32004D0337

Kommissionens beslut

av den 20 december 2001

om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet

Ärende COMP/E-1/36.212 - Självkopierande papper

(delgivet med nr K(2001) 4573)

(Endast de engelska, franska, tyska och spanska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2004/337/EG)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

>Plats för tabell>

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

med beaktande av rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86(1) senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/1999(2), och särskilt artiklarna 3 och 15 i denna,

med beaktande av kommissionens beslut av den 26 juli 2000 om att inleda ett förfarande i ärendet,

efter att ha gett de berörda företagen tillfälle att yttra sig om kommissionens invändningar enligt artikel 19.1 i förordning nr 17 och kommissionens förordning (EG) nr 2842/98 av den 22 december 1998 om hörande av parter i vissa förfaranden enligt artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget(3),

efter samråd med Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor,

med beaktande av förhörsombudets slutrapport i detta ärende(4), och

av följande skäl:

1 DEL I - SAKFÖRHÅLLANDEN

1.1 SAMMANFATTNING AV ÖVERTRÄDELSEN

(1) Följande företag, som detta beslut riktar sig till, har begått överträdelser mot artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet:

- Arjo Wiggins Appleton Limited (AWA)

- Bolloré

- Carrs Paper Ltd (Carrs)

- Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L. (Divipa)

- Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH (MHTP)

- Papelera Guipuzoana de Zicuñaga SA (Zicuñaga)

- Papeteries Mougeot SA (Mougeot)

- Papierfabrik August Koehler AG (Koehler)

- Sappi Limited (Sappi)

- Torraspapel SA (Torraspapel)

- Zanders Feinpapiere AG (Zanders).

(2) Överträdelsen består av att medlemmarna i Association of European Manufacturers of Carbonless Paper (AEMCP) och tre andra europeiska producenter och/eller distributörer av självkopierande papper deltagit i fortlöpande avtal och/eller samordnade förfaranden, som täcker hela gemenskapen och EES, och som strider mot artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet (från januari 1994). Genom dessa avtal och samordnade förfaranden har de fastställt prishöjningar, fördelat försäljningskvoter och fastställt marknadsandelar samt inrättat mekanismer för att övervaka det konkurrensbegränsande avtalets genomförande.

(3)

>Plats för tabell>

1.2 BRANSCHEN FÖR SJÄLVKOPIERANDE PAPPER

1.2.1 PRODUKTEN

(4) Den produkt som detta ärende gäller är självkopierande papper. Självkopierande papper används för mångfaldig kopiering av dokument och tillverkas av en pappersbas som bestryks med kemiska produkter(5).

(5) Principen bakom självkopierande papper är därmed att få en kopia när två kompletterande skikt reagerar vid trycket från en penna eller pressas samman i en datorskrivare eller i en skrivmaskin. Det första skiktet, det färgavgivande skiktet (coated back, CB), består av mikrokapslar som innehåller färgpigment. Vid tryck eller sammanpressning punkteras mikrokapslarna och färgpigmentet frigörs och absorberas därefter av det andra skiktet, det mottagande skiktet (coated front, CF). CF-skiktet tillverkas av en reaktiv substans (eller "naturlera") som reagerar med färgpigmentet för att ge ett tydligt bildtryck.

(6) Följande typer av självkopierande papper finns(6):

- CB (coated back) är ett självkopierande papper bestruket med ett färgavgivande skikt som innehåller mikrokapslar. Denna sorts självkopierande papper används som överark i blankettsetet. Det finns tillgängligt i standardkvalitet, för optisk läsning, eller bestryks med ett tunt skikt på baksidan för att ge ett bättre bildtryck.

- CFB (coated front and back) är ett självkopierande papper som på framsidan är bestruket med en reaktiv substans, avsedd att agera som en kemisk katalysator, och som på baksidan är bestruket med mikrokapslar. Denna typ av självkopierande papper används som mellanliggande ark eller som ett av flera mellanliggande pappersark. Det utgör den centrala delen i blankettsetet, den som mottar och avger kopian. Det är det mest ömtåliga arket och finns tillgängligt i standardkvalitet, men också för vissa speciella användningsområden.

- CF (coated front) är ett självkopierande papper som används som underark och som på framsidan är bestruket med ett mottagande lager reaktiv substans, men utan mikrokapslar på baksidan som punkteras vid tryck. Detta ark är inte annorlunda än ordinärt papper, åtminstone vad gäller dess behandling, och det är mindre ömtåligt än de andra arken som ingår i setet. Denna typ finns tillgänglig i standardkvalitet, för optisk läsning, mottagande på båda sidor och för speciella användningsområden.

(7) Var och en av de tre sorterna av självkopierande papper finns tillgängliga i vitt och andra färger, särskilt blått, rosa, gult och grönt. Från dessa sorters självkopierande papper kan man göra olika blankettset genom att sätta in självkopierande papper av ett eller annat slag efter behov.

(8) Själva det självkopierande papperets sammansättning gör det nödvändigt att behandla det omsorgsfullt och skydda det från tryck. Det gör det nödvändigt att vidta försiktighetsåtgärder vid transport, lagring och tryckning. Med nuvarande teknik kan självkopierande papper limmas, vikas, kombineras med andra baser (kartong, papper, kol, plast), vid behov göras mindre ömtåligt, märkas med blyertspenna, kulspetspenna, skrivmaskin, datorskrivare, fax eller kopieringsapparat, tillverkas som ordinära eller självseparerande blanketter, för användningsområden som kräver optisk läsning, osv.

(9) Kontorsblanketter(7) har alltid varit det största enskilda användningsområdet för självkopierande papper, med över 90 % av den totala konsumtionen(8). Andra användningsområden för självkopierande papper är på rulle(9).

(10) Självkopierande papper säljs på rulle (80 %) och i ark (20 %)(10). De flesta producenterna av självkopierande papper tillgodoser efterfrågan på ark genom att skära papperet på rulle till ark, medan vissa små specialiserade producenter direkt tillverkar produkterna i ark(11).

(11) Carrs gör gällande att självkopierande papper på rulle och i form av ark utgör skilda relevanta produktmarknader. Carrs hävdar att "i kommersiellt avseende är marknaden för papper i ark helt skild från den för papper på rulle - både vad gäller produktionskostnader, prissättning och distributionskanaler". Carrs anser också att det finns betydande skillnader mellan papper på rulle och i ark, vilket i Carrs fall kan bevisas genom de tekniska specifikationsskillnaderna när det gäller deras tillverkning av självkopierande papper i ark, Signal Plus. För Carrs har skillnaden mellan papper på rulle och i ark uppstått genom en förståelse för produkternas slutanvändning och slutanvändarnas behov. Detta innebär i slutändan förståelse för villkoren vid tryckning och den typ av utrustning som används(12).

(12) I tryckerierna används två typer av tryckpressar: rullmatade och arkmatade. Vid rullmatning dras en löpande bana genom pressen från en pappersrulle. Vid arkmatning pressas arken genom tryckpressen. Enligt Carrs kräver arkmatning pappersark som är hårdare och mer trycktåliga än vid rullmatning för att få mindre pappersspill och uppnå högre hastighet. Carrs anger att de flesta tryckerier tenderar att använda endera rullmatning eller arkmatning, men inte båda. Enligt Carrs är det inte möjligt för ett tryckeri att reagera på några förändringar när det gäller förhållandet mellan priset på papper i ark och på rulle genom att byta från den ena till den andra. Det gör också gällande att det inte är ett lönsamt alternativ för de tryckerier som använder arkmatning att skära papper i ark från papper på rulle(13).

(13) Kommissionen drar slutsatsen att eftersom kartellen täcker både självkopierande papper på rulle och i ark, är det i detta ärende inte nödvändigt att ytterligare definiera produktmarknaden.

1.2.2 MARKNADEN FÖR SJÄLVKOPIERANDE PAPPER

1.2.2.1 Utbud

(14) Produktionen av självkopierande papper i Europa domineras i allt högre grad av ett relativt litet antal stora producenter då de mindre leverantörerna dragit sig tillbaka från marknaden(14). I EES tillhör alla stora producenter Association of European Manufacturers of Carbonless Paper (nedan kallat AEMCP). Vid tidpunkten för den överträdelse som bedöms här var följande företag medlemmar i AEMCP: Arjo Wiggins Appleton (AWA), Cartiere Sottrici Binda, Copigraph(15), Papierfabrik August Koehler, Papeteries Mougeot, Stora Feldmühle (senare Stora Carbonless Paper och i dag Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld)(16), Zanders Feinpapiere, Sappi(17) och Torraspapel. Dessa tillverkare gynnas i stor utsträckning av en integrerad produktion av baspapper och kemikalier.

(15) Enligt rapporten från MHA, som utarbetades för AEMCP 1996, var storleken på EU:s marknad för självkopierande papper ungefär 850 miljoner ecu under 1995. I rapporten beräknades för samma år den västeuropeiska (EES och Schweiz) produktionskapaciteten för självkopierande papper till 1010000 ton, varav medlemmarna i AEMCP producerade 890000 ton (dvs. 88 %). När den östeuropeiska produktionskapaciteten läggs till den siffran blir den totala europeiska kapaciteten 1035000 ton(18).

(16) Vid tidpunkten för överträdelsen hade medlemmarna i AEMCP tillsammans 85-90 % av försäljningen av självkopierande papper inom det område som 1994 blev EES. De uppskattade marknadsandelarna för vart och ett av företagen (utom för Binda som sedan 1993 inte längre är aktivt på marknaden) anges i tabell 1 a.

TABELL 1 a

AEMCP-medlemmarnas marknadsandelar under 1995, som grundas på Sappis och AWA:s uppskattningar((Sidorna 217 (Sappis handling), 3262 och 3265 (AWA:s handling) i undersökningen.))

>Plats för tabell>

(17) Utöver medlemmarna i AEMCP finns ett antal små icke-integrerade producenter, inklusive blankettryckerier som producerar för eget behov eller som främst levererar till lokala marknader och köper baspapper ("upplag") och kemikalier från andra leverantörer(19). De största icke-medlemsföretagen i AEMCP inkluderar Carrs (Förenade kungariket), Fabriano (Italien), Hauffe (Tyskland), Bartsch (Tyskland), Zicuñaga (Spanien) och Divipa (Spanien). Detta beslut riktar sig också till tre av dessa små producenter, nämligen Carrs, Divipa och Zicuñaga. Dessutom tillverkar två östeuropeiska företag självkopierande papper, nämligen Aero (Slovenien) och Krkonosské (Tjeckien)(20).

(18) I tabell 1 b presenteras för år 2000 den totala storleken på varje företag som detta beslut riktar sig till, samt uppgifter om deras relativa storlek på EES-marknaden för självkopierande papper under 1994 och 1995. Siffrorna grundas på företagens svar på kommissionens begäran om upplysningar och på uppskattningar(21).

TABELL 1 b

Storleken på de företag som beslutet riktar sig till och deras relativa storlek på EES-marknaden för självkopierande papper((All omsättning som nämns i detta beslut ges i relevant inhemsk valuta och i ecu eller euro. De omräkningskurser som används för beräkningen av euro är de årliga officiella genomsnittliga kurserna (eller, i förekommande fall, de månatliga kurserna) som kommissionen offentliggör för beräkning av omsättningar.))

>Plats för tabell>

1.2.2.2 Efterfrågan

(19) De största kunderna inom sektorn för självkopierande papper är tryckerier, som omvandlar självkopierande papper till kontorsblanketter och papper på rulle. Vissa tryckerier använder papper på rulle och andra i ark. Under 1995 beräknades antalet tryckerier med rullmatning i Europa till 2000 och antalet tryckerier med arkmatning till 47000(22).

(20) Papper på rulle säljs endera direkt till tryckerierna med rullmatning eller genom grossister, medan papper i ark främst säljs genom grossister.

(21) Enligt Sappi har grossisterna stort marknadsinflytande, vilket främst beror på en strukturell överkapacitet(23). Grossisterna kräver enhetliga och regelbundna leveranser. De kräver också korta leveranstider och att leveranserna anpassas till deras behov vad gäller form och storlek för att de skall kunna minska sina egna lager(24). Carrs förklarar att företagets egna erfarenheter är att grossisterna så snart det är möjligt generellt försöker höja priserna inom arkverksamheten och uppmuntrar producenten att höja sina priser(25).

(22) Då självkopierande papper är en märkesvara finns det en stark förbindelse mellan leverantörerna och grossisterna. Leverantörerna tenderar att ha en långsiktig förbindelse med sina grossister. Det beror åtminstone delvis på de höga kostnaderna för att byta grossist på grund av de lager dessa håller och investeringarna för att marknadsföra ett varumärke(26).

(23) Enligt Sappi utför särskilt AWA, Stora och Torraspapel delar eller hela distributionsfunktionen själva eller genom egna grossister. Vissa små producenter, som främst levererar till de lokala marknaderna, säljer tillika direkt till kunderna. Övriga producenter av självkopierande papper säljer främst till oberoende grossister(27).

1.2.2.3 Utveckling av utbud och efterfrågan i Västeuropa 1990-1996

(24) Marknaden för självkopierande papper i Västeuropa karaktäriseras av strukturell överkapacitet. Under 1995 var kapacitetsutnyttjandegraden 65 %(28). Kapaciteten har inte ökat under det senaste årtiondet. Efterfrågan sjönk däremot under mitten av 1990-talet och denna nedgång förväntades fortsätta(29).

(25) Efterfrågan på självkopierande papper ökade snabbt under 1980-talet eftersom det ersatte engångskarbon (OTC). Då den europeiska marknaden har mognat genomförs transaktionerna i ökad utsträckning med elektroniska hjälpmedel, vilket har minskat efterfrågan. Under 1990 nådde konsumtionen av självkopierande papper i Västeuropa (det område som 1994 blev EES samt Schweiz) lite över 700000 ton. Därefter minskade efterfrågan till en nivå där den stod stilla, och under 1995 och 1996 började efterfrågan sjunka(30).

(26) Under mitten på 1990-talet var konsumtionen högst i Tyskland, följt av Frankrike och Förenade kungariket på delad andra plats. Italien var den fjärde största konsumenten i Europa med Benelux-länderna på femte plats(31).

(27) Under 1990-talet karaktäriserades konsumtionen i Västeuropa av tillfälliga kraftiga fluktuationer. Den mest dramatiska av dessa inträffade under 1994/1995 och under hösten 1996. Enligt en undersökning som Mikulski Hall Associates genomförde för AEMCP:s räkning under 1996 var det "allmänt accepterat att dessa fluktuationer i stor utsträckning berodde på förändringar i lagerinvesteringarna, som främst berodde på ändrade prisnivåer". I undersökningen utpekades emellertid inte några särskilda förändringar av villkoren i efterfrågan eller utbud som skulle kunna förklara dessa fluktuationer. Den enda utveckling som klart kan skönjas i undersökningen är att tillväxten av efterfrågan på självkopierande papper i Västeuropa under ett antal år varit begränsad. I undersökningen uppmärksammas framför allt trenden mot en minskning av antalet kopior av flerbladsblanketter med många ark. Den faktor som mest bidrog till att begränsa efterfrågan på självkopierande papper var dock det minskade behovet av flerbladsblanketter med många ark till följd av den ökade användningen av elektronisk datautväxling (EDI), elektroniska medier och streckkoder, kombinerat med övergången till "non-impact printing", dvs. "beröringsfri" eller "anslagsfri" tryckning (med laserutskrift eller bläckstråle)(32).

(28) I Västeuropa låg AEMCP-leverantörernas totala leveranser mellan 1990 och 1996 ganska stabilt på exakt 600000 ton, medan de volymer som levererades av producenter som inte tillhörde AEMCP föll från 112000 ton under 1990 till något över 70000 ton under 1996. Importen från länder utanför Västeuropa halverades under samma period(33). Under 1990 var importandelen 1,4 %, medan den under 1996 hade sjunkit till omkring 0,7 %. I tabell 2 sammanfattas förändringarna i leveranserna till och konsumtionen på den europeiska marknaden(34).

TABELL 2

Leveranser och konsumtion av självkopierande papper: Västeuropa 1990-1996

>Plats för tabell>

Källa:

MHA:s rapport, december 1996.

1.2.2.4 Handeln mellan medlemsstaterna

(29) Inom EES är produktionen av självkopierande papper koncentrerad och pappersbruken belägna i fem av gemenskapens medlemsstater: Belgien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Förenade kungariket. Generellt säljer dock producenterna över hela EES och transportkostnaderna förefaller inte hindra handeln inom detta område(35).

(30) Kommissionen förfogar över detaljerade uppgifter om försäljningen inom det territorium som 1994 blev EES (per land) och som täcker merparten av kartellens referensperiod, för följande företag: AWA, Divipa, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel, Zanders och Zicuñaga(36). Uppgifterna visar att över 56 % av dessa företags totala försäljning inom EES vid tidpunkten för överträdelsen gjordes utanför deras respektive inhemska marknader (dvs. de länder där deras produktionsanläggningar fanns).

(31) Kartellperioden kännetecknades också av betydande handelsflöden mellan gemenskapen och olika Efta-länder. Under 1994 såldes stora kvantiteter självkopierande papper till Österrike, Finland och Sverige. Från 1994 och framåt förekom också handelsflöden med Island och Norge. Betydande handelsflöden över gränserna förekommer därmed inom hela EES.

1.2.3 TILLVERKARE

1.2.3.1 Arjo Wiggins Appleton

(32) Arjo Wiggins Appleton p.l.c. ombildades den 29 november 2001 till Arjo Wiggins Appleton Limited. Det är moderbolag (nedan kallat AWA) till gruppen Arjo Wiggins som består av mer än 150 dotterbolag över hela världen och är, bland annat, verksamt inom tillverkning och distribution av självkopierande papper, termopapper, finpapper, bestruket papper och specialpapper. Det har omfattande verksamhet i hela Europa och i Nordamerika, samt har affärsintressen i andra delar av världen. Gruppen är världens största tillverkare av självkopierande papper med andelar på över 30 % av den europeiska marknaden och 50 % av den nordamerikanska marknaden. Verksamheten för självkopierande papper organiserades under namnet Arjo Wiggins Carbonless Paper Operation (CPO) fram till 1998 när affärsenheten Carbonless & Thermal division bildades. AWA har pappersbruk för självkopierande papper i Belgien, Frankrike och Förenade kungariket.

1.2.3.2 Binda

(33) Cartiere Sottrici Binda, som i maj 1996 döptes om till Binda S.p.A., producerade självkopierande papper fram till oktober 1993. Vid denna tidpunkt upphörde Binda med sin produktion och kom överens med AWA om olika försäljningsalternativ av sitt varumärke "Biplura" samt försäljning av flera av de maskiner som användes vid produktionen av självkopierande papper. Dessa alternativ har inte utnyttjats fullt ut och AWA förvärvade 1995 varumärket "Biplura" och en maskin från Binda. Binda fortsatte att producera releasepapper och gjutbestruket papper fram till augusti 1998 då det gick i konkurs(37).

(34) I detta beslut nämns Binda i avsikt att ge en beskrivning av den faktiska situationen. Men eftersom företaget inte längre finns och det inte heller finns någon juridisk eller ekonomisk efterträdare är det inte möjligt för kommissionen att rikta detta beslut till någon juridisk eller fysisk person som kan göras ansvarig för Bindas beteende fram till oktober 1993.

1.2.3.3 Carrs

(35) Carrs Paper Limited (Carrs) har sitt säte registrerat i West Midlands i Förenade kungariket. Företagets direkta moderbolag är Carrs (Birmingham) Limited, som är ett aktiebolag registrerat i England och Wales. Carrs producerar och säljer självkopierande papper (nästan uteslutande ark) i Förenade kungariket och exporterar huvudsakligen till Irland och Danmark.

(36) Carrs har varit en innovatör på marknaden för självkopierande papper och ledde omvandlingen från blått till svart självkopierande papper under 1983. Det var först med att lansera laser-/kopieringskvaliteter under 1991. Under 1992 lanserade det varumärket Signal Plus, en produkt det marknadsförde som det första tryck- och utskriftsvänliga självkopierande papperet.

1.2.3.4 Copigraph

(37) Copigraph SA var ett helägt dotterbolag till ett franskt företag, Bolloré SA (tidigare Bolloré Technologies SA), fram till november 1998 när AWA förvärvade det. Copigraph SA var en del av Bollorés specialpappersdivision. Bolloré producerade baspapper i sitt pappersbruk i Thonon, som beströks i Thonon, på Copigraphs anläggningar i Malesherbes i Frankrike och på Wülfraths anläggningar som ägs av Eupaco grafische Papiere GmbH & Co KG i Tyskland (Bolloré förvärvade Eupaco 1992 och lade ned sina bestrykningsanläggningar 1995)(38). När Copigraph sålde det färdiga självkopierande papperet var dess huvudsakliga marknader inom EES Frankrike och Tyskland.

1.2.3.5 Divipa

(38) Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L. (Divipa) är ett spanskt företag som köper stora rullar självkopierande papper och omvandlar dem till ark och mindre rullar för försäljning i Spanien.

1.2.3.6 Koehler

(39) Papierfabrik August Koehler AG, med säte registrerat i Oberkirch, Tyskland, är moderbolag till den privatägda Koehlerkoncernen, och äger hela kapitalet i Reacto Papier GmbH i Hannover och Koehler Kehl GmbH i Kehl. Koehler producerar självkopierande papper, finpapper och termopapper.

1.2.3.7 Mougeot

(40) Papeteries Mougeot SA (Mougeot) är ett franskt företag registrerat i Laval-sur-Vologne i Vosges i Frankrike, och som kontrolleras av familjen [...](39). Mougeot producerar självkopierande papper i Frankrike och dess största exportmarknader är Förenade kungariket, Tyskland och Österrike. Utöver självkopierande papper producerar Mougeot sanitets- och hushållspapper samt blöjor som säljs under distributörernas varumärken.

1.2.3.8 Sappi

(41) Sappi Limited (Sappi) är ett internationellt företag registrerat i Sydafrika. Det är moderbolag till företagen i Sappikoncernen.

(42) Sappi gick in på den europeiska marknaden för självkopierande papper 1990 genom förvärvet av anläggningen Transcript från DRG i Förenade kungariket. Efter att ha trätt in på marknaden bedrev det verksamhet i Europa genom sitt dotterbolag Sappi UK Limited som 1993 bildade en europeisk försäljningsorganisation i form av ett gemensamt företag, Sappi Europe SA, tillsammans med ett annat dotterbolag till Sappi Limited (Hannoversche Papierfabriken Alfeld-Gronau AG). Från maj 1995 var Sappi Europe Limited det europeiska holdingbolag till vilket Sappi UK Limited och Hannoversche Papierfabriken Alfeld-Gronau rapporterade(40). I april 1998, efter förvärvet av KNP Leykam (Europas största tillverkare av bestruket träfritt papper), omstrukturerades Sappikoncernen och drivs nu som två affärsenheter, Sappi Fine Paper plc och Sappi Forest Products. Kärnverksamheterna i Sappi Fine Paper är bestruket och obestruket träfritt papper, mekaniskt papper, bestruket och obestruket specialpapper samt releasepapper. Sappi Fine Papers verksamheter drivs genom tre regionala dotterbolag, Sappi Fine Paper Europe, North America och South Africa. Sappis pappersbruk för självkopierande papper, Transcript, ägs av Sappi UK Limited som är ett dotterbolag till Sappi Fine Paper plc.

1.2.3.9 Stora

(43) Under 1990 övertogs den tyska papperstillverkaren Feldmühle Aktiengesellschaft av Stora Kopparbergs Bergslags AB, en internationell industrikoncern registrerad i Sverige som är verksam inom produktion och försäljning av skogsindustriprodukter, särskilt papper, kartong, massa och sågat timmer. Stora Feldmühle var ett helägt dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB. Fram till slutet av 1992 bedrevs koncernens verksamhet inom sektorn för självkopierande papper direkt av Stora Feldmühle AG som var medlem i AEMCP. Under början på 1993 överläts verksamheten till ett nytt helägt dotterbolag till Stora Feldmühle, som kallades Stora Carbonless Paper GmbH (SCP). Stora Carbonless Paper GmbH producerar självkopierande papper i Tyskland som säljs i hela Europa.

(44) I november 1998 godkände kommissionen en koncentration mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB och en finsk skogsindustrikoncern, Enso Oyj. Till följd av sammanslagningen förvärvade Enso Oyj hela aktiekapitalet i Stora Kopparbergs Bergslags AB. Den nya affärsenheten, Stora Enso Oyj (Stora Enso), inledde sin verksamhet under slutet av 1998(41).

(45) Omedelbart efter det att sammanslagningen avslutats sålde Stora Enso ett majoritetsinnehav i sitt dotterbolag för självkopierande papper Stora Carbonless Paper till Mitsubishi Paper Mills Ltd, och ett minoritetsinnehav till Mitsubishi Corporation, med verkan från den 31 december 1998. Stora Enso har fortfarande ett minoritetsinnehav i Stora Carbonless Paper GmbH, som efter transaktionen ändrade namn till Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH.

1.2.3.10 Torraspapel

(46) Torraspapelkoncernen (Torraspapel) är främst verksam inom tillverkning och försäljning av högkvalitativa pappersprodukter för tryck och utskrift, skrift och andra användningsområden. Gruppens moderföretag är Torraspapel SA. Gruppens verksamhet inom sektorn för självkopierande papper drivs av ett helägt dotterbolag, Sarriopapel y Celulosa SA (Sarrió), som har ett driftsställe i Leitza i Spanien. Gruppen hade ingen produktion av självkopierande papper fram till 1991, när Grupo Torras SA (dåvarande moderbolag till Torraspapelkoncernen) genom sitt dotterbolag Sarriopapel y Celulosa, förvärvade hela den del av Sarrió SA:s verksamhet som inte inkluderar kartongtillverkning(42).

(47) Under 1999 förvärvade CVC Group, en privat riskkapitalförvaltare som erbjuder kapitalförvaltning och investeringsrådgivning, ensam kontrollen över Torraspapel (ärende COMP M.1728). CVC bedrev ingen verksamhet på marknaden för självkopierande papper före förvärvet.

(48) Gruppen är marknadsledande på pappersmarknaderna i Spanien och har en stark marknadsställning i Portugal, Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket.

1.2.3.11 Zanders

(49) Zanders Feinpapiere AG (Zanders) är ett tyskt företag med säte i Bergisch Gladbach och med produktionsanläggningar i Bergisch Gladbach och Düren, båda i Tyskland. Zanders producerar främst bestruket papper, kartong, självkopierande papper och specialpapper.

(50) Fram till januari 2001 tillhörde Zanders det amerikanska skogs- och pappersproduktsföretaget International Paper, och ingick i dess internationella affärsenhet. International Papers tyska dotterbolag International Paper Deutschland Inc. & Co. Holdings KG ägde ungefär 72 % av aktierna i Zanders. International Paper rankas bland världens största producenter av högkvalitativt papper för tryck och utskrift samt skrivpapper.

(51) Den 14 november 2000 mottog kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration där Metsä-Serla Corporation, ett finskt skogsindustriföretag, hade för avsikt att förvärva Zanders Feinpapiere AG (ärende COMP/M.2245-Metsä-Serla/Zanders). Kommissionen godkände koncentrationen i december 2000. Den 3 januari 2001 genomförde Metsä-Serla och International Paper Metsä-Serlas förvärv av kontrollen av Zanders. Den 6 april 2001 bytte Metsä-Serla namn till M-real.

1.2.3.12 Zicuñaga

(52) Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga SA (Zicuñaga) tillhör den Madridbaserade Iberpapelkoncernen. Iberpapel Gestión SA, som bildades 1997, är holding- och moderbolag till koncernen, som bedriver olika verksamheter inom pappersindustrin. Zicuñaga äger hela Papeteries de l'Atlantique SA, som är beläget i Hendaye i Frankrike och som sedan 1992 producerar självkopierande papper.

1.2.4 THE ASSOCIATION OF EUROPEAN MANUFACTURERS OF CARBONLESS PAPER - AEMCP

(53) AEMCP bildades av nio företag 1981(43). Det bedrev sin verksamhet som en produktgrupp som ingick i European Paper Institute (EPI) fram till början på 1990-talet, då EPI slogs samman med CEPAC, en annan av pappersindustrins branschorganisationer, och bildade Confederation of the European Paper Industries (CEPI). Efter denna sammanslagning inledde dåvarande ordföranden för AEMCP, [en anställd vid AWA]*, en "rekonstruering" av organisationen i syfte att formellt och lagligt etablera organisationen i Belgien. Följaktligen undertecknade följande företag den 13 september 1993 organisationens nya bolagsordning: Arjo Wiggins Appleton plc, Copigraph SA, Koehler AG, Papeteries Mougeot SA, Alfred Rose, Sappi Europe Ltd, Stora Feldmühle AG, Torraspapel SA och Zanders Feinpapiere AG. Branschorganisationen godkändes som internationell organisation enligt belgisk lagstiftning 1994.

1.3 FÖRFARANDE

1.3.1 ÄRENDETS URSPRUNG

(54) Hösten 1996 lämnade pappersproduktkoncernen Sappi till kommissionen upplysningar och handlingar som gav den orsak att misstänka att det fanns eller hade funnits en hemlig priskartell inom sektorn för självkopierande papper, där Sappi var verksamt som tillverkare. Sappi åberopade bestämmelserna i kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (Leniency Notice(44)).

1.3.2 UNDERSÖKNINGARNA

(55) Efter det att Sappis lagt fram upplysningarna fattade kommissionen den 23 januari 1997 beslut om att ett flertal producenter av självkopierande papper skulle undersökas enligt artikel 14.3 i förordning nr 17. Dessa undersökningar genomfördes den 18 och 19 februari 1997 i lokalerna hos följande företag: Arjo Wiggins Belgium SA, Papeteries Mougeot SA, Torraspapel SA, Sarriopapel y Celulosa SA och Grupo Torras SA.

(56) Undersökningarna enligt artikel 14.2 i förordning nr 17 genomfördes mellan juli och december 1997 i lokalerna hos följande företag

- den 2, 3 och 4 juli hos Sappi Limited, Sappi Europe Limited och Sappi (UK) Limited,

- den 21 och 22 oktober 1997 hos Arjo Wiggins Appleton P.L.C., Arjo Wiggins Europe Holdings Ltd., Arjo Wiggins SA och dess dotterbolag Guerimand SA,

- den 23 och 24 oktober 1997 hos Papeteries Mougeot SA,

- den 6 och 7 november 1997 hos Torraspapel SA och Sarriopapel y Celulosa SA,

- den 20 och 21 november 1997 hos Unipapel, Sociedade Comercial de Celulose e Papel Lda,

- den 4 och 5 december 1997 hos Stora Carbonless Paper GmbH, och

- den 9 och 10 december 1997 hos Papierfabrik August Koehler AG.

(57) Genom en ömsesidig överenskommelse med Sappi gjordes ett besök på kontoret hos Sappis dotterbolag, Sappi Europe SA, i Bryssel den 25 juli 1997.

1.3.3 BEGÄRAN OM UPPLYSNINGAR

(58) Den 8 mars 1999 riktade kommissionen en begäran om upplysningar enligt artikel 11 i förordning nr 17 till Arjo Wiggins Appleton plc, Papeteries Mougeot S.A., Torraspapel S.A., Cartiere Sottrici Binda S.p.A., Carrs Paper Ltd, Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L., Ekman Iberica S.A. och Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga S.A. Den 15 mars 1999 riktades också en begäran om upplysningar enligt artikel 11 i förordning nr 17 till Papierfabrik August Koehler AG, Stora Carbonless Paper GmbH och Zanders Feinpapiere AG, och den 20 december 1999 till Copigraph S.A.

(59) En kompletterande begäran om upplysningar enligt artikel 11 i förordning nr 17 sändes till Carrs Paper Ltd, Stora Carbonless Paper GmbH och Torraspapel S.A.

(60) I begäran uppmanades företagen att lämna upplysningar om sina tillkännagivanden om prishöjningar, försäljningsvolymer, kunder, omsättning och möten med konkurrenter. Samma frågor ställdes till Sappi.

(61) AWA, Stora och Copigraph medgav i sina svar på begäran om upplysningar att de deltagit i multilaterala kartellmöten som hållits mellan tillverkare av självkopierande papper. AWA lämnade en förteckning över "opassande" möten eller grupper av möten mellan konkurrenter från 1992 till 1998 där också priserna på självkopierande papper diskuterades, tillsammans med tidigare trender, men som också sträckte sig till ett utbyte av avsikter i samband med tillkännagivanden av prishöjningar(45). Merparten (och de bäst dokumenterade) av dessa möten hölls under perioden 1992-1995. Stora medgav att det deltagit i möten med konkurrenter där "man inte bara diskuterade industrins allmänna ekonomiska situation, utan också priserna", men påpekade att "konkurrenterna inte ingick några avtal om prishöjningar"(46). Dessa möten ägde rum under perioden mellan slutet på 1992 och fram till mitten på 1995. Copigraph medgav att det deltagit i möten med konkurrenter där "priserna på självkopierande papper på rulle hade höjts"(47) och särskilt en av cheferna i Copigraph kommer ihåg att han deltagit i två eller tre möten under 1993 och 1994.

1.3.4 TILLVERKARNAS ALLMÄNNA REDOGÖRELSER INNAN MOTTAGANDET AV MEDDELANDET OM INVÄNDNINGAR

(62) Mougeot och Sappi har medgivit att de deltagit i multilaterala kartellmöten som hållits mellan producenterna av självkopierande papper. Som redan beskrivits försåg Sappi kommissionen med bevis på kartellens existens. Efter att ha mottagit en begäran om upplysningar enligt artikel 11 i förordning nr 17, förklarade Mougeot för kommissionen att det var villigt att samarbeta i kartellundersökningen enligt meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden. Mougeot medgav att det fanns en priskartell för självkopierande papper och att det varit delaktigt i den mellan oktober 1993 och juli 1995, och lämnade upplysningar till kommissionen om kartellens struktur och, särskilt, i vilka individuella möten om prisöverenskommelser som företagets företrädare deltagit i(48).

1.3.5 DET ADMINISTRATIVA FÖRFARANDET

(63) Den 26 juli 2000 inledde kommissionen ett förfarande i föreliggande ärende och antog ett meddelande om invändningar mot följande företag: Arjo Wiggins Appleton p.l.c, Binda S.p.A, Bolloré SA, Carrs Paper Ltd, Copigraph SA, Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L., Iberpapel Gestión S.A., International Paper, Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH (MHTP (Stora)), Mitsubishi Paper Mills Ltd, Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga SA, Papeteries Mougeot SA, Papierfabrik August Koehler AG, Sappi Limited, Stora Enso Oyj, Torraspapel SA och Zanders Feinpapiere AG.

(64) Alla företag till vilka meddelandet om invändningar riktades, utom Binda S.p.A, International Paper och Mitsubishi Paper Mills Ltd, lämnade skriftliga synpunkter som svar på kommissionens invändningar.

(65) Företagen fick tillgång till kommissionens undersökning via en cd-rom-kopia av undersökningen, som sändes till dem den 1 augusti 2000.

(66) I sitt svar på meddelandet om invändningar hävdade Koehler att tillgången till undersökningen genom en cd-rom på grundval av rättspraxis inte uppfyllde kommissionens egna principer enligt meddelandet om interna förfaranderegler för behandling av förfrågningar om tillgång till handlingar(49). Koehler gjorde gällande att företaget i fråga inte kan verifiera om cd-romen faktiskt innehåller alla de handlingar som kommissionen har tillgång till och som den måste få tillgång till, om handlingarna är kompletta eller om handlingarna vid undersökningen inte återges i sin helhet. Koehler begärde följaktligen att utöver tillgången till en cd-rom få tillgång till undersökningen genom att konsultera den i kommissionens lokaler(50).

(67) Med cd-romen får företagen en komplett förteckning över alla de handlingar som ingår i undersökningen (med löpande sidnumrering) och som för varje handling anger i vilken utsträckning den är tillgänglig. Koehler har dessutom informerats om att cd-romen, bara med undantag av affärshemligheter eller övriga konfidentiella upplysningar, ger parterna fullständig tillgång till alla handlingar som kommissionen fått under undersökningens gång. Koehler erbjöds en bekräftelse på denna upplysning från förhörsombudet, men har inte utnyttjat denna möjlighet(51).

(68) En muntlig hearing hölls i detta ärende den 8 och 9 mars 2001. Följande företag deltog i hearingen: Arjo Wiggins Appleton p.l.c, Carrs Paper Ltd, Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L., Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH, Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga SA, Papeteries Mougeot SA, Papierfabrik August Koehler AG, Sappi Limited, Torraspapel SA och Zanders Feinpapiere AG.

(69) I sina skriftliga svar på meddelandet om invändningar bestrider Torraspapel(52), Divipa(53) och Zicuñaga(54) att de skulle ha deltagit i några hemliga avtal. De flesta företag som meddelandet om invändningar riktar sig till har dock erkänt att kartellen existerar och att de deltar i den.

