inte lätt att byta mellan de olika generationerna av DRAM-minnen vid samma tillverkningsanläggning.

(46)

Mot bakgrund av de överväganden som nämnts ovan anses marknaden för DRAM-minnen som en relevant produktmarknad (9). Det finns ingen separat kod i NACE för denna marknad.

(47)

När det gäller den geografiskt relevanta marknaden bör man observera att DRAM-minnena marknadsförs på världsmarknaden utifrån identiska klassificeringar och begrepp för marknadsföringen. Transportkostnaderna är försumbara och det finns inga strukturella hinder för införsel på marknaden. Följaktligen måste man beakta att den relevanta geografiska marknaden är internationell.

(48)

Först och främst konstaterar kommissionen att stödet är förenligt med punkt 4.2 i Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (10) eftersom stödmottagarens del av investeringen överstiger 25 %, utan att någon form av stöd ingår.

(49)

För att kunna bedöma vilken den högsta tillåtna stödnivån skall vara för ett visst stödprojekt bör kommissionen i enlighet med de sektorsövergripande rambestämmelserna bestämma den högsta tillåtna stödnivå (taket för regionalstöd) som företaget kan få i ett stödområde, inom ramen för den ordning för regionalstöd som gäller vid anmälan.

(50)

Vila do Conde ligger i området kring storstaden Porto, en region som inte har någon stark regional ekonomisk struktur och i vilken högsta tillåtna belopp för stöd är 32 % av nettobidragsekvivalenten för stora företag (11).

(51)

Kommissionen måste därför bedöma en rad justeringsfaktorer som skall tillämpas på procentvärdet 32 % i syfte att beräkna vilken högsta stödnivå som kan tillåtas för projektet i fråga, däribland konkurrensfaktorn (T), förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen (I) och regionalfaktorn (M).

(52)

Kommissionen konstaterar att projektet kommer att skapa ny kapacitet på den europeiska marknaden och därmed kommer att påverka denna marknad.

(53)

Att bevilja stöd till företag som drivs på områden som kännetecknas av strukturell överkapacitet innebär en särskild risk för snedvridning av konkurrensen. Varje kapacitetsökning på ett område som inte kompenseras med en minskning av kapaciteten på ett annat område kommer att bidra till att förvärra problemet med strukturell överkapacitet. I punkt 7.7 i de sektorsövergripande rambestämmelserna anses strukturell överkapacitet föreligga om kapacitetsutnyttjandegraden inom den relevanta sektorn eller undersektorn under de senaste fem åren i genomsnitt varit mer än 2 procentenheter lägre än för tillverkningsindustrin som helhet. Betydande strukturell överkapacitet anses föreligga om kapacitetsutnyttjandegraden är mer än 5 procentenheter lägre än genomsnittet för tillverkningsindustrin.

(54)

I enlighet med punkterna 3.3 och 3.4 i de sektorsövergripande rambestämmelserna skall kommissionen, när det finns tillräckliga uppgifter om kapacitetsutnyttjandegraden, begränsa konkurrensfaktorns avgörande till huruvida allvarlig strukturell överkapacitet existerar eller ej i sektorn eller undersektorn i fråga. Sektorn eller undersektorn bör ingå i den lägsta möjliga nivån i NACE:s klassificering.

(55)

Den närmaste NACE-kod som motsvarar tillverkningen av DRAM-minnen är 32.10, som innefattar alla typer av elektroniska komponenter. DRAM-minnena utgör endast en liten del av denna NACE-kod, varför läget vad gäller den aggregerade nivån för kod 32.10 inte på ett riktigt sätt återspeglar marknadssituationen för DRAM-minnen. Därför anser kommissionen att en analys av kapaciteten inte ska tillämpas för att bestämma konkurrensfaktorn.