(70) Av de företag som tidigare medgivit att de deltagit i kartellen har de flesta inte bestridit kommissionens iakttagelser, som beskrivs i meddelandet om invändningar, med undantag för perioden efter sommaren 1995. Mer exakt har Sappi förklarat att dess delaktighet "upphörde innan det kontaktade kommissionen den 19 september 1996"(55). Mougeot bekräftar att det, liksom Copigraph(56), deltog i kartellen från september 1993 fram till och med sommaren 1995(57). AWA bestrider inte de faktauppgifter som anges i meddelandet om invändningar men invänder vad gäller perioden efter sommaren 1995 att "ett flertal möten hölls mellan försäljningscheferna på nationell nivå. [...] [V]issa av företagets individuella nationella försäljningschefer hade inte helt brutit kontakterna med sina motparter hos andra producenter. [...] När detta inträffade berodde det på lokala initiativ från nationella chefer och bör inte betraktas som en fortsättning på den kartell som existerade fram till och med sommaren 1995(58)". Mitsubishi HiTech/Stora har inte bestridit överträdelsen under perioden 1992 till och med sommaren/hösten 1995(59).

(71) Vissa av de företag som i sina svar på begäran om upplysningar från kommissionen inte bestred några hemliga avtal har i sina svar på meddelandet om invändningar medgivit att de deltagit i kartellen. Carrs har medgivit att det deltog i de möten som hölls i Förenade kungariket under perioden januari 1993 till mars 1997, men att omfattningen på Carrs deltagande varierade under perioden(60). Koehler har inte bestridit faktauppgifterna från hösten 1993 till och med maj 1995(61). Zanders har inte bestridit kommissionens beskrivning av kartellen under perioden 1992 till och med hösten 1995(62).

1.4 NÄRMARE UPPGIFTER OM ÖVERTRÄDELSEN

1.4.1 INLEDNING

(72) Merparten av de företag som beslutet riktar sig till har medgivit sin delaktighet i kartellen. Emellertid har dessa företag ibland gett olika beskrivningar och olika tidpunkter för när kartellen inleddes och när den upphörde att existera. De företag som medger faktauppgifterna bestrider aldrig kartellens existens under perioden från september 1993 fram till våren eller sommaren 1995.

(73) Vad gäller när perioden inleddes förnekar Copigraph, Koehler och Mougeot att de skulle ha deltagit i kartellen före september 1993 och Stora (MHTP) före slutet på 1992. Av Sappis redogörelser framgår dock att hemliga kontakter förekom mellan de europeiska tillverkarna av självkopierande papper så långt tillbaka som 1981 när deras branschorganisation, AEMCP, grundades och särskilt från och med mitten på 1980-talet och framåt(63). I de bevis som Sappi lämnat framgår att kartellmötena inleddes under 1989 och fortsatte fram till ett möte som hölls den 2 februari 1995 i Frankfurt.

(74) I detta ärende begränsar kommissionen sin bedömning till perioden från januari 1992 och framåt, då kommissionen från denna tidpunkt har liknande redogörelser från deltagarna i kartellen och bestyrkta bevis på regelbundna hemliga kontakter mellan producenter av självkopierande papper.

(75) När det gäller slutet av perioden finns också, som beskrivs i meddelandet om invändningar, vissa misstankar om att åtminstone vissa av inslagen i de hemliga avtal som genomfördes senast januari 1992 fortsatte efter september 1995. Alla parter, utom AWA, Carrs och Sappi, förnekar dock att de skulle ha fortsatt att delta i något hemligt samförstånd efter september 1995 - inklusive de parter som medger sitt deltagande före denna tidpunkt (Copigraph, Mougeot, Stora och Zanders). Dessutom skiljer sig redogörelserna från AWA, Carrs och Sappi kraftigt från varandra vad gäller naturen och tidpunkterna för de påstådda hemliga kontakterna. Slutligen är redogörelserna inte heller tillräckligt väl dokumenterade eller bestyrkta av tillräckliga bevis för att man skall kunna dra slutsatsen att det beteende som tas upp i detta förfarande verkligen fortsatte efter september 1995.

(76) Därför begränsar kommissionen i detta ärende sin bedömning till perioden fram till september 1995, som är den tidpunkt fram till vilken kommissionen har bestyrkta bevis på att kartellen existerade.

1.4.2 KARTELLENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER

1.4.2.1 Mål

(77) Kommissionens undersökning visade att parterna i kartellen enades om en övergripande konkurrenshämmande plan som framför allt syftade till att förbättra deltagarnas lönsamhet genom kollektiva prishöjningar. Inom ramen för denna övergripande plan var det kartellens huvudsakliga mål att enas om prishöjningar och även om tidsplanen för prishöjningarna (faktiska datum för höjningarna). Det gjordes i de kartellmöten som hölls på olika nivåer (allmänna, nationella eller regionala).

(78) Den skriftliga bevisningen från de allmänna kartellmötena visar att planen genomfördes under de möten som hölls och där deltagarna enades om flera på varandra följande prishöjningar uttryckta i procentandelar för varje EES-land. På de nationella och regionala kartellmötena enades kartellmedlemmarna om en procentuell höjning av priset och övervakade i de flesta fall också genomförandet av de prishöjningar som tidigare fastställts. På de spanska och portugisiska marknaderna enades ofta parterna om riktpris för varje typ av produkt (CB, CFB och CF) istället för en procentuell höjning. Detta riktpris var ett minimipris.

(79) I en handling som hittades i Sappis lokaler beskrivs, åtminstone för den spanska marknaden, vilken form de överenskomna prishöjningarna tog sig uttryck i på följande sätt: "När avtalet antagits, diskuterar man papper på rulle i inköpspris, medan ark diskuteras i försäljningspris och det är upp till varje leverantör att avgöra vilken marginal han vill att hans grossist skall få."(64) Begreppen "inköpspris" och "försäljningspris" förekommer också i en annan handling som hittades i Sappis lokaler och som sammanfattar prishöjningarna på den brittiska marknaden från den 7 februari 1994 fram till och med november 1995(65). Med tanke på att ark huvudsakligen distribueras via grossister innebär det att prisen på ark fastställs i form av grossistpriser. Papper på rulle säljs å andra sidan endera direkt till slutanvändarna eller via grossister och det förefaller som om priserna på rullar fastställdes i form av slutanvändarpriser. Eftersom detta handelsmönster är gemensamt för alla EES-länder är det troligt att man fastställde prishöjningarna på samma sätt för hela området.

(80) Vad gäller priserna på rullar enades också producenterna om att differentiera priserna efter kundens köpkraft, åtminstone på de spanska och portugisiska marknaderna. I tre handlingar med rapporter från mötena om den spanska marknaden och i en handling med rapport från ett möte om den portugisiska marknaden framgår att kunderna för papper på rulle delades in i tre grupper - A, B och C - och att man enats om olika riktpris för var och en av grupperna(66). Dessutom innehåller handlingen från mötet om den portugisiska marknaden som hölls den 9 februari 1994 en "definition av ett minimipris beroende på köpkraftspotentialen" och "kundklassificering beroende på köpkraftspotentialen"(67). Under undersökningen av Unipapel (Sappis agent på den portugisiska marknaden) bekräftade agenten [en anställd vid Unipapel]* att kunderna indelades i kategori A, B och C beroende på deras köpkraft(68).

(81) För att säkerställa att de avtalade prishöjningarna genomfördes tilldelades varje deltagare försäljningskvoter och marknadsandelar fastställdes på vissa av de nationella kartellmötena(69). Avtalen om volymer och marknadsandelar visar avsikten att undvika avvikelser från den gemensamma planen samt att avstå från konkurrens när det gällde andra affärsaspekter. Detta illustreras av följande uttalande från Mougeot: "[en anställd vid AWA]* tillade att detta snarare var ett prisproblem än ett volymproblem, men att han på den senare punkten skulle se till att problemen löstes så snart vi deltog i återställandet av lönsamheten"(70).

1.4.2.2 Organisation

(82) Kartellmötena hölls på två klart urskiljbara nivåer - allmänna kartellmöten för de högsta cheferna, försäljningscheferna eller motsvarande inom verksamheten för självkopierande papper och nationella eller regionala kartellmöten för nationella eller regionala försäljningschefer, ofta tillsammans med de högsta cheferna. Redogörelserna från Mougeot och Sappi stöder kommissionens slutsatser om kartellens struktur(71).

a) Allmänna kartellmöten

(83) Kartellens planering och samordning på EES-nivå gjordes på de allmänna kartellmöten som hölls under täckmantel av branschorganisationen AEMCP:s officiella möten.

(84) På de allmänna kartellmötena fattade deltagarna i princip beslut om tidpunkt och storlek (i procentandelar) på prishöjningarna för varje EES-land. De enades om flera på varandra följande prishöjningar för några månader framåt.

(85) Mötena i AEMCP fungerade som kartellmöten åtminstone från januari 1992 och fram till och med september 1993. Därefter hölls separata allmänna kartellmöten i samband med de officiella AEMCP-mötena (endera före eller efter) (se punkterna till nedan).

(86) Kommissionen har mottagit kopior av protokollen från de officiella AEMCP-mötena från det möte som inleddes den 23 januari 1992(72). Officiella AEMCP-möten hölls fem gånger per år från 1992 till 1995. I tabell A i bilaga I finns en förteckning över de officiella AEMCP-mötena från 1992 och framåt och de allmänna kartellmöten från vilka det finns skriftlig bevisning, och som inleds med mötet i september 1993 då man beslutade att skilja branschorganisationens och kartellens funktioner åt.

(87) AEMCP-mötena var vanligtvis välbesökta och vid tidpunkten för överträdelsen deltog alla AEMCP-medlemmarna i dessa möten: AWA, Binda, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel/Sarrió(73) och Zanders. Närvaron kontrollerades och medlemmarna uppmanades att vid eventuell frånvaro uppge orsakerna. I protokollen från AEMCP-mötet den 29 februari 1996 noterades till exempel att Sarrió var frånvarande för andra gången i följd och att ordföranden skulle kontakta företaget för att ta reda på orsakerna till frånvaron(74).

(88) Tillverkarnas deltagande i de officiella AEMCP-mötena från januari 1992 fram till och med sommaren 1995 visas i tabell B i bilaga I.

b) Nationella och regionala kartellmöten

(89) De allmänna kartellmötena följdes av ett antal nationella eller regionala kartellmöten. Syftet med dessa möten var att säkerställa att de prishöjningar man tidigare enats om på de allmänna kartellmötena genomfördes marknad för marknad. Det förefaller som om prishöjningarna, som de högsta cheferna fattade beslut om på de allmänna kartellmötena, inte skulle ha gått att genomföra utan de regionala och nationella chefernas deltagande.

(90) Beträffande orsakerna till att hålla kartellmöten marknad för marknad (dvs. separata nationella/regionala möten) förklarar Mougeot att "AWA ansåg att om inte de chefer som var ansvariga för de lokala marknaderna deltog var chansen liten att man skulle uppnå de önskade resultaten, vilket förklarar varför mötena hölls marknad för marknad". Mougeot fortsatte sin förklaring med: "De lokala cheferna fick order från sina överordnade om att dessa önskade en prishöjning och att de lokala cheferna sinsemellan skulle fatta beslut om hur höjningen skulle säkerställas i praktiken"(75).

(91) På de nationella och regionala kartellmötena bekräftades eller korrigerades, vid behov, de prishöjningar man på europeisk nivå enats om och man verifierade om företagen följde de prishöjningar man tidigare enats om. I Mougeots redogörelse bekräftas också att deltagarna i dessa möten enades om de åtgärder som skulle vidtas för att i praktiken genomföra prishöjningarna.

(92) Nationella och regionala kartellmöten hölls vanligtvis en till tre månader innan de prishöjningar man hade enats om under ett allmänt kartellmöte genomfördes. Ibland kunde det också hända att man på ett nationellt kartellmöte fastställde flera på varandra följande prishöjningar.

(93) Kommissionen har bevis på att nationella eller regionala kartellmöten hölls för följande marknader: Frankrike, Portugal och Spanien, Förenade kungariket och Irland(76), Österrike, Tyskland, Italien, Benelux och de nordiska länderna (skälen 129 till 188).

(94) Alla dåvarande medlemmar i AEMCP deltog i vissa eller alla nationella eller regionala kartellmöten, och vissa icke-medlemmar deltog också i flera nationella kartellmöten. Av icke-medlemmarna deltog framför allt Divipa och Zicuñaga i de möten som rörde de spanska marknaderna och Carrs deltog i de möten som rörde den brittiska marknaden.

c) Övriga kontakter mellan producenterna

(95) De kartellmedlemmar som inte deltog i ett kartellmöte informerades, vanligtvis per telefon, av de övriga kartellmedlemmarna om vilka beslut som hade fattats. Mougeot har förklarat hur det mottog upplysningar om de samordnade prishöjningarna när det inte deltog i vissa av kartellmötena: "Papeteries Mougeot mottog telefonsamtal från ett eller annat företag, oftast från AWA, som tillkännagav de närmare uppgifterna om prishöjningarna per marknad. Detta fortsatte fram till mitten av 1995"(77).

(96) Emellanåt behövde tidsplanen för genomförandet av prishöjningarna ses över, men det fanns varken tid eller något behov av något nytt möte. Vid dessa tillfällen direktinformerade konkurrenterna varandra om sina avsikter om hur de skulle uppträda på marknaden. Det förefaller som om det vanligtvis gjordes per telefon, utan att några spår lämnades, men det finns två handlingar som visar hur AWA informerade Sappi om sitt beslut att ändra vissa av tidpunkterna för prishöjningarna. Den första handlingen är ett fax där AWA informerar Sappi om att prishöjningarna i juni 1993 borde återkallas eftersom konkurrenterna hade underlåtit att höja sina priser(78). I den andra handlingen som också kom från Sappi anges: "Efter vårt telefonsamtal underrättades jag [en anställd vid Sappi]* av ARJ/W [Arjo Wiggins] om att de hade beslutat att genomföra prishöjningarna en månad senare i Skandinavien, dvs. den 1 maj 1994."(79).

1.4.2.3 Övervakningssystem och sanktioner

(97) Tillverkarna utbytte individuella och konfidentiella upplysningar för att lättare uppnå överenskommelser om prishöjningar och försäljningskvoter samt övervaka att avtalen följdes. Under de nationella eller regionala kartellmötena utbytte deltagarna detaljerade och individuella upplysningar om sina priser och försäljningsvolymer(80). Mougeot har bekräftat informationsutbytet både vad gäller pris och volym och betonade AWA:s roll i detta förfarande(81).

(98) AEMCP-medlemmarnas officiella samarbete inom organisationen inbegriper insamling och distribution av statistiska uppgifter om leverans av självkopierande papper. Sedan slutet av 1994 har det statistiska arbetet utförts av Deloitte & Touche, och före det av COPACEL. AEMCP-medlemmarna lämnar varje månad individuella uppgifter till Deloitte & Touche, som kollationerar uppgifterna och aggregerad statistik för länderna i Västeuropa och kombinerad statistik både för övriga europeiska länder och utomeuropeiska marknader. I den aggregerade statistik som tillhandahålls AEMCP-medlemmarna fastställs inte enskilda producenters försäljningsvolymer.

(99) I AWA:s lokaler hittade kommissionen dock också tabeller som innehöll närmare upplysningar om enskilda producenters försäljning av självkopierande papper. I den första typen av tabell visas de enskilda producenternas årliga försäljning under 1992, 1993 och 1994 och "prognosticerad" försäljning för 1995 och "budgeterad" försäljning för 1996 i Benelux-området(82). Tabeller av samma slag hittades också i AWA:s lokaler som visade enskilda producenters försäljning på de brittiska, spanska och portugisiska marknaderna under 1995 (och även för 1996 samt "prognoser" för 1997)(83). Den andra typen av tabeller anger enskilda producenters andelar av de nederländska, belgiska/luxemburgska marknaderna samt den totala Benelux-marknaden under 1993 och 1994, "uppskattade" andelar för 1995 och "prognosticerade" andelar för 1996(84). I ännu en uppsättning tabeller visas den procentuella ökningen eller minskningen för varje producents försäljning i Benelux-området under perioderna 1993/1994, 1994/1995, 1995/1996 och 1992/1995(85). Marknadsandelarna och tillväxtsiffrorna anges med en decimal. Alla tabellerna är daterade i december 1995(86).

(100) Lika detaljerade marknadsandelar (angivna med en decimal) visas i handskrivna anteckningar som gjorts av Mougeots företrädare vid mötet i Genève den 6 december 1994(87). I dessa anteckningar anges andelarna på den franska marknaden under 1994 och 1995 (andelarna för 1995 som avtalades under mötet) för AWA, Copigraph, Zanders, Sarrió (Torraspapel), Koehler, Feldmühle (Stora) och Mougeot. Genom mötesprotokoll och företagens redogörelser framgår att kartellmedlemmarna även utbytte individuella uppgifter om försäljningsvolymerna(88).

(101) I de tabeller som hittades i AWA:s lokaler och i protokollen och anteckningarna från kartellmötena bekräftas att åtminstone AEMCP-medlemmarna, i avsikt att övervaka genomförandet av prisöverenskommelserna och kvotsystemet, utbytte individuella siffror från försäljning och marknadsandelar utanför den officiella insamlingen och distributionen av statistiska uppgifter inom AEMCP.

(102) Standardskrivelser som aviserar prishöjningarna för kunderna användes också för att säkerställa att prisöverenskommelserna följdes. Enligt Mougeot krävde [en anställd vid AWA]* att prishöjningarna skulle tillkännages genom att standardskrivelser sändes till kunderna(89). Mougeot har bekräftat att AWA och "vissa av de största producenterna på denna marknad" använde sådana skrivelser vid prishöjningarna(90). Kommissionen har hittat och från flera producenter mottagit ett flertal standardskrivelser.

(103) Mougeot hävdar att det var kunderna som försåg det med konkurrenternas aviseringar om prishöjningar som kommissionen hittade i dess lokaler. Även om kunderna ibland fungerade som informationskanal är det tydligt att åtminstone AWA höll sina konkurrenter direktinformerade om sina aviseringar om prishöjningar. Detta bekräftas genom AWA:s aviseringar om prishöjningar till sina kunder som kommissionen hittade på Sappis kontor i London, tillsammans med ett AWA-kort undertecknat med "with compliments" från Arjo Wiggins Belgium s.a.(91).

(104) I Mougeots redogörelse från mötet den 1 oktober 1993 anges att sanktioner förekom om företagen underlät att uppfylla avtalen: [en anställd vid AWA]* sade uttryckligen att han inte tolererade några underlåtelser att genomföra denna prishöjning och att han "personligen skulle ta hand om" dem som inte följde "spelets regler"(92). När Mougeot ombads beskriva kontrollmekanismen och orsakerna till [denne anställde vid AWA]* och AWA:s maktbefogenheter, svarade Mougeot: "Vad vi känner till fanns inga avtal, handlingar eller rättsliga omständigheter som gav AWA några befogenheter. Men de hade en ledande moralisk och ekonomisk position på marknaden. För de gamla tillverkarna var [han]* den man som framgångsrikt hade lanserat AWA:s självkopierande papper i Europa och sedan lagt grunden till de goda resultat man uppnått i Förenta staterna. AWA:s finansiella och industriella betydelse gjorde det möjligt för honom att säga att om dessa höjningar inte genomfördes skulle AWA se till att köra marknaden i botten genom att tillämpa en prisstrategi som skulle utestänga merparten av aktörerna. Han visade tydligt vad han var kapabel till genom att krossa Binda i Italien"(93).

(105) AWA var (och är fortfarande) den klart största tillverkaren av självkopierande papper i Europa med en marknadsandel i EES på ungefär 30-35 %. Det hade också den klart största produktionskapaciteten, två gånger större än dess andra och tredje konkurrent inom EES. Det förefaller dock som om AWA inte lyckades "krossa" sina största konkurrenter, Stora och Zanders.

(106) Det verkar som om AWA:s hot fungerade bättre på de mindre konkurrenterna. Mougeot hävdar att de sanktioner och hot som de mottog begränsades, med tanke på deras småskaliga produktion, till tillrättavisningar ("reproches") på vilka de svarade genom att lova genomföra varje framtida prishöjning. Det finns dock indikationer på att AWA vidtog kraftigare åtgärder mot Torraspapel (en annan liten producent) för att säkerställa att de samtyckte till avtalen. På det möte som hölls om den franska marknaden den 6 december 1994 förekom vissa meningsskiljaktigheter mellan kartellmedlemmarna om hur korrekta de uppgifter som utbyttes under mötet var när det gällde prishöjningar och volym(94). För att verifiera de siffror som lämnades begärde och beviljades [en anställd vid AWA]*, som betvivlade Sarriós (Torraspapel) uppgifter, tillåtelse att granska uppgifterna om Sarriós försäljningsvolymer i Sarriós lokaler(95).

1.4.3 KARTELLMÖTENA OCH ANDRA HEMLIGA KONTAKTER

1.4.3.1 Allmänna kartellmöten

a) De allmänna kartellmötena fram till AEMCP:s omstrukturering under 1993

(107) Sappi medger att samverkan förekom mellan de konkurrerande tillverkarna under de regelbundna möten som ägde rum åtminstone från början på 1992 och framåt. En anställd i Sappi uppgav att sådana möten "som omfattade hela gemenskapen" hölls från 1991 och framåt. AWA medgav också att sådana möten ägde rum från början av 1992. Dessutom inleds den period från vilken kommissionen har omfattande bevis på regelbundna möten och kontakter på nationell och regional nivå i januari 1992. Framför allt finns bevis från de möten som rör de spanska och portugisiska marknaderna. Andra möten och kontakter som inleds vid samma tidpunkt rör marknaderna i Frankrike, Italien, de nordiska länderna och Förenade kungariket.

(108) Mougeot, som anslöt sig till AEMCP i slutet av 1992(96), har lämnat en redogörelse ur innehållet från ett officiellt AEMCP-möte som hölls under 1993, på grundval av vilken kommissionen drog slutsatsen att "rekonstruktionen" av organisationen också inbegrep en omstrukturering av kartellen. Mougeot säger: "Det var förmodligen på det officiella AEMCP-mötet i Frankfurt den 14 september 1993, eller på mötet dessförinnan, men med all säkerhet när [en anställd vid AWA]* blev chef för AWA:s enhet för självkopierande papper som [han]* helt klart beslutade sig för att bjuda in de största tillverkarna av självkopierande papper från varje marknad till dessa 'inofficiella' möten och att ändra de officiella AEMCP-mötenas organisation. [Han]* beslutade att hädanefter skulle en jurist närvara vid alla möten i AEMCP för att ge dem en officiell prägel och säkerställa att förfarandena inte kunde kritiseras. Allt som hade med priser att göra skulle inte längre diskuteras under dessa möten, utan bara under de 'inofficiella' mötena."(97).

(109) Av den redogörelse som citeras ovan framgår det att valet av [en anställd vid AWA]* till ordförande för AEMCP den 9 februari 1993(98) utlöste omstruktureringen av kartellen. Enligt samma redogörelse skall detta ha skett vid AEMCP-mötet den 14 september 1993 (eller under föregående möte)(99). [En anställd vid AWA]* informerade övriga medlemmar i AEMCP om sitt beslut att börja organisera kartellmöten för producenter av självkopierande papper utöver dem som hölls i branschorganisationen. Det förefaller som om det på grundval av AWA:s förslag rådde enighet bland medlemmarna i AEMCP om att skilja branschorganisationens verksamheter från kartellens verksamheter.

(110) Eftersom det första officiella mötet i AEMCP hölls med en jurist den 18 november 1993(100), verkar det, åtminstone från det mötet och framåt, som om kartellaktiviteten faktiskt överfördes från de "officiella" AEMCP-mötena till de "icke-officiella" mötena, dvs. de allmänna kartellmötena och de nationella/regionala kartellmötena.

(111) Därmed bekräftar Mougeots redogörelse att det innan omstruktureringen av AEMCP ingicks prisöverenskommelser för självkopierande papper under de officiella AEMCP-mötena, och att det efter omstruktureringen ingicks överenskommelser utanför dessa möten.

(112) Följande hågkomster av en av Sappis anställda som arbetade i Sappi Europe SA från februari 1993, avseende hans dåvarande chefers och kollegors deltagande i kartellmötena, bekräftar att man enades om priserna under de officiella AEMCP-mötena eller på de möten som hölls i anslutning till dessa möten: "Han medger dock att han hade mycket starka misstankar, nästan i nivå med kännedom, om att [två anställda vid Sappi]* hade varit på möten som hölls tillsammans med konkurrenter. Han kommer ihåg att en av dem kom tillbaka från möten, inklusive AEMCP-mötena, med mycket klara åsikter om de prishöjningar som skulle genomföras och att de var relativt oberörda av konkurrenternas reaktioner. Han visste att de ibland träffade konkurrenter men hade inte kännedom om detaljerna eller strukturen. Han antog att samverkan var relaterad till priserna och att de omfattade hela gemenskapen"(101).

(113) Kommissionen drar därför slutsatsen att fram till omstruktureringen av branschorganisationen AEMCP och kartellen i september 1993, hade allmänna kartellmöten redan hållits. Kommission sluter sig från Mougeots redogörelse som citeras i punkt 108 att dessa möten ägde rum inom ramen för de regelbundna AEMCP-mötena. Kommissionen har sedan mötet den 23 januari 1992 uppgifter om tidpunkter och också protokoll från de officiella AEMCP-mötena. Av de mötesprotokoll som kommissionen förfogar över framgår att det mellan januari 1992 och omstruktureringen i september 1993 hölls åtta möten i AEMCP, där alla mötena hölls i Zürich (se tabell A i bilaga I).

(114) AEMCP-mötet den 14 september 1993 hölls i Frankfurt. Företrädare för följande företag (alla dåvarande medlemmar i AEMCP) deltog i mötet och var därmed delaktiga i omstruktureringen av kartellen: AWA, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders(102).

b) Allmänna kartellmöten efter omstruktureringen

(115) Beträffande de allmänna kartellmöten som hölls efter omstruktureringen har kommissionen skriftliga bevis och redogörelser som gör det möjligt att identifiera förfarandena, resultaten och deltagarna i fyra sådana möten:

- Mötet den 19 januari 1994 i Paris.

- Mötet den 21 juni 1994 i Frankfurt.

- Mötet den 22 september 1994 i Frankfurt.

- Mötet den 2 februari 1995 i Frankfurt.

(116) Alla dessa allmänna kartellmöten hölls i anslutning till ett officiellt AEMCP-möte.

(117) Det första allmänna kartellmötet under 1994, som syftade till att fastställa och kontrollera prishöjningarna under det första halvåret i EES, hölls den 19 januari i Paris(103). Enligt protokollet från det officiella mötet i AEMCP den 19 januari 1994, inleddes mötet klockan 13.55 och avslutades klockan 15.30(104). AWA har bekräftat att kartellmötet ägde rum innan det officiella AEMCP-mötet och att AWA företräddes av [...]* (dåvarande chef för AWA Printing and Writing)(105) och [...]* (dåvarande försäljningschef för AWA Carbonless Paper). När det gäller övriga deltagare säger AWA "Detta möte anses ha haft chefer närvarande från delar av eller hela Koehler, Stora-Feldmühle och Zanders."(106) Kommission har också en reseräkning som visar att Koehlers företrädare i det officiella mötet i AEMCP kan ha deltagit i det allmänna kartellmötet innan det officiella mötet(107). En kopia från [en anställd vid Mougeot]* anteckningar visar att också han befann sig i Paris den 19 januari 1994(108).

(118) Kommissionen hittade en tabell i Sappis lokaler daterad den 21 januari 1994 (två dagar efter mötet) som angav prishöjningar för de flesta EES-länderna från januari 1994 till maj 1995(109). Vissa av dessa höjningar motsvarar dem som visas i protokollet över ett nationellt kartellmöte som hölls innan det allmänna kartellmötet den 19 januari. Kommissionen har också bevis på att ovannämnda företag och vissa andra producenter av självkopierande papper genomförde de prishöjningar som anges i tabellen. Detta ger ytterligare bevis på att allmänna kartellmöten förekom och på att man ingick avtal under dessa möten (se skälen 189 till 206).

(119) Den 21 juni 1994 hölls ett officiellt AEMCP-möte i Frankfurt. Enligt protokollet inleddes mötet klockan 11.00 och avslutades klockan 13.00(110). De officiella AEMCP-mötena hade i regel hög närvaro och under mötet den 21 juni 1994 deltog alla AEMCP-medlemmar (AWA, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders). Det förefaller som om ett allmänt kartellmöte, enligt etablerat mönster, hölls kort före eller efter det officiella AEMCP-mötet den 21 juni. Det bekräftas av en tabell daterad 23 juni 1994 (två dagar efter AEMCP-mötet) som anger prishöjningar för olika EES-länder från den 1 juni 1994 till den 1 oktober 1994(111) och som bevisar att ovannämnda företag genomförde dessa prishöjningar 207 till 216).

(120) Ett annat allmänt kartellmöte, som syftade till att fastställa prishöjningarna inom EES, hölls i anslutning till det officiella AEMCP-mötet den 22 september 1994 i Frankfurt. Det officiella AEMCP-mötet inleddes klockan 11.00 och avslutades klockan 13.30(112). Det allmänna kartellmötet hölls precis dessförinnan på Hotel Steinberger (Frankfurt) i Jagdzimmer-rummet. Mötet inleddes klockan 8.30 och sammankallades av [en anställd vid AWA]*. Att mötet hölls bekräftas av AWA och Mougeot samt av anteckningarna från Mougeots företrädare(113). Enligt Mougeot informerade [en anställd vid AWA]* deltagarna om procentuella prishöjningar och beslut om tidpunkterna för genomförandet fattades land för land, och han uppmanade dem att genomföra dessa höjningar samtidigt(114).

(121) På grundval av redogörelserna från AWA och Mougeot samt reseräkningar från företrädare från Koehler och Stora(115), anser kommissionen att företrädare åtminstone från AWA, Koehler, Mougeot, Stora och Zanders deltog i detta allmänna kartellmöte. I tabeller som hittats hos Sappi, Torraspapel och AWA(116) anges identiska prishöjningar och de tyder på att Sappi och Torraspapel också var företrädda vid mötet (se skälen 217 till 221).

(122) Kommissionen förfogar över protokoll från ett allmänt kartellmöte mellan de europeiska producenterna av självkopierande papper som hölls den 2 februari 1995 på Frankfurts flygplats(117). Enligt Sappi var syftet med detta hemliga möte att "diskutera prishöjningar i olika länder"(118). Samma dag hölls också ett officiellt möte i AEMCP, i en konferenssal på Sheraton Hotel på Frankfurts flygplats terminal 1 med [en anställd vid Koehler]* som ordförande. Det officiella mötet hölls mellan klockan 11.00 och klockan 13.00 och deltagarna åt sedan lunch(119).

(123) Kartellmötet hölls troligtvis efter det officiella AEMCP-mötet. Sheraton Hotel bekräftade Koehlers reservation av en konferenssal för 25 personer från klockan 11.00 till klockan 18.00. De handskrivna anteckningar som hittades hos Koehler daterade den 26 januari visar att två olika möten var planerade, av vilket det första var ett officiellt AEMCP-möte. Det andra mötet verkar ha varit det kartellmöte som var planerat för en mindre grupp efter det officiella mötet. I anteckningarna anges följande iakttagelser om tid och plats för det andra mötet: "Rumsreservation för åtta till tio personer, Airport Center, rum nr 19 ['rum nr 19' är skrivet i marginalen], 2 februari 1995 från klockan 14.00 till klockan 17.00 eller 18.00, reserverat för Koehler"(120).

(124) I protokollen från kartellmötet ges följande deltagarförteckning(121):

- [tre anställda från AWA]*

- [en anställd från Mougeot]*

- [två anställda från Zanders]*

- [två anställda från Stora]*

- [två anställda från Koehler]*

- [en anställd från Sappi]*

- [två anställda från Torraspapel]*.

(125) Kommissionen har sidor från anteckningar gjorda i agendor, reseräkningar, biljetter och muntliga förklaringar som getts under undersökningarna som bevisar att de företrädare från AWA, Stora, Koehler och Torraspapel som namnges i kartellmötena var i Frankfurt dagen för mötet(122).

(126) Mougeot förnekar att det skulle ha deltagit i något kartellmöte den 2 februari 1995 och säger att det inte har kännedom om någon allmän prisöverenskommelse från detta datum(123). Mougeot har lämnat redogörelser och handlingar om hur deras företrädare använde sin tid efter det officiella mötet, enligt vilka [en anställd vid Mougeot]* skulle ha lämnat Frankfurt klockan 14.33 och [en annan anställd vid Mougeot]* klockan 15.30(124). I alla händelser framgår det klart att bevisen på Mougeots delaktighet i de initiativ till prishöjningar som man enades om under mötet och av diskussionen om Mougeots volymbehov som antecknats i mötesprotokollet att Mougeot anslöt sig till de avtal som nåddes under mötet (se skälen 237 och 250 till 251). Därför är påståendet om att det inte skulle ha deltagit i mötet inte relevant för ärendets bedömning. De skriftliga bevisen på att de prishöjningar man hade enats om under mötet genomfördes ger ytterligare bevis på att också andra företag deltog (se skälen 228 till 240).

(127) I en handling som hittades hos Koehler anges att parterna efter det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 hade enats om att hålla minst tre sådana möten till under 1995(125). Vart och ett av dessa möten hölls, enligt det redan etablerade mönstret, i anslutning till ett officiellt AEMCP-möte. Handlingen, daterad den 14 februari 1995, visar att [två anställda vid Koehler]* (Koehler, ordförande i AEMCP under 1995) och (Koehler, sekreterare i AEMCP under 1995) hade reserverat möteslokaler för de tre AEMCP-mötena(126) och efter vart och ett av dem för möten i mindre grupper(127) den 21 april, den 28 juni och den 29 september 1995.

(128) Mötesprotokollen från det officiella AEMCP-mötet den 29 september 1995 visar en dramatisk nedgång av beställningar och leveranser under juli, augusti och september. Mötesprotokollen fortsätter med följande förklaring: "det största problemet i juni var de ökade råvarukostnaderna och det faktum att papperspriserna inte kunde höjas så snabbt som krävdes på de enskilda marknaderna"(128). Diskussionerna om nedgången på de europeiska marknaderna för självkopierande papper och om prisutvecklingen fortsatte på AEMCP-mötet den 1 december 1995 och AEMCP:s ordförande, [en anställd från Koehler]*, betonade att "varje medlem måste sträva efter att återställa lönsamheten inom sektorn för självkopierande papper". [Han]* fortsatte också att prata om problemet med överkapacitet och de sjunkande priserna på självkopierande papper i de flesta länder, som enligt honom skulle leda till att man inte nådde någon lönsamhet och rent av leda till förlust(129).

1.4.3.2 Nationella och regionala kartellmöten och hemliga kontakter

a) Allmänt

(129) Utöver de allmänna kartellmötena har kommissionen kunnat fastställa tid och ofta också plats för 20 nationella eller regionala kartellmöten mellan producenter av självkopierande papper om de franska, portugisiska, spanska och brittiska (inklusive irländska) marknaderna. I tabell 3 finns en förteckning över dessa möten. Kommissionen fastställde också andra möten, som beskrivs nedan, för vilka inga exakta tidpunkter kan anges.

TABELL 3

Nationella och regionala kartellmöten från februari 1992 till våren 1995.

>Plats för tabell>

(130) Från de möten som räknas upp i tabell 3 finns skriftliga bevis (inklusive inofficiella protokoll) och redogörelser som närmare anger syften, förfaranden, resultat och ofta också vilka som deltagit.

(131) I bilaga II anges, möte för möte, vilka tillverkare och vilka företrädare för dessa, om detta är känt, som har deltagit i mötena. Denna identifiering av deltagare kan inte betraktas som uttömmande, då det inte varit möjligt att med säkerhet fastställa alla deltagare för varje möte. Till exempel har de företag som lämnat upplysningar om deltagarna ofta angett att det också kan ha funnits andra deltagare utöver dem som namngetts.

(132) Utöver de möten som anges i tabell 3 drar kommissionen slutsatsen av AWA:s och Copigraphs svar på kommissionens begäran om upplysningar och av Sappis redogörelser att opassande, konkurrenshämmande kontakter och möten ägde rum 1992-1995, åtminstone under följande perioder och avseende följande marknader(130):

- Mellan 1992 och 1995 avseende de franska, italienska, portugisiska och spanska marknaderna.

- Mellan 1992 och 1995 avseende de brittiska och irländska marknaderna samt marknaderna i Benelux och de nordiska länderna(131).

- Mellan 1993 och 1994 avseende de österrikiska och tyska marknaderna.

(133) De uppgifter som lämnats av AWA, Copigraph och Sappi, tillsammans med handlingar och redogörelser i samband med mötena om de franska, portugisiska, spanska och brittiska marknaderna, tyder på att systemet med regelbundna nationella och regionala möten omfattade hela EES.

(134) Utöver dessa nationella och regionala kartellmöten finns en stor mängd handlingar om andra konkurrensbegränsande kontakter och möten mellan producenter av självkopierande papper från samma period. Dessa handlingar ger bevis för samverkan på samma marknader, nämligen Frankrike, Portugal, Spanien och Förenade kungariket samt även Tyskland, de nordiska länderna och Italien.

b) Frankrike

(135) I sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar har AWA förklarat att möten hölls mellan konkurrenter i Paris, Zürich och Génève under perioden 1992-1995 med deltagande av [...]* (försäljningschef för franska varumärket Tenor, AWA Carbonless Papers) och ibland [...]* (dåvarande försäljningschef, för franska varumärket Idem, AWA Carbonless Papers), [...]* (dåvarande försäljningschef, AWA Carbonless Papers) och [...]* (dåvarande chef för AWA Printing and Writing Papers)(132). Enligt AWA var dessa möten bland de "opassande mötena ... på vissa av dessa ... diskuterades också priserna för självkopierande papper, inklusive diskussioner om tidigare trender, men som också sträckte sig till ett utbyte av avsikter i samband med aviseringar av prishöjningar"(133).

(136) Sappi och Mougeot har i sina redogörelser bekräftat att flera kartellmöten hölls om den franska marknaden. På grundval av dessa två företags redogörelser och dokument har kommissionen kunnat fastställa tid och plats för åtta av de kartellmöten som hölls om den franska marknaden under perioden från våren 1992 till och med våren 1995 (se bilaga II för deltagare och tabell 3).

(137) De två första av dessa möten hölls i Paris, ett under våren 1992 och det andra under våren 1993(134), båda förmodligen i april(135). Sappi förklarar att syftet med dessa möten var "att utbyta information, diskutera kunder och de priser som togs ut av dessa kunder"(136).

(138) Ett kartellmöte om den franska marknaden hölls den 1 oktober 1993 i Paris(137). I en "närvarolista" som Sappis företrädare utarbetade under mötet anges utfallet av mötet(138). Både Sappi och Mougeot har medgett att syftet med mötet var att enas om en prishöjning på den franska marknaden. De anteckningar som Sappis företrädare gjort visar att deltagarna, utöver prishöjningarna, också kom överens om "Q4 1993 kvoter för att möjliggöra prishöjningar", att "grossisterna måste kontrolleras" och att "AWA och Sarrio lämna pressmeddelanden om kostnadsökningar osv."(139).

(139) I Mougeots redogörelse ges bevis på att ytterligare fem kartellmöten om den franska marknaden hölls den 20 januari 1994 i Châtillon, under våren 1994 i Nogent-sur-Marne, den 6 december 1994 i Génève, den 20 januari 1995 i Zürich och under våren 1995.

(140) Mötet den 20 januari 1994 om den franska marknaden hölls omedelbart efter det allmänna kartellmötet den 19 januari 1994 i Paris som [en anställd vid AWA]* kallade till. Syftet med mötet var att följa upp prishöjningen från december 1993 (som man enats om under mötet den 1 oktober 1993) och att förbereda en höjning på den franska marknaden som skulle äga rum den 1 april 1994(140).

(141) Ett annat möte om den franska marknaden hölls under våren 1994. Mougeot har förklarat att det förmodligen hölls den 31 maj på hotell Nogentel i Nogent-sur-Marne och att [en anställd från AWA]* sammankallade också detta möte(141). Mougeot säger att syftet med detta möte var att "övervaka den franska marknaden, prishöjning troligtvis den 1 juli 1994" och att [en anställd vid AWA]* "uppmanade de övriga att följa den prishöjning på 6 % som AWA hade för avsikt att tillämpa från den 1 juli 1994"(142).

(142) Beträffande mötet den 6 december 1994 som hölls på hotell Mövenpick i Génève, har Mougeot lämnat handskrivna anteckningar från sin företrädare där(143). Kommissionen har också en sida från agendan från 1994 från [en anställd från Mougeot]*, som den 6 december hänvisar till Mövenpick i Génève, och anger vissa detaljer från mötet(144). Under mötet såg man över genomförandet av de prishöjningar man tidigare enats om, som inleddes från höjningen i december 1993 och avslutades med höjningen i oktober 1994. På grundval av anteckningarna från mötet bekräftar Mougeot att följande prishöjningar för papper på rulle beslutades under följande möten:

- 10 % den 1 december 1993 som beslutades under mötet den 1 oktober 1993.

- 6 % den 1 april 1994 som beslutades under mötet den 20 januari 1994.

- 6 % den 1 juli 1994(145) som beslutades under mötet den 31 maj 1994.

- 10 % den 1 oktober 1994 [som troligtvis beslutades under ett möte i juli 1994].

(143) Eftersom dessa höjningar var kumulativa skulle den totala ökningen bli 36 %, medan Mougeot ökade sina totala priser på rullar med bara 29 %. Mougeot säger att [en anställd vid AWA]* på grund av detta hade förebrått företaget under mötet för att ha underlåtit att uppfylla AWA:s instruktioner(146).

(144) I Mougeots företrädares mötesanteckningar anges också följande plan för priserna på självkopierande papper från november 1994 fram till och med januari 1996: "november 118 franc, december 132 franc, mitten 1995 ["mitten på 1995"] 165 franc, slutet 1995 ["slutet av 1995"] 170 franc"(147). Det tyder på att deltagarna kom överens om prishöjningarna på mötet och att de skulle ske i slutet av 1994 och 1995. Enligt denna plan skulle priserna på självkopierande papper höjas med 70 franska franc fram till slutet på 1995.

(145) Mougeot har förklarat att man under mötet om den franska marknaden den 6 december 1994 enades om en höjning på 6 % av priset på rullar som skulle genomföras den 1 januari 1995(148). Emellertid hade man under det allmänna kartellmötet den 22 september 1994, som nämns i punkt (120), enats om en höjning på 10 % för rullar och en höjning på 5 % för ark, som också skulle gälla från och med den 1 januari 1995 (se tabell 6). Slutsatsen att dessa höjningar i själva verket bekräftades vid mötet den 6 december stöds av det faktum att åtminstone AWA, Copigraph, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders aviserade att dessa höjningar skulle genomföras i januari 1995 (Zanders avisering rörde bara rullar).

(146) Nästa möte om den franska marknaden hölls den 20 januari 1995 i Zürich. Deltagarna i mötet fastställde en prishöjning till den 1 april 1995 och kontrollerade om de höjningar man tidigare kommit överens om hade genomförts. De utbytte också uppgifter om sina individuella försäljningsvolymer på den franska marknaden(149). Nästa möte om den franska marknaden hölls våren 1995. På detta möte enades deltagarna om prishöjningar i juli 1995 (se skälen 231 och 232)(150).

(147) Det finns också indikationer på att det utöver de kartellmöten, som nämns i punkterna (137), (138) och (139), hölls ytterligare två möten om den franska marknaden under 1994, ett i juli och ett i oktober. Mougeot har förklarat att "Även om vi inte har några dokument eller promemorior, är det troligt att ett möte hölls i juli 1994 för att förbereda en prishöjning i oktober samma år. Ett annat möte kan ha hållits i oktober 1994."(151).

(148) AWA bekräftar i sitt svar på meddelandet om invändningar(152) att mötena under våren 1992, våren och oktober 1993, den 6 december 1994 och den 20 januari 1995 ingick i de "opassande"(153) möten som hölls mellan konkurrenter och som det hänvisar till i sitt svar på begäran om upplysningar.

(149) Handlingarna och redogörelserna från Sappi, Mougeot och AWA tillsammans med vissa reseräkningar och anteckningar(154) visar att följande företag deltog i kartellmötet om den franska marknaden: AWA, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders. (Se bilaga II)

c) Tyskland

(150) I sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar medger AWA att bland de "opassande" mötena hölls fyra sådana möten i Basel i Schweiz och i Ettlingen samt i Wiesbaden i Tyskland under 1993 och 1994, med deltagande av [...]*, AWA Carbonless Papers regionchef för Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien. Enligt AWA deltog vissa eller samtliga av företagen Koehler, Stora, Sarrió (Torraspapel), Hauffe och Eupaco(155) i dessa möten(156).

(151) Copigraph bekräftar att det under perioden 1993-1994 hölls möten mellan konkurrenter, med deltagande av "den gemensamma Geschaftsführer" från Eupaco KG och Copigraph GmbH och chefer från alla företag som nämns i punkt (150), inklusive AWA. Copigraph påminner om att under dessa möten, av vilket ett hölls i Basel, "höjdes priserna på självkopierande papper på rulle"(157).

(152) Anteckningarna från Sappis företrädare på mötet om den franska marknaden som hölls i Paris den 1 oktober 1993 ger bevis för att ett möte om den tyska marknaden planerades hållas i slutet av 1993: "Övriga marknader; ...Möte om tyska marknaden - 26.11.93"(158). Sappi har bekräftat att detta möte hölls och att dess företrädare troligtvis deltog i mötet(159). Kommissionen känner inte till det exakta antalet deltagare och deras identitet.

d) Spanien och Portugal

(153) Det finns stora mängder handlingar och redogörelser som ger bevis för att samverkan förekom på de spanska och portugisiska marknaderna. Dessa marknader karaktäriserades av tillverkarnas integration i distributionsledet. Copigraph och Sappi hade försäljningskontor i Spanien och AWA och Torraspapel hade sina egna grossistföretag på marknaden. Divipa och Zicuñaga sålde båda direkt till tryckerierna. Bara Koehler, Stora och Zanders (och fram till början på 1994 också Sappi(160)) var inte integrerade i distributionen i Spanien (Zanders sålde genom Torraspapel). Dessutom, som redan beskrivs i skäl 17, var två tillverkare, Divipa och Zicuñaga, små icke-integrerade tillverkare av självkopierande papper i ark eller små rullar som köpte baspapper och kemikalier men också stora rullar ("jumborullar") från andra tillverkare. De hemliga kontakterna förekom bland alla tillverkare (som i handlingarna ofta kallas "distributörer"), inklusive dessa mindre tillverkare/bearbetningsföretag.

(154) När det gäller de spanska och portugisiska marknaderna medger AWA att fyra "opassande" möten förekom i Lissabon och Barcelona mellan 1992 and 1994, där [...]* (dåvarande försäljningschef vid AWA Carbonless Papers i Portugal) och [...]* (områdeschef för Iberiska halvön) deltog, samt tre eller fyra andra möten under perioden 1992 till 1994 där [...]* (AWA:s dåvarande försäljningschef för Carbonless Paper i Spanien) deltog tillsammans med [...]*(161).

(155) Sappi medger att det deltog i kartellmötena om den spanska marknaden från februari 1992 och har lämnat handlingar som visar att en prishöjning på 10 spanska pesetas per kilo planerades i början av februari 1992. Genomförandet av denna prishöjning diskuterades på kartellmötena den 17 februari och den 5 mars 1992.

(156) I den första handlingen, en promemoria daterad den 9 mars 1992 från Sappis agent i Spanien till Sappi Europe, nämns en prishöjning på "10 pesetas" per kilo i början av februari som distributörerna (dvs. försäljarna av självkopierande papper i Spanien) fastställt som mål. I promemorian beskrivs hur svårt det var att genomföra denna prishöjning på marknaden. I den beskrivs att "2) De grossister som sålde TRANSCRIPT verkar vara de enda som höjt priserna med 10 pesetas per kilo för alla kunderna", "3) 'S' [Sarrió] hävdar att det har höjt sina priser för alla", "4) De distributörer som säljer 'K' [Koehler] har bara i några få fall höjt priserna...Divipa har absolut inte höjt priserna" och att "5) WT [Wiggins Teape, nu Arjo Wiggins Appleton] högljutt pratar om sina prishöjningar och om hur strikt de håller sig till dem". Sappis agent påstår i promemorian att "...Det är uppenbart att Sappi Europe inte kan höja priserna om inte övriga leverantörer gör detsamma", och föreslår att Papelera Zicuñaga också bör integreras i de planerade prishöjningarna på den spanska marknaden(162).

(157) I promemorian anges att den planerade höjningen i februari 1992 förmodligen inte genomfördes av Koehler och Sarrió, som försökte ta över Sappis kunder. Detta ledde till att ett möte hölls den 17 februari 1992. Situationens allvar och frågornas betydelse under mötet, som [en anställd vid Sappi]* per fax informerade [en annan anställd vid Sappi]* om samma dag, kan härledas från den brådska [den förre]* visade genom att försöka kontakta [den senare]* under ett veckoslut: "Jag försökte ringa dig under helgen vad gäller de kompletterande upplysningar som vår gemensamme vän på Sarrió lämnat, men eftersom jag inte fick något svar antar jag att du var borta. Jag har pratat med [en anställd vid Norandum]* idag och situationen är, utan överdrift, ganska osäker på grund av Kohlers och Sarriós beteende. De berörda parterna håller ett möte idag och jag kommer att få information om det i morgon bitti. Jag ringer dig imorgon för vidare diskussion"(163).

(158) Diskussionerna fortsatte under ett möte som hölls den 5 mars 1992. I en promemoria daterad den 27 februari 1992 från [en anställd vid Sappi]* till hans överordnade [en anställd vid Sappi]* hänvisas till "den spanska marknaden för självkopierande papper" och i den anges att: "Jag skall delta i ett möte nästa vecka med övriga berörda parter i Barcelona för att diskutera de senaste händelserna som ägt rum på den spanska marknaden. Mötet hålls torsdagen den 5 mars och jag får sällskap av [en anställd från Norandum]*"(164). Sappi har bekräftat att detta möte mellan de europeiska tillverkarna av självkopierande papper hölls. Sappi vidhåller att syftet var "att diskutera de senaste händelserna på den spanska marknaden"(165). Höjningen med 10 pesetas per kilo i februari genomfördes tydligen bara av Sappi, som därmed förlorade flera kunder, och den situation som uppstod gjorde det nödvändigt att säkerställa att de höjningar man enades om i framtiden genomfördes av alla tillverkarna på marknaden, vilket sannolikt diskuterades på det möte som hölls i mars i Spanien.

(159) Unipapel, Sappis agent i Portugal, har bekräftat att ett kartellmöte hölls i Barcelona den 16 juli 1992 avseende de spanska och portugisiska marknaderna. På detta möte beslutade man höja priserna på självkopierande papper på rulle i Spanien och Portugal(166). Enligt Unipapels företrädare tog Sarrió (Torraspapel) och Stora ut mycket låga priser i Portugal, lägre priser än på baspapper. Enligt honom deltog förutom Unipapel företrädare från Sarrió (Torraspapel), AWA och Koehler i mötet och han säger att syftet med mötet var att diskutera prishöjningar och marknadsandelar. Avtalen gäller främst "rullar"; liknande avtal kan förekomma för "ark", men han inte kan bekräfta det. Det tyder på att det under mötet, åtminstone för papper på rulle, nåddes en överenskommelse om prishöjningar och marknadsandelar. Unipapels företrädare påpekar att det hölls "fler möten av detta slag" och att det under dessa möten "utbyttes information om sålda kvantiteter och de priser som varje företag tillämpar"(167).

(160) Beträffande åren 1993-1995 har Sappi lämnat bevis till kommissionen om kartellens verksamhet från en av sina anställda och, särskilt, om möten för att fastställa priser mellan producenterna av självkopierande papper i Spanien. Sappi anger att "han [den anställde] deltog i sex eller sju möten i Barcelona tillsammans med övriga leverantörer. Dessa möten hölls ungefär fyra eller fem gånger per år. Han trodde sig ha deltagit i ett sådant möte för första gången den 19 oktober 1993. Han deltog sista gången i ett sådant möte 1995"(168).

(161) Beträffande syftet med och föremålet för kartellmötena avseende den spanska marknaden under 1993-1995 säger Sappi att "syftet med mötena var att fastställa priserna på den spanska marknaden" och "mötena resulterade vanligtvis i att man enades om en procentuell prishöjning". Även om Sappi hävdar att "de aldrig helt anslöt sig till eller genomförde de avtal om prishöjningar som ingicks" är det tydligt att det gjordes ett samordnat försök att höja priserna på den spanska marknaden(169).

(162) Kommissionen har flera anteckningar från kartellmöten om den spanska marknaden under nämnda period som Sappis företrädare skrivit under mötena och anteckningar som Mougeots företrädare skrivit under ett av mötena. I dessa anteckningar redovisas resultatet från följande möten: 30 september 1993 i Barcelona, 19 oktober 1993, 3 maj 1994 i Barcelona, 29 juni 1994 i Barcelona och 19 oktober 1994 i Barcelona.

(163) Sappi har till kommissionen lämnat anteckningar som skrivits av dess företrädare på mötet den 30 september 1993 i Barcelona. Av anteckningarna framgår att man under mötet nådde en överenskommelse om "Q4 kvoter" för varje deltagare för 1993 och om en prishöjning på både rullar och ark. Det fanns också en överenskommelse om att "åter samlas för att bekräfta att kvoterna följs"(170). Sappi har bekräftat att syftet med mötet var "att enas om en procentuell prishöjning"(171).

(164) I ytterligare tre anteckningar som skrivits av Sappis företrädare redovisas resultatet från mötena om den spanska marknaden som hölls den 19 oktober 1993, den 3 maj 1994 och den 29 juni 1994(172). De två senare mötena sammankallades båda av [en anställd från Torraspapel]* och hölls i Barcelona medan platsen för det första mötet inte är känd. Även på dessa möten fastställdes priser. I anteckningarna från mötet den 3 maj framgår också att Torraspapel under mötet inledde diskussionen om prishöjningarna.

(165) Enligt anteckningarna från mötet den 19 oktober 1993 "deltog alla distributörer ... utom Copigraph" i mötet(173). I anteckningarna från mötet den 3 maj 1994 finns en tabell med "dagens" priser ("hoy", dvs. den 3 maj 1994)(174) och den 16 maj 1994 och som anger att dessa priser var ett resultat av "avtal mellan distributörerna" ("acuerdos entre los distribuidores"). Bruket av termen "distributörer" i mötesanteckningarna skall tolkas mot bakgrund av det faktum att merparten av leverantörerna av självkopierande papper med försäljning i Spanien vid tidpunkten för dessa möten var direkt involverade i distributionen på denna marknad, som redan beskrivits i skäl 153. Följaktligen anser kommissionen att de producenter av självkopierande papper som namnges på mötet både närvarade vid mötena och deltog i de avtal om prishöjningar som ingicks under mötena (se bilaga II för deltagare).

(166) Enligt anteckningarna från mötet om den spanska marknaden den 29 juni 1994, planerades ett annat kartellmöte om denna marknad den 23 september (dagen efter det allmänna kartellmötet). Det verkar som om ett möte avseende den spanska marknaden eller andra hemliga kontakter ägde rum runt detta datum, vid vilket man nådde en överenskommelse om en prishöjning som skulle genomföras på denna marknad i november 1994. Det framgår av ett internt fax från Sappi att producenterna av självkopierande papper hade enats om en prishöjning i november 1994. I faxet avslöjas att kartelledaren på den spanska marknaden, Torraspapel, hade sänkt priserna, vilket föranledde författaren att anta att den prishöjning som man hade enats om för november inte skulle gå att genomföra: "Vår ledare (TP) [Torraspapel] har tillkännagivit en prissänkning på 10 pesetas och allt tyder på att höjningarna i november inte kommer att genomföras; hittills har ingen distributör tillkännagivit dem."(175).

(167) Tillverkarna möttes igen i Barcelona den 19 oktober 1994 för att ingå ett annat avtal om prishöjningar på den spanska marknaden. I en handskriven anteckning från Mougeots företrädare lämnas en redogörelse från detta möte. Enligt Mougeot sammankallade Torraspapel till mötet och syftet var "organisationen på den spanska marknaden" ("Organisation du Marché Espagnol"). På mötet fastställdes priserna för den spanska marknaden beroende på kundens storlek(176).

(168) Beträffande den portugisiska marknaden hölls ett kartellmöte i Lissabon den 9 februari 1994, som organiserades av Sarrió (Torraspapel), troligtvis tillsammans med AWA(177). Sappis agent Unipapel sände två fax till Sappi den 31 januari 1994 och den 1 februari 1994 angående ett kommande möte mellan konkurrenterna och bad Sappi bekräfta om det skulle delta i mötet(178). Eftersom ingen från Sappi kunde delta i mötet underrättade [en anställd vid Sappi]* Unipapel per fax att de skulle företräda Sappi och gav honom också instruktioner om att försöka höja priserna. Handskrivna anteckningar i detta faxmeddelande visar att agentens deltagande som företrädare för Sappi på "hemliga pappersbruksmöten" var föremål för diskussion på Sappi(179).

(169) Unipapel sände en rapport om detta "Mötet den 9 februari 1994 som hölls av leverantörerna till den portugisiska marknaden" till Sappi Europe per fax daterat den 14 februari 1994(180). I de muntliga förklaringar som gavs under undersökningen av Unipapel hävdade företagets företrädare att han inte hade deltagit i mötet och att uppgifterna i rapporten lämnats av [...]*, AWA:s dåvarande försäljningschef för Carbonless Paper i Portugal(181). Även om man antar att Unipapels företrädare inte deltog i mötet var han välunderrättad om resultatet och vidarebefordrade uppgifterna till Sappi som om det var något han hade kommit överens med Sappi om.

(170) AWA bekräftar i sitt svar på meddelandet om invändningar att alla de ovannämnda kartlagda mötena avseende de spanska och portugisiska marknaderna under perioden 1992-1994 ingår i de "opassande" mötena mellan konkurrenter som AWA hänvisar till i sitt svar på begäran om ytterligare upplysningar(182).

(171) Merparten av handlingarna om mötena om de spanska och portugisiska marknaderna innehåller också en förteckning över deltagarna, medan vissa av dem ger indirekta upplysningar om deltagarna. Ofta är dessa deltagare desamma som AWA utpekat som deltagare i mötena under perioden 1992-94(183). Sappi och Mougeot har bekräftat och kompletterat eller dragit ifrån de deltagare som kunnat identifieras på grundval av företagens mötesprotokoll(184). Dessa handlingar och redogörelser tillsammans med vissa resehandlingar och anteckningar(185) visar att följande företag var företrädda på vissa eller samtliga kartellmöten avseende de spanska och portugisiska marknaderna: AWA, Binda, Copigraph, Divipa, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel, Zanders och Zicuñaga (se också bilaga II).

(172) Utöver dessa möten om de spanska och portugisiska marknaderna har Sappi angett flera andra tidpunkter för möten mellan konkurrenter, särskilt avseende den spanska marknaden. Sappi anger att den anställde, som alltid deltagit i mötena om den spanska marknaden tillsammans med [en anställd från Sappi]*, "trodde ... att alla sidorna i hans agenda med namn eller initialer på [en anställd vid Sappi]* angav att möten med konkurrenter hade hållits. De relevanta sidorna från hans agenda bifogas ... och dessa visar att möten verkar ha hållits den 24 januari 1994, den 18, den 19 eller den 20 april 1994, den 29 juni 1994 ... och den 19 december 1994."(186).

(173) Att priskartellen fortsatte på den spanska marknaden under 1995 bekräftas av en handling från Sappi som ger vissa uppgifter om att försök till prishöjningar gjordes på den marknaden från februari fram till och med september/oktober 1995(187). Enligt Sappi är denna handling, daterad den 26 september 1995, en del av en intern undersökning av prisutvecklingen på dess största marknader(188). Beträffande papper på rulle, anges följande i handlingen: "Men, i slutändan var de höjningar man enades om de höjningar som genomfördes (som höll alla på samma nivå, utom Zicuñaga som hade 10 % lägre priser). Dessa höjningar är ett resultat av de hemliga avtalen, så att alla genomför höjningarna vid samma tidpunkt och med samma belopp. Stora kunder får alltid specialpriser, men vi har inte gjort någon speciell transaktion."(189).

(174) När det gäller den portugisiska marknaden anges i en rapport från Sappis agent, Unipapel, vid ett möte som hölls den 9 februari 1994 att deltagarna på detta möte enades om att ett flertal kartellmöten om den portugisiska marknaden skulle hållas under följande månader under 1994: April, maj, juni, september och november(190). Under samtliga dessa månader, utom i maj, hölls också officiella AEMCP-möten. Den preliminära tidsplanen för mötena om den portugisiska marknaden stämmer överens med modellen om att hålla allmänna kartellmöten i anslutning till de officiella AEMCP-mötena och att hålla nationella kartellmöten efter varje allmänt kartellmöte.

(175) Det finns också bevis på att det hemliga samförståndet om den portugisiska marknaden fortsatte under 1995. I ett fax från Unipapel till Sappi, som beskriver prisutvecklingen för papper på rulle, anges att konkurrenterna samverkat i försök till prishöjningar i Portugal från januari till och med september 1995. I faxet hänvisas till "ett försök att genomföra en höjning på 15 % (utan hänsyn till någon)" den 1 januari 1995, och anger att det den 1 april 1995 "igen gjordes ett försök till att höja priserna (utan hänsyn till någon)". Den 1 september 1995 gjordes några "andra försök till att korrigera priserna"(191). Under de första åtta månaderna 1995 minskade den totala konsumtionen på den portugisiska marknaden med 4,4 %. Det verkar som om producenterna av självkopierande papper försökte kompensera sina förluster i försäljningsvolymen genom hemliga prishöjningar.

(176) I sitt svar på de muntliga frågorna under undersökningen beskrev en företrädare från Unipapel den portugisiska marknaden och orsakerna till samförståndet genom att förklara att "Kunderna sa att alla producenterna hade höjt priserna samtidigt ... En känsla fanns om ett logiskt marknadsförfarande mellan producenterna på europeisk nivå. Händelserna på portugisiska marknaden passar in i denna tidsplan."(192).

e) Förenade kungariket

(177) Sappi har medgett sin inblandning i kartellverksamheterna som omfattar tillverkarna av självkopierande papper på den brittiska marknaden från 1989/1990(193). I en promemoria från [en anställd vid Sappi]* till [en anställd vid Sappi]* daterad den 24 september 1990 hänvisas till två "klubbavtal" som nåddes under 1989 på grundval av konfidentiella diskussioner bland "deltagarna på den brittiska marknaden" i Zürich, som syftade till att höja priset på rullar. I dokumentet hänvisas till ett annat "prissättande kommittémöte" som hölls den 15 januari 1990 i Zürich och till "prishöjningarna i mars" som "till största delen genomfördes ganska framgångsrikt"(194).

(178) Dessutom har Sappi medgett sitt deltagande i kartellmötena om den brittiska marknaden "vid olika tidpunkter under 1992, 1993 och 1994"(195). AWA har också medgett att det förekom "opassande möten" under perioden från 1992 till 1994 där [...]*, AWA:s regionala chef för Carbonless Paper i Förenade kungariket och Irland, deltog(196).

(179) Sappi har lämnat bevis till kommissionen från en av sina säljare som deltog i mötena i Förenade kungariket(197). Säljaren bekräftar att "han deltog i tre sådana möten, ett vardera under 1992, 1993 och 1994. Han kan också ha deltagit i ett eller två (men inte fler) ytterligare möten". Han tillägger "praxis att hålla sådana möten var redan etablerad i branschen när jag började sälja självkopierande papper". Enligt denna redogörelse "hade två möten hållits på flygplatsen Heathrow(198) och ett på hotell Intercontinental i London".

(180) På grundval av redogörelser och handlingar från Sappi och Mougeot har kommissionen kunnat fastställa tid och plats för två av de kartellmöten om den brittiska marknaden som hölls under perioden från 1992 till 1994: ett möte hölls den 14 januari 1993 och ett annat den 9 november 1993.

(181) Mötet den 14 januari 1993 hölls på Heathrow Business Centre terminal 2 klockan 10.00 och Arjo Wiggins "ledde" mötet. Vad gäller mötets innehåll framgår det av Sappis redogörelse att "under mötet utbyttes främst upplysningar om vilka leverantörer som sålde till vilka kunder, marknadstrender och förväntningar." Enligt Sappi "ingicks inga avtal"(199).

(182) Mötet den 9 november 1993 sammankallades och organiserades av [...]*, dåvarande försäljningschef för AWA Carbonless Paper och det hölls i Orlon hall på London Sheraton Sky hotel på flygplatsen Heathrow. Syftet med mötet var en prishöjning på den brittiska marknaden den 1 februari 1994(200).

(183) AWA bekräftar i sitt svar på meddelandet om invändningar att båda dessa möten ingick bland de "opassande" mötena mellan konkurrenter som det hänvisar till i sitt svar på begäran om upplysningar(201).

(184) Redogörelserna från Sappi, Mougeot och AWA tillsammans med vissa resehandlingar och anteckningar(202) visar att följande företag deltog i kartellmötena om den brittiska marknaden: AWA, Binda, Carrs, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora och Torraspapel(203). (För närmare uppgifter se bilaga II).

(185) Det finns också bevis på att hemliga kontakter förekom om den brittiska marknaden under sommaren 1993. Som ett "viktigt bevismaterial på kartellens verksamheter" har Sappi gett kommissionen en skrivelse daterad den 2 augusti 1993 från [en anställd vid AWA]* till Sappi som hänvisar till den brittiska marknaden och som inkluderar följande: "Idem [AWA:s varumärke] prishöjning juni 1993. Det verkar som om vi för att fortsätta vara konkurrenskraftiga måste dra tillbaka vår prishöjning och hålla oss på samma nivå som våra konkurrenter som till slut föredrog att inte höja sina priser."(204).

(186) Dessutom anges i en handling som hittades i Sappis lokaler att alla prishöjningarna på den brittiska marknaden från december 1993/januari 1994 fram till och med september 1995 grundades på samförstånd mellan AEMCP-medlemmarna(205). I denna handling jämförs Sappis prishöjningar med "AEMCP:s/AEMP:s"(206) prishöjningar på denna marknad. Både Sappis och AEMCP:s prishöjningar under åren 1994 och 1995 är identiska med de prishöjningar man enades om endera på de allmänna kartellmötena den 19 januari 1994, den 21 juni 1994 och den 2 februari 1995 eller på det nationella kartellmöte som hölls den 9 november 1993. I handlingen anges att dessa möten inte begränsades till lagliga metoder utan resulterade i kollektiva prishöjningar.

(187) Carrs medger i sitt svar på meddelandet om invändningar(207) att det deltog i mötena om den brittiska marknaden under hela perioden (Carrs anger att det från slutet på 1994 i allmänhet inte längre deltog i mötena utan hölls underrättat av AWA per telefon om slutsatserna från dessa möten).

f) Övriga EES-länder

(188) I sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar hänvisar AWA också till vissa andra "opassande möten" mellan konkurrenter på vilka "priserna på självkopierande papper också diskuterades... och sträckte sig till att omfatta utbyten om avsikterna avseende tillkännagivandena om prishöjningar" under perioden från början på 1992 till och med sommaren 1995(208).

- Minst fyra av dessa möten har anknytning till den italienska marknaden: mötet i Milano i januari eller februari 1992 mellan AWA, Koehler, Binda, Zanders och Stora samt tre av fyra möten i Lugano under 1994 och 1995 mellan AWA, Koehler, Stora och Zanders.

- Minst tre av dessa möten har anknytning till marknaderna i de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige): två möten under våren 1992 och 1993 mellan AWA ([...]*, regionchef för Skandinavien och [...]*, dåvarande försäljningschef för AWA Carbonless Paper), Koehler, Stora och Zanders: ett möte i Paris i augusti 1995 mellan AWA ([...]*, Carbonless Papers regionchef för Skandinavien och [...]*, AWA Carbonless Papers försäljningschef) Zanders, Koehler och Stora-Feldmühle.

1.4.4 AVTAL OM PRISHÖJNINGAR, FÖRSÄLJNINGSKVOTER OCH UPPDELNING AV MARKNADER

1.4.4.1 Avtal om prishöjningar

a) December 1993 till maj 1994

a) 1) Uppnådda avtal

(189) Kommissionen hittade en tabell i Sappis lokaler som fastställer prishöjningar för olika nationella marknader från och med den 1 januari 1994 till och med den 1 maj 1994(209). Senare lämnade Sappi till kommissionen en kopia av Sappis instruktioner om prishöjningar till dess försäljningsnät, daterad den 21 januari 1994 (två dagar efter det allmänna kartellmötet), med samma tabell över prishöjningarna i bilagan(210). Den tabell som hittades i Sappis lokaler återges i tabell 4.

TABELL 4

Avtalade prishöjningar från januari till maj 1994

(Ur det dokument som hittades i Sappis lokaler).

>Plats för tabell>

(190) Kommissionen anser att tabell 4 anger de framtida prishöjningar som överenskoms under det allmänna kartellmötet den 19 januari 1994 och vissa av de prishöjningar som man tidigare enats om och som redan tillkännagivits. Denna slutsats stöds av det faktum att Sappi har inkluderat Italien, Finland och Danmark i dokumentet om prishöjningar, men det sålde inte självkopierande papper i dessa länder under 1994(211). Sappi inkluderade också en prishöjning på rullar i Portugal den 1 april 1994, trots det faktum att det i december 1993 hade beslutat inrikta sig på papper i ark i Portugal(212). I en annan handling, bifogad till den version av tabellen som ursprungligen hittades, bevisas att Sappi inte bedrev någon verksamhet vad gäller papper på rulle i Portugal vid tidpunkten för ovannämnda prishöjning(213). Följaktligen kan inte tabell 4 enbart ha varit intern eller bara ha relaterat till Sappis egen verksamhet.

(191) Dessutom visar en jämförelse av tabell 4 med dokumenten över de nationella möten som hölls i slutet på 1993 att man hade enats om prishöjningarna den 1 januari 1994 i Frankrike och Spanien på mötena mellan konkurrenterna den 30 september 1993 i Barcelona respektive den 1 oktober 1993 i Paris.

(192) I anteckningarna från mötet den 30 september 1993 i Barcelona(214) visas att deltagarna vid detta möte enades om en prishöjning på 10 % för papper på rulle och i ark som skulle genomföras på den spanska marknaden den 1 januari 1994. Diskussioner om den avtalade prishöjningen fortsatte på ett möte som hölls den 19 oktober 1993(215). Tydligen hölls det andra mötet på grund av att det verkade som om den överenskomna höjningen på 10 % på marknaden för rullar inte var genomförbar. Papper på rulle säljs både direkt till slutanvändarna eller via grossister och prishöjningarna fastställdes vanligen i form av höjningar i slutanvändarnas priser (se skäl 79). På mötet den 19 oktober 1993 enades deltagarna om att prishöjningen på rullar för slutanvändare skulle vara 8 %. De enades också om att underrätta "tillverkaren" (antingen deras eget moderbolag eller en annan leverantör) om att de bara godtog en höjning på 7,5 % av tillverkarnas priser. Det skulle ge en höjning på 0,5 % i distributörens marginal.

(193) Beträffande den franska marknaden visar anteckningarna från mötet den 1 oktober 1993 i Paris(216) att deltagarna på detta möte enades om två prishöjningar på den franska marknaden: en prishöjning på 10 % på rullar som skulle gälla från den 1 december 1993, och en prishöjning på 6 % på ark som skulle gälla från den 1 januari 1994. Mougeot har bekräftat(217) att [en anställd från AWA]* presenterade olika tillverkares ekonomiska situation på mötet, som visade att samtliga förlorade pengar på marknaden för självkopierande papper. Han sade att AWA skulle höja sina priser med 10 % på den franska marknaden från och med den 1 december 1993, och uppmanade alla att göra samma sak. Han sade att han inte skulle tolerera något som helst underlåtande att följa denna prishöjning. [Han]* begärde också att tillverkarna skulle avisera kunderna dessa prishöjningar genom att använda standardskrivelser. Att den höjning på 6 % (både för rullar och ark) som man under det allmänna kartellmötet den 19 januari 1994 fattade beslut om skulle börja gälla den 1 april 1994 på den franska marknaden bekräftades på kartellmötet om den franska marknaden som hölls den 20 januari 1994(218).

(194) Mougeots redogörelse rörande mötet om den brittiska marknaden den 9 november 1993 visar att också detta möte (liksom på kartellmötet om den franska marknaden den 1 oktober 1993) tog AWA initiativet och föreslog en prishöjning på 10 % som skulle börja gälla den 1 februari 1994 och som det övertygade de övriga att följa(219). Det framgår av Mougeots redogörelse att deltagarna på detta möte enades om att genomföra prishöjningen på 10 % för rullar på den brittiska marknaden den 1 februari 1994 såsom AWA föreslagit(220).

(195) Kommissionen anser att de hemliga avtalen om prishöjningar i februari 1994 i Förenade kungariket täckte både rullar och ark. Det framgår av ett dokument där Sappis prishöjningar jämförs med prishöjningarna i "AEMCP/AEMP" på den brittiska marknaden(221). Av dokumentet framgår att medlemmarna i AEMCP hade enats om höjningar på både rullar och ark, men att höjningen på rullar (10 %) ursprungligen skulle genomföras i december 1993 och höjningen på ark (6 %) i januari 1994. Tydligen ändrades det ursprungliga beslutet så att höjningen för ark blev 7,5 % och att båda höjningarna skulle genomföras i februari. Det kan också förklara varför höjningarna på den brittiska marknaden inte finns med i tabell 4, som utarbetades under det allmänna kartellmötet den 19 januari.

(196) Det är troligt att man också enades om de övriga höjningarna under januari och februari (våren 1994) som presenteras i tabell 4 vid de möten som hölls under det sista kvartalet 1993, eller grundades på andra hemliga kontakter mellan konkurrenterna under den perioden. Denna slutsats stöds av protokollen från Koehlers styrelsemöte den 8 december 1993, som anger: "Det planeras att priserna på de viktigaste typerna av självkopierande papper bör höjas i de olika länderna med i genomsnitt 5 %. I Italien, där en särskild situation uppstått till följd av Wiggins Teapes övertagande av Binda, kommer en prishöjning på 10 % att tillkännages den 1 januari och igen den 1 april."(222) Enligt denna handling berodde genomförandet av höjningarna på hur framgångsrikt kartellen kunde genomföra en prishöjning om 8 % på den franska marknaden, som var avsedd att träda i kraft den 1 december 1993(223). De prishöjningar som presenteras i Koehlers handling är desamma eller nära dem som anges i tabell 4 för januari och februari(224).