(56)

I enlighet med punkt 3.4 i de sektorsövergripande rambestämmelserna skall kommissionen, om uppgifterna om kapacitetsutnyttjande är otillräckliga, beakta om investeringen görs på en vikande marknad. En marknad anses vara vikande om den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen av dessa produkter under de senaste fem åren legat avsevärt under (mer än 10 %) genomsnittet för tillverkningsindustrin som helhet inom EES, såvida det inte finns en stark uppåtgående trend i den relativa tillväxttakten för efterfrågan på produkten eller produkterna. En absolut vikande marknad är en marknad där den årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen under de senaste fem åren varit negativ.

(57)

Som tidigare sagts anses marknaden för DRAM-minnen som en produktrelevant marknad, eftersom utbytbarheten i förhållande till andra typer av minneschips är mycket begränsad. DRAM-minnen saluförs på global nivå, och därför bör man beakta att den geografiskt relevanta marknaden som internationell.

(58)

Kommissionen påminner om att Infineon enligt Portugal har en marknadsandel på 3,5 % av marknaden för halvledare och 12,8 % av marknaden för DRAM-minnen (siffror från 2002). Portugal uppskattade Infineons marknadsandel 2003 till 17,1 %. Utifrån dessa siffror överskrider inte stödmottagarens andel av världsmarknaden för DRAM-minnen 40 %, ens efter genomförandet av investeringen.

(59)

Portugal har redovisat siffror för tillväxten av den synliga konsumtionen av DRAM-minnen under de senaste fem åren, vilket föreskrivs i de sektorsövergripande rambestämmelserna. Portugal accepterar att ta hänsyn till de uppgifter som kommissionen använde i sitt beslut C86/01 – Tyskland, Infineon Technologies SC 300 GmbH & Co. KG beträffande perioden 1995–2000. Eftersom det finns nya uppgifter som avser perioden 2001–2002, bör dock dessa uppgifter användas för det fall som behandlas.

(60)

Portugal har hävdat att kommissionen borde beakta en period på fem år för att analysera hur den synliga konsumtionen har utvecklats, dvs. mellan 1998 och 2002, och inte en period på sex år. De sektorsövergripande rambestämmelserna hänvisar till den genomsnittliga årliga tillväxttakten under de senaste fem åren. Det är däremot praxis för kommissionen att granska den synliga konsumtionen under sex år för att kunna behandla de fem tillväxttalen (12). Kommissionen anser att den berörda perioden enligt punkt 3.3 i de sektorsövergripande rambestämmelserna i detta fall är 1997–2002.

(61)

De relevanta uppgifterna för den synliga konsumtionen av DRAM-minnen under perioden 1997–2002 redovisas i följande tabell (13).

Tabell 4

(62)

I enlighet med dessa siffror under perioden mellan 1997 och 2002 var den genomsnittliga årstillväxten av den synliga konsumtionen på marknaden för DRAM-minnen – 1,66 %. För perioden dessförinnan, dvs. mellan 1996 och 2001 var den genomsnittliga årstillväxten av den synliga konsumtionen för DRAM-minnen likaledes negativ (– 9,13 %). Men om perioden 1998–2002 räknas (så som de portugisiska myndigheterna begärt), blir de berörda uppgifterna i fråga om tillväxten positiva (6,63 %).

(63)

Marknaden för DRAM-minnen är mycket cyklisk och kännetecknas av starka svängningar. Den genomsnittliga årstillväxten skiljer sig värdemässigt avsevärt i fråga om vilken period som avses. Dessa svängningar beror i huvudsak på att priserna är mycket rörliga. Anledningen till denna volatilitet ligger i det faktum att tillverkningsprocessen för DRAM-minnen kännetecknas av relativt höga icke-återvinningsbara kostnader och minskade marginalkostnader. Följaktligen kan priserna svänga inom ett mycket brett intervall, eftersom tillverkningen av DRAM-minnen kan visa sig lönsam för ett företag så snart marginalkostnaderna har täckts. Därför ger inte enbart en analys av den synliga konsumtionsutvecklingen i form av transaktionsvärden en riktig bild av marknaden för DRAM-minnen.