(197) I tabell 4 anges också prishöjningarna för april och maj 1994. Beträffande den portugisiska marknaden framgår det att man på det allmänna kartellmötet kom överens om en prishöjning på 8 % från den 1 april 1994 på rullar och ark. I rapporten från mötet om den portugisiska marknaden den 9 februari 1994, som skrevs av Sappis agent Unipapel, visar en tabell för självkopierande papper i ark "Nuvarande priser och förslag till prishöjningar för distributörer"(225). I Unipapels tabell bekräftas att man på mötet enades om riktpriser för försäljningen av ark till distributörer för var och en av följande producenter: AWA, Koehler, Sarrió, Stora och Zanders. Dessa priser skulle börja gälla från den 1 april. Riktpriserna för de tre första företagen som det hänvisas till var desamma, men riktpriserna för Stora och Zanders var högre. Med tanke på att producenternas gällande genomsnittliga priser innan avtalet var olika, varierade de procentuella prishöjningarna för AWA, Koehler och Sarrió från omkring 8 % till över 13 %. Följaktligen, medan minimihöjningen för ark hölls på 8 % som man enats om på det allmänna mötet, enades man på det nationella mötet om att höjningen skulle komma att bli högre för vissa producenter(226).

(198) På det nationella kartellmötet den 9 februari 1994 ändrades också tidpunkten för höjningen på rullar. På grundval av Sarriós förslag enades deltagarna om att höja målpriserna för rullar, som skulle börja gälla från den 1 mars. Priserna sattes som minimipriser för varje produkttyp och differentierades för kundgrupperna A, B och C. Kunderna indelades i dessa tre grupper beroende på deras köpkraft. I en bilaga till rapporten anges flera kunder i grupperna A och B. Under sina muntliga förklaringar under undersökningen på Unipapel, bekräftades kundindelningen av den företrädare från företaget som hade skrivit mötesrapporten, och också att de priser man hade enats om var minimipriser(227). Utöver den prishöjning som skulle äga rum i mars kom man överens om nya högre minimipriser på rullar som skulle genomföras i juni 1994.

(199) När det gäller den spanska marknaden visar anteckningarna från mötet den 3 maj 1994 att alla deltagarna var eniga om att höja arkpriserna med 5 % från den 1 juni (Koehler med 7 %). Beträffande rullar visas i anteckningarna ett avtal om en prishöjning på ungefär 10 % i maj. I anteckningarna framgår också att kunderna för papper på rulle indelades i grupperna A, B och C, och att man enades om olika riktpriser på rullar för var och en av dessa grupper(228).

a) 2) Genomförandet av de avtalade prishöjningarna(229)

(200) Sappis instruktioner till sitt försäljningsnät visar dess beslutsamhet att genomföra den prishöjning man hade enats om på det allmänna kartellmötet den 19 januari 1994: "vi måste nu tillkännage vår avsikt att tillämpa ytterligare höjningar, som strikt kommer att tillämpas på varje marknad"(230). I en skrivelse till en av Sappis distributörer i Nederländerna bekräftas Sappis beslutsamhet och där anges också att avtalet i januari resulterat i en övergripande prishöjning: "Överallt i Europa, och även i Nederländerna, stiger priserna på självkopierande papper och jag förstår inte varför inte era kunder skulle förstå det."(231) I en annan handling anges att Sappi var fast besluten om att fortsätta driva den prishöjning man hade enats om i januari i Spanien även om höjningen för ark bara delvis var en framgång(232).

(201) AWA:s fax till sina försäljningsbolag inom EES visar samma beslutsamhet att genomföra de höjningar man hade enats om i april/maj: "Då vi fortsätter att ha mycket begränsad kapacitet, insisterar jag på en strikt höjning av priserna. Höjningen i april/maj måste genomföras med fast beslutsamhet."(233).

(202) En handling som hittades i Sappis lokaler visar att genomförandet av vissa av de prishöjningar som anges i tabellen från mötet i januari hade ändrats, medan andra framgångsrikt genomförts(234). Det verkar som om denna handling hänvisar till ändrade tidpunkter för de höjningar man kommit överens om på marknaden i allmänhet, och inte bara en ändring av Sappi. Höjningarna i februari försenades en månad i Österrike och med 15 dagar i Belgien och Nederländerna. För den spanska marknaden anges i denna handling att höjningen på 10 % på rullar ändrats till den 1 april 1994, men att Sappi åtminstone hade genomfört höjningen på 10 % för ark. I handlingen anges att prishöjningen på ark på den portugisiska marknaden uppskjutits till den 1 april 1994, vilket dock är det datum som anges i tabell 4. Beträffande den franska marknaden anges i handlingen att höjningen för ark som man enats om för december 1993 och höjningen för rullar som man enats om för januari 1994 i själva verket hade genomförts(235). På den svenska marknaden genomfördes prishöjningarna på rullar den 1 februari 1994 såsom överenskommits.

(203) Beträffande de överenskomna höjningarna för den 1 december 1993 (10 % för rullar) och den 1 januari 1994 (6 % för ark) vid mötet om den franska marknaden den 1 oktober 1993, visar två diagram som hittats hos Stora exakt samma höjningar(236). Den 12 oktober 1993 aviserade AWA sina kunder samma höjningar(237). Det finns också bevis på att Mougeot vidtog åtgärder för att genomföra den avtalade höjningen på 10 % för rullar som skulle börja tillämpas den 1 december 1993, och att det aviserat höjningen till kunderna(238). I en handling som hittades hos Koehler anges att också Koehler hade beslutat om en höjning som skulle börja tillämpas den 1 december 1993, men att denna höjning var 8 % istället för 10 %. Övriga producenter har inte lämnat några upplysningar om prishöjningar under denna period.

(204) Med början från prishöjningarna i januari 1994 har kommissionen mer omfattande bevis för tillverkarnas instruktioner om prishöjningar till sina försäljningsnät, aviseringar till kunderna och interna handlingar med anknytning till de prishöjningar som motsvarar de prishöjningar man enats om på det allmänna kartellmötet den 19 januari. Beträffande perioden från januari till mars 1994 visar dessa upplysningar att på vissa eller alla följande marknader hade AWA, Koehler, Sappi, Stora och Torraspapel aviserat prishöjningar som var identiska med dem som man hade enats om eller bekräftat på det allmänna kartellmötet den 19 januari 1994 (för närmare uppgifter om prishöjningarna se tabell A i bilaga V): Belgien och Luxemburg, Danmark, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge och Sverige(239).

(205) I de handlingar om prishöjningar som finns tillgängliga framgår också att både AWA och Sappi aviserat en höjning om 10 % för rullar på den brittiska marknaden (tabell A i bilaga V). AWA:s prishöjningar skulle börja gälla från den 1 februari och Sappis höjning från den 7 februari. Dessutom framgår det av handlingarna att AWA, Sappi och Carrs alla tillkännagivit en höjning på 7,5 % för ark, liksom i februari (Carrs sålde inte papper på rulle).

(206) AWA, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora och Torraspapel aviserade också prishöjningar för april och maj som var identiska med dem som man enats om på det allmänna kartellmötet den 19 januari på vissa eller alla följande marknader (tabell B i bilaga V): Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge(240), Sverige(241), Förenade kungariket och Irland(242).

b) Juni till oktober 1994

b) 1) Uppnådda avtal

(207) Både hos Sappi och dess portugisiska försäljningsagent Unipapel hittade kommissionen en tabell daterad den 23 juni 1994 (igen två dagar efter ett allmänt kartellmöte) som angav prishöjningar på olika nationella marknader från den 1 juni 1994 till den 1 oktober 1994(243). Senare lämnade Sappi till kommissionen en kopia av samma tabell som bifogats ett fax med instruktioner om prishöjningar till dess försäljningsnät(244). Den tabell som Sappi lämnade återges i tabell 5:

TABELL 5

Överenskomna prishöjningar från juni till oktober 1994

(Ur den tabell som Sappi lämnade)

>Plats för tabell>

(208) Återigen, liksom i tabell 4 från mötet den 19 januari, har Sappi inkluderat Italien, Finland, Danmark och Portugal i förteckningen över prishöjningar även om det inte sålde på dessa marknader (i fallet Portugal sålde det papper i ark men inte på rulle). Liksom tabell 4 kan därför inte tabell 5 ha varit enbart intern eller bara ha haft anknytning till Sappis egna verksamhet. Den visar istället de prishöjningar som är ett resultat av konkurrenternas hemliga kontakter.

(209) Kommissionen anser att tabell 5 anger de framtida prishöjningar som konkurrenterna enats om på det allmänna kartellmöte som hölls den 21 juni 1994 samt vissa prishöjningar som man tidigare enats om och som redan aviserats kunderna.

(210) I synnerhet när det gäller prishöjningarna för rullar den 1 juli 1994 på den franska marknaden (se punkt (141)) förekom redan i maj 1994 samarbete mellan producenterna av självkopierande papper. Mougeot har förklarat att [en anställd från AWA]* på ett kartellmöte om den franska marknaden som sannolikt hölls i maj 1994 "uppmanat de övriga att följa den prishöjning på 6 % som AWA hade för avsikt att tillämpa den 1 juli 1994"(245). Mougeots uttalande visar tydligt att AWA försökte påverka sina konkurrenters beteende på den franska marknaden genom att avslöja exakta upplysningar om de prishöjningar som det hade beslutat genomföra. Ett avtal verkar därmed ha ingåtts. Det framgår av tabell 5 som utarbetades under det allmänna kartellmötet den 21 juni 1994.

(211) På det allmänna kartellmötet den 21 juni 1994 planerades också en prishöjning i Spanien, som skulle börja gälla den 1 september 1994. Istället för att ange beloppet på höjningen anges i tabell 5 över avtalade prishöjningar att höjningen på den spanska marknaden skall tillkännages "enligt senare överenskommelse"(246). I rapporten från mötet om den spanska marknaden den 29 juni 1994 visas att man under detta möte ingick ett avtal om prishöjningen i september. För rullar anges i anteckningarna ett avtal om en höjning på 10 % den 1 september och på riktpriser (pesetas/kg) för direktförsäljning till tryckerier, som indelades i tre grupper (A, B och C), med olika riktpris för varje grupp (per produkttyp). För ark anges i rapporten att de priser man tidigare hade enats om inte hade följts och att priset sjunkit till föregående nivå. På detta möte enades man om att priset skulle höjas i två omgångar, den 1 juli och den 1 september 1994, båda gångerna med 5 %(247).

b) 2) Genomförandet av de avtalade prishöjningarna

(212) Kommissionen förfogar över en handling som redogör för genomförandet av vissa av de prishöjningar man enades om på det allmänna kartellmötet den 21 juni 1994. Denna handling visar att de prishöjningar man hade enats om för Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket och Italien till största delen var genomförda och i vissa fall till och med hade överskridits. Handlingen, som hittades hos Torraspapel, visar att prishöjningen i september i Tyskland (både för papper i ark och på rulle) och prishöjningarna i oktober i Italien (också för ark och rullar) genomfördes i praktiken, även om det förekom vissa svårigheter med genomförandet av prishöjningen på ark i Tyskland. I Förenade kungariket höjdes priset på rullar med 8 % och priset på ark med 6 % i september 1994. Prishöjningen på ark är densamma som den man enades om på mötet, men prishöjningen på rullar är högre. När det gäller den franska marknaden anges det i handlingen från Torraspapel att en prishöjning på 10 % för rullar och en prishöjning på 6 % för ark genomfördes i oktober. Den första av dessa höjningar är exakt densamma som den man kom överens om på mötet den 21 juni 1994(248).

(213) Den 23 juni 1994 sände Sappi Europe SA en tabell till sina dotterbolag och agenter i olika europeiska länder som sammanfattade de planerade prishöjningar som man enats om på det allmänna kartellmötet, och den 28 juni och den 1 juli 1994 gav det vart och ett av dem instruktioner om genomförandet av prishöjningarna(249). Kommissionen har också andra skriftliga bevis på aviseringar om prishöjningar som olika konkurrenter sänt till sina kunder eller försäljningsnät samt interna handlingar med anknytning till prishöjningar som motsvarar de höjningar man hade enats om på det allmänna kartellmötet den 21 juni 1994.

(214) Den höjning med 6 % av priset på rullar som man hade kommit överens om att skulle äga rum på den franska marknaden den 1 juli 1994 aviserades av AWA, Mougeot och Sappi(250) den 1 eller den 4 juli (se tabell C i bilaga V). I det prisutvecklingsdiagram över papper på rulle som hittades i Storas lokaler visas samma höjningar för denna period(251).

(215) För september och oktober tillkännagav AWA, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders(252) prishöjningar som var identiska med dem som man enades om på mötet den 21 juni för vissa eller samtliga följande marknader (se tabell D i bilaga V): Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Sverige, Förenade kungariket och Irland(253).

(216) När det gäller genomförandet av de höjningar som man enats om för den spanska marknaden på mötet den 29 juni 1994 anges i en handling som mottagits från Sappi att prishöjningen för rullar "genomfördes fullständigt" men att "Sarrió på grund av press från grossisterna övergav" den första prishöjningen för ark(254). I handlingen bekräftas att Sappi trots detta var fast besluten att genomföra höjningarna i september också på ark. Också i AWA:s interna instruktioner om prishöjningar bekräftas att det förekom prishöjningar både den 1 juli och den 1 september(255) I en annan av Sappis handlingar visas att den spanske marknadsledaren, Sarrió, redan hade uppskjutit genomförandet av den första prishöjningen på ark som man enats om i juni, vilket ledde till att Sappi drog slutsatsen att det hade missförstått avtalet: "Var vänlig och notera att prishöjningen den 1 september i Spanien på självkopierande pappersark i själva verket är den höjning som skulle genomförts i juni och som Sarrió(256) skjutit upp. Vi uppfattade det ursprungligen som om två höjningar på 5 % skulle genomföras på marknaden, men så är inte fallet."(257).

c) December 1994 till februari 1995

c) 1) Uppnådda avtal

(217) På det allmänna kartellmötet den 22 september 1994 informerade [en anställd från AWA]* deltagarna om prishöjningarna angivna i procentandelar och tidpunkterna för genomförandet som beslutats land för land, och uppmanade dem att genomföra samma höjningar samtidigt(258). Kommissionen anser att deltagarna på detta möte enades om prishöjningar för perioden från december 1994 till februari 1995. Dessa prishöjningar anges i en handling som hittades i Sappis lokaler som återges i tabell 6(259):

TABELL 6

Avtalade prishöjningar från december 1994 till februari 1995

(Ur det dokument som hittades i Sappis lokaler).

>Plats för tabell>

(218) Återigen, liksom i de två andra tabellerna som hittades i Sappis lokaler (se tabell 4 och 5), har Sappi inkluderat Italien, Finland, Danmark och Portugal i förteckningen över prishöjningar för både papper på rulle och i ark även om det inte sålde papper på rulle i något av dessa länder och inte sålde papper i ark i Italien, Finland och Danmark. Det bekräftar att tabellen inte enbart kan ha varit intern eller bara ha haft anknytning till Sappis egen verksamhet.

(219) Kommissionen förfogar över handlingar som hittats i Torraspapels(260) och AWA:s(261) lokaler som stöder slutsatsen att tabell 6 innehåller prishöjningar som konkurrenterna enats om. I båda dessa handlingar anges prishöjningar som är identiska med prishöjningarna i tabell 6. I de handlingar som hittades i Torraspapels lokaler anges "prognoser" för prishöjningarna i december 1994 i Tyskland och Förenade kungariket och för prishöjningarna i januari 1995 i Frankrike och Italien som är identiska med höjningarna i tabell 6. Den enda skillnaden är att det i tabell 6 inte anges några prishöjningar för Förenade kungariket. I Torraspapels handling "prognosticeras" prishöjningarna i december för papper på rulle med 10 % och på ark med 5 % på den brittiska marknaden. Det verkar som om man också enades om dessa höjningar på det allmänna kartellmötet den 22 september 1994.

(220) I den handling som hittades i AWA:s lokaler anges "förväntade prishöjningar" i februari 1995 i Tyskland, Frankrike och Italien som är identiska med de prishöjningar som fastställs för dessa länder i december och januari i de handlingar som kommissionen hittade hos Sappi och Torraspapel. Dessutom är AWA:s "förväntade prishöjningar" för Benelux-länderna exakt desamma som prishöjningarna i december 1994 i tabell 6 för både Belgien och Nederländerna. På samma sätt är AWA:s "förväntade prishöjningar" för Skandinavien identiska med de prishöjningar i december 1994 och januari 1995 i Norge och Danmark som anges i Sappis handling.

(221) Handlingarna bekräftar också att Sappi och Torraspapel deltog i det allmänna kartellmötet den 22 september 1994.

(222) På det allmänna kartellmötet den 22 september 1994 enades man inte om några prishöjningar i Spanien, men i tabell 6 över de avtalade prishöjningarna anges frasen "enligt senare överenskommelse" i rutan för höjningen på den spanska marknaden. Därmed indikeras att man skulle enas om en höjning på mötet om den spanska marknaden som hölls efter det allmänna kartellmötet. Av de handskrivna anteckningarna från Mougeots företrädare på mötet om den spanska marknaden den 19 oktober 1994 framgår att deltagarna under mötet enades om de prishöjningar (utan att ange hur stor höjningen var) och de riktpriser (pesetas/kg) som skulle tillämpas i Spanien från den 3 januari 1995(262). Deltagarna enades om olika priser för tre kundkategorier - A, B och C - och för varje produkttyp. De priser som anges i anteckningarna är priserna för papper på rulle. Eftersom Mougeot bara sålde papper på rulle är det naturligt att det bara var intresserat av dessa priser(263). Det kan dock inte uteslutas att man under detta möte också enades om prishöjningar på ark.

(223) På mötet om den spanska marknaden den 19 oktober 1994 tilläts Zicuñaga och Mougeot att sälja till något lägre priser än dem man hade enats om. I ovannämnda mötesanteckningar från Mougeot anges att "Zicuñaga och Mougeot tilläts att sälja till 5 pesetas/kg lägre pris (vilken gåva)"(264). I sina svar på de muntliga frågorna under en undersökning bekräftade Mougeot att de stora producenterna verkligen hade tillåtit detta. Mougeot anger också "Liksom för Mougeot bad Sarrio, som var vår kund och den viktigaste aktören på den spanska marknaden, oss att inte sälja till lägre pris än 5 pesetas under det normala marknadspriset"(265). Senare anger Mougeot "vi påmindes om att vi inte fick sälja till lägre pris än 5 pesetas under de tillkännagivna minimipriserna"(266), och uppgav att de riktpriser man enats om var minimipriser.

(224) Vad gäller den franska marknaden bekräftades de prishöjningar som bestämdes vid det allmänna kartellmötet vid det franska kartellmötet den 6 december 1994 (se skäl 145).

c) 2) Genomförandet av de avtalade prishöjningarna

(225) Beträffande perioden från december 1994 till februari 1995 har kommissionen upptäckt att samtliga deltagare på det allmänna kartellmötet den 22 september 1994 - AWA, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders - tillkännagav prishöjningar som var identiska med dem man hade kommit överens om under mötet för vissa eller alla följande marknader: Frankrike, Tyskland, Italien, Förenade kungariket och Irland (för närmare uppgifter om prishöjningarna se tabell E i bilaga V)(267).

(226) Beträffande den franska marknaden tillkännagav åtminstone AWA, Copigraph, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders att de höjningar som bekräftades på mötet den 6 december 1994 skulle börja gälla i januari 1995, medan Zanders avisering bara avsåg rullar (se skäl 145). I de diagram över prisutvecklingen som hittades i Storas lokaler anges en höjning om 10 % för rullar i början på 1995(268).

(227) För Förenade kungariket och Irland tillkännagav eller planerade AWA, Koehler, Sappi och Torraspapel så gott som identiska höjningar (10-11 % för rullar och 5-6 % för ark) vid olika tidpunkter från slutet av november 1994 till januari 1995. I en handling som hittades i Sappis lokaler bekräftas att denna höjning, trots de olika tidpunkterna för genomförandet, grundades på samförstånd. AWA och Stora nämns uttryckligen som deltagare i detta samförstånd. I handlingarna står: Som jag hoppas du känner till beslutade [en anställd vid AWA]* att på dagen för genomförandet dra tillbaka sina prishöjningar i november/december på grund av "logistiska problem". De uppskjöt därför höjningen till den 3 januari och genomförde den sedan punktligt. Vi, tillsammans med Feldmühle [Stora], valde att hålla fast vid vår höjning, i tron att om vi drog oss tillbaka skulle marknaden kollapsa och att vi kort därefter skulle befinna oss i ett priskrig. "I handlingen bekräftas också att AWA, Sappi och Stora genomförde höjningarna på den brittiska och den irländska marknaden"(269).

d) Februari till september 1995

d) 1) Uppnådda avtal

(228) I protokollet över det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 anges de prishöjningar man hade enats om för de olika länderna och tidpunkterna för genomförandet(270). I en handling som mottagits från AWA anges exakt samma höjningar som i protokollet(271). Denna handling visar att cheferna i AWA fattade beslut om dessa höjningar precis innan kartellmötet. Det verkar därför som om AWA på det allmänna kartellmötet den 2 februari, liksom på mötet den 22 september 1994, lämnade sina i förväg planerade prishöjningar för samtycke till de övriga kartellmedlemmarna. Enligt protokollen var de höjningar man enades om för EES-länderna från februari till oktober 1995 dem som anges i tabell 7:

TABELL 7

Avtalade prishöjningar från februari till september 1995

(Ur protokollet över det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995).

>Plats för tabell>

(229) Liksom i de tabeller över prishöjningar som utarbetades på de allmänna kartellmötena som hölls under 1994, anges i tabell 7 både de framtida prishöjningar som man enats om under mötet och de höjningar som man tidigare enats om. I synnerhet hade man enats om prishöjningen i april för Frankrike på det nationella kartellmötet den 20 januari 1995.

(230) Mougeot kommer ihåg att deltagarna på mötet om den franska marknaden den 20 januari 1995 enades om att den 1 april 1995(272) genomföra en höjning på 6 %. I andra handlingar verkar det dock som om den avtalade prishöjningen kan ha uppgått till 10 %. En höjning om 10 % på rullar som skulle börja gälla den 1 april återfinns inte bara i protokollet över det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 utan också i det prisutvecklingsdiagram som hittades hos Stora(273). Dessutom bekräftas i Mougeots interna meddelande daterat den 15 mars 1995 att konkurrenterna hade tillkännagivit en höjning om 10 % på rullar i Frankrike under det andra kvartalet 1995, men att marknadsledarna inte skulle genomföra den. Mougeot beslutade sig för att justera sin egen höjning från 5 till 6 %(274).

(231) I protokollet från det allmänna kartellmötet visas att ytterligare två prishöjningar planerades på den franska marknaden: en prishöjning om 10 % på ark skulle genomföras den 1 maj 1995 och man skulle enas om den andra prishöjningen som var planerad till den 1 juli 1995 ("TBA, to be agreed"). Mougeot kommer ihåg att det under våren 1995 hölls ett kartellmöte om den franska marknaden med syftet att fatta beslut om en höjning i juli(275). Producenterna verkar under det mötet ha enats om en höjning om 10 % på både rullar och ark under juli. Det är de siffror som markeras för mitten på 1995 i prisutvecklingsdiagrammen över den franska marknaden som hittades i Storas lokaler, och som verkligen i detalj återger de avtal om prishöjningar som dittills uppnåtts(276).

(232) Det framgår att åtminstone Mougeot och Stora deltog i det kartellmöte om den franska marknaden som hölls under våren 1995. När det gäller övriga företag som vanligtvis deltog i kartellmötena om den franska marknaden (AWA, Copigraph, Koehler, Torraspapel och Zanders) kan man inte genom bevismaterialet med säkerhet avgöra om de deltog i just detta möte. Samtliga har dock fortsatt att delta i kartellordningen och kan därför göras ansvariga för de höjningar man enades om även under detta möte.

(233) På det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 enades deltagarna också om ett system för att lansera prishöjningarna, enligt vilket AWA skulle inleda prishöjningarna och de övriga följa efter. I protokollet anges: "AWA kommer att inleda tillkännagivandet av följande höjningar per marknad. Sedan följer Koehler AG, Zanders, Stora, Sappi, Torras"(277).

(234) Enligt Mougeot sade [en anställd från AWA]* när han under ett officiellt möte presenterade prishöjningarna på massa (som dåvarande ordföranden [en anställd vid Koehler]* normalt skulle ha gjort) att "alla som inte anpassade sina priser till denna höjning skulle komma att befinna sig i en ekonomiskt svår situation"(278). Vilket ytterligare bekräftar AWA:s aktiva roll i kartellen.

d) 2) Genomförandet av de avtalade prishöjningarna

(235) Kommissionen förfogar över handlingar från AWA(279) och Sappi(280) som visar prishöjningar för flertalet EES-länder som motsvarar de höjningar man enades om på mötet. Sappi har självt jämfört de avtalade prishöjningarna med dem som tillkännagavs senare och dragit slutsatsen att "de prishöjningar som konkurrenterna verkar ha enats om under mötet i Frankfurt i stor utsträckning motsvarar de prishöjningar som Sappi senare tillkännagav sina kunder"(281).

(236) Kommissionen har också bevis på andra producenters instruktioner om prishöjningar till sina försäljningsnät, aviseringar till kunder och andra handlingar med anknytning till prishöjningar som motsvarar de prishöjningar man enades om på det allmänna kartellmötet den 2 februari. Dessa uppgifter, tillsammans med uppgifterna från AWA och Sappi, visar att under perioden från mars till april 1995 aviserade AWA, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders, bland de producenter som deltog i mötet, prishöjningar som motsvarade de prishöjningar man hade enats om under det allmänna kartellmötet för vissa eller alla följande marknader (se tabell F i bilaga V): Danmark, Frankrike(282), Nederländerna, Spanien, Förenade kungariket och Irland(283).

(237) Beträffande höjningen på den brittiska marknaden anges i ett fax från Mougeot daterat den 2 februari 1995 och skickat den 3 februari 1995 till en brittisk distributör, J & H Paper, följande: "En prishöjning på 8 % kommer att genomföras på den brittiska marknaden den 6 mars, så vi ger er vårt bästa anbud"(284). Detta fax bestyrker Mougeots deltagande i det avtal som nåddes på det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995.

(238) Beträffande de höjningarna på den spanska marknaden som man enats om i mars och i april, aviserade AWA, Sappi, Stora och Torraspapel de avtalade höjningarna, vilka framgår i tabell F i bilaga V. Det bekräftas i en handling daterad den 16 februari, som mottogs från Sappi. I handlingen anges följande: "höjningen om 6 % [papper på rulle] den 1 mars 1995 aviseras av marknadsledarna Sarrio/Stora/AWA. Om vi vill höja ännu mer är vi inte längre med på marknaden"(285). I en annan handling från Sappi anges att det i Spanien i början av 1995 förekom vissa svårigheter i samband med genomförandet av de avtalade prishöjningarna på rullar. Beträffande ark bekräftas i handlingen att prishöjningar genomfördes i februari och i april som motsvarade dem man enats om under det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995: "På marknaden genomfördes höjningar om 5 % i februari och om 10 % i april"(286).

(239) Av dem som deltog i det allmänna kartellmötet tillkännagav AWA, Koehler, Sappi, Stora och Zanders identiska prishöjningar för perioden från maj till juli på vissa eller alla följande marknader (se tabell G i bilaga V): Belgien och Luxemburg, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Förenade kungariket och Irland. Av dessa höjningar framgår inte de som gäller Belgien och Luxemburg, Frankrike och Tyskland av tabellen över de prishöjningar man enades om på det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995. Beträffande den franska marknaden finns det bevis för att man enats om den tillkännagivna prishöjningen om 10 % vid ett separat nationellt kartellmöte som hölls senare under våren 1995 (se skäl 231). Höjningen i Nederländerna tillkännagavs av AWA, Koehler, Sappi och Stora på samma tidpunkt som man hade enats om på mötet, men alla hade höjt det från 8 % till 10 %. Den procentandel man hade enats om under mötet måste därmed ha korrigerats.

(240) AWA och Sappi tillkännagav också höjningar i Förenade kungariket och Irland i september 1995 som motsvarar de höjningar man enades om på det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 (se tabell H i bilaga V)(287).

1.4.4.2 Fördelning av försäljningskvoter och uppdelning av marknader

(241) Kommissionen har funnit bevis som visar att försäljningskvoter och marknadsandelar fastställdes för var och en av deltagarna i vissa nationella kartellmöten i syfte att stödja genomförandet av de avtalade prishöjningarna.

(242) Försäljningskvoter fördelades åtminstone vid det kartellmöte om den spanska marknaden som hölls den 30 september 1993 i Barcelona(288) och vid det kartellmöte om den franska marknaden som hölls den 1 oktober 1993 i Paris(289).

(243) Vid dessa möten kom deltagarna överens om försäljningskvoter för de spanska respektive franska marknaderna för var och en av deltagarna för det sista kvartalet 1993, och använde konfidentiell information för att fastställa kvoterna. Den information som utbyttes vid det spanska mötet gällde den individuella genomsnittliga försäljningen per månad för åren 1992 och 1993. När deltagarna i det franska mötet fastställde kvoterna, använde de uppgifter om den individuella försäljningen för åttamånadersperioden från januari till augusti för åren 1992 och 1993.

(244) Kommissionen begärde att tillverkarna av självkopierande papper skulle ge information om sina årliga och månatliga försäljningsvolymer, men bara ett fåtal tillverkare lämnade information om den månatliga försäljningen för 1992 och 1993. Till och med denna begränsade information om de faktiska försäljningssiffrorna visar dock en stark korrelation med de överenskomna kvoterna och med den information om försäljningsvolymer som utbyttes vid mötena den 30 september och den 1 oktober 1993 (se bilaga III). Detta visar att tillverkarna av självkopierande papper tog informationsutbytet och kvotavtalet på allvar.

(245) Rapporten från det spanska mötet den 29 juni 1994 visar också att man kom överens om försäljningskvoter för rullar, och att tillverkarna sålde hela den volym de tilldelats(290).

(246) Avtal om marknadsandelar ingicks åtminstone vid de möten om den franska marknaden som hölls våren 1994 i Nogentel och den 6 december 1994 i Génève. Beträffande mötet våren 1994 uppger Mougeot att AWA beskrev sina försäljningsvolymer vid mötet och att när de övriga deltagarna också hade beskrivit sin "verksamhet" (dvs. försäljningsvolymer), "angav [en anställd vid AWA]* hur stor vars och ens andel av den franska marknaden för självkopierande papper bör vara"(291). Det verkar därför som om deltagarna på grundval av AWA:s förslag enades om att dessa marknadsandelar skulle respekteras.

(247) Av de anteckningar som Mougeots företrädare gjorde för hand vid kartellmötet för den franska marknaden den 6 december 1994(292) framgår deltagarnas marknadsandelar 1994 och 1995. En jämförelse av dessa marknadsandelar visar att man kom överens om vissa justeringar av de marknadsandelar som fastställts för 1995 jämfört med 1994: AWA:s andel minskades, medan Zanders, Sarrió, Koehler och Stora fick större andelar.

(248) Mougeot säger i sin redogörelse att "det förekom vissa meningsskiljaktigheter mellan ledarna på den franska marknaden för självkopierande papper, eftersom prishöjningarna inte hade något samband med volymangivelserna"(293). Anteckningarna från mötet visar också att deltagarna utbytte detaljerad information om sina försäljningsvolymer för 1993 och 1994 på den franska marknaden. En jämförelse av dessa siffror med information om de faktiska försäljningssiffrorna bekräftar att den information om försäljningsvolymen som utbyttes vid mötet var riktig (se bilaga IV). Detta visar att tillverkarna av självkopierande papper tog informationsutbytet på allvar. Mougeots redogörelse visar att den information om försäljningsvolymen som utbyttes användes till att kontrollera om stora förändringar av marknadsandelarna hade ägt rum, vilket skulle kunna bero på att avtalen om prishöjningar inte följts.

(249) Konfidentiell information om försäljningsvolymerna utbyttes också vid mötet om den portugisiska marknaden den 9 februari 1994. Syftet med mötet var att höja priserna på självkopierande papper i Portugal. Rapporteringen från mötet(294) visar att när prishöjningarna förbereddes, så insamlades och jämfördes de deltagande företagens (AWA, Koehler, Sappi, Stora och Torraspapel) försäljningsvolymer för 1992 och 1993 samt priser 1993. Dessutom beaktades en jämförelse av Bindas, Zanders och Copigraphs försäljningsvolymer. Beträffande ursprunget för de enskilda informationskällorna i mötesrapporteringen bekräftade [en anställd vid Unipapel]* i sina muntliga förklaringar att "uppgifterna togs fram som ett underlag för informationsutbytet mellan de deltagande företagen och diskuterades vid dessa möten"(295). Angående den information om försäljningsvolymen som utbyttes vid mötet sägs det i rapporteringen att "Alla närvarande var är överens om att det skett sker en minskning av konsumtionen"(296) på 2,8 % i fråga om rullar och 9,2 % i fråga om ark från 1992 till 1993(297). Trots den tydliga minskningen av förbrukningen pressade tillverkarna på med prishöjningarna.

(250) Det finns tecken som tyder på att försäljningsvolymerna och marknadsandelarna också stod på dagordningen vid de allmänna kartellmötena. Följande meningar ur protokollet över det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 visar att deltagarna diskuterade volymer och marknadsandelar: "Mougeot behöver marknadsandelar. AWA kommer att föreslå tilldelningen av en viss volym. Separat möte, Paris TBA [enligt senare överenskommelse]"(298). Ett internt meddelande från Mougeot daterat den 15 mars 1995 visar att Mougeot hade problem med otillräcklig försäljning åtminstone på den franska marknaden, vilket verkar ge mening åt ovanstående fraser(299).

(251) Mougeot har bekräftat att det förde en bilateral diskussion med AWA om försäljningsvolymer på morgonen före det officiella AEMCP-mötet den 2 februari, men säger att mötet bara gällde AWA:s brott mot ett avtal om att köpa vissa volymer av Mougeot(300). Även om Mougeot hävdar att det inte var närvarande vid det allmänna kartellmötet, framgår det klart av protokollet att Mougeots behov av marknadsandelar diskuterades där, och att det beslutades att AWA skulle vara det företag som minskade sin försäljning till förmån för Mougeot. Den här typen av beslut kan inte förklaras om Mougeot inte deltog i det prisavtal som ingicks vid mötet den 2 februari 1995.

1.4.5 BEDÖMNING AV FAKTABEVISNING

1.4.5.1 Bevis som gäller kartellen som helhet

(252) Kommissionen har kunnat fastställa att de berörda företagen under flera år hade tillämpat en övergripande konkurrensbegränsande plan som de kom överens om åtminstone 1992 genom hemliga överenskommelser om fastställande av priser som de åtminstone vid några tillfällen har kompletterat med avtal om försäljningskvoter och uppdelning av marknader samt informationsutbyte. Kommissionen förlitar sig särskilt på följande bevis (förteckningen är inte uttömmande):

- Inrättandet av ett system med regelbundna allmänna och nationella eller regionala kartellmöten som gav struktur åt en fortsatt samverkan.

- Mougeots och Sappis redogörelser samt de bevis om "opassande" möten som AWA lade fram i sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar.

- Den detaljerade rapporteringen från det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995.

- De detaljerade rapporteringar och redogörelser om de nationella/regionala kartellmötena som Mougeot och Sappi tillhandahållit.

- De prislistor och meddelanden om prishöjningar som påträffats på platsen eller fåtts från AWA, Sappi, Torraspapel och Unipapel (Sappis ombud i Portugal),

- Meddelanden, brev/fax och redogörelser från flera olika källor, vilka tyder på att konkurrenterna stått i kontakt med varandra i syfte att samordna sitt beteende.

- Mönstret med nästan exakt överensstämmande timing, mängder och datum för tillkännagivande av de prishöjningar som tillverkarna genomförde på de olika nationella marknaderna, tillsammans med de dokument som tyder på att hemliga kontakter ägt rum.

(253) Samverkan i fråga om priser och fastställande av försäljningskvoter och marknadsandelar var fasta inslag i samma övergripande plan. Därför kan de avtal som ingåtts vid olika tillfällen, särskilt vid de möten som identifierats i beslutet, inte betraktas som separata överträdelser. Den samtidiga aviseringen av prishöjningar, som det finns skriftliga bevis på för perioden januari 1994-september 1995 (vid dessa tidpunkter genomfördes höjningarna), åskådliggör genomförandet av den övergripande planen.

(254) Vid ett AEMCP-möte i september 1993 beslöts det att kartellen skall omstruktureras genom att skilja de allmänna mötena, där priserna kunde fastställas för de viktigaste europeiska marknaderna, från de officiella AEMCP-mötena (se skälen 107-109). Detta visar att de officiella mötena fram till den tidpunkten hade tjänat samma syfte som de separata mötena gjorde senare vad det samverkande beteendet beträffar.

(255) Den period för vilken kommissionen har omfattande bevis på regelbundna möten och kontakter av nationell eller regional karaktär börjar i januari 1992. Bevisen hänför sig framför allt till möten som gäller de spanska och portugisiska marknaderna. Andra möten och kontakter som börjar samtidigt gäller marknaderna i Frankrike, Italien, Norden och Förenade kungariket. Dessutom har flera parter medgett i sina redogörelser och svar på kommissionens begäran om upplysningar (samt i sina svar på meddelandet om invändningar) att de deltagit direkt i regelbundna hemliga möten som ägde rum åtminstone från början av 1992 och senare.

(256) Den samstämmiga faktabevisningen gör det möjligt att fastställa att kartellen börjat senast i januari 1992.

(257) Den tillgängliga bevisningen visar att det under perioden januari 1992-september 1995 inte bara förekom hemliga kontakter och att prisavtalen nåddes inom ramen för dessa kontakter, utan att avtalen faktiskt genomfördes, särskilt mellan januari 1994 och september 1995.

1.4.5.2 Bevis på individuellt deltagande

a) Inledning

(258) Mot bakgrund av beskrivna fakta (i kapitel ) anser kommissionen att de avtal och samordnade förfaranden som konstaterades föreligga ingick i ett system av regelbundna möten och andra kontakter i syfte att fastställa priser - understödda av fastställandet av försäljningskvoter, fördelning av marknadsandelar och utbyte av känslig affärsinformation - och att allt detta beteende ingick i en övergripande plan med det gemensamma målet att snedvrida prisrörelser.

(259) Det lämpliga tillvägagångssättet i ett ärende av denna art är att först visa att kartellen existerar och hur den fungerar som helhet och därefter koppla var och en av deltagarna till kartellen och visa hur de deltagit i de gemensamma arrangemangen och under vilken period de enskilda tillverkarna deltagit(301).

(260) För att kunna fastställa att en viss tillverkare deltagit i kartellen är det inte nödvändigt att bevisa att denne deltagit i alla aspekter av kartellen. När det befunnits att ett företag genom sitt eget beteende bidragit till det gemensamma syftet med kartellen, kan det under hela den period det deltar i den överträdelsen också hållas ansvarigt för andra företags beteende inom ramen för samma överträdelse. Kommissionen måste i sådana fall visa att företaget i fråga var medvetet om det faktiska beteende som planerades eller genomfördes av andra företag som strävade efter samma mål, eller att företaget i fråga rimligen skulle ha kunnat förutse beteendet och var redo att ta risken(302).

(261) Enligt EG-domstolens rättspraxis gäller att om kommissionen har kunnat fastställa att ett företag har deltagit i de möten där man fattat beslut om, planerat och övervakat initiativ som gäller priser, måste det företaget bevisa att det inte samtyckt till dessa initiativ. Det måste faktiskt föreligga en presumtion om att de företag som deltar i samordnade arrangemang och förblir verksamma på marknaden beaktar den information de utbytt med sina konkurrenter när de avgör sitt beteende på den marknaden. Efter det att man fattat beslut om samordnade åtgärder vid tillverkarnas möten är ett företag skyldigt att direkt eller indirekt ta hänsyn till den information det fått vid dessa möten när det avgör vilken strategi det avser att följa på marknaden. På samma sätt måste företagets konkurrenter direkt eller indirekt ta hänsyn till den information som avslöjats för dem av det företaget om vilket beteende det självt har beslutat följa eller överväger att börja följa på marknaden(303). Därmed kan det anses fastställt att ett företag deltagit i det hemliga samförståndet åtminstone till tidpunkten för det sista beslut som skall genomföras, efter ett möte det företaget har deltagit i, om företaget inte har bevisat att det tagit avstånd från beslut om samordnade åtgärder. Att de samordnade besluten eventuellt inte verkställts är en annan sak, och räcker inte till för att vederlägga ett sådant deltagande.

(262) Den tillgängliga bevisningen visar de enskilda berörda tillverkarnas deltagande i kartellen. Bevisningen gör det också möjligt att fastställa vilken roll de enskilda deltagarna har spelat. Nedan sammanfattas de viktigaste (direkta eller indirekta) bevisen för de enskilda tillverkarnas deltagande i kartellen.

b) AWA, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders

(263) AWA, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders var de största leverantörerna i gemenskapen och EES under hela den period för vilken det finns bevis på fortlöpande kartellaktivitet. Samtliga sex företag sålde självkopierande papper i alla eller de flesta medlemsstaterna och också i Norge och på Island. Det finns tydliga bevis på att alla dessa företag, utom Sappi, hade en ledande roll i kartellen.

(264) Åtminstone från januari 1992(304) till september 1993 kan dessa sex företags delaktighet i kartellen för det första fastställas med ledning av redogörelser från Sappi, Mougeot och AWA samt med ledning av deras medlemskap i AEMCP och deras regelbundna deltagande i AEMCP:s möten. Dessa företag hade alla varit medlemmar i AEMCP redan före 1992. Fram till dess att kartellen och branschorganisationsverksamheten separerades, använde AEMCP:s medlemmar organisationens möten till att fastställa priser (se skälen 107-113).

(265) För samma period finns det bevis som visar att samtliga sex företag också deltog i nationella eller regionala kartellmöten.

(266) Dessa sex företag deltog alla i AEMCP-mötet den 14 september 1993, där ett beslut fattades om att "omstrukturera" kartellen, dvs. att separera kartellen och branschorganisationsverksamheten (se skäl 113). Efter det mötet fortsatte var och en av dem att delta regelbundet i nationella eller regionala kartellmöten. Det framgår av de skriftliga bevisen att AWA, Koehler, Stora och Torraspapel deltog i samtliga nationella och regionala kartellmöten som identifierats, och att Sappi och Zanders deltog i de flesta av dem (se bilaga II).

(267) Från och med "omstruktureringen" av kartellen var samtliga företag en del av kartellen på europeisk nivå, och fortsatte därmed att vara fullvärdiga medlemmar av den. De deltog faktiskt i en del av eller alla de allmänna kartellmöten som kommissionen kunnat belägga. Framför allt deltog de alla i de allmänna kartellmötena den 22 september 1994 (se skälen 117, 121, 124, 125, 189 och 207).

(268) Den skriftliga bevisningen gällande prishöjningar som överenskoms vid mötena visar ett nära samband med de höjningar man kom överens om vid de allmänna kartellmötena och dem man enades om vid de nationella/regionala kartellmötena. Detta faktum tillsammans med bevisen för deltagande i de nationella/regionala kartellmötena bekräftar att de sex tillverkarna höll fast vid den allmänna kartellplanen och samordningen av kartellen på europeisk nivå.

(269) Vad gäller frågan när samverkan upphörde, även om vissa faktorer eventuellt tyder på att kartellen fortsatte efteråt, begränsar sig kommissionen i det aktuella förfarandet till perioden fram till september 1995, av de skäl som anförts i skäl 75. Vid det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 fattades faktiskt beslut om prishöjningar för en period som upphörde i september 1995 (prishöjningar i Italien och Förenade kungariket)(305). AWA, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders följde de avtal som nåddes vid detta allmänna kartellmöte, där det också fattades ett beslut om att höja priserna i september 1995. Inget tyder på att dessa företag tog avstånd från de beslut som fattades vid mötet den 2 februari 1995.

(270) AWA medger att det deltog i kartellen från januari 1992 till sommaren 1995, Stora (MHTP) från slutet av 1992 till mitten av 1995 och Zanders från 1992 till hösten 1995. Koehler bestrider inte faktauppgifterna för perioden från hösten 1993 till och med maj 1995. Sappi medger att det deltog i kartellen "från januari 1992 fram till ett datum innan företaget tog kontakt med kommissionen den 19 september 1996"(306).

(271) Av dessa skäl anser kommissionen att AWA, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders deltog i kartellen som fullvärdiga medlemmar åtminstone från januari 1992 till september 1995, dvs. så länge som en komponent i det allmänna avtalet var tillämplig.

c) Övriga AEMCP-medlemmar: Mougeot och Copigraph (Bolloré)

(272) Mougeot har medgett att det deltog i kartellen från september 1993 till juli 1995. Företrädare för Mougeot deltog första gången i ett AEMCP-möte den 26 maj 1992, även om Mougeot självt hävdar att det anslöt sig till organisationen först i slutet av året. Mougeot deltog också i ett kartellmöte om den franska marknaden på våren 1992. Det mötet hölls förmodligen i april, men eftersom inget datum har specificerats för mötet anser kommissionen att Mougeot var medlem av kartellen åtminstone från och med maj 1992.

(273) Mougeot var medlem av AEMCP och deltog regelbundet i organisationens möten, som direkt gällde fastställande av priser fram till september 1993. Dessutom deltog Mougeot i AEMCP:s möte den 14 september 1993, där man kom överens om att omstrukturera kartellen. Mougeot har medgett att företaget efter sistnämnda datum deltog i ytterligare ett allmänt kartellmöte som hölls den 22 september 1994. Dessutom har det fastställts att Mougeot följde de avtal som nåddes vid det allmänna kartellmöte som hölls den 2 februari 1995. Dessutom har Mougeot medgett att det deltagit regelbundet i kartellmöten om den franska marknaden samt att det deltog i två andra nationella kartellmöten mellan oktober 1993 och sommaren 1995. Mougeot har vidare bekräftat att också när företaget inte deltog i ett visst möte, fick det information av andra mötesdeltagare om de prishöjningar som överenskoms vid mötet. Eftersom Mougeot följde de avtal som nåddes vid det allmänna kartellmöte som hölls den 2 februari 1995 och detta innefattade ett beslut om att höja priserna i Förenade kungariket och Italien i september 1995, anser kommissionen att Mougeot deltog i kartellen från maj 1992 till åtminstone september 1995.

(274) Copigraph (Bolloré) var också medlem av AEMCP och deltog regelbundet i organisationens möten under hela den period när dessa direkt gällde fastställande av priser, dvs. åtminstone från januari 1992 till september 1993. Under samma period deltog Copigraph också i nationella kartellmöten åtminstone för de franska och spanska marknaderna.

(275) Copigraph (Bolloré) deltog i AEMCP:s möte den 14 september 1993, då omstruktureringen av kartellen överenskoms. Det finns bevis för att Copigraph deltog i ett betydande antal nationella kartellmöten efter september 1993 till våren 1995. Copigraph medger i sitt svar på meddelandet om invändningar att det deltog i kartellen till sommaren 1995(307). Dessutom finns det inga särskilda omständigheter som visar att Copigraph skulle ha tagit avstånd från kartellsystemet mellan våren 1995 och september 1995.

(276) Av dessa skäl måste man dra slutsatsen att Copigraph (Bolloré) stod på de övriga kartellmedlemmarnas sida så länge överträdelsen varade, och kommissionen anser därför att Copigraphs delaktighet i den gemensamma kartellplanen fortsatte till september 1995.

d) Icke AEMCP-medlemmar: Carrs, Divipa och Zicuñaga

(277) Den tillgängliga bevisningen gör det inte möjligt att med säkerhet säga när företagen Carrs, Divipa och Zicuñaga, som inte hör till AEMCP, började delta i kartellen.

(278) I sina yttranden har Sappi bekräftat att Carrs deltog i möten om den brittiska marknaden under 1992, men har inte angett något datum för dessa möten. Det första mötesdatum som har identifierats för Carrs är den 14 januari 1993, och Carrs delaktighet i kartellen anses därför ha börjat senast vid den tidpunkten. Efter det datumet deltog företaget i åtminstone ett annat möte, som hölls den 9 november 1993. De priser som fastställdes vid detta möte skulle börja tillämpas i februari 1994. Carrs medger i sitt svar på meddelandet om invändningar att det deltog aktivt i den samverkan som gällde den brittiska marknaden (inklusive den irländska marknaden) från och med januari 1993. Företaget erinrar sig att det deltog aktivt under 1993 och 1994 och att det från slutet av 1994, "underrättades om slutsatserna från dessa möten per telefon - i allmänhet av IDEM [AWA], även om det i regel inte längre deltog i några möten". Carrs kan inte direkt bekräfta vilka dagar företaget deltog i kartellmöten för den brittiska marknaden, men bekräftar att så länge det deltog hölls det fler möten än dem som identifierats i kommissionens meddelande om invändningar(308).

(279) Efter februari 1994 underrättade Carrs regelbundet kunderna om de höjningar av priset på ark som avtalats vid de allmänna kartellmötena om de brittiska och irländska marknaderna(309).

(280) Såsom beskrivs i skäl 228 fattade man beslut om en höjning för den brittiska marknaden vid det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995. Meningen var att höjningen skulle genomföras den 1 september 1995. Man kan därför dra slutsatsen att Carrs var underrättad om det beslut som fattades vid detta allmänna kartellmöte och anpassade sitt konkurrensbeteende till det beslutet. Carrs har inte bestridit att det deltog i kartellen till slutet av den period som är föremål för det aktuella förfarandet.

(281) Carrs var en liten aktör på europeisk nivå, men en desto viktigare aktör på den brittiska marknaden. Enligt Sappis uppskattningar var Carrs 1995 den femte största leverantören till den brittiska marknaden (efter AWA, Sappi, Stora och Koehler) med en marknadsandel som bara var något mindre än Koehlers (båda +/- 10 %)(310). Carrs har också varit en innovatör på marknaden för självkopierande papper och hela tiden utvecklat mer sofistikerade och avancerade produkter. Det låg därför i Carrs intresse att hålla priserna på självkopierande papper uppe på den brittiska marknaden. Med tanke på Carrs ställning på den brittiska marknaden är det osannolikt att kartellen skulle ha kunnat fungera på just det området utan Carrs medverkan.

(282) Av dessa skäl anser kommissionen att Carrs deltog i kartellen från och med januari 1993 till och september 1995.

(283) De första kartellmöten Divipa och Zicuñaga deltog i hölls den 5 mars 1992(311) respektive den 19 oktober 1993(312), och deras deltagande i kartellen kan sägas ha börjat vid dessa tidpunkter. Det sista möte i vilket Divipa och Zicuñaga bevisligen deltog hölls den 19 oktober 1994(313). Vid det mötet kom deltagarna, däribland Divipa och Zicuñaga, överens om prishöjningar och riktpriser som skulle genomföras i januari 1995(314). Kommissionen anser att Divipa och Zicuñaga deltog i kartellen åtminstone till januari 1995.

(284) Carrs hävdar att det bara deltog i kartellmöten som gällde de brittiska och irländska marknaderna och att det inte hade någon vetskap eller insikt om att dessa möten utgjorde en del av en påstådd kartell som omfattade hela EES. Carrs gör gällande att "i egenskap av arktillverkare vars viktigaste marknad var Förenade kungariket, som är ett land med en unik distributions- och prissättningsstruktur, hade Carrs inget intresse av några mer omfattande arrangemang"(315).

(285) Divipa och Zicuñaga bestrider i sina svar på meddelandet om invändningar att företaget skulle ha deltagit i någon som helst samverkan vare sig i Spanien eller på andra europeiska marknader eller på europeisk nivå. Eventuella kontakter togs bara med spanska konkurrenter. Därför bestrider dessa två företag att de skulle ha deltagit i eller ens ha haft vetskap om någon samverkan på europeisk nivå.

(286) Kommissionen anser att även om det konstaterats att Carrs, Divipa och Zicuñaga bara har deltagit i nationella kartellmöten, och bara sådana som gällt den brittiska marknaden (Carrs) eller den spanska marknaden (Divipa och Zicuñaga), måste de ha förstått att kartellen omfattade hela det område som blev EES 1994. Faktum är att de båda mötesnivåerna var nära sammanflätade med varandra och inga deltagare i de nationella mötena kunder bortse från att syftet med dessa möten var att utgöra ett komplement till de allmänna kartellmötena (se skälen 89 till 94 och till exempel 197, 211, 279 eller 280).

(287) Dessutom deltog alla stora tillverkare av självkopierande papper, som veterligen sålde sina produkter i hela EES, jämsides med dem i kartellverksamheten på de brittiska och spanska marknaderna. En del av dessa företag spelade också en ledande roll i kartellen med avseende på dessa båda marknader.

(288) Kommissionen har detaljerad information om försäljningen landsvis inom det område som blev EES 1994 för största delen av kartellperioden för följande företag: AWA, Divipa, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel, Zanders och Zicuñaga(316). Det kan påpekas att mer än 56 % av företagens sammanlagda försäljning av självkopierande papper inom EES ägde rum utanför deras respektive hemmamarknader (se skäl 30). Kartellperioden kännetecknades också av betydande handelsflöden mellan gemenskapen och olika Efta-länder. Under 1994 såldes stora mängder självkopierande papper till Österrike, Finland och Sverige. Från och med 1994 förekom det handelsflöden också med Island och Norge.

(289) Med beaktande av alla dessa omständigheter kunde Carrs, Divipa och Zicuñaga inte ha ansett att den nationella kartellverksamhet de deltog i saknade en vidare dimension. Därför måste de hållas ansvariga för överträdelsen som helhet, och inte bara för de ovannämnda separata marknaderna(317).

1.4.5.3 Bedömning av parternas sakargument

a) Syftet med kartellen

(290) AWA, MHTP (Stora) och Koehler hävdar att kartellen främst gällde samordning av priser och att försäljningskvoter eller marknadsandelar överenskoms endast sporadiskt. Koehler uppger att det inte fanns något avtal om försäljningskvoter eller marknadsandelar på allmän europeisk nivå(318).

(291) MHTP (Stora) och Koehler gör också gällande att det inte förekom något allmänt utbyte av individuella försäljningssiffror. De hävdar att de utbyten kommissionen hänvisar till är klart isolerade fall. Koehler uppger att ingen detaljerad, individuell information om företagens priser och försäljningsvolymer på allmän europeisk nivå utbyttes. Enligt Koehler "var utbytet av uppgifter om tidigare försäljningsvolymer begränsat till ett fåtal särskilda regionala ärenden"(319).

(292) Kommissionen hävdar att medan huvudsyftet med den övergripande konkurrenshämmande planen var att komma överens om prishöjningar, förekom det fördelning av försäljningskvoter och fastställande av marknadsandelar vid vissa nationella kartellmöten(320). Syftet med åtgärderna var att säkerställa genomförandet av prishöjningarna. Dessutom framgår det av protokollet över det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995 att försäljningsvolymerna och marknadsandelarna också stod på dagordningen vid de allmänna kartellmötena. Kommissionen understryker också att flera mötesprotokoll bevisar att konfidentiell information utväxlades i samband med fördelningen av försäljningskvoter och fastställandet av marknadsandelar. Slutligen bör det noteras att dokumenten, i de flesta fall där det finns protokoll eller annan rapportering från kartellmötena, innehåller direkta bevis eller hänvisningar till fördelningen av försäljningskvoter, fastställande av marknadsandelar eller utbyte av känslig information.

b) Bevisen för kartellmöten

b) 1) AEMCP-möten och allmänna kartellmöten

(293) Koehler, Mougeot och Copigraph bestrider kommissionens slutsats att de AEMCP-möten som hölls före september 1993 skulle ha varit av konkurrenshämmande art. Koehler hävdar att faktabeskrivningen av kartellen inte ger några bevis eller detaljer om det konkurrenshämmande innehållet i de officiella AEMCP-mötena fram till september/oktober 1993(321). Mougeot bestrider sitt tidigare uttalande genom att påstå att "meddelandet om invändningar inte bevisar att AEMCP-mötena skulle ha bildat ramen för samverkande mekanismer innan organisationen omstrukturerades i september 1993". Mougeot gör också gällande att det deltog i ett AEMCP-möte först den 9 februari 1993 och att det dessförinnan bara varit observatör(322).

(294) Copigraph uppger att hela kartellen började när [en anställd från AWA]* vid ett AEMCP-möte i Frankfurt den 14 september 1993 föreslog en kartellmekanism för europeiska tillverkare av självkopierande papper. Copigraph hävdar att företagen dessförinnan inte utbytte någon konkurrenshämmande information inom ramen för AEMCP(323).

(295) Kommissionen anser att en jämförelse av Sappis, Mougeots och AWA:s utsagor bevisar att allmänna kartellmöten hölls åtminstone från 1992 framåt. Dessutom bekräftar bevisen från Sappi att samverkan före september 1993 också ägde rum under AEMCP-möten eller under möten som hölls i anknytning till dessa möten (skälen 112 och 113). Det faktum att Mougeot ännu inte var medlem i AEMCP när det deltog i organisationens möten de första gångerna fritar inte företaget från att ha deltagit i det hemliga samförstånd som ägde rum under mötena, eftersom det finns bevis för att Mougeot deltog i hemliga kontakter under de allmänna kartellmötena från och med maj 1992. Vad gäller Copigraphs argument måste man påminna om att de skriftliga bevis som kommissionen erhållit tydligt visar att kartellen var aktiv före september 1993 såväl på nationell eller regional nivå som på allmän nivå (dvs. europeisk nivå när det gäller AEMCP:s möten).

b) 2) Nationella eller regionala kartellmöten

(296) Vad gäller de nationella eller regionala kartellmötena bestrider Copigraph, Koehler och Mougeot de bevis som Sappi och AWA översänt om att de skulle ha deltagit i de kartellmöten som ägde rum före september 1993. Copigraph, Koehler och Zanders vederlägger också de bevis som AWA gett för deras delaktighet i kartellmötena efter våren 1995.

(297) Copigraph hävdar att AWA:s bevis gällande perioden före september 1993 ogiltigförklaras av de bevis som lagts fram av Sappi, eftersom Sappi inte uttryckligen nämner Copigraph bland de deltagare i möten om den franska marknaden som det har identifierat för samma period(324).

(298) Koehler gör gällande att redogörelserna och handlingarna från Sappi och AWA är vaga framför allt därför att de bara visar att Koehler tros ha deltagit i mötena eller att den anställde som gjort utsagan inte är säker på om Koehler deltog. Vad beträffar mötenas innehåll hävdar Koehler(325) att AWA:s utsaga inte betyder mycket och inte bevisar någonting när det sägs att "vid en del av de ovan beskrivna mötena diskuterades också priserna på självkopierande papper, vilket inkluderade diskussioner om tidigare trender, men därtill också ett utbyte av avsikter när det gäller tillkännagivande av prishöjningar"(326). Koehler hävdar också att de skriftliga bevisen gällande nationella kartellmöten före september/oktober 1993 inte ger något som helst stöd för kommissionens iakttagelse att dessa möten omfattade samverkan(327).

(299) Koehler hävdar också att det inte kan ha förekommit någon kartell från januari 1992 till omkring september 1993 som Koehler skulle ha medverkat i eftersom företagets priser sjönk under den perioden, med vissa fluktuationer. Enligt Koehler "visar bara detta att det inte fanns någon kartell under denna period"(328).

(300) De spanska företagen, Torraspapel, Zicuñaga och Divipa, bestrider alla de slutsatser som kommissionen lägger fram i meddelandet om invändningar. Dessa företag gör gällande att kommissionen inte har kunnat lägga fram direkta bevis för att dessa företag skulle ha samverkat eller deltagit i dessa arrangemang och att den misstolkat de befintliga dokumenten. Dessutom hävdar de att Sappis, Mougeots och AWA:s redogörelser inte kan ses som giltiga bevis för en överträdelse och att de till och med är tvivelaktiga, eftersom deras äkthet inte är garanterad. Enligt de spanska företagen har kommissionen endast godtagit redogörelserna utan att kontrollera dem och göra nödvändiga undersökningar. Zicuñaga hävdar också att de dokument som Sappi inkommit med inte bevisar kartellens existens eftersom Sappi inte garanterade deras äkthet. Dessutom hävdar de spanska företagen att Sappi, AWA och Mougeot har ett intresse av att rikta kommissionens uppmärksamhet på de spanska och portugisiska marknaderna, som är små jämfört med dem där Sappi, AWA och Mougeot har mer omfattande verksamhet (t.ex. Förenade kungariket och Frankrike)(329).

(301) Kommissionen har ingen anledning att tro att Sappi, AWA och Mougeot skulle ha gett vilseledande uppgifter i de redogörelser, dokument och svar de har lämnat. Detta bevismaterial gör det ovedersägligt att de själva har deltagit som fullvärdiga medlemmar i kartellen. Deras utsagor och svar strider mot deras egna intressen och är i sig helt trovärdiga mot bakgrund av den tillgängliga skriftliga bevisningen.

(302) Argumenten om att Mougeots och Sappis redogörelser samt AWA:s svar är "vaga" eller "inexakta" och att de därför inte bevisar någonting måste således avvisas. I de flesta fall har lång tid förflutit mellan kartellmötena och redogörelserna eller svaren. Därför är det förståeligt att de personer som berättat om kartellen har använt försiktiga formuleringar. Kommissionen anser att informationen därför kan vara ofullständig i vissa avseenden, men det finns ingen anledning att tro att någonting är felaktigt i uttalandena. Kommissionen är övertygad om att de företag och enskilda som gör uttalandena inte skulle ha namngett andra företag ens som potentiella deltagare i kartellmöten om de inte varit engagerade i kartellen under den perioden. Det är ovisst endast huruvida vissa kartellmedlemmar deltog i ett individuellt möte, inte huruvida de deltog i den övergripande konkurrenshämmande planen. Denna problematik är jämförbar med det faktum att företagen funnit det lättare att fastställa under vilken period möten i syfte att genomföra den övergripande kartellstrategin hölls än att fastställa var enskilda kartellmöten ägde rum. Dessutom finns det rikligt med direkta bevis om deltagare i mötena och nådda avtal som stämmer överens med de redogörelser som lämnats av Mougeot och Sappi.

(303) Kommissionen måste också avfärda Zicuñagas påstående om att de dokument som Sappi inkommit med inte skulle vara tillförlitliga bevis, eftersom Sappi självt har konstaterat att det inte kan bekräfta dokumentens innehåll. Bara i sitt första brev till kommissionen, daterat den 29 september 1996, uttryckte Sappi vissa reservationer beträffande äktheten och giltigheten hos de kartelldokument som en av dess tidigare anställda översänt. Sappi har förklarat att eftersom det fick dokumenten inom ramen för en kompensationsförhandling på grund av att vederbörande avskedats, visste det inte hur dokumenten skulle tolkas. Efter denna första kontakt inledde Sappi en intern undersökning i frågan, och i dess senare framställningar till kommissionen gjordes inga sådana reservationer beträffande något av de dokument eller utsagor som insändes till kommissionen. Detta omfattar Sappis utsaga av den 11 november 1996 och framställan av den 18 maj 1999, där det sammanställer och bedömer det viktigaste bevismaterialet som översänts till kommissionen med början från de första dokumenten som gavs den 29 september 1996.

(304) Det bör också noteras att Koehler, Mougeots och Copigraphs medverkan i kartellen före september 1993 och de spanska företagens totala medverkan i varje enskilt fall bevisas av mer än en utsaga eller ett dokument.

2 Del II - RÄTTSLIG BEDÖMNING

2.1 BEHÖRIGHET

(305) Arrangemangen mellan de berörda företagen gällde hela EES.

(306) EES-avtalet, som innehåller motsvarande konkurrensbestämmelser som EG-fördraget, trädde i kraft den 1 januari 1994. Detta beslut omfattar därför tillämpningen av EES-avtalets konkurrensregler från och med den dagen (särskilt artikel 53.1) på de arrangemang mot vilka invändningarna riktar sig(330).

(307) I den mån arrangemangen påverkade konkurrensen på den gemensamma marknaden och handeln mellan gemenskapens medlemsstater, är artikel 81 i fördraget tillämplig. I den mån kartellverksamheten inverkade på handeln mellan gemenskapens medlemsstater och Efta-länder eller mellan Efta-länder som ingick i EES, är artikel 53 i EES-avtalet tillämplig.

(308) Om ett avtal eller en metod bara påverkar handeln mellan gemenskapens medlemsstater, är det kommissionen som har behörighet, och tillämpar artikel 81 i fördraget. Om ett avtal å andra sidan endast påverkar handeln mellan Efta-stater, har Eftas övervakningsmyndighet ensam behörighet och tillämpar konkurrensreglerna i artikel 53 i EES-avtalet(331).

(309) I det föreliggande ärendet är kommissionen den myndighet som har behörighet att tillämpa både artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på grundval av artikel 56 i EES-avtalet, eftersom kartellen i alla händelser märkbart påverkade handeln mellan gemenskapens medlemsstater och konkurrensen på den gemensamma marknaden.

2.2 TILLÄMPNING AV ARTIKEL 81 I FÖRDRAGET OCH ARTIKEL 53 I EES-AVTALET

2.2.1 ARTIKEL 81.1 I EG-FÖRDRAGET OCH ARTIKEL 53.1 I EES-AVTALET

(310) Artikel 81.1 i fördraget förbjuder såsom oförenliga med den gemensamma marknaden alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater, särskilt sådana som innebär att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, att produktion och marknader begränsas eller kontrolleras eller att marknader eller inköpskällor delas upp.

(311) Artikel 53.1 i EES-avtalet (som är utformad enligt artikel 81.1 i fördraget) innehåller ett liknande förbud. Hänvisningen i artikel 81.1 till "handeln mellan medlemsstater" har dock ersatts med en hänvisning till handeln "mellan avtalsslutande parter" och hänvisningen till konkurrensen "inom den gemensamma marknaden" har ersatts av en hänvisning till konkurrensen "inom det territorium som omfattas av ... (EES) avtalet".

2.2.2 AVTAL OCH SAMORDNADE FÖRFARANDEN

(312) Artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet förbjuder avtal, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden.

(313) Ett avtal kan sägas föreligga när parterna ansluter sig till en gemensam plan som begränsar eller kan antas begränsa deras individuella marknadsbeteende genom att den avgör strategierna för hur de inbördes handlar eller avstår från att handla på marknaden. Avtalet behöver inte vara skriftligt, och det krävs varken formaliteter eller avtalsenliga sanktioner eller verkställighetsåtgärder. Avtalets innehåll kan vara uttryckligt eller underförstått av parternas handlande.

(314) I sin dom i de förenade målen T-305/94 osv. Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen ("PVC II")(332), fastslog förstainstansrätten att "det framgår av fast rättspraxis att det är fråga om avtal i den mening som avses i artikel [81.1] i fördraget så snart de aktuella företagen har gett uttryck för sin gemensamma vilja att agera på marknaden på ett bestämt sätt"(333).

(315) När artikel 81 i fördraget(334) skiljer mellan begreppen "samordnade förfaranden" och "avtal mellan företag" eller "beslut av företagssammanslutningar", är syftet att låta förbudet i den artikeln omfatta en form av samordning mellan företag som, utan att det har lett fram till att ett egentligt avtal ingåtts, medvetet ersätter riskerna med fri konkurrens med ett praktiskt inbördes samarbete(335).

(316) Kriterierna för samordning och samarbete, som fastslagits i EG-domstolens rättspraxis, och som långt ifrån innebär att en verklig plan har utarbetats, utan skall förstås mot bakgrund av den egentliga grundtanken bakom fördragets konkurrensregler. Denna grundtanke är att samtliga ekonomiska aktörer självständigt skall bestämma den affärspolicy de har för avsikt att följa på den gemensamma marknaden. Även om det är riktigt att detta självständighetskrav inte utesluter att företagen har rätt att på ett vettigt sätt anpassa sig till konkurrenternas konstaterade eller förväntade beteende, utgör det emellertid ett klart hinder för direkta eller indirekta kontakter mellan sådana aktörer, som har till syfte eller resultat antingen att påverka en faktisk eller potentiell konkurrents marknadsbeteende eller att för en sådan konkurrent avslöja hur den berörde aktören själv har beslutat att agera eller planerar att agera på marknaden(336).

(317) Därför kan ett beteende omfattas av begreppet "samordnade förfaranden" i artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet, även om parterna inte har anslutit sig till en gemensam plan som bestämmer deras verksamhet på marknaden utan medvetet antar eller ansluter sig till i hemlighet uppgjorda tillvägagångssätt som underlättar samordningen av deras marknadsbeteende(337).

(318) Även om begreppet samordnade förfaranden i den bemärkelse som avses i artikel 81.1 i fördraget inte bara kräver samordnad verksamhet utan också ett marknadsbeteende som är en följd av samordningen och som har ett orsakssamband med denna, kan det antas, om inte motsatsen bevisas, att företag som deltar i det samordnade förfarandet och förblir verksamma på marknaden tar hänsyn till de uppgifter de har utbytt med konkurrenter när de bestämmer sitt beteende på marknaden. Detta gäller i än högre grad när samordningen skett regelbundet och under en längre period. Ett sådant samordnat förfarande omfattas av artikel 81.1 även om konkurrenshämmande effekter saknas på marknaden(338).

(319) Det är inte nödvändigt, särskilt inte vid långvariga, invecklade överträdelser, att kommissionen hänför överträdelsen till någondera av dessa kategorier av olagliga beteenden. Begreppen avtal och samordnat förfarande är flytande och kan överlappa varandra. Realistiskt sett kan det till och med vara omöjligt att göra en sådan åtskillnad, eftersom en överträdelse samtidigt kan ha inslag av alla olika slag av förbjudna beteenden, även om vissa av dess uttrycksformer var för sig skulle kunna betecknas som den ena mer än den andra. Det vore emellertid analytiskt konstgjort att dela upp ett uppenbart fortlöpande gemensamt företag som har ett och samma övergripande syfte i flera skilda typer av överträdelser. En kartell kan därför vara ett avtal och ett samordnat förfarande samtidigt. I artikel 81 fastställs ingen särskild kategori för en komplex överträdelse av det aktuella slaget(339).

(320) I sin dom i målet PVC II(340) konstaterade förstainstansrätten att "när det gäller en komplex överträdelse, i vilken flera producenter varit inblandade under lång tid och som syftat till att åstadkomma en gemensam reglering av marknaden, kan det inte krävas att kommissionen, i förhållande till varje företag vid varje tidpunkt, skall kunna kvalificera överträdelsen som antingen avtal eller samordnat förfarande, i synnerhet som artikel [81] i fördraget under alla omständigheter omfattar båda dessa slag av överträdelse".

(321) Ett "avtal" enligt artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet kräver inte samma visshet som vid genomförande av ett affärsavtal på det civilrättsliga området. Dessutom kan termen "avtal" i fråga om en långvarig komplex kartell tillämpas korrekt inte bara på alla övergripande planer eller på de villkor som uttryckligen överenskommits, utan också på genomförandet av det som överenskommits på grundval av samma mekanismer och för att nå samma gemensamma mål.

(322) Såsom EG-domstolen har fastslagit i mål C-49/92 P kommissionen mot Anic (och därmed bekräftat förstainstansrättens dom)(341) framgår det uttryckligen av artikel 81.1 i fördraget att avtalet kan bestå inte bara av en enstaka handling utan av flera handlingar eller ett handlingsmönster.

(323) En komplex kartell kan därför med allt skäl betraktas som en enda fortlöpande överträdelse under den period då den var aktiv. Avtalet kan varieras då och då, eller dess mekanismer anpassas eller förstärkas med hänsyn till nya utvecklingstrender. Giltigheten i denna bedömning påverkas inte av möjligheten att ett eller flera inslag i en serie åtgärder eller i ett fortlöpande handlingsmönster individuellt och var för sig skulle kunna utgöra en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

(324) Även om en kartell är ett gemensamt företag kan de enskilda parterna i avtalet spela sin egen specifika roll. En eller flera kan ha en dominerande roll som anstiftare. Interna konflikter och rivaliteter eller till och med bedrägeri kan förekomma, men hindrar inte att arrangemanget är ett avtal eller ett samordnat förfarande i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet, om det har ett enda gemensamt och fortlöpande syfte.

(325) Blott det faktum att varje deltagare i en kartell kan spela den roll som är lämplig för de egna särskilda omständigheterna utesluter inte i sig dess ansvar för överträdelsen som helhet, inklusive åtgärder som vidtagits av andra deltagare men som delar samma olagliga syfte och har samma konkurrenshämmande effekt. Ett företag som deltar i den gemensamma olagliga verksamheten genom åtgärder som bidrar till att uppnå det gemensamma målet ansvarar också, under hela den period detta företag deltar i den gemensamma planen, för åtgärder som vidtas av de övriga deltagarna inom ramen för samma överträdelse. Detta är fallet i synnerhet om det fastställs att företaget i fråga var medvetet om de övriga deltagarnas olagliga beteende eller rimligen kunde ha förutsett eller varit medvetet om dem och var redo att ta risken(342).

2.2.3 EN ENDA FORTLÖPANDE ÖVERTRÄDELSE

(326) De utsagor och den dokumentation som Sappi lämnat visar att hemliga kontakter har förekommit mellan europeiska tillverkare av självkopierande papper åtminstone sedan mitten av 1980-talet. Varken skriftliga bevis eller redogörelser från övriga kartelldeltagare finns dock tillgängliga som skulle kunna göra det möjligt för kommissionen att mot bakgrund av artikel 81 i fördraget bedöma av vilken art detta beteende var under den period som löpte från mitten av 1980-talet till 1992.

(327) Från början av 1992 finns det dock rikhaltig bevisning som visar förekomsten av en enda och fortlöpande samverkan inom det område som blev EES 1994. Avtalet om att ingå denna övergripande plan i syfte att begränsa konkurrensen kan därför dateras bakåt i tiden åtminstone till början av 1992. Denna samverkan hade ett enda konkurrenshämmande ekonomiskt syfte: att höja priserna på självkopierande papper inom hela det område som blev EES 1994.