(64)

Kommissionen anser också att uppgifterna om konsumtionen i transaktionsvärden i detta specifika fall inte ger en komplett och helt representativ bild av marknadssituationen. Den synliga konsumtionen i transaktionsvärden påverkades starkt, som de portugisiska myndigheterna påpekat, av den turbulens som orsakades av förekomsten på marknaden av subventionerade importprodukter från den koreanska tillverkaren Hynix. I en undersökning, som resulterade i att en utjämningstull infördes på importen av DRAM-minnen från Hynix, konstaterades bland annat att denna subventionerade import orsakade en dramatisk sänkning av priset på DRAM-minnen inom gemenskapen mellan 1998 och 2001, särskilt under 2001, då priserna på importerade Hynix-minnen gick ned med 76 % (14). När det hade fastställts att den subventionerade importen inverkade negativt på unionens industri, infördes en utjämningstull på 34,8 % på Hynix DRAM-minnen, vilken motsvarade de stödbelopp som Hynix hade fått.

(65)

Utvecklingen av de genomsnittliga försäljningspriserna för DRAM-minnen på världsmarknaden under den aktuella perioden redovisas i följande tabell (15).

Tabell 5

Tabellen visar att priserna på DRAM-minnen på världsmarknaden sjönk med 65 % 2001 och endast delvis återhämtade sig 2002. Med hänsyn till dessa faktorer anser kommissionen att transaktionsvärdena av den synliga konsumtionen under 2001 och i mindre grad 2002 påverkades negativt av de onormalt låga priser som orsakades av den subventionerade försäljningen av Hynix produkter.

(66)

Av de skäl som redovisats ovan undersökte kommissionen annan tillgänglig information för att få fram en mer trovärdig och komplett marknadsanalys. Världsmarknadsutvecklingen för DRAM-minnen kan även anges i volym. De två mest relevanta och vanligen använda statistiska värden som uttrycker volym är levererade enheter och megabytes (Mb). Världsmarknadsutvecklingen för DRAM-minnen under den aktuella perioden redovisas enligt denna statistik i följande tabeller (15).

Tabell 6

Levererade enheter

Tabell 7

Megabytes

Ovanstående siffror visar en genomgående positiv tendens på marknaden för DRAM-minnen under den aktuella perioden. Det är viktigt att understryka att tillväxttakten på marknaden mellan 2000 och 2001 (5,1 % för enheter och 64,7 % för Mb) kan jämföras med den genomsnittliga tillväxttakten per år för hela perioden. Detta är en stark indikation på att det särskilt låga transaktionsvärdet för den synliga konsumtionen under 2001 i huvudsak kan förklaras genom det onormala prisfallet det året. Som kommissionen och rådet konstaterat i de ovan nämnda förordningarna (se fotnot 11) berodde detta prisfall till största delen på den subventionerade importen från Korea.

(67)

När man analyserar de tre nämnda indikatorerna tillsammans (transaktionsvärde, enhetsvolym och volym i Mb) tyder de på att marknaden för DRAM-minnen under den aktuella perioden var på säker uppgång, utom under år 2001, då den exceptionella störningen på marknaden orsakade ett onormalt prisfall.

(68)

Kommissionen har även tagit fram uppgifter om framtidsperspektivet för marknaden för DRAM-minnen. Enligt de senaste prognoserna från World Semiconductor Trade Statistics (se tabell nedan) kommer den årliga genomsnittstillväxten på marknaden för halvledare mellan 2003 och 2005 att bli 15,4 %. Prognoserna för segmentet dataminnen (inklusive SRAM, DRAM och fasta minnesprodukter) är likaledes positiva. Mellan 2003 och 2005 förväntas den genomsnittliga årstillväxten på världsmarknaden för minnesprodukter uppgå till 21,6 %.

Tabell 8

(69)

Uppgifter från en annan oberoende källa (Gartner Dataquest) bekräftar också att prognoserna för marknaden för DRAM-minnen är starkt positiva.