(328) Det framgår av den bevisning som kommissionen samlat in, och särskilt av det Mougeot uppgett och bevisen från Sappi och AWA, att det fanns en övergripande kartellplan för hela EES som syftade till att höja priserna på självkopierande papper. Det är förvisso klart att företagen använde AEMCP:s möten till att genomföra denna plan fram till september 1993 och därefter satte den i verket via andra möten utanför AEMCP. Genomförandet av planen via regelbundna möten och ofta förekommande prishöjningar skall inte ses som separata avtal utan snarare som genomförandet av samma övergripande och olagliga plan genom olika operationella arrangemang. De ifrågavarande typerna av beteende kan betraktas som beståndsdelar i en enda överträdelse eftersom de ingick i en övergripande plan som hade ett gemensamt syfte(343).

(329) Kommissionen samlade in bevis för samverkan mellan konkurrenter under hela perioden, från början av september 1992 till september 1995.

(330) Denna plan, som samtliga AEMCP-medlemsföretag - AWA, Binda, Copigraph, Koehler, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders samt Mougeot som anslöt sig till AEMCP i 1992 - deltog i, och som företagen Carrs, Divipa och Zicuñaga, som inte hörde till AEMCP, också deltog i, tillämpades under en period på mer än tre och ett halvt år med samma metoder och med samma gemensamma mål, att sätta konkurrensen ur spel. Deltagarna i dessa olagliga beteenden visste, eller borde ha vetat, att det var en del av en övergripande plan som syftade till att uppnå detta gemensamma olagliga mål(344).

(331) Med beaktande av det överordnade syftet och det gemensamma målet att sätta konkurrensen ur spel inom sektorn för självkopierande papper, vilket tillverkarna eftersträvade hela tiden trots uppehållet i kartellen, anser kommissionen att det ifrågavarande beteendet utgjorde en enda fortgående överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

2.2.4 BEGRÄNSNING AV KONKURRENSEN

(332) Komplexet av arrangemang i det föreliggande ärendet hade till syfte och verkan att begränsa konkurrensen i gemenskapen och EES.

(333) I artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet nämns uttryckligen att avtal och samordnade förfaranden är konkurrensbegränsande om de innebär att

- priser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,

- produktion eller marknader begränsas eller kontrolleras,

- marknader eller inköpskällor delas upp.

(334) Kartellen skall ses som en helhet och mot bakgrund av alla omständigheter. De inslag i detta komplex av avtal och arrangemang som kan karaktäriseras som konkurrensbegränsningar i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet är följande:

- Avtal om samordnade prishöjningar.

- Fördelning av försäljningskvoter och fastställande av marknadsandelar (främst vid vissa nationella kartellmöten).

- Planering och tillämpning av ett övervakningssystem för att garantera genomförandet av de begränsande avtalen.

- Anpassning av kartelldeltagarnas individuella beteende och prissättning för att garantera genomförandet av de begränsande avtalen.

- Delaktighet i regelbundna möten och andra former av kontakt för att komma överens om dessa begränsningar och att genomföra eller ändra dem vid behov.

(335) Dessa slag av arrangemang har till syfte att begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. Dessa arrangemang beskrivs i detalj i del I i detta beslut. Denna beskrivning stöds av en omfattande och tydlig bevisning, som det systematiskt hänvisas till i hela texten.

(336) Avtalens och det samordnade förfarandets syfte att begränsa konkurrensen är tillräckligt för att artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet skall anses tillämpliga, men de ifrågavarande arrangemangens konkurrensbegränsande effekt har emellertid också fastställts (se skälen 382-387).

2.2.5 INVERKAN PÅ HANDELN MELLAN GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER OCH MELLAN DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA INOM EES

(337) Det fortlöpande avtalet mellan tillverkarna hade en avsevärd inverkan på handeln mellan gemenskapens medlemsstater och mellan parterna i EES-avtalet.

(338) Föremålet för artikel 81.1 i fördraget är avtal som kan skada uppnåendet av en inre marknad mellan gemenskapens medlemsstater, antingen genom att de delar upp nationella marknader eller påverkar konkurrensstrukturen på den gemensamma marknaden. På motsvarande sätt är artikel 53.1 i EES-avtalet riktad mot avtal som undergräver förverkligandet av ett enhetligt Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde.

(339) Såsom framgår av avsnittet "Handel mellan medlemsstaterna" (skälen 29-31) kännetecknas marknaden för självkopierande papper av en omfattande handelsvolym mellan gemenskapens medlemsstater. Handelsvolymen är omfattande också mellan de av gemenskapens medlemsstater och Efta-länder som är medlemmar i EES. Alla dessa Efta-länder, däribland Österrike, Finland och Sverige före deras anslutning till unionen, importerar hela sitt behov av självkopierande papper.

(340) Tillämpningen av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på en kartell begränsas dock inte till den del av medlemmarnas försäljning som faktiskt omfattar transport av varor från en stat till en annan. För att dessa bestämmelser skall gälla behöver det inte heller visas att de enskilda deltagarnas individuella beteende, i motsats till kartellen som helhet, påverkat handeln mellan medlemsstaterna(345).

(341) I det föreliggande ärendet täckte kartellarrangemangen praktiskt taget all handel inom gemenskapen och EES. Förekomsten av fastställande av priser samt fördelning av försäljningskvoter och marknadsandelar måste ha lett till eller skulle sannolikt ha lett till att handelsmönster automatiskt avvikit från den kurs de annars skulle ha följt(346).

2.2.6 BESTÄMMELSER I KONKURRENSREGLERNA SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ ÖSTERRIKE, FINLAND, ISLAND, LIECHTENSTEIN, NORGE OCH SVERIGE

(342) EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. Vad gäller den period under vilken kartellen var aktiv före sistnämnda datum är artikel 81 i fördraget den enda bestämmelse som är tillämplig i det aktuella förfarandet. I den mån kartellarrangemangen under den perioden begränsade konkurrensen i Österrike, Finland, Island, Liechtenstein, Norge och Sverige (då Efta-medlemsstater) omfattades de inte av den bestämmelsen.

(343) Under perioden 1 januari-31 december 1994 var bestämmelserna i EES-avtalet tillämpliga på de sex Efta-medlemsstater som hade anslutit sig till EES. Kartellen innebar således en överträdelse av artikel 53.1 i EES-avtalet och artikel 81.1 i fördraget, och kommissionen har behörighet att tillämpa båda bestämmelserna. Begränsningen av konkurrensen i dessa sex Efta-stater under denna ettårsperiod omfattas av artikel 53.1 i EES-avtalet.

(344) Efter det att Österrike, Finland och Sverige anslöt sig till unionen den 1 januari 1995 blev artikel 81.1 i fördraget tillämplig på kartellen såtillvida att den påverkade konkurrensen på dessa marknader. I Norge, Island och Liechtenstein fortsatte kartellen att omfattas av artikel 53.1 i EES-avtalet.

(345) I praktiken innebär det att i den mån kartellen var aktiv i Österrike, Finland, Norge, Sverige Island och Liechtenstein utgjorde den en överträdelse av EES-avtalets eller gemenskapens konkurrensregler från och med den 1 januari 1994.

2.2.7 ÖVERTRÄDELSENS VARAKTIGHET

(346) Även om Sappis utsagor tyder på att hemliga kontakter mellan tillverkare av självkopierande papper förekommit åtminstone från mitten av 1980-talet, begränsar sig kommissionen i detta ärende till perioden från januari 1992 och framåt i sin bedömning enligt artikel 81 i fördraget och artikel 53 i EES-avtalet och vid åläggandet av eventuella böter. Från och med sistnämnda tidpunkt har kommissionen bevis för regelbunden hemlig samverkan mellan tillverkare av självkopierande papper. Det bör naturligtvis noteras att i den mån kartellen påverkade Österrike, Finland, Norge, Sverige, Island och Liechtenstein utgör detta ingen överträdelse av konkurrensreglerna före den 1 januari 1994, då EES-avtalet trädde i kraft.

(347) Det har fastställts att de flesta mottagarna av detta beslut deltog i överträdelsen från och med sistnämnda tidpunkt eller en tidpunkt nära denna. De flesta mottagare var redan AEMCP-medlemmar och många av dem hade varit det sedan AEMCP bildades 1981.

(348) Det går inte att fastställa någon tidpunkt då kartellen skulle ha upphört, men kommissionen har omfattande skriftlig bevisning för dess existens fram till september 1995. Det kan inte uteslutas att det hemliga samförståndet fortsatte efter den tidpunkten. Vid fastställandet av böter kommer kommissionen dock att utgå från att kartellen upphörde i september 1995.

(349) Mot denna bakgrund och sammanfattningen av faktabevisningen som gäller de enskilda företagens delaktighet i kartellen, som presenteras i skälen 263-288, har överträdelsens varaktighet för de enskilda företagen fastställts enligt följande:

>Plats för tabell>

2.3 ANSVAR FÖR ÖVERTRÄDELSEN

(350) Fakta i ärendet visar att Carrs, Divipa, Mougeot och Koehler under de specificerade perioderna deltog direkt och självständigt i kartellen. De är inte, och var inte vid någon relevant tidpunkt, dotterbolag till andra företag och kommer följaktligen att vara mottagare av detta beslut.

(351) Frågan om vilka de rätta mottagarna av detta beslut är uppkommer i resterande fall, i vilka frågan om huruvida ansvaret för överträdelsen skall åläggas dotterbolaget eller dess moderbolag måste diskuteras eller i vilka en fråga om efterträdare uppkommer.

2.3.1 ARJO WIGGINS APPLETON

(352) Under hela den aktuella perioden deltog Arjo Wiggins Appleton plc, moderbolag till Arjo Wiggins-koncernen, direkt och självständigt i kartellen via sin division Arjo Wiggins Carbonless Paper Operation. Arjo Wiggins Appleton Limited (nytt namn på Arjo Wiggins Appleton plc sedan den 29 november 2001) kommer därför att vara en av mottagarna av detta beslut. Det faktum att AWA plc övertogs den 27 juli 2000 (samma dag som meddelandet om invändningar antogs) av det franska företaget Compagnie Worms & Cie (självt ett dotterbolag till Agnelli-koncernen) ändrar inte kommissionens val att rikta detta beslut till AWA.

2.3.2 COPIGRAPH OCH BOLLORÉ

(353) Copigraph SA var ett helägt dotterbolag till Bolloré SA (tidigare känt som Bolloré Technologies SA) vid tidpunkten för överträdelsen och köptes av AWA i november 1998. Copigraph lade ned sin verksamhet den 2 februari 2000 med verkan från och med den 30 december 2000(347). Bolloré hävdar att det inte kan hållas ansvarigt för Copigraphs beteende, eftersom Copigraph hade full ekonomisk självständighet. Enligt Bolloré har den självständiga ställningen sin grund i följande omständigheter: Copigraph och Bolloré hade strikt separata ledningsstrukturer, Copigraph hade sin egen infrastruktur och Copigraph hade en självständig affärspolicy eftersom företaget köpte nästan 35 % av sitt råvarubehov av leverantörer utanför Bolloré-koncernen, och en av leverantörerna var en konkurrent(348).

(354) Copigraph ingick i Bollorés specialpappersdivision och den dåvarande divisionschefen, [...]*, var samtidigt VD för Copigraph(349). Dessutom hade den dåvarande chefen för Copigraphs marknadsföringsavdelning, [...]*, också en position på försäljningsavdelningen vid fabriken i Thonon sedan 1994(350). Det innebär att Bolloré SA med säkerhet underrättades om sitt dotterbolags deltagande i kartellen.

(355) Det finns också bevis som direkt binder moderbolaget, Bolloré SA, vid kartellverksamheten. Bolloré var medlem av AEMCP, vars officiella möten också tjänade som kartellmöten från januari 1992 till september 1993. Bollorés företrädare [...]*, chef för företagets specialpappersdivision, deltog i dessa kartellmöten tillsammans med Copigraphs marknadsföringschef. Chefen för Bollorés specialpappersdivision deltog också i kartellmötet om den franska marknaden den 1 oktober 1993. I samtliga senare kartellmöten där enskilda företrädare för Copigraph kan identifieras deltog Copigraphs marknadsföringschef i mötet. Alla dessa möten ägde rum 1994 och såsom nämns hade Copigraphs marknadsföringschef samtidigt en position vid Bollorés försäljningsavdelning.

(356) Av dessa skäl anser kommissionen att Bolloré bör hållas ansvarigt inte bara för sitt eget beteende utan också för Copigraphs beteende med avseende på kartellen, för hela den specificerade perioden.

2.3.3 SAPPI

(357) Sappis verksamhet inom sektorn för självkopierande papper i Europa sköttes vid tidpunkten för överträdelsen av Sappi (UK) Limited och Sappi Europe SA. De personer som deltog i mötena mellan konkurrenter och i genomförandet av de beslut som fattades vid dessa möten var anställda hos dessa båda dotterbolag till Sappi Limited. Sappi (UK) Limited var ett dotterbolag som rapporterade direkt till moderbolaget för Sappi Limited-koncernen och, efter maj 1995, ett helägt dotterbolag till Sappi Europe Limited, självt ett helägt dotterbolag till Sappi Limited. Sappi Europe SA var ett gemensamt företag mellan Sappi UK Limited och ett annat helägt dotterbolag till Sappi Limited som rapporterade till det ursprungliga moderbolaget (se skäl 42). Dessutom bekräftar det faktum att fler än ett dotterbolag deltog i kartellen under dessa omständigheter att deltagandet i kartellen var en policy som moderbolaget fattat ett aktivt beslut om.

(358) Korrespondensen med kommissionen före meddelandet om invändningar skedde på Sappi Limiteds, Sappi Europe Limiteds och Sappi UK Limiteds vägnar. Det stämmer att svaret på det meddelande om invändningar som kommissionen skickade ut bara till Sappi Limited gavs på Sappi Europe Limiteds och Sappi (UK) Limiteds vägnar. I svaret hävdades det att meddelandet hade riktats till fel part, dock utan att några skäl angavs för detta påstående.

(359) Kommissionen vidhåller att Sappi Limited bör hållas ansvarigt för överträdelsen och att detta beslut skall riktas till det företaget.

2.3.4 STORA

(360) Vid tidpunkten för överträdelsen fortsatte Stora-koncernen sin verksamhet på området för självkopierande papper via Stora Feldmühle AG och Stora Carbonless Paper GmbH. Fram till utgången av 1992 sköttes koncernens verksamhet på området för självkopierande papper direkt av Stora Feldmühle AG. I början av 1993 begränsades denna verksamhet till ett dotterbolag till Stora Feldmühle AG, som fick namnet Stora Carbonless Paper GmbH (SCP)(351).

(361) En koncentration mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB och Enso Oyj godkändes av kommissionen 1998(352). Samgåendet ledde till att Stora Enso Oyj blev koncernens nya moderbolag i slutet av december 1998. Den 31 december 1998 sålde Stora Enso Oyj ett majoritetsinnehav i SCP till Mitsubishi Paper Mills Ltd. Efter förvärvet ändrades SCP:s namn till Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH.

(362) Av dessa skäl anser kommissionen att Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH bör hållas ansvarigt för beteendet under hela överträdelseperioden. Framför allt anses SCP (numera omdöpt till Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH) i det aktuella förfarandet ha varit den ekonomiska efterträdaren till Stora Feldmühle AG, efter att i början av 1993 ha tagit över dess verksamhet inom sektorn för självkopierande papper inom koncernen. Detta beslut kommer därför att riktas till Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH.

2.3.5 TORRASPAPEL

(363) Sarriopapel y Celulosa SA (Sarrió) var vid alla relevanta tidpunkter (och är fortfarande) ett helägt dotterbolag till Torraspapel SA (Torraspapel). Det finns bevis som direkt binder moderbolaget till kartellverksamheten. Framför allt deltog företrädare för både Sarrió och Torraspapel i kartellmöten, t.ex. AEMCP-mötet den 14 september 1993, där beslutet fattades att skilja åt kartellen och branschorganisationsverksamheten. Dessutom har Torraspapel SA, en av mottagarna av meddelandet om invändningar, inte bestridit sitt ansvar för Sarriopapels beteende. Därför kommer detta beslut att riktas till Torraspapel SA.

2.3.6 ZANDERS

(364) Även om International Paper innehade aktiemajoriteten i Zanders Feinpapiere AG, finns det inget som tyder på att International Paper visste om Zanders deltagande i kartellen eller var inblandad i den på något annat sätt. Under dessa omständigheter bör detta beslut riktas till Zanders.

2.3.7 ZICUÑAGA

(365) Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga SA blev ett dotterbolag till Iberpapel Gestión S.A. först 1997. Zicuñaga gör i sitt svar på meddelandet om invändningar gällande att det inte var det företag som tillverkade självkopierande papper, utan en förädlings- och distributionskund till sitt franska dotterbolag "Papeteries de l'Atlantique SA". De bevis som gäller de spanska och portugisiska marknaderna visar dock att "Zicuñaga" deltog. Dessutom bekräftade Zicuñaga under den muntliga hearingen att det bär ansvaret för att fastställa prisstrategin för koncernens alla pappersprodukter och följaktligen fattar alla prisbeslut också beträffande Papeteries de l'Atlantiques produkter. Därför kommer detta beslut att riktas till Papelera Guipuzcoana de Zicuñaga SA.

(366) Av dessa skäl kommer beslutet att riktas till följande företag:

- Arjo Wiggins Appleton Limited

- Bolloré SA

- Carrs Paper Ltd

- Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L.

- Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH

- Papelera Guipuzoana de Zicuñaga SA

- Papeteries Mougeot SA

- Papierfabrik August Koehler AG

- Sappi Limited

- Torraspapel SA

- Zanders Feinpapiere AG.

2.4 KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

2.4.1 ARTIKEL 3 I FÖRORDNING NR 17

(367) Om kommissionen finner att en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget eller artikel 53.1 i EES-avtalet föreligger, kan den ålägga de berörda företagen att upphöra med överträdelsen i enlighet med artikel 3 i förordning nr 17(353).

(368) I det föreliggande ärendet gjorde deltagarna i kartellen betydande ansträngningar för att dölja sitt olagliga beteende. Praktiskt taget alla skriftliga spår av kartellens aktivitet undanröjdes: nästan inga protokoll, deltagarlistor eller möteskallelser sparades. Under dessa omständigheter är det inte möjligt att med absolut säkerhet fastställa att alla deltagare upphört med överträdelsen. Det är därför nödvändigt för kommissionen att ålägga de företag som detta beslut riktar sig till att upphöra med överträdelsen (om de inte redan har gjort det) och framdeles avstå från alla avtal, samordnade förfaranden eller beslut av sammanslutningar som kan ha samma eller liknande syfte eller verkan.

2.4.2 ARTIKEL 15.2 I FÖRORDNING NR 17

2.4.2.1 Allmänna överväganden

(369) Enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 kan kommissionen genom beslut ålägga företag böter på mellan 1000 och 1 miljon euro, eller ett högre belopp som inte får överstiga tio procent av omsättningen under föregående räkenskapsår för varje företag som deltar i överträdelsen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet överträda artikel 81.1 i fördraget eller artikel 53.1 i EES-avtalet.

(370) När kommissionen fastställer ett eventuellt bötesbelopp måste den ta hänsyn till alla relevanta omständigheter och särskilt hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått. Dessa båda kriterier nämns uttryckligen i artikel 15.2 i förordning nr 17.

(371) Den roll som spelas av de företag som deltar i överträdelsen kommer att bedömas individuellt. Kommissionen kommer särskilt att låta eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter avspeglas i böterna och den kommer vid behov att tillämpa meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden(354).

2.4.2.2 Bötesbeloppen

(372) Kartellen utgjorde en uppsåtlig överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet: med full vetskap om att deras verksamhet hade en begränsande karaktär och dessutom var olaglig gick de ledande tillverkarna samman för att upprätta ett hemligt och institutionaliserat system utformat för att begränsa konkurrensen i en viktig bransch.

(373) Bötesbeloppen bestäms genom att man räknar ut ett grundbelopp, som höjs för att beakta försvårande omständigheter eller nedsätts för att beakta förmildrande omständigheter.

a) Grundbeloppet

(374) Grundbeloppet bestäms enligt hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått.

a) 1) Överträdelsens allvar

(375) I sin bedömning av hur allvarlig överträdelsen är beaktar kommissionen överträdelsens art, dess faktiska inverkan på marknaden, om den kan mätas, samt den relevanta geografiska marknadens storlek. Den kommer dessutom att beakta vilken ekonomisk kapacitet den som gjort sig skyldig till överträdelsen har att åsamka andra aktörer, särskilt kunder, betydande skada och behovet av att fastställa en sådan nivå för böterna att de har en tillräcklig avskräckande effekt.

a) 1) i) Överträdelsens art

(376) Av de fakta som beskrivs i del I följer att den aktuella överträdelsen bestod av metoder för fastställande av priser och uppdelning av marknader, vilka är av den arten att de utgör den allvarligaste tänkbara överträdelsen av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

(377) Kartellarrangemangen omfattade alla stora aktörer inom EES och planerades, leddes och uppmuntrades på hög nivå i samtliga deltagande företag. Genomförandet av denna typ av kartell är av en sådan art att det automatiskt leder till en betydande snedvridning av konkurrensen, som enbart gynnar de tillverkare som deltar i kartellen och är till stor skada för kunder och, i sista hand, för den stora allmänheten.

(378) Kommissionen anser därför att den aktuella överträdelsen är av ett sådant slag att den utgör en mycket allvarlig överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

(379) AWA begär att kommissionen, när den fastställer bötesbeloppet i det föreliggande ärendet, skall ta hänsyn till att kartellen hade en mycket begränsad omfattning, eftersom det inte fanns någon tydlig institutionell struktur, kartellen i huvudsak var begränsad till samordning av priser, det inte fanns någon effektiv övervakning och tillverkarna av självkopierande papper fortsatte att konkurrera med varandra. Enligt AWA bör man skilja mellan det föreliggande ärendet, som gäller "en inte helt institutionaliserad kartell" och "starka" karteller med tydliga institutionella strukturer, som till exempel cementkartellen(355).

(380) Sappi jämför också det aktuella ärendet med cementkartellmålet. Sappi hävdar att i enlighet med cementmålet bör det högsta beloppet för alla eventuella böter fastställas med hänsyn till den europeiska omsättningen för den berörda produkten. Dessutom åberopar Sappi att fastställande av priser och uppdelning av marknader är de enda allvarliga överträdelserna(356).

(381) Kommissionen avvisar AWA:s och Sappis argument. För det första är det klart att karteller för fastställande av priser och uppdelning av marknader är av en sådan art att de äventyrar en väl fungerande inre marknad. För det andra har den struktur som upprättats av kartelldeltagarna varit tillräcklig för att nå målen för den övergripande planen. Dessutom avvisade förstainstansrätten i cementmålet(357) "parternas" argument om att det krävdes särskilda institutionella strukturer för att nå ett kartellavtal: "Att det är fråga om en enda överträdelse följer nämligen av det faktum att alla parterna i [...]avtalet eftersträvade samma syfte, och inte av det sätt på vilket avtalet tillämpades". Genomförandemetoderna måste bara stå i proportion till syftet med avtalet, och detta är fallet i det aktuella förfarandet. Slutligen finns det i det föreliggande ärendet bevis för att kartellen omfattade övervakning av avtalets genomförande och att detta gjordes främst av AWA självt (se också skälen 418-423).

a) 1) ii) Överträdelsens faktiska inverkan

(382) Kommissionen anser att överträdelsen, som begåtts av företag som under den period som omfattas av detta beslut stod för cirka 85-90 % av leveranserna av självkopierande papper till EES, hade en verklig inverkan på marknaden för självkopierande papper (både för rullar och ark) inom EES. Kommissionen har riklig bevisning rörande genomförandet av prisavtalen. Enstaka avtal om fördelning av kvoter och uppdelning av marknader har också förekommit och verkar ha följts åtminstone i viss utsträckning (se skäl 244), vilket visar att kartellen måste ha haft en inverkan på marknadsaktörernas beteende och därmed på marknaden.

(383) Samordnade prishöjningar utgjorde kartellens hörnsten. Kommissionen samlade i samband med undersökningen in tillverkarnas egna dokument om höjningar av priserna på självkopierande papper. Denna information kompletterades av att tillverkarna uppmanades lämna information om alla allmänt tillämpliga prishöjningar (i procent) som de tillkännagivit sedan den 1 januari 1992. Även om den information som företagen lämnat inte täckte hela perioden och i vissa fall var motstridig, visar dessa dokument tillsammans att de prishöjningar som tillverkarna kommit överens tillsammans i stor utsträckning faktiskt tillkännagavs kunderna (tryckerier eller återförsäljare). I vissa fall, där inga brev med avisering av prishöjningar fanns tillgängliga, har kommissionen funnit dokument som rapporterar om interna beslut om att genomföra prishöjningarna.

(384) Den skriftliga bevisningen visar särskilt att de flesta prishöjningar som överenskoms vid de allmänna och nationella eller regionala kartellmötena för perioden januari 1994-september 1995 faktiskt aviserades kunderna. De överenskomna eller samordnade prishöjningarna tjänade därför som referenspunkt vid individuella förhandlingar om transaktionspriser med kunderna.

(385) Kartellmedlemmarna stod för nästan alla leveranser av självkopierande papper på marknaden för självkopierande papper inom EES. På grund av att initiativen till prishöjningar togs i samförstånd ställdes kunderna inför samordnade aviseringar av prishöjningar och hade knappt några möjligheter att få leveranser från en tillverkare som inte deltog i kartellen.

(386) Det finns också bevis för att genomförandet av de överenskomna prishöjningarna övervakades och att underlåtenhet att genomföra dem skulle bli föremål för diskussion vid de nationella eller regionala kartellmötena (se t.ex. skälen 97-106). Detta bekräftar slutsatsen om kartellens faktiska inverkan.

(387) Kommissionen har också funnit bevis för att parterna åtminstone vid vissa nationella möten kom överens om att fördela försäljningskvantiteter och fastställa marknadsandelar samt utbytte konfidentiell information om sina försäljningsvolymer. En jämförelse av de försäljningskvoter som överenskoms och den information om volymer som utbyttes vid dessa möten med den information som tillverkarna lämnat om sina faktiska försäljningssiffror visar en nära korrelation (se skälen 241-251). Det visar att informationsutbytet och kvotavtalen hade en inverkan på tillverkarnas försäljningsvolymer.

(388) AWA, Carrs, MHTP (Stora), Koehler, Sappi och Zanders hävdar att kartellens faktiska inverkan på marknaden för självkopierande papper inom EES var mycket begränsad eller att kartellen inte hade någon negativ inverkan överhuvudtaget. De koncentrerar sig i detta sammanhang på att göra gällande att inverkan på priserna var begränsad eller obefintlig, eftersom de faktiska priserna på marknaderna blev lägre än dem som överenskommits eller tillkännagetts. Enligt kartelldeltagarna visar detta att de överenskomna prishöjningarna inte genomfördes i praktiken. De har fört fram många argument till stöd för detta påstående, som särskilt omfattar följande: priserna och tillverkarnas marginaler har minskat betydligt; priserna på självkopierande papper speglar i huvudsak förändringar i kostnader för och efterfrågan på massa, och i de senare faserna av kartellen kapacitetsbegränsningar; konkurrensen mellan tillverkarna fortsatte och tillverkare var tvungna att förhandla med kunderna om prishöjningar individuellt.

(389) AWA, MHTP (Stora), Koehler och Sappi åberopar den ogynnsamma utvecklingen för tillverkarna när det gäller priserna på självkopierande papper och de krympande marginalerna för tillverkarna. AWA uppger att priserna på självkopierande papper har sjunkit betydligt under 1990-talet. AWA hävdar också att dess marginaler har krympt ännu mer än priserna på självkopierande papper, vilket enligt AWA visar att kartellen hade en begränsad omfattning och att konsumenterna av självkopierande papper har kunnat utnyttja mycket av fördelarna av de kostnadsminskningar som AWA uppnått. Sappi hävdar också att på grund av den snabba nedgången i priserna och förluster i verksamheten är det oklart om pappersköparna gjorde några förluster, i alla händelser stora förluster. MHTP (Stora) uppger att priserna på självkopierande papper föll betydligt 1992 och 1993, men att priserna förstärktes hösten 1993 och fram till hösten 1995. Ett diagram i AWA:s svar visar en liknande utveckling. Enligt MHTP (Stora) förde detta bara priserna tillbaka till 1992 års nivå, och ökningen ägde rum parallellt med massapriserna, som ökade brant(358).

(390) AWA har översänt en expertrapport(359), som har till sitt främsta syfte att visa att även om samordningen ägde rum under perioden från 1992 till mitten av 1995, var den effektiv nog att höja priserna över de nivåer som hade varit rådande om inga kartellmöten hade ägt rum.

- Marknaden för självkopierande papper har särdrag som gör det mycket svårt att med framgång fastställa priser. Rapporten understryker i detta avseende bristen på tillräcklig koncentration i utbudsledet, företagens varierande storlek, låga inträdeshinder och höga fasta kostnader.

- Under perioden 1994-1997 var sambandet svagt mellan de prishöjningar som aviserades och de priser som faktiskt togs ut. I stor utsträckning låg de verkliga priserna i linje med priset på massa.

- Identiska prishöjningar kan förklaras med ekonomisk teori, och behöver inte nödvändigtvis betyda ett samordnat beteende.

- Variationerna i AWA:s marknadsandelar i olika länder visar att inget verkningsfullt samordnat beteende förekom.

- Utdrag ur AWA:s affärsplaner för perioden 1993-1997, vilka ger kommentarer till marknadsresultatet året innan, visar att konkurrensen mellan tillverkare av självkopierande papper var fortsatt intensiv, och kunder vanns och förlorades.

(391) Koehler uppger att det kände sig tvingat att vidta åtgärder med anledning av de dramatiska förluster som drabbade företaget 1992 och 1993 (på grund av fallande priser på självkopierande papper) genom att ansluta sig till kartellen. Eftersom Koehler inte kunde bibehålla en lönsam verksamhet på området för självkopierande papper trots sitt deltagande i kartellen, hävdar det att kartellen inte kunde ha haft någon negativ inverkan på marknaden. Koehler anser därför att prisavtalen inte hade någon negativ inverkan på kunderna, eftersom dessa inte fick sina leveranser till rätta marknadspriser utan till priser som understeg kostnaderna(360).

(392) Kommissionen måste avfärda AWA:s, MHTP:s (Stora), Koehlers och Sapps argument. Framför allt är blotta det faktum att aviseringarna av priserna gjordes efter det att parterna i samförstånd fastställt belopp och tidpunkter tillräckligt för att påvisa en inverkan på marknaden. Under den period som omfattas av detta beslut var marknaden för självkopierande papper på nedåtgående; det fanns en stor strukturell överkapacitet och efterfrågan minskade. Det förekom korta, tillfälliga ökningar av efterfrågan bara på grund av att kunderna byggde upp lager. Dessutom har flera parter i kartellen i sina svar på meddelandet om invändningar rapporterat om stora och ihållande förluster under den aktuella perioden. En del företag bekräftar att förlusterna var en orsak för dem att ansluta sig till kartellen. Det framgår till och med av protokollen över de officiella AEMCP-mötena att parterna inför dessa svårigheter övervägde att skicka en ansökan till kommissionen med begäran om undantag för en kriskartell. Kommissionen godtar att priserna kan förväntas sjunka i en sådan marknadssituation, men den anser att detta inte utesluter att kartellen lyckades kontrollera eller begränsa prissänkningen. Därför kan kartellen ha hindrat produktionskapaciteten från att på ett naturligt sätt anpassa sig till efterfrågan genom att hålla ineffektiva konkurrenter på marknaden under en längre tid än de annars skulle ha kunna hålla sig kvar på normala konkurrensvillkor.

(393) MHTP (Stora) uppger att priserna på självkopierande papper kunde höjas bara om det möjliggjordes av ekonomiska omständigheter, särskilt stigande massapriser och ökande efterfrågan(361). AWA, som har översänt en expertrapport till stöd för sitt argument om att kartellen haft en begränsad inverkan, hävdar att priserna på självkopierande papper är strikt kopplade till förändringar i kostnaderna för inköp av massa. Enligt AWA:s expertrapport kunde tillverkare av självkopierande papper under perioden från början av 1994 till mitten av 1995 höja priserna bara så mycket att det motsvarade den faktiska förändringen i kostnaderna för inköp av massa(362).

(394) Både AWA och MHTP (Stora) hävdar att konkurrensen mellan tillverkarna fortsatte, vilket ledde till att aviserade prishöjningar ofta inte nådde kunderna(363). AWA uppger att tillverkarna av självkopierande papper fortsatte att konkurrera genom aggressiva närmanden till varandras kunder genom att erbjuda särskilt förmånliga priser och också konkurrera på servicenivåerna och att detta ledde till att det blev vanligt att kunderna bytte mellan olika leverantörer och till att marknadsandelarna på nationell nivå varierade betydligt (medan det inte förekom några dramatiska variationer på europeisk nivå). AWA uppger också att prisfallet var en följd av fortsatt konkurrens.

(395) MHTP (Stora) gör gällande att meddelandet om invändningar mångsidigt belyser åsiktsskillnaderna mellan kartellmedlemmarna och underlåtenheten att genomföra avtal. MHTP:s (Stora) slutsats är att kartellen inte hade någon verklig framgång på grund av meningsskiljaktigheter mellan deltagarna. Zanders hänvisar till fyra dokument som bifogats meddelandet om invändningar och anser att de visar att tilltänkta pris- och kvotavtal inte genomfördes(364).

(396) Kommissionen avvisar de argument som AWA, MHTP (Stora) och Zanders framför. Vad beträffar AWA:s argument gällande fördelning av kunder och avtal om att begränsa konkurrensen på servicenivåerna verkar dessa inte vara beståndsdelar i den övergripande konkurrenshämmande planen. Även om deltagarna hade fortsatt att konkurrera när det gäller fördelning av kunder och avtal om att begränsa konkurrensen på servicenivåerna bevisar detta därför inte i sig att kartellen inte skulle ha haft någon inverkan eller bara kunde ha haft en begränsad inverkan på prissättningen av självkopierande papper.

(397) Vad gäller de exempel som MHTP (Stora) och Zanders har tagit ur meddelandet om invändningar konstaterar kommissionen att dessa exempel oftast inte visar någon total underlåtenhet att genomföra avtalen. Bevisen för möten och prishöjningar (se kapitlen 1.4.3 och 1.4.4) visar att de överenskomna höjningarna ibland uppsköts till senare tidpunkter, något mindre höjningar genomfördes (t.ex. 6 eller 7,5 % i stället för 10 %) eller ytterligare möten ordnades för att se över avtalet. Kartellen hade därför en inverkan på kartellmedlemmarnas prissättningsstrategi även om de genomförda höjningarna ibland stannade under de överenskomna nivåerna eller genomfördes senare.

(398) AWA hävdar att kartellen oundvikligen hade en begränsad räckvidd och verkningsgrad vad priserna beträffar eftersom tillverkarna måste förhandla om prishöjningar med kunderna individuellt. Enligt AWA blev det därför både enkelt och vanligt att uppsåtligen nonchalera avtal med konkurrenter. AWA uppger att "eventuella prishöjningar som aviserats genom överenskommelse med konkurrenter bara tjänade som utgångspunkt för senare förhandlingar med kunder om priser"(365).

(399) Carrs uppger att de möten och andra hemliga kontakter i vilka det deltog i gällde rörelser i så kallade "listpriser", som är priser som noteras på de prislistor som ges ut av tillverkarna, och att dess delaktighet i diskussioner om "listpriser" på ark hade mycket begränsade marknadseffekter. Enligt Carrs beror det på att arken säljs via grossister som tillverkaren måste förhandla med för att få höjningar av listpriserna överförda på tryckerierna. I sin affärsverksamhet inom arksektorn använder leverantörerna kraftiga rabatter och andra säljfrämjande metoder för att komma fram till det pris som tas ut av tryckerierna, det så kallade "nettopriset".

(400) Enligt Carrs hade de hemliga prisöverenskommelserna stor betydelse för tillverkare av rullar, men liten betydelse eller ingen betydelse alls för arktillverkare, eftersom prissättningen av ark är helt olik prissättningen på marknaden för rullar, där det i regel är tryckeriet och inte grossisten som är kund. Carrs uppger att eftersom rullar oftast säljs direkt till slutkunderna, noteras priserna på rullar i allmänhet inte som listpriser och nettopriser och eventuella avtal om att ändra priserna på rullar skulle därför direkt påverka priserna för slutkunderna(366).

(401) Mot bakgrund av förstainstansrättens domar i "kartongmålet"(367) är det faktum att företaget de facto tillkännagav de överenskomna prishöjningarna och att de priser som tillkännagetts på detta sätt låg till grund för fastställandet av priser för enskilda transaktioner i sig tillräckligt för att fastslå att de hemliga prisöverenskommelserna hade både till syfte och verkan att begränsa konkurrensen. Såsom redan konstaterats har detta bevisats i det föreliggande ärendet. Därför är det inte nödvändigt att analysera om förändringarna i de förverkligade transaktionspriserna följde förändringarna i de aviserade priserna för att man skall kunna visa att kartellen hade en faktisk inverkan på EES-marknaden för självkopierande papper.

(402) Slutligen anser kommissionen att det inte är troligt att parterna upprepade gånger skulle ha kommit överens om att hålla möten på olika ställen i Europa för att fastställa prishöjningar, och i vissa fall också fördela försäljningskvoter, under en så lång period, bland annat med beaktande av de risker detta medför, om de hade ansett att kartellen inte hade någon inverkan, eller bara en begränsad inverkan, på marknaden för självkopierande papper inom EES.

a) 1) iii) Den relevanta geografiska marknadens storlek

(403) Kartellen omfattade hela den gemensamma marknaden och senare hela EES, när detta bildats. Varje del av den gemensamma marknaden, och senare EES, påverkades av det hemliga samförståndet. I sin bedömning av hur allvarlig överträdelsen är som helhet anser kommissionen därför att hela gemenskapen, samt hela EES efter dess tillkomst, påverkats av kartellen.

a) 1) iv) Kommissionens slutsats om överträdelsens allvar som helhet

(404) Med beaktande av det undersökta beteendets art, dess faktiska inverkan på marknaden för självkopierande papper och det faktum att det omfattade hela den gemensamma marknaden och senare hela EES efter dess tillkomst, anser kommissionen att de företag som berörs av detta beslut har gjort sig skyldiga till en mycket allvarlig överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

(405) I kategorin mycket allvarliga överträdelser är det tack vare den föreslagna skalan av sannolika böter möjligt att tillämpa en differentierad behandling av företag för att ta hänsyn till vilken kapacitet de företag som gjort sig skyldiga till överträdelsen verkligen har att åsamka konkurrensen allvarlig skada samt att bestämma böterna på en sådan nivå att de har en tillräcklig avskräckande effekt. Kommissionen konstaterar att detta tillvägagångssätt är särskilt viktigt när de företag som deltar i överträdelsen är av en mycket varierande storlek, såsom i det föreliggande ärendet.

- Klassificering av kartelldeltagarna

(406) Med beaktande av omständigheterna i detta ärende, som omfattar flera företag, kommer det när böternas grundbelopp bestäms att bli nödvändigt att för varje enskilt företag beakta det lagstridiga beteendets särskilda vikt och därmed dess faktiska påverkan på konkurrensen. För detta syfte kan företagen i princip delas in i fyra kategorier enligt företagens relativa betydelse på den relevanta marknaden, vid behov anpassat med hänsyn till andra faktorer, särskilt behovet att säkerställa en tillräcklig avskräckande effekt.

(407) Kommissionen anser i det föreliggande ärendet att produktomsättningen i EES kan tas som grund för jämförelsen av ett företags relativa betydelse på den relevanta marknaden. Detta tillvägagångssätt stöds av det faktum att kartellen omfattar hela EES, och hade som sitt främsta syfte att bland annat komma överens om samordnade prishöjningar i hela EES. Jämförelsen görs på grundval av produktomsättningarna i ESS under 1995. I tabell 1 b i skäl 18 anges de relevanta siffrorna.

(408) AWA är den överlägset största tillverkaren av självkopierande papper i EES och kommer därför att placeras ensamt i den första kategorin. MHTP, Zanders och Koehler, som är (eller var) de medelstora aktörerna på marknaden för självkopierande papper i EES, kommer att utgöra den andra kategorin. Torraspapel och Bolloré, som hade betydligt mindre relativa marknadsandelar på EES-nivå, placeras i den tredje kategorin. Sappi och Mougeot, som är betydligt mindre inom EES-området, placeras i den fjärde kategorin. Divipa, Zicuñaga och Carrs som hade försäljning främst i ett enda eller ett fåtal EES-länder, placeras i den femte kategorin.

(409) Av dessa skäl bestämmer kommissionen bötesbeloppen på grundval av överträdelsens allvar enligt följande:

- AWA: 70 miljoner euro

- MHTP, Zanders, Koehler: 24,5 miljoner euro

- Torraspapel, Bolloré: 10,5 miljoner euro

- Sappi, Mougeot: 5,6 miljoner euro

- Divipa, Zicuñaga, Carrs: 1,4 miljoner euro.

- Tillräcklig avskräckande effekt

(410) För att säkerställa att böterna har en tillräcklig avskräckande effekt kommer kommissionen dessutom att fastställa om grundbeloppet behöver justeras för något företag.

(411) När det gäller AWA, Sappi och Bolloré anser kommissionen att det lämpliga grundbeloppet för böter som är en följd av kriteriet om den relativa betydelsen på den relevanta marknaden kräver en ytterligare justering uppåt för att beakta dessa företags storlek och samlade resurser.

(412) Av dessa skäl anser kommissionen att behovet av en avskräckande effekt kräver att grundbeloppet för deras böter, som bestämts i punkt bör höjas med 100 % till 140 miljoner euro för AWA, till 21 miljoner euro för Bolloré och till 11,2 miljoner euro för Sappi.

a) 2) Överträdelsens varaktighet

(413) Kommissionen har funnit att AWA, Copigraph (Bolloré), Koehler, Sappi, MHTP (Stora), Torraspapel och Zanders överträdde artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet från januari 1992 till september 1995. Mougeot begick samma överträdelse från maj 1992 till september 1995, Carrs från januari 1993 till september 1995, Divipa från mars 1992 till januari 1995 och Zicuñaga från oktober 1993 till januari 1995.

(414) Kommissionens slutsats är att överträdelsen hade en medellång varaktighet (mellan ett och fem år) för alla inblandade företag.

(415) AWA, Copigraph (Bolloré), Koehler, Sappi, MHTP (Stora), Torraspapel och Zanders begick en överträdelse i tre år och nio månader. Böternas grundbelopp, som bestäms på grundval av överträdelsens allvar (se skäl 409) höjs därför för vart och ett av företagen med sammanlagt 35 %.

(416) När det gäller Mougeot, Carrs, Divipa och Zicuñaga varierade överträdelsen mellan ett år och fyra månader och tre år och fem månader. Grundbeloppen för böterna, som bestäms på grundval av överträdelsens varaktighet, höjs därför med 30 % för Mougeot, med 25 % för Carrs, med 25 % för Divipa och med 10 % för Zicuñaga.

a) 3) Slutsats om grundbeloppet

(417) Kommission fastställer därför grundbeloppen för böterna enligt följande:

>Plats för tabell>

b) Försvårande omständigheter: ledande roll i överträdelsen

(418) Det råder inga tvivel om att AWA, som är den ledande tillverkaren av självkopierande papper i Europa, i huvudsak var det företag som ledde kartellen i hela EES. Den i del I presenterade faktabevisningen om möten som ägt rum visar att flera kartellmöten sammankallades och leddes av företrädare för AWA, som således var initiativtagare till kartellens omstrukturering.

(419) Det finns tecken på att de prishöjningar som överenskoms vid minst två allmänna kartellmöten och flera nationella möten härrörde från AWA, och att AWA krävde att de övriga deltagarna skulle vidta samma prishöjningar. AWA:s ställning som kartelledare bestyrks ytterligare av protokollet över det allmänna kartellmötet av den 2 februari 1995, där det uttryckligen sägs att AWA kommer att leda aviseringen av de prishöjningar som överenskoms vid mötet(368). Den skriftliga bevisningen om aviseringen av prishöjningar visar faktiskt att AWA ofta var först med att avisera prishöjningar för marknaden, och att andra konkurrenter "följde" dessa aviseringar(369).

(420) AWA hävdar att det inte fanns någon ledare, utan att "kartellmöten hölls som ett resultat av en ömsesidig överenskommelse om behovet av ett möte". Enligt AWA "sammankallades" kartellmöten "av vilket företag som helst, även om det var klart att ett av de deltagande företagen måste ta ansvar för att ordna en möteslokal". AWA uppger att förutom AWA självt och Torraspapel bokade åtminstone Koehler, Mougeot och Stora också möteslokaler(370).

(421) AWA hävdar att samordningen mellan tillverkare av självkopierande papper ägde rum genom ömsesidigt samtycke och inte krävde några hot eller sanktioner. AWA motbevisar Mougeots utsagor och hävdar att Mougeots formuleringar avspeglar företagets egen inställning snarare än objektiva fakta om AWA. AWA gör också gällande att det i dag ligger i Mougeots ekonomiska intresse att framstå som ett offer för tvång. AWA påstår sig ha varit mindre än Stora och International Paper (den dåvarande ägaren av Zanders) och hörde till samma klass som Bolloré (den dåvarande ägaren av Copigraph) och Sappi.

(422) AWA håller inte heller med kommissionens slutsats att åtminstone en del prishöjningar härrörde från AWA och att AWA skulle ha krävt att de övriga företagen skall följa dessa prishöjningar. AWA erkänner att det vid olika tillfällen gav tydliga vinkar om prisaviseringar som det eventuellt skulle göra, men hävdar att andra företag också gav sådana vinkar. AWA betonar att tillverkarna av självkopierande papper handlade i enlighet med en gemensam uppfattning om sina ömsesidiga intressen och att kartellmötena omfattade ett genuint utbyte av synpunkter och förslag mellan alla närvarande parter.

(423) Kommissionen avvisar AWA:s argument. En sammanhängande bevisning visar att AWA, som hade en ekonomiskt ledande roll på marknaden för självkopierande papper och kunde utöva press på sina konkurrenter genom att det förvärvade eller distribuerade(371) stora andelar av vissa små tillverkares produktion, också hade en nyckelroll när det gällde att övervaka avtalen och se till att de efterlevdes(372). Mougeots redogörelser, som själva utgör en del av en framställning som generellt är i linje med resten av bevisningen, stämmer på denna punkt överens med dessa indikationer på AWA:s roll i kartellen. Dessutom bör det noteras att AWA inte bestrider Mougeots uppgift om att AWA skulle ha kontrollerat Sarriós information om försäljningsvolymen.

(424) Med beaktande av denna försvårande omständighet är det lämpligt att höja böternas grundbelopp med 50 % för AWA.

c) Förmildrande omständigheter

c) 1) En uteslutande passiv eller "följ ledaren"-roll

(425) Carrs, Copigraph och Torraspapel hävdar att de bara har haft en passiv roll i överträdelsen och att de tvingades delta i kartellen på grund av den press de utsattes för av kartelledaren AWA. Koehler uppger också att AWA:s hotelser var en faktor som drev det att delta i samverkan(373).

(426) Kommissionen avvisar dessa argument. För det första noterar kommissionen att det i en kartell kan finnas tre kategorier av kartellmedlemmar: ledare, aktiva medlemmar och passiva medlemmar. Detta är relevant för bestämmandet av lämpliga böter. I det föreliggande ärendet var AWA ledare för kartellen som helhet. Kommissionen anser att alla de övriga kartellmedlemmarna, däribland Carrs och Copigraph (Bolloré), var aktiva medlemmar. Carrs och Copigraph deltog regelbundet i kartellmötena på sina respektive nationella marknader. Carrs har till och med uppgett att det deltog i fler möten om de brittiska och irländska marknaderna än dem som identifierats i meddelandet om invändningar. Copigraph (Bolloré), som hade högre försäljning utanför sin hemmamarknad än Carrs, deltog också regelbundet i de allmänna kartellmötena. Det finns rikhaltiga bevis för deras delaktighet i initiativen att höja priserna, vilket visar att de regelbundet tillkännagav de överenskomna eller samordnade prishöjningarna för sina kunder.

(427) För det andra anser kommissionen att hotelserna (i det här fallet från kartelledaren) inte kan berättiga överträdelserna av gemenskapens och EES:s konkurrensregler. I stället för att ansluta sig till kartellen borde företagen ha underrättat de behöriga myndigheterna, däribland kommissionen, om sina konkurrenters olagliga beteende för att få detta att upphöra.

c) 2) Överträdelsens upphörande

(428) MHTP hävdar att kartellen upphörde hösten 1995, det vill säga innan de första gryningsräderna gjordes. Enligt MHTP bör detta ses som en förmildrande omständighet när böterna bestäms(374).

(429) Vid bedömningen av denna överträdelse har kommissionen dock beaktat endast den begränsade period för vilken den ansåg sig ha tillräckliga bevis. Eftersom detta är en uppenbar överträdelse, måste MHTP:s begäran att ett tidigt upphörande skall ses som en förmildrande omständighet avvisas.

c) 3) Andra förmildrande omständigheter

(430) AWA hävdar att den kritiska situationen inom den europeiska sektorn för självkopierande papper i sig bör ses som en förmildrande omständighet. AWA uppger att sektorn var i kris och stadd i långvarig nedgång och att kommissionen har beaktat detta(375) i nyligen fattade beslut om legeringspåslag och karteller inom sektorn för sömlösa stålrör(376). Copigraph (Bolloré), Koehler och Mougeot pläderar för att kommissionen bör se det som en förmildrande omständighet att deras verksamheter inom sektorn för självkopierande papper gick med förlust under den period som omfattas av detta beslut(377). Copigraph (Bolloré) åberopar i detta avseende förstainstansrättens dom i målet Enichem Anic SpA(378).

(431) Kommissionen anser inte att det generellt skulle vara någon förmildrande omständighet vid bestämmandet av böter att ett företag inte drar någon nytta av att delta i en kartell, eller att företagen skulle ha rätt till en nedsättning i ett sådant fall. Dessutom stöder den information som lämnats i svaren på meddelandet om invändningar och i den MHA-rapport som beställts av AEMCP(379) inte slutsatsen att sektorn för självkopierande papper befann sig i en svår kris jämförbar med de berörda sektorerna i de kartellärenden som företagen tidigare nämnt, under överträdelseperioden 1992-1995.

c) 4) Slutsatser om förmildrande omständigheter

(432) Kommissionen anser att det inte finns några förmildrande omständigheter i det föreliggande ärendet.

d) Slutsats om bötesbeloppen före en eventuell tillämpning av kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden.

(433) Kommissionen fastställer därför följande bötesbelopp före en eventuell tillämpning av kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden:

>Plats för tabell>

(434) Eftersom de slutliga beloppen som beräknats enligt den metoden dock inte i något fall får överstiga 10 % av den globala omsättningen för dem som detta beslut riktar sig till (såsom föreskrivs i artikel 15.2 i förordning nr 17), kommer böterna att fastställas på följande sätt:

>Plats för tabell>

e) Tillämpning av kommissionens meddelande

(435) Vissa av mottagarna av detta beslut har samarbetat med kommissionen i olika faser av undersökningen och beträffande olika perioder av den överträdelse som omfattas av detta beslut i syfte att få förmånsbehandling enligt kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter. För att uppfylla de berörda företagens berättigade förväntningar när det gäller befrielse från eller nedsättning av böter på grundval av deras samarbete, är det nödvändigt att undersöka huruvida de berörda parterna uppfyllde de villkor som uppställs i kommissionens meddelande.

e) 1) Befrielse från eller betydande nedsättning av böterna

(436) Sappi uppger sig vara berättigat till total befrielse från alla böter som eventuellt skulle åläggas det med anledning av de kartellavtal som omfattas av detta beslut(380).

(437) Kommissionen bekräftar att den informerades av Sappi om den kartell som omfattas av detta beslut innan den hade utfört någon undersökning. Kommissionen bekräftar också att den vid den tidpunkt då Sappi översände en skriftlig redogörelse för sin delaktighet i kartellen, dvs. den 11 november 1996, inte hade tillräcklig information för att fastställa den misstänkta kartellens existens.

(438) Sappi var den första av kartellmedlemmarna som anförde bevis för kartellens existens. Efter sin ursprungliga framställning till kommissionen lämnade Sappi ytterligare information och dokument om kartellen i flera framställningar från 1996 till 1999. De bevis som Sappi lagt fram består främst av protokoll över kartellmöten, protokoll över AEMCP-möten, anställdas utsagor om hur kartellen fungerade (däribland beskrivningar av kartellmöten, vilka som var närvarande och vilka avtal som ingicks), dokumentation om prishöjningar och information om marknaden och organisationen AEMCP.

(439) Den information som Sappi lämnade gjorde det möjligt för kommissionen att fastslå att kartellmöten ägt rum samt vad som avhandlats och vilka som deltagit samt att hemliga kontakter förekommit under den period som är föremål för detta förfarande. Kommissionen anser att Sappi lagt fram avgörande bevis för kartellens existens, även om bevisen inte täcker alla aspekter av kartellen. Kommissionen anser också att Sappi har samarbetat fortlöpande och fullständigt under hela undersökningen.

(440) Sappi uppger sig ha upphört helt med all kartellverksamhet den dag då det avslöjade sin delaktighet för kommissionen. Dessutom uppger sig Sappi till och med ha beslutat att inte delta i de följande AEMCP-mötena, för att undvika all tillstymmelse till möjligheter till hemliga kontakter med konkurrenter och att betona att det inte tänkte delta i någon samverkan i framtiden(381).

(441) Kommissionen bekräftar att Sappi slutade delta i kartellen den 19 september 1996, då det första gången kontaktade kommissionen, och den 11 november 1996, då det översände sina skriftliga synpunkter.

(442) Slutligen har Sappi varken tvingat något annat företag att delta i kartellen eller uppmuntrat till eller haft en ledande roll i den.

(443) Kommissionen anser att detta gör det möjligt för Sappi att omfattas av avsnitt B i kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter. Kommissionen beviljar följaktligen Sappi en nedsättning på 100 % av de böter den skulle ha påfört om Sappi inte hade samarbetat med kommissionen.

e) 2) Betydande nedsättning av böter

(444) Mougeot var den andra kartellmedlemmen som anförde bevis för kartellens existens. Den 14 april 1999 efter det att kommissionen hade utfört undersökningar som föreskrivits genom beslut och skickat en begäran om upplysningar till Mougeot, översände Mougeot till kommissionen en redogörelse samt dokument med relevans för ärendet.

(445) Kommissionen anser att när Mougeot började samarbeta, hade Sappi redan översänt tillräcklig information för att den skulle kunna fastställa kartellens existens. Kommissionens anser därför att Mougeots samarbete inte uppfyller de villkor som föreskrivs i punkt b) i avsnitt B i kommissionens meddelande om nedsättning av böter och berättigar därför inte till någon betydande nedsättning av bötesbeloppet i enlighet med avsnitt C i meddelandet.

e) 3) Väsentlig nedsättning av böter

e) 3) i) Bevis som lagts fram för kommissionen före meddelandet om invändningar

(446) Innan kommissionen antog sitt meddelande om invändningar översände Mougeot, AWA, Stora och Copigraph information och/eller dokument till kommissionen. Det förekom dock betydande skillnader beträffande samarbetets omfattning och art.

(447) Mougeot översände frivilligt redogörelser och dokument med detaljerad information om kartellmöten (främst gällande sin hemmamarknad Frankrike), däribland information om när mötena ägt rum, vilka som deltagit, vad som avhandlats och vilka avtal som ingåtts.

(448) AWA översände frivilligt information till kommissionen om kartellmöten med detaljerade upplysningar om under vilka perioder sådana möten hölls i olika medlemsstater i gemenskapen och räknade upp vilka företag som deltog. Beträffande mötenas innehåll uppgav AWA att "under en del av dessa möten ... diskuterades priserna på självkopierande papper ... vilket utsträckte sig till ett utbyte av avsikter när det gäller tillkännagivandet av prishöjningar"(382).

(449) Utöver att bara lämna svar på begäran om upplysningar, medgav Copigraph att en av dess verkställande direktörer hade deltagit i två eller tre möten mellan konkurrenter 1993-1994, då prishöjningar överenskoms och räknade upp andra deltagare i mötena.

(450) Storas svar var det dunklaste; det medgav diskussioner mellan konkurrenter om priser, men hävdade att man inte hade kommit överens om några höjningar. Detta vaga och dåligt underbyggda tillkännagivande duger inte som information eller dokument som bidrog till att fastställa överträdelsens existens och berättigar därför inte till någon nedsättning av bötesbeloppet.

(451) Dessutom hävdar Koehler att det är berättigat till en betydande nedsättning av böterna eftersom det gav ett detaljerat svar på kommissionens begäran om upplysningar. Kommissionen påpekar att företagen är skyldiga att lämna den information som kommissionen begär med stöd av artikel 11 i förordning nr 17. Förordning nr 17 ålägger företagen att samarbeta aktivt, vilket innebär att de skall ställa allt informationsunderlag som är relevant för undersökningens syfte till kommissionens förfogande(383). Samarbete som omfattas av en sådan skyldighet berättigar inte till någon nedsättning av bötesbeloppet.

(452) Dessa överväganden och de faktauppgifter som anges i punkt (70) berättigar till en nedsättning av bötesbeloppet med 50 % för Mougeot, med 35 % för AWA och med 20 % för Bolloré (Copigraph).

e) 3) ii) Inget förnekande av fakta efter mottagande av meddelandet om invändningar

(453) Efter att ha mottagit kommissionens meddelande om invändningar anhåller Carrs, Koehler, Stora Enso (Stora) och Zanders om en betydande nedsättning av bötesbeloppen för att de inte bestridit fakta.

(454) Carrs medger kartellens existens och att det deltagit i den under hela den varaktighet som specificeras i detta beslut.

(455) Zanders uppger att det inte bestrider "huvudinnehållet i kommissionens synpunkter i meddelandet om invändningar" för perioden från 1992 till hösten 1995.

(456) MHTP uppger att det på grundval av Storas svar på kommissionens begäran om upplysningar bestrider inte bestrider de fakta som konstaterandet av en överträdelse från 1992 till mitten av 1995 baserar sig på.

(457) Koehler uppger att det inte förnekar några av de fakta som anförs i meddelandet om invändningar. Koehler bestrider dock väsentliga delar av faktabevisningen om att det skulle ha deltagit i kartellen under hela perioden. Koehler bestrider särskilt kommissionens beskrivning av överenskommelserna om försäljningskvoter och marknadsandelar och förekomsten av ett övervakningssystem(384). Kommissionen drar därför slutsatsen att inget fungerande samarbete förekommer från Koehlers sida.

(458) Kommissionen beviljar Carrs, MHTP/Stora och Zanders en nedsättning på 10 % för att det inte bestridit fakta i någon större utsträckning.

f) Betalningsförmåga

(459) Carrs har lagt fram argument gällande sin förmåga att betala i ett specifikt socialt sammanhang. Detta sociala sammanhang är främst relaterat till företagets nuvarande nivå när det gäller återbetalning av skulder och dess låga lönsamhetsnivå.

(460) För att överväga detta argument begärde kommissionen detaljerad information om företagets finansiella ställning(385). Efter att ha undersökt företagets konfidentiella presentation vid den muntliga hearingen och svaret av den 8 oktober 2001 samt de kompletterande upplysningar som lämnades den 10, 13 och 14 december 2001(386), anser kommissionen att det inte är lämpligt att ändra bötesbeloppet i det föreliggande ärendet. Att ta hänsyn till blotta faktum att ett företag har en besvärlig finansiell situation på grund av allmänna marknadsvillkor vore liktydigt med att ge ett företag en oberättigad konkurrensfördel.

g) De slutliga bötesbeloppen i detta ärende

(461) De böter som skall åläggas enligt artikel 15.2 a i förordning nr 17 skall således vara följande:

>Plats för tabell>

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Arjo Wiggins Appleton Limited, Bolloré SA, Carrs Paper Ltd, Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L., International Paper, Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH, Papelera Guipuzoana de Zicuñaga SA, Papeteries Mougeot SA, Papierfabrik August Koehler AG, Sappi Limited, Stora Enso Oyj, Torraspapel SA och Zanders Feinpapiere AG har brutit mot artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet genom att ha deltagit i ett komplex av avtal och samordnade förfaranden inom sektorn för självkopierande papper.

Överträdelsen hade följande varaktighet:

>Plats för tabell>

Artikel 2

De företag som nämns i artikel 1 skall genast upphöra med den överträdelse som nämns i den artikeln, om de inte redan har gjort det. De skall i sin verksamhet på området för självkopierande papper avstå från alla avtal eller samordnade förfaranden som kan ha samma eller liknande syfte eller verkan som överträdelsen.

Artikel 3

Följande böter åläggs härmed de företag som nämns i artikel 1 med avseende på den överträdelse som nämns i den artikeln:

>Plats för tabell>

Böterna skall betalas inom tre månader från dagen för offentliggörandet av detta beslut till följande konto med Europeiska kommissionen som kontoinnehavare:

642-0029000-95 (IBAN-kod: BE76 6420 0290 0095)

Banco Bilbao Vizcaya Argentaria (BBVA) S.A. (SWIFT-kod: BBVABEBB)

Avenue des Arts, 43

B-1040 Bryssel

Efter utgången av denna period börjar ränta automatiskt att löpa enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpade på sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första dagen i den månad då detta beslut fattades, med tillägg av 3,5 procentenheter, det vill säga 6,77 %.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till:

Arjo Wiggins Appleton Limited St Clement House

Alençon Link

Basingstoke Hampshire RG21 7SB United Kingdom Bolloré SA Tour Bolloré

31-32, quai de Dion-Bouton

92811 Puteaux cedex France Carrs Paper Ltd Cranmore Boulevard Shirley, Solihull West Midlands B90 4LJ United Kingdom Distribuidora Vizcaína de Papeles S.L

Poligono Industrial Neinver

Barrio Astince n 12-14 48160 Derio, Vizcaya España Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH Niedernholz 23 33699 Bielefeld Deutschland Papelera Guipuzoana de Zicuñaga SA Barrio Zicuñaga 20120 Hernani, Guipúzcoa España Papeteries Mougeot SA 34, Rue Maurice Mougeot 88600 Laval sur Vologne France Papierfabrik August Koehler AG Hauptstraße 2-4 77704 Oberkirch Deutschland Sappi Limited Sappi House

48 Ameshoff Street

2001 Braamfontein

Johannesburg

Republic of South Africa Torraspapel SA Gran Via de les Corts Catalanes 678 08010 Barcelona España Zanders Feinpapiere AG An der Gohrsmühle 51465 Bergisch Gladbach Deutschland

Detta beslut skall vara verkställbart enligt artikel 256 i EG-fördraget.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2001.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT 13, 21.2.1962, s. 204/62.

(2) EGT L 148, 15.6.1999, s. 5.

(3) EGT L 354, 30.12.1998, s. 18.

(4) EUT L 96, 21.4.2004.

(5) Enligt Sappi tillverkas pappersbasen från en särskild sorts pappersmassa som levereras av ett begränsat antal leverantörer (sidan 219 i undersökningen).

(6) Det finns också speciella sorter som kallas självverkande papper:

- Självkopierande papper vars överark innehåller ett skikt mikrokapslar och ett annat med naturlera. Det kan användas som det mottagande skiktet (CF), utan att det är nödvändigt att överarkets baksida bestrukits med mikrokapslar (för kopiering från konventionellt offsetpapper).

- Ett självverkande självkopierande papper vars överark innehåller både ett skikt mikrokapslar och ett skikt naturlera, medan underarket innehåller ett skikt mikrokapslar. Det kan användas som mellanliggande ark, utan att det behövs något överark som är bestruket med mikrokapslar.

(7) Blanketter i löpande bana (10 %), specialbeställda datablanketter (37 %), stamsatser (42 %). Euroforms januari 1991. Sidorna 3188-3189 i undersökningen.

(8) "European and worldwide markets for carbonless paper to 2000 and beyond. Phase I". En rapport som utarbetades av Mikulski Hall Associates (MHA) i december 1996 för AEMCP:s räkning, s. 35 (Sidan 1115 i undersökningen).

(9) 4 % av rullarna till faxar, kontorsskrivare, kassaapparater eller automatiska kassaterminaler.

(10) MHA:s rapport, december 1996, s. 20 (s. 1100 i undersökningen).

(11) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20341-20342 i undersökningen.

(12) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20341 och 20351 i undersökningen.

(13) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20341-20342 i undersökningen.

(14) MHA:s rapport, december 1996, s. 42 (sidan 1122 i undersökningen).

(15) Copigraphs moderbolag Bolloré var direkt inblandat i kartellen tillsammans med sitt dotterbolag (se skälen 353 till 356. För att underlätta ärendets beskrivning och analys kallas båda hädanefter för Copigraph.

(16) Nedan kallat Stora.

(17) Fler av Sappi Limiteds dotterbolag har varit inblandade i kartellen (se skälen 357 till 359. För att underlätta ärendets beskrivning och analys kallas samtliga hädanefter för Sappi.

(18) MHA:s rapport, december 1996, s. 44 (s. 1124 i undersökningen). Från de uppgifter som kommissionen samlat in från producenterna framgår att siffran för marknadens storlek skulle kunna vara något högre, se tabell 1.b).

(19) Euroforms, januari 1991. (Sidan 3188 i undersökningen)

(20) MHA:s rapport, december 1996, s. 42-43 (Sidorna 1122-1123 i undersökningen).

(21) Försäljningen från åren 1994 och 1995 ges som exempel. Den relativa storleken på varje företags årliga försäljning av självkopierande papper kan ha varierat från år till år under den period som överträdelsen pågick. De uppskattade marknadsandelarna har tagits direkt från de uppgifter som företagen lämnat (utom för Copigraph där marknadsandelen grundas på upplysningen om att det under 1995 hade en marknadsandel på 5 %) och är enbart vägledande. De uppskattade marknadsandelarna grundas på antagandet att företagen i tabell 1 b tillsammans täckte 90 % av marknaden i EES.

(22) Under 1993 beräknades antalet rullmatade tryckerier till 1260 och arkmatade tryckerier till 44200. (Sidorna 3134 -3135. Se också sidan 340 i undersökningen.)

(23) Sidan 220 i undersökningen.

(24) Sidan 339 i undersökningen.

(25) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidan 20352 i undersökningen.

(26) Sidan 4628 i undersökningen.

(27) Sappis medgivande av den 22 december 1996 (s. 220 i undersökningen). MHTP förklarar i sitt svar på meddelandet om invändningar (s. 20404 i undersökningen) att det (dessförinnan Stora Carbonless Paper) främst säljer självkopierande papper till grossistförsäljare (alla ark och över 95 % av rullarna) och att det inte utför delar eller hela distributionsfunktionen självt. MHTP anger emellertid inte om det äger vissa av grossistföretagen såsom Sappi påstår.

(28) Siffrorna har beräknats på grundval av uppgifterna i MHA:s rapport, december 1996, s. 40 (s. 1120 i undersökningen).

(29) MHA:s rapport, december 1996, s. 4 (s. 1084 i undersökningen)

(30) MHA:s rapport, december 1996, s. 3, 18-20 (s. 1083 och s. 1098-1100 i undersökningen).

(31) PPI, februari 1997, s. 2787 i undersökningen.

(32) MHA:s rapport, december 1996, s. 3, 9, 20-21 (s. 1083, 1089, 1100-1101 i undersökningen) och MHA:s rapport, maj 1997, s. 60 (s. 11670 i undersökningen).

(33) MHA:s rapport, december 1996, s. 3 (s.1083 i undersökningen).

(34) MHA:s rapport, december 1996, s. 19 (s. 1099 i undersökningen).

(35) Enligt Sappi är de genomsnittliga transportkostnaderna för leveranser inom Europa < 10 % av leveranspriset. Sidan 215 i undersökningen.

(36) För 1992 förfogar kommissionen över detaljerade siffror för sex företag, för 1993 och 1994 för åtta företag och för åren 1995-1997 för nio företag.

(37) Sidorna 7793 och 19752-19755 i undersökningen.

(38) Sidorna 414-415 och 13352 i undersökningen.

(39) Hakparenteser med asterisk markerar information som ersatts av konfidentiella skäl.

(40) Sidorna 19-20 och 26-28 i undersökningen.

(41) Se kommissionens beslut 1999/641/EG av den 25 november 1998 i ärende IV/M.1225, EGT L 254, 29.9.1999, s. 9).

(42) Se kommissionens beslut av den 24 februari 1992 i ärende IV/M.166 - Torras/Sarrió.

(43) Wiggins Teape, Feldmühle, Koehler, Zanders, Ahlström (upphörde med produktionen 1991), Binda, DRG, Sarrió och Reed (upphörde med produktionen 1986). (Sidan 165 i undersökningen).

(44) EGT C 207, 18.7.1996, s. 4.

(45) Sidorna 7828-7829 i undersökningen.

(46) Ur det tyska originalet: "nicht nur die allgemeine wirtschaftliche Situation der Branche erörtert, sondern auch über Preise gesprochen wurde" ... "[Z]wischen den Wettbewerbern [wurde] kein Einvernehmen über Preiserhöhungen erzielt". (Sidan 9044 i undersökningen).

(47) Sidan 13353 i undersökningen.

(48) Sidorna 7647-7658 i undersökningen.

(49) Meddelande från kommissionen om interna förfaranderegler för behandling av förfrågningar om tillgång till handlingar enligt artiklarna 85 och 86 (numera 81 och 82) i EG-fördraget, av artiklarna 65 och 66 i Parisfördraget och rådets förordning (EEG) nr 4064/89. (EGT C 23, 23.1.1997, s. 3).

(50) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20733-20735 i undersökningen.

(51) Sidorna 20739-20740 i undersökningen.

(52) Sidan 20439 i undersökningen.

(53) Sidan 19592 i undersökningen.

(54) Sidan 18468 i undersökningen.

(55) Sidan 20603 i undersökningen.

(56) Sidan 19717 i undersökningen.

(57) Sidan 19563 i undersökningen.

(58) Sidan 19733 i undersökningen.

(59) Sidan 20403 i undersökningen.

(60) Sidan 20358 i undersökningen: Carrs anger att det under 1993-1994 aktivt deltog i de möten som hölls i Förenade kungariket. Från slutet av 1994 deltog det vanligtvis inte längre i mötena men hölls informerad om slutsatserna från dessa möten per telefon, oftast genom AWA.

(61) Sidan 20703 och 20721 i undersökningen.

(62) Sidan 20506 i undersökningen.

(63) Sappi har till kommissionen lämnat ett uttalande från en anställd som sedan 1970-talet arbetat inom försäljningsverksamheten av självkopierande papper. Han säger att "han först misstänkte att det fanns hemliga avtal avseende självkopierande papper ungefär i mitten på 1980-talet på grund av chefernas kommentarer ... Han trodde att de hemliga avtalen bland andra omfattade Arjo Wiggins, Köhler och Stora Feldmühle. Han hade haft kännedom om bilaterala informationsutbyten från ungefär mitten/slutet på 1980-talet" (sidan 4656 i undersökningen). I ett annat uttalande från en annan av Sappis anställda anges att hemliga kontakter och möten mellan konkurrenterna förekom under perioden från 1991 till 1993 inom hela gemenskapen. Denne anställde i Sappi "trodde att hemliga avtal förekom genom dessa kontakter och att prisdiskussioner fördes mellan leverantörerna på gemenskapsnivå" (sidan 4652-4653 i undersökningen. Den anställde arbetade för DRG under 1988 och mellan maj 1991 och mars 1993 för [en anställd vid Sappi]* på pappersbruket Transcript.).

(64) Sidan 2011 i undersökningen.

(65) Sidan 2245 i undersökningen.

(66) Sidorna 8, 4476, 1839, 47-51 i undersökningen.

(67) Sidan 50 i undersökningen.

(68) Sidan 4520 i undersökningen.

(69) Se kapitel.

(70) Ur det franska originalet: "[un employé d'AWA]* a précisé qu'il ne s'agissait que d'un problème de prix et non de volume mais que sur ce point i1 se chargerait de régler ces problèmes dès l'instant où l'on participerait à la restauration de la rentabilité." (Sidan 7648 i undersökningen).

(71) Sidorna 9936, 11596-11598 i undersökningen.

(72) Se t.ex. sidorna 72 och 3973-3976 i undersökningen. (Protokollen från mötena finns på sidorna 73-197, 3978-4173 och 4732-4750 i undersökningen.). Mötena kallades först för mötena i den produktgrupp som var ansluten till EPI AEMCP och från slutet på 1993 och framåt för AEMCP:s allmänna möten. Bifogat till protokollet från AEMCP-mötet som hölls den 1 december 1995 finns en förteckning över branschorganisationens ordförande och sekreterare från april 1981 (sidan 186 i undersökningen). I denna förteckning visas att en ordförande och en sekreterare för branschorganisationen varje år utsågs från ett av medlemsföretagen, där båda samtidigt utsågs från samma företag.

(73) Företrädare från både Torraspapel SA och Sarriopapel y Celulosa SA deltog i mötena i AEMCP.

(74) Sidan 187-190 i undersökningen.

(75) Ur det franska originalet: "il était considéré par AWA que sans implication des responsables locaux des marchés, il y avait peu de chances d'atteindre les résultats escomptés, expliquant par-là même la tenue des réunions marché par marché" ... "les responsables locaux informés par leurs dirigeants d'une volonté de hausse de prix étaient chargés de définir entre eux les modalités pratiques pour obtenir cette hausse". (Sidan 11597 i undersökningen).

(76) Det framgår av den skriftliga bevisningen, och särskilt uppgifterna om prishöjningarna, att de brittiska och irländska marknaderna betraktades som en region.

(77) Ur det franska originalet: "Les Papeteries Mougeot recevait des uns ou des autres, le plus souvent d'AWA, des coups de téléphone annonçant les modalités de hausses de prix par marché. Ceci a été essentiellement pratiqué jusqu'à mi 1995". (Sidan 11598 i undersökningen).

(78) Sidorna 10005-10006 i undersökningen.

(79) Sidan 2482 i undersökningen.

(80) Se kapitel.

(81) Sidorna 11493 och 11598 i undersökningen.