Tabell 9

(70)

En restriktiv analys av uppgifterna om transaktionsvärdet enligt ovan tyder på att marknaden för DRAM-minnen var absolut vikande under den aktuella perioden, medan en analys av marknaden i volym (levererade enheter och Mb) indikerar att marknaden i själva verket växte snabbare än hela EES-områdets tillverkningsindustri sammantaget. Det är tydligt att den subventionerade importen av DRAM-minnen från Korea fick en negativ effekt på världspriserna och följaktligen på marknaden år 2001, och i mindre grad år 2002. Med anledning av denna exceptionella marknadssituation anser kommissionen att statistiken i volym i detta specifika fall troligen ger en mer rättvisande bild av marknadsutvecklingen under den aktuella perioden. Siffrorna i Mb kan emellertid ha påverkats väsentligt av de tekniska framstegen inom industrin (volymökningen av DRAM-minnen i bits). Följaktligen anser kommissionen att marknadsutvecklingen i det här fallet på bästa sätt uttrycks genom siffror i levererade enheter och att 5,59 % därför är en lagom och rimlig uppskattning av den genomsnittliga tillväxten på marknaden för DRAM-minnen under den aktuella perioden.

(71)

Som nämnts ovan, och i enlighet med de sektorsövergripande rambestämmelserna, anses en marknad vara vikande om den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen av dessa produkter under de senaste fem åren legat avsevärt under (mer än 10 %) genomsnittet för tillverkningsindustrin som helhet inom EES. Under perioden 1997–2002 hade tillverkningsindustrin inom EES en genomsnittstillväxt på 4,48 %. Eftersom den genomsnittliga tillväxten per år på marknaden för DRAM-minnen under den aktuella perioden låg över denna nivå, anser kommissionen att marknaden inte var vikande och konkurrensfaktorn fastställs till 1.

(72)

Slutligen konstaterar kommissionen att Infineon för närvarande genomgår en förundersökning för påstått deltagande i en kartellbildning inom sektorn för DRAM-minnen […]. Kommissionen känner också till att Infineon är inblandat i en rättstvist och anklagas för att ha överträtt gällande patenträttigheter i Förenta staterna. Särskilt den första omständigheten kan få en betydande inverkan på den marknadsanalys som presenterats ovan. Ännu har dock inga definitiva slutsatser dragits avseende något av förfarandena och det är i detta läge inte möjligt att ta hänsyn till deras eventuella effekt på marknaden. Kommissionen erinrar de portugisiska myndigheterna om att, för det fall de uppgifter som legat till grund för slutsatserna i detta beslut visar sig vara felaktiga enligt artikel 9 i tillämpningsföreskrifterna (16), eller om man genom rättsförfarandena ovan i efterhand kan dra slutsatsen att effekten av de påstådda brotten mot konkurrenslagstiftningen inte varit ringa, förbehåller sig kommissionen sin fulla rätt att omvärdera marknadssituationen utifrån en ny analys och om nödvändigt återkalla föreliggande beslut.

(73)

För kapitalintensiva projekt fastställer de sektorsövergripande rambestämmelserna ett förhållande mellan kapital och arbetstillfällen som syftar till att främja de projekt som verkligen bidrar till att minska arbetslöshet genom att skapa ett relativt högt antal nya arbetstillfällen. Detta kriterium tar också hänsyn till stödets eventuella snedvridande effekt på priset för slutprodukten.

(74)

Enligt uppgifterna från Portugal ledde projektet till att det skapades 264 direkta arbetstillfällen, fördelade enligt följande.

Tabell 10

(75)

De portugisiska myndigheterna förklarar dock att 12 arbetstillfällen samtidigt har försvunnit. Därför anser de att de nya arbetstillfällen som har ett direkt samband med projektet uppgår till 252 netto.

(76)

Kommissionen anser att man kan ta hänsyn till de 252 arbetstillfällen som skapats som en direkt följd av investeringen, eftersom det handlar om rimliga uppgifter för en kapacitetsökning på 150 %.

(77)

Dessutom förklarar Portugal att samtliga befintliga arbetstillfällen vid Infineon Portugal (596 arbeten) räddades genom investeringen. Enligt Portugal har Infineon-gruppen utlokaliserat sin ”back-end”-produktion till Portugal och Malaysia. Om investeringsprojektet inte hade genomförts i Portugal, hade Infineon-gruppen flyttat alla sina ”back-end”-enheter till Malaysia, vilket skulle ha inneburit en förlust av dessa arbetstillfällen i Portugal. Detta faktum kan beläggas genom följande faktorer:

(78)

Kommissionen konstaterar att de portugisiska anläggningarna sannolikt skulle ha stängts om investeringen inte hade genomförts.

(79)

Därför anser kommissionen att den nya investeringen har räddat de 596 befintliga arbetstillfällena och skapat 252 nya, varefter det totala antalet arbetstillfällen uppgår till 848. Förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen för en stödberättigad investering på 141 036 103 euro som skapar och räddar 848 arbetstillfällen motsvarar 166 316 euro per arbetstillfälle. Därför fastställs faktorn ”I” för justeringen av högsta möjliga stödnivå till 1.

(80)

Genom regionalfaktorn beaktas de positiva följderna av en nyinvestering för stödområdenas ekonomi. Kommissionen anser att antalet skapade arbetstillfällen kan användas som ett mått på i vilken omfattning ett projekt bidrar till utvecklingen av en region. En kapitalintensiv investering kan leda till att det skapas ett betydande antal indirekta arbetstillfällen i den berörda stödregionen och angränsande stödregioner. Med skapade arbetstillfällen avses i detta sammanhang arbetstillfällen som skapats direkt genom projektet och arbetstillfällen som skapats hos primära underleverantörer och kunder till följd av den subventionerade investeringen.

(81)

Enligt Portugal resulterade projektet indirekt i 30 nya arbetstillfällen i regionen. Dessa indirekta arbetstillfällen skapades hos lokala leverantörer för utrustning och service. I och med att det handlar om ett blygsamt antal i förhållande till investeringsbeloppet, förmodar kommissionen att uppgifterna är korrekta. Även om man inte tog hänsyn till att det indirekt skapades arbetstillfällen skulle detta inte påverka bestämningen av regionalfaktorn. Följaktligen fastställer kommissionen regionalfaktorn (”M”) till 1.

(82)

Med hänsyn till uppgifterna ovan beräknas den högsta stödnivå som får tillåtas enligt följande formel: 32 % × 1 × 1 × 1 = 32 % netto. Det planerade stöd på 41 504 299 euro, som motsvarar en stödnivå på 29,4 % netto, och som Portugal har för avsikt att bevilja Infineon Portugal för dess investering i Vila do Conde ligger alltså under den högsta tillåtna stödnivån, beräknad utifrån de sektorsövergripande rambestämmelserna.

(83)

För alla subventionerade projekt som kommissionen godkänt enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna kräver kommissionen att avtal om stöd som ingås mellan den berörda myndigheten i medlemsstaten och stödmottagaren skall innehålla en bestämmelse om att stödet skall betalas tillbaka för det fall avtalet inte följs eller skall föreskriva att den sista stora utbetalningen av stöd (t.ex. 25 %) skall göras först sedan stödmottagaren har visat för medlemsstaten att projektet genomförs i enlighet med kommissionens beslut och förutsatt att kommissionen, på grundval av medlemsstatens uppgifter om genomförandet av projektet, inom 60 arbetsdagar har godkänt eller inte har invänt mot slututbetalningen av stödet.

(84)

Kommissionen konstaterar att investeringen nyligen avslutats och att ingen utbetalning av stödet ännu skett i väntan på kommissionens beslut. Enligt de portugisiska myndigheterna genomfördes investeringen enligt planerna. Särskilt antalet skapade arbetstillfällen och det totala stödbeloppet motsvarar ovanstående uppgifter.

(85)

Kommissionen anser därför att Portugal har fullgjort sina skyldigheter enligt punkt 6 i de sektorsövergripande rambestämmelserna.

(86)

Mot bakgrund av övervägandena ovan finner kommissionen att det föreslagna stödbeloppet uppfyller de nödvändiga villkoren och kan anses förenligt med den gemensamma marknaden.