(82) Sidorna 940, 942-943, 945, 948, 3378-3380 i undersökningen. Under år 1992 berörs bara Belgien och Luxemburg.

(83) Sidorna 3414, 3641, 3643 i undersökningen. För Portugal bara år 1996.

(84) Sidorna 3381-3383 och 946 i undersökningen. Tabeller av detta slag hittades också för de brittiska och spanska marknaderna under åren från 1995 till 1997 ("uppskattningar") och för den portugisiska marknaden under 1996 (sidorna 3415, 3642, 3644, se också sidan 3265 i undersökningen, som ger lika detaljerade upplysningar om marknadsandelarna för Europas största konkurrenter.

(85) Sidorna 3384-3386 och 947 i undersökningen.

(86) Företagen indelas i två grupper i tabellen: medlemmarna i AEMCP (AWA, Feldmühle (Stora), Koehler, Zanders, Sappi, Sarrió (Torraspapel), Copigraph och Mougeot) och icke-medlemmar (Molineus, Hauffe, Carrs, Jujo, Nashua, osv.). För medlemmarna i AEMCP ges i tabellerna fullständiga upplysningar för varje år, medan bara vissa upplysningar lämnas för icke-medlemmarna.

(87) Sidorna 7657-7658 i undersökningen.

(88) Uppgifter om försäljningsvolymer utbyttes åtminstone på följande möten: den 30 september 1993 i Barcelona, den 1 oktober 1993 i Paris, den 9 februari 1994 i Lissabon, våren 1994 i Nogentel och den 6 december 1994 i Genève. För närmare uppgifter se kapitel 1.4.4.2 nedan.

(89) Sidan 7649 i undersökningen.

(90) Sidan 7655 i undersökningen. Ur det franska originalet: "certaines des principaux intervenants sur ce marché".

(91) Sidan 2485-2491 i undersökningen.

(92) Markerad text tillagd. Ur det franska originalet: "[un empoyé d'AWA]* a très explicitement indiqué qu'il ne tolérerait pas que cette hausse de prix ne soit pas suivie et qu'il 's'occuperait personnellement' de tous ceux qui ne 'joueraient pas le jeu'" (sidan 7648 i undersökningen).

(93) Ur det franska originalet: "Il n'y avait pas à notre connaissance de contrats, documents ou situations juridiques permettant à AWA de revendiquer une quelconque autorité. En revanche, ces derniers avaient une position de leader moral et économique sur le marché. [Un employé d'AWA]* était pour les anciens fabricants celui qui avait lancé avec succès l'autocopiant en Europe pour AWA, puis obtenu des résultats flatteurs aux Etats-Unis. La présence financière et industrielle de AWA lui permettait de déclarer que pour le cas où ces hausses ne seraient pas répercutées, AWA faisait son affaire de complètement écraser le marché en appliquant une politique de prix qui laisserait le plus grand nombre 'sur le carreau'. Il fit d'ailleurs une parfaite démonstration de sa capacité en écrasant BINDA en Italie". (Sidan 11494 i undersökningen).

(94) Mougeots redogörelse av den 14 april 1999 (sidan 7653 i undersökningen).

(95) Mougeots redogörelse av den 29 juni 1999 (sidorna 11493-11494 i undersökningen).

(96) Mougeot hävdar att det introducerades i AEMCP som en kandidatmedlem den 25 november 1992 och att det första mötet det deltog i som medlem var den 9 februari 1993. Icke desto mindre deltog [en anställd vid Mougeot]* i AEMCP-möten redan den 26 maj och den 10 september 1992. Sidorna 3996 och 4001 i undersökningen.

(97) Ur det franska originalet: "Sans doute à l'occasion de la réunion officielle de l'AEMCP du 14 septembre 1993 à Francfort ou à celle d'avant, en tout cas lors de l'entrée en fonction de [un employé d'AWA]* à la tête de la Direction Générale de la branche autocopiant d'AWA. [Il]* a clairement décidé de convoquer à des réunions 'non-officielles' les principaux producteurs de l'autocopiant marché par marché, et de modifier l'organisation des réunions officielles de l'AEMCP. Désormais, [il]* a décidé qu'un avocat assisterait à chaque réunion de l'AEMCP pour donner à celles-ci un caractère officiel et insusceptible de critique. En revanche il décida que tout ce qui concernerait les prix n'y serait plus abordé mais uniquement traité lors de réunions 'non-officielles'." (Sidan 7647 i undersökningen).

(98) Sidorna 74-82 i undersökningen. Tydligen hade [en anställd vid AWA]* blivit utsedd till chef för AWA:s sektor för självkopierande papper kort innan detta möte hölls. I mötesprotokollet anges uttryckligen att han återvänt till Europa och att "[en anställd vid AWA]* ... tar över efter [...]* som lämnat ARJO WIGGINS".

(99) Det AEMCP-möte som föregick mötet den 14 september 1993 hölls i Zürich den 7 juli 1993.

(100) Sidorna 106-111 i undersökningen.

(101) Sidan 5407 i undersökningen.

(102) Sidorna 91 och 97 i undersökningen. Företagen var också företrädda på det tidigare AEMCP-mötet som hölls den 7 juli 1993 i Zurich.

(103) Sidan 121 i undersökningen. På det officiella mötet deltog följande företag: AWA, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders.

(104) Sidorna 121-127 i undersökningen.

(105) Kommissionen har också en kopia på den relevanta sidan i anteckningar från [en anställd vid AWA]* från 1994. Detta dokument visar att han den 19 januari planerade att vara i Paris på hotell Sofitel klockan 8.00, att äta lunch klockan 12.00, och att delta i ett möte (det officiella AEMCP-mötet) klockan 13.00. Han hade också ringat in klockan 11 och 16 i sin agenda (sidan 927 i undersökningen).

(106) AWA svarade på kommissionens begäran om upplysningar (sidan 7828 i undersökningen) och på meddelandet om invändningar, s. 22.

(107) En reseräkning från [en anställd vid Koehler]* (sidan 5044), som visar att han åkte till Paris den 18 januari klockan 16.00 och återvände till Tyskland den 19 januari klockan 21.00.

(108) Sidan 1147 i undersökningen.

(109) Sidorna 2484, 10035-10036 i undersökningen.

(110) Sidorna 144-149 i undersökningen.

(111) Dokument som hittats hos Sappi och dess agent i Portugal, Unipapel. Sidorna 2358, 4539-4540, 10053-10054 i undersökningen.

(112) Sidorna 150-155 i undersökningen. På det officiella mötet deltog följande företag: AWA, Copigraph, Koehler, Mougeot, Sappi, Stora, Torraspapel och Zanders.

(113) AWA:s svar på kommissionens begäran om upplysningar (sidan 7828 i undersökningen) och på meddelandet om invändningar, sidan 19742. Se sidorna 1748 and 11597 i undersökningen.

(114) Sidorna 11597 och 11599 i undersökningen.

(115) Reseräkningen för [en anställd vid Koehler]* visar att han åkte till Frankfurt den 21 september klockan 14.00 och att han återvände den 22 september klockan 17.00. Reseräkningen för [en anställd vid Stora]* visar att han åkte till Frankfurt klockan 7.30 och återvände klockan 18.15 den 22 september 1994. En sida i anteckningarna från [en anställd vid AWA]* visar att han hade reserverat hela dagen den 22 september för "AEMCP/Frankfurt" och att han hade planerat att åka från Frankfurt till Paris på flyg LH 4306 klockan 17.20. (Sidorna 930, 1748, 4787 och 5057 i undersökningen). Av handlingarna ovan framgår att [en anställd vid Koehler]*, [en anställd vid Stora]* och [en anställd vid AWA]* kan ha deltagit i ett allmänt kartellmöte innan det officiella AEMCP-mötet.

(116) Sidorna 2494, 691 och 918 i undersökningen.

(117) Sidan 7 i undersökningen.

(118) Sidorna 9938, 9940 och 9973 i undersökningen.

(119) Sidorna 161-167, 549, 890-892, 905, 4116-4118, 4781; 4783, 4785, 4786, 5216, 5218, 5222-5226; 5230-5232 och 5234 i undersökningen.

(120) Sidorna 5219-5220 i undersökningen. Ur det tyska originalet: "Raumreservierung für 8-10 Pers. Airport Center / Raum Nr 19 2.2.95 ab 1400 ([sim ] 17/1800) auf den Namen Koehler".

(121) På det officiella mötets närvarolista anges alla dessa namn samt några till (sidan 164 i undersökningen).

(122) Sidorna 264-267, 862, 931, 3675-3676, 3876, 3879, 4246-4247, 4250-4251, 4254, 5001-5002, 5011-5012, 5364-5365 och 5382 i undersökningen. I utdraget från anteckningarna från [en anställd vid AWA]* från 1995 anges att han planerade att åka från Frankfurt till Paris med flyg LH 4306 klockan 17.20. Därmed var han kvar i Frankfurt några timmar efter det officiella mötet.

(123) Sidorna 11496-11497 i undersökningen.

(124) Sidorna 11500-11501, 11601, 11674 ([en anställd vid AWAs]* parkeringsbevis) och sidan 11675 i undersökningen ([en anställd vid Mougeots]* boardingbiljett).

(125) Sidan 5095 i undersökningen.

(126) Från klockan 11:00 till 13:00, 25 personer, med lunch. I handlingen anges tid och plats för mötet samt endera "Ausschilderung AEMCP" ("skyltat AEMCP") eller "keine Ausschilderung" ("ingen skyltning").

(127) Från klockan 14:00 till 18:00, 10 personer. I handlingen anges tid och plats för mötet samt endera "keine Ausschilderung" ("ingen skyltning") eller "Ausschilderung Koehler" ("skyltat Koehler").

(128) Sidan 178 i undersökningen.

(129) Sidan 183 i undersökningen.

(130) Sidorna 7828-7829, 13353, 33-34, 223-224, 4647-4669 i undersökningen.

(131) Sidorna 7828-7829 i undersökningen. I AWA:s försäljningsorganisation ingår Beneluxländerna i regionchefens ansvarsområde, som också inkluderar Förenade kungariket, Irland och utomeuropeiska länder (sidan 1931 i undersökningen). I en handling som påträffades i AWA:s lokaler anges att möten hölls om Beneluxområdet (sidan 953 i undersökningen).

(132) Sidan 7828 i undersökningen.

(133) Sidan 7828 i undersökningen.

(134) Kommissionen har reseräkningar som visar att [en anställd från Koehler]* och [en anställd från Stora]* båda befann sig i Paris den 14 april 1993. Sidan 5034 och sidorna 4798-4799 i undersökningen.

(135) Sidorna 34, 223-224 och 9940 i undersökningen.

(136) Sidan i 9940 i undersökningen.

(137) Sidorna 7648-7649 och sidan 9973 i undersökningen.

(138) Sidan 6 i undersökningen.

(139) Sidan 6 i undersökningen.

(140) Sidan 7650 i undersökningen.

(141) Sidan 7651 i undersökningen. Beträffande datum för mötet anges i AWA:s och Mougeots handlingar om prishöjningarna att mötet hölls tidigare än det datum Mougeot kommer ihåg. I Mougeots interna anteckningar daterade den 16 maj 1994 anges ett behov av att samma vecka tillkännage att priserna skulle komma att höjas med 6 % den 4 juli 1994. AWA hade för sin del tillkännagivit prishöjningen den 20 maj.

(142) Ur det franska originalet: "suivi du marché français, augmentation des prix vraisemblablement au 1er juillet 1994"; [un employé d'AWA] "a incité à suivre l'augmentation de prix de 6 % qu'AWA entendait mettre en oeuvre le 1er juillet 1994".

(143) Sidorna 7652-7653 och 7657-7658 i undersökningen.

(144) Sidan 1751 i undersökningen.

(145) Inte i juni enligt den handskrivna anteckningen från Mougeots företrädare.

(146) Sidorna 7652-7653 och 11493-11495 i undersökningen.

(147) Dessa siffror representerar förmodligen prisindex där priset för oktober 1994 är markerat med 100 och efterföljande höjningar görs i relation till det. Detta stämmer med det faktum att kartellen vanligtvis fastställer prishöjningarna i procentandelar (utom på den spanska marknaden).

(148) Sidorna 7652-7653 i undersökningen.

(149) Sidan 7653-7654 i undersökningen.

(150) Sidan 7654 i undersökningen.

(151) Ur originalet på franska: "Quoique n'ayant pas retrouvé de trace et n'ayant pas gardé de souvenirs précis, il est vraisemblable qu'il y ait eu une réunion au mois de juillet 1994 afin de préparer une hausse de prix pour le mois d'octobre de la même année. Il se peut également qu'une autre réunion se soit tenue au mois d'octobre 1994." (Sidan 7652 i undersökningen).

(152) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidan 19748 i undersökningen.

(153) Sidan 7829 i undersökningen.

(154) Mötet under våren 1993: reseräkningarna visar att [en anställd från Koehler]* och [en anställd från Stora]* båda var i Paris den 14 april 1993 (sidan 5034 och sidorna 4798-4799). Mötet den 1 oktober 1993: Att [en anställd från Koehler]* deltog i Paris den 1 oktober 1993 bekräftas av en reseräkning, en flygbiljett och en hotellräkning (sidorna 5025-5028 och 5043 i undersökningen). I anteckningar tillhöriga [två av Mougeots anställda]* från den 1 oktober 1993 framgår att dessa personer var i Paris den 1 oktober 1993. I [en anställd vid Mougeots]* anteckningar anges följande: "Salle Saturne [Saturnussalen] (Paris Roissy) klockan 14.30. Marché France [franska marknaden]. Tel: 39 63 4000". [...]* (Mougeot) anteckningar anges "France AEMCP" (sidorna 1151 och 1755 i undersökningen).

(155) Eupaco grafische Papiere GmbH & Co KG (Eupaco KG) var ett systerföretag till Copigraph SA som också producerade självkopierande papper. Deras moderföretag, Bolloré Technologies SA, förvärvade Eupaco 1992, och under 1997 slogs Eupaco samman med Copigraphs tyska dotterbolag, Copigraph GmbH.

(156) AWA:s svar på kommissionens begäran om upplysningar (sidan 7828 i undersökningen) och på meddelandet om invändningar, sidan 19748 i undersökningen.

(157) Sidan 13353 i undersökningen.

(158) Sidan 6 i undersökningen.

(159) Sidan 9939 i undersökningen.

(160) Från ungefär 1991 fram till början på 1994 sålde Sappi genom en agent, Norandum Fibras, i Spanien. Under 1994 etablerade Sappi försäljningskontor i Madrid och Barcelona som drevs av Sappi Europe (España) SL, och avslutade agentavtalet. Sidorna 4635 och 4637-4638 i undersökningen.

(161) Sidan 7828 i undersökningen.

(162) Sidorna 15198, 4703-4704 (promemoria som sänts till [en anställd vid Sappi]* från Sappis agent i Spanien, [en anställd vid Norandum]*, den 9 mars 1992).

(163) Sidan 4588 i undersökningen (fax från [en anställd vid Sappi]* till hans överordnade [en anställd vid Sappi]* daterat den 17 februari 1992). Se också sidan 9944 i undersökningen.

(164) Sidan 4589 i undersökningen (rapport från [en anställd vid Sappi]* till [en anställd vid Sappi]* daterad den 27 februari 1992).

(165) Sidan 15198 i undersökningen.

(166) Sidorna 4501-4503 i undersökningen.

(167) Sidorna 4520 och 4484 i undersökningen. Ur originalet på portugisiska: "discutir aumentos de preços e quotas de mercado. Os acordos incidem essencialmente sobre 'bobinas' mas admite, sem confirmar, a existência do mesmo tipo de acordos para 'folhas'."; "trocam-se informações sobre as quantidades vendidas e os preços praticados por cada empresa".

(168) Sidorna 4657-4662 i undersökningen. Den anställde hade börjat arbeta för Sappi i Spanien i september 1993.

(169) Sidan 4659 i undersökningen.

(170) Sidorna 5 och 9972 i undersökningen.

(171) Sidan 9938 i undersökningen.

(172) Sidorna 8, 4474, 4476, 9938-9940 och 9977-9980 i undersökningen.

(173) Sidorna 4474 och 9987 i undersökningen. Ur det spanska originalet: "todos los distribuidores excepto Copygraph".

(174) AWA:s skrivelse i samband med prishöjningen daterad den 3 mars 1994 till en spansk kund bekräftar "dagens" priser från mötesprotokollet och också att dessa priser var avsedda att fortsätta att gälla fram till den 31 maj. Sidan 8144 i undersökningen.

(175) Ur originalet på spanska: "Nuestro líder (TP [Torraspapel]) ha anunciado una disminución en precio de 10 Ptas y todo hace prever que los aumentos de Noviembre no tomaran efecto, ya que hasta la fecha ningún distribuidor los ha anunciado" (sidan 4565 i undersökningen)

(176) Sidan 1839, 7652 och 11495 i undersökningen.

(177) Sidorna 9939 och 4483-4484 i undersökningen.

(178) Sidorna 35-36 i undersökningen.

(179) Sidan 41 i undersökningen.

(180) Sidorna 47-51 i undersökningen.

(181) Sidorna 4483-4484 i undersökningen.

(182) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19748-19749 i undersökningen. I sitt svar anger AWA alla dessa möten, utom det möte som eventuellt ägde rum kring den 23 september 1994.

(183) AWA:s svar på kommissionens begäran om upplysningar (sidan 7828 i undersökningen).

(184) Lämnades av Sappi den 4 december 1997 och den 18 maj 1999 (sidorna 4657-4659 och 15198-15200 i undersökningen), lämnades av Mougeot den 14 april 1999 och den 29 juni 1999 (sidorna 7652 och 11495 i undersökningen).

(185) Mötet i Barcelona den 30 september 1993: En reseräkning, en flygbiljett och en hotellräkning för [en anställd från Koehler]* bekräftar att han befann sig i Barcelona den 30 september 1993 (sidorna 5025-5028 och 5043 i undersökningen). Mötet den 3 maj 1994: Reseräkningar och muntliga och skriftliga förklaringar som kommissionen mottagit bevisar att [en anställd från Koehler]* och [två anställda från Stora]* var i Barcelona dagen för mötet (sidorna 4788-4790, 5009, 5637-5638, 5690-5693, 5052, 5014-5015 och 5373 i undersökningen). Mötet den 29 juni 1994: Kommissionen mottog en reseräkning och muntliga förklaringar under en undersökning som bekräftar att både [en anställd från Koehler]* och [...]* från Koehlers agent [...]* var närvarande i Barcelona den 29 juni 1994 (sidorna 5053 och 5373-5374 i undersökningen).

(186) Sidorna 4760-4764 i undersökningen. Utöver de datum som anges ovan är namn eller initialer [på en anställd vid Sappi]* också markerade på följande datum: den 25 januari 1994, den 28 januari 1994 och den 28 juni 1994.

(187) Sidorna 2010-2011 och 4602-4603 i undersökningen. Ett utdrag ur detta fax, daterat föregående dag, finns på sidorna 4580-4581 i undersökningen.

(188) Sidorna 4579, 4668-4669 i undersökningen. Se också Sappis förklaring på sidan 9969 i undersökningen.

(189) I en annan handling från Sappi bekräftas att kartellmedlemmarna, utom Zicuñaga, generellt följde de priser på rullar som man enats om. Sidan 4574-4575 i undersökningen.

(190) Sidan 51 i undersökningen.

(191) Sidorna 4600-4601 i undersökningen. Se också Sappis kommentar angående denna handling på sidan 9969 i undersökningen.

(192) Ur det portugisiska originalet: "Os clientes diziam que todos os fabricantes aumentaram os preços ao mesmo tempo ...Havia o 'feeling' de que existia uma lógica de mercado, a nível europeu, entre os produtores. Essa lógica poderia justificar o que estava a acontecer no mercado português." Sidan 4525 i undersökningen.

(193) Sidan 9944 i undersökningen.

(194) Sidorna 10003-10004 i undersökningen.

(195) Sidan 9940 i undersökningen.

(196) Sidan 7828 i undersökningen.

(197) Sidorna 33-34 och sidan 223 i undersökningen. Denne anställde var under den relevanta perioden (1990-1995) [en försäljningschef med en hög ställning inom Sappis verksamhet på området för självkopierande papper].

(198) Bekräftas av Mougeot i samband med mötet i november 1993, se skäl 182 nedan.

(199) Sidorna 34, 223, 4654-4657 i undersökningen. Sappi har lämnat en kopia av vissa av anteckningarna [en av deras högt rankade försäljningschefer inom verksamheten för självkopierande papper] från 1993. Från torsdagen den 14 januari anges följande: "T2 Heathrow 10 am Bus.Centre". Sidan 4752 i undersökningen.

(200) I handlingen avseende mötet på den franska marknaden i Paris den 1 oktober 1993 anges följande: "Övriga marknader; ...mötet om den brittiska marknaden - 6 november 1993" (sidan 6 i undersökningen). Det är mer troligt att mötet hölls den 9 november 1993 än den 6 november 1993, eftersom det senare datumet var en lördag. Både Sappi och Mougeot bekräftar denna tolkning. Sidan 9939 och sidorna 7649-7650 i undersökningen.

(201) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidan 19748 i undersökningen.

(202) Mötet den 14 januari 1993: En reseräkning visar att [en asntälld från Koehler]* var i London den 14 januari 1993 (sidan 5033 i undersökningen). Mötet den 9 november 1993: Kopior på anteckningar från [två anställda vid Mougeot]* visar att dessa personer befann sig i London den 9 november 1993 (sidorna 1150 och 1756 i undersökningen).

(203) Sidorna 33-34, 223, 9940 och 7828 i undersökningen.

(204) Sidorna 9973 och 10005 i undersökningen.

(205) Sidorna 2504-2509 i undersökningen.

(206) Det är tydligt att den senare förkortningen hänvisar till Association of European Manufacturers of Carbonless paper.

(207) Sidan 20348 i undersökningen.

(208) AWA:s svar på kommissionens begäran om upplysningar (sidorna 7828-7829 i undersökningen) och på meddelandet om invändningar, sidorna 19748-19750 i undersökningen.

(209) Sidan 2484 i undersökningen.

(210) Utan det handskrivna ordet TRANSCRIP, som finns med i den version av tabellen som ursprungligen hittades. Sidorna 10035-10036 i undersökningen.

(211) Detta bekräftas i de upplysningar Sappi lämnat till kommissionen om sina försäljningsvolymer per EES-land. I tabellerna för 1993 och 1994 lämnar inte Sappi någon uppdelning av försäljningsvolymerna för ark och rullar. (Sidan 9957 i undersökningen).

(212) Sidan 10029 i undersökningen.

(213) Sidan 2483 i undersökningen.

(214) Sidan 5 i undersökningen.

(215) Sidorna 4474 och 9939 i undersökningen.

(216) Se sidan 6 i undersökningen.

(217) Sidorna 7648-7649 i undersökningen.

(218) Sidan 7650 i undersökningen: i de två diagrammen som hittades hos Stora visas omedelbart efter höjningarna på 6 % respektive 10 %, som man enats om på mötet den 1 oktober 1993, ytterligare höjningar på 6 % på både rullar och ark (sidorna 4944-4945 i undersökningen).

(219) Lämnades av Mougeot den 14 april 1999 (sidorna 7649-7650 i undersökningen).

(220) Eftersom Mougeot bara sålde papper på rulle kan det hända att den höjning Mougeot hänvisar till bara gällde rullar.

(221) Sidorna 2504-2509 i undersökningen. Det är tydligt att den senare förkortningen hänvisar till Association of European Manufacturers of Carbonless Paper.

(222) Ur det tyska originalet: "Es ist vorgesehen, für die Hauptsorten im SD-Bereich eine Preiserhöhung von durchschnittlich 5 % in den verschiedenen Ländern vorzunehmen. In Italien, wo durch die Übernahme von Binda durch Wiggins Teape eine Sondersituation entstanden ist, soll eine Preiserhöhung zum 1.1. und 1.4. von jeweils 10 % angekündigt werden." (Sidorna 5308-5311 i undersökningen).

(223) Tidpunkten för höjningen är densamma som den man enades om på mötet om den franska marknaden den 1 oktober 1993, men procentsatsen är lägre. Den höjning man enades om på det mötet måste ha varit 10 %.

(224) Den 1 december 1993 gav Sappi sitt distributionsnät instruktioner om att underrätta kunderna om prishöjningar i Belgien, Holland och de nordiska länderna, som skulle börja gälla efter utskicken från den 1 februari 1994, och som var identiska med prishöjningarna för februari i tabell 4 (sidan 2737 i undersökningen).

(225) Orden "förslag till" och "till distributörerna" samt överstrykningen av ord har gjorts för hand i handlingen.

(226) Sidorna 47-51 i undersökningen.

(227) Sidan 4520 i undersökningen.

(228) Sidorna 8 och 9977-9978 i undersökningen.

(229) Kommissionen uppmanade tillverkarna av självkopierande papper att lämna upplysningar om alla prishöjningar med allmän tillämpning (i procentandelar) som vart och ett av dem hade aviserat sedan 1 januari 1992. Bara ett företag, AWA, lämnade upplysningar om sina prishöjningar i procentandelar för hela den begärda perioden. Sappi, Stora, Zanders och Copigraph lämnade alla upplysningar men från tidigare år. Sappi lämnade upplysningar om Förenade kungariket för åren 1994-1999 och för resten av Europa från 1993 till 1995. Stora och Zanders lämnade upplysningar framför allt från 1995 och framåt. På grund av att Copigraph upphörde med sin industriella verksamhet och förvärvades av AWA, har Copigraph bara kunnat fastställa vissa prishöjningar sedan 1994. Alla de övriga hävdade att förhandlingarna om prishöjningarna i regel var mycket individuella eller att företaget inte längre förfogade över de relevanta handlingarna avseende merparten av perioden i fråga. Mougeot och Carrs gav dock vägledande upplysningar om prisutvecklingen (i procentandelar) på vissa marknader, på grundval av de höjningar som tillkännagivits de typiska kunderna. Övriga (Koehler, Torraspapel, Zicuñaga) lämnade bara upplysningar om månatliga eller årliga genomsnittspriser.

(230) Sidorna 10035-10036 i undersökningen.

(231) Sidan 10037 i undersökningen.

(232) Sidan 10040 i undersökningen.

(233) Sidan 7866 i undersökningen.

(234) Sidan 2483 i undersökningen.

(235) Man enades om båda under mötet den 1 oktober 1993 i Paris, se också skäö 203.

(236) Sidorna 4944-4945 i undersökningen. Dessa diagram visar prisutvecklingen och försäljningsvolymerna samt prishöjningar i procentandelar för både självkopierande pappersrullar och -ark under åren 1993-1995 på den franska marknaden.

(237) Sidan 7838 i undersökningen.

(238) Sidorna 7681, 7728, 1813-1814 i undersökningen.

(239) Bevismaterialet avseende olika producenters prishöjningar är inte homogen. Det innehåller instruktioner till försäljningsbolag eller försäljningsagenter, standardskrivelser till kunder, pressmeddelanden och olika typer av interna företagshandlingar. För enkelhetens skull kallas alla åtgärder som företagen vidtar för att höja priserna, vare sig det är tillkännagivanden eller interna instruktioner, diskussioner eller beslut, i detta beslut för "aviseringar om prishöjningar".

(240) Ursprungligen den 1 april, men uppskjuten till den 1 maj. Sidan 2482 i undersökningen.

(241) Ursprungligen den 1 april, men uppskjuten till den 1 maj. Sidan 2482 i undersökningen.

(242) Även Copigraph aviserade kunderna de höjningar man enats om för den tyska marknaden i februari (rullar och ark) och i maj (bara rullar), och Carrs tillkännagav kunderna de prishöjningar i februari och i april på ark som man hade enats om för den brittiska och den irländska marknaden. Åtminstone vissa av dessa aviseringar om prishöjningar kan förklaras av företagens delaktighet i kartellverksamheten (se särskilt skälen 194 till 195).

(243) Sidorna 2358, 4539-4540 i undersökningen.

(244) Sidan 10053-10054 i undersökningen.

(245) Ur det franska originalet: "a incité à suivre l'augmentation de prix de 6 % qu'AWA entendait mettre en oeuvre le 1er juillet 1994".

(246) Sidorna 2358, 4539-4540 i undersökningen.

(247) Sidan 4476 i undersökningen.

(248) Sidan 691 i undersökningen. Torraspapel uppger att handlingen innehåller specifika marknadsupplysningar och att den skrevs av [en anställd vid Torraspapel]* i november 1994.

(249) Sidorna 2359-2371 samt 10068-10076 i undersökningen.

(250) Sappi bekräftar höjningen på 6 % i sin redogörelse (sidan 9949 i undersökningen), men i vissa av instruktionerna till Sappi Paris visas en höjning på 7 % för den 1 juli 1994.

(251) Sidan 4944 i undersökningen.

(252) Copigraph tillkännagav också de prishöjningar man enats om på detta möte för de franska och tyska marknaderna, men bara på rullar, och Carrs tillkännagav sina kunder den höjning på ark som man enats om för den brittiska (och irländska) marknaden.

(253) För Förenade kungariket och Irland tillkännagav AWA, Sappi och Torraspapel samma prishöjning om 8 % på rullar. I den förteckning över prishöjningar som man enades om på det allmänna kartellmötet den 21 juni anges en höjning om 12 % istället för 8 % av priserna på rullar. Det framgår att kartellmedlemmarna efter det allmänna kartellmötet enades om att sänka procentandelen.

(254) Sidan 10062 i undersökningen. Sappi aviserade kunderna den 30 juni 1994 och AWA den 8 juli 1994 de prishöjningar man hade enats om för rullar (10 %) och ark (5 %) som skulle börja gälla från den 1 september 1994. Sidorna 8150 och 10077 i undersökningen.

(255) Sidan 7868 i undersökningen.

(256) Det namn Sarrio hänvisar till är Torraspapel, som organiserade mötena i Barcelona. Det är också marknadsledande i Spanien.

(257) Sidan 4598 i undersökningen.

(258) Sidorna 11597 och 11599 i undersökningen.

(259) Sidan 2494 i undersökningen.

(260) Sidan 691 i undersökningen. I samband med den undersökning enligt artikel 14.2 i förordning nr 17 som genomfördes i Torraspapels lokaler i november 1997 bad kommissionens inspektörer företaget att ge sin tolkning av ovannämnda handling, särskilt citatet "prochaine augmentation" ("nästa höjning") i rubriken (sidan 4247 i undersökningen). Torraspapel förklarade att handlingen gav specifika marknadsupplysningar och hade skrivits av [en anställd vid Torraspapel]* i november 1994. Torraspapel förklarade vidare att uttrycket "en Europe" ("i Europa") i rubriken var ett uttryck som Torraspapel använde för att hänvisa till sina europeiska dotterbolag som sålde direkt från pappersbruket, dvs. de tyska, franska, brittiska och italienska dotterbolagen. Sidan 4251 i undersökningen.

(261) Sidan 918 i undersökningen.

(262) Sidan 1839 i undersökningen.

(263) Även när det gäller andra möten rapporterar bara Mougeot om prishöjningar på rullar, även om det finns bevis på att man också enades om prishöjningar på ark.

(264) Ur det franska originalet: "ZICUÑAGA et Mougeot Autorisés à vendre - 5 Pts/kg (Quel cadeau)", sidan 1839 i undersökningen.

(265) Ur det franska originalet: "En ce qui concerne Mougeot, Sarrio qui était notre client et aussi le principal opérateur du marché espagnol nous a demandé de ne pas vendre à plus de 5 pts en dessous des prix réguliers du marché". Sidan 3916 i undersökningen.

(266) Ur det franska originalet: "nous nous sommes fait rappeler que nous ne devions pas vendre moins de PTA 5 en dessous des prix minima affichés" (sidan 11495 i undersökningen).

(267) Copigraph aviserade också de prishöjningar man enats om för den franska marknaden. Dessutom aviserade Carrs för i januari 1995 höjningen på 5 % av det pris på ark som man hade enats om för den brittiska (och irländska) marknaden.

(268) Sidorna 4944-4945 i undersökningen. För ark är den höjning som anges i dessa diagram bara 2 %, vilket skulle innebära att de höjningar man hade enats om för ark inte helt genomförts, åtminstone inte av Stora.

(269) Sidan 2742 i undersökningen.

(270) Sidan 7 i undersökningen.

(271) Sidan 7879-7880 i undersökningen.

(272) Sidorna 7653-7654 i undersökningen.

(273) Sidorna 7 och 4944 i undersökningen.

(274) Sidorna 1859 och 11496 i undersökningen.

(275) Sidan 7654 i undersökningen.

(276) Sidorna 4944-4945 i undersökningen. De prishöjningar som visas i diagrammen inleds under slutet av 1993 och fortsätter fram till slutet av 1995. Fram till hösten 1995 har kommissionen kunnat bekräfta att alla dessa prishöjningar (utom den första prishöjningen på 2 % på ark) avtalades mellan producenterna av självkopierande papper (endera på de allmänna eller de nationella kartellmötena). Dessa handlingar visar också att från slutet på 1993 och framåt höjdes priserna både för papper på rulle och ark konstant, medan försäljningsvolymerna fluktuerade kraftigt. De totala höjningarna "på de genomsnittliga priserna" var följande: från 1993 till 1994: papper på rulle +6 %, i ark +14 %; från 1994 till 1995: papper på rulle +15 %, i ark +6 %; från 1993 till 1995: papper på rulle +21 %, i ark +21 %.

(277) Sidan 7 i undersökningen.

(278) Ur det franska originalet: "ceux qui ne feraient pas évoluer leurs prix en tenant compte cette hausse, se trouveraient en situation financière difficile". Sidan 11496 i undersökningen.

(279) Sidorna 937, 7879-7880 i undersökningen. Den sista handlingen visar fullständig överensstämmelse med de prishöjningar man enats om på det allmänna kartellmötet.

(280) Sidorna 2250-2251 och 2492-2493 i undersökningen. Denna handling, som hittades i Sappis lokaler, bevisar att det uppmanade sina dotterbolag och grossister (eller agenter) att tillkännage prishöjningar som var så gott som identiska med de höjningar man hade enats om på mötet. För den spanska marknaden se sidorna 4567-4568 och 4571-4573 i undersökningen.

(281) Sidorna 9953-9954 i undersökningen.

(282) Den tillkännagivna höjningen på 10 % för rullar på den franska marknaden avtalades både på det allmänna kartellmötet den 2 februari och på mötet om den franska marknaden den 20 januari. AWA, Copigraph, Sappi, Stora och Zanders tillkännagav alla en prishöjning på 10 % på rullar som skulle börja gälla den 1 eller den 3 april 1995.

(283) Bara höjningarna i Nederländerna skiljer sig från de höjningar som anges i protokollet från det allmänna kartellmötet den 2 februari 1995.

(284) Sidan 1378 i undersökningen.

(285) Sidan 3043 i undersökningen. Det faktum att AWA hade tillkännagivit kunderna denna prishöjning den 22 februari, vilket är senare än datumet för Sappis fax, stöder slutsatsen att dessa höjningar grundades på samförstånd.

(286) Sidorna 2010-2011 i undersökningen.

(287) Copigraph aviserade kunderna på den franska marknaden höjningar på 10 % på rullar och ark den 3 april respektive den 18 april 1995, vilket motsvarar dem man hade enats om på mötet. Carrs aviserade också kunderna höjningar på ark som motsvarade dem man hade enats om i mars, maj och september för den brittiska (och irländska) marknaden. Åtminstone vissa av dessa aviseringar om prishöjningar kan förklaras av företagens delaktighet i kartellverksamheten (se särskilt skäl 230 om de avtal om prishöjningar som nåddes på mötet om den franska marknaden den 20 januari 1995, i vilket Copigraph deltog).

(288) Sidorna och 9972 i undersökningen.

(289) Sidan 6 i undersökningen.

(290) Sidan 4476 i undersökningen.

(291) Sidan 7651 i undersökningen. Ur det franska originalet: "[un employé d'AWA]* a indiqué ce que devait être les parts de marché de chacun sur le marché français de l'autocopiant."

(292) Sidorna 7652-7653 och 7657-7658 i undersökningen.

(293) Ur det franska originalet: "Cette réunion donna également lieu à l'expression de dissensions entre les leaders du marché français de l'autocopiant car les hausses de prix n'étaient pas liées à des indications de volume".

(294) Sidorna 47-51 i undersökningen.

(295) Sidan 4521 i undersökningen. Ur det portugisiska originalet: "os dados aí indicados saõ estabelecidos com base numa troca de informações entre as empresas participantes e são objecto de discussão nestas reuniões".

(296) Ordet "är" och överstrykningen av ord har gjorts för hand i dokumentet.

(297) Sidan 47 i undersökningen.

(298) Sidan 7 i undersökningen.

(299) Sidan 1859 i undersökningen.

(300) Sidan 11496 i undersökningen.

(301) Se förstainstansrättens dom i mål T-1/89 Rhône-Poulenc mot kommissionen, Rec. 1991, s. II-867, punkt 126.

(302) Se EG-domstolens dom i mål C-49/92 P Kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA [1999] Rec I-4125, punkterna 82-87.

(303) Se EG-domstolens dom i mål C-49/92 P Kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, punkterna 96, 110, 121.

(304) Kommissionen har bevis för att medlemsföretagen deltagit i AEMCP-mötena från och med mötet den 23 januari 1992.

(305) Se tabell 7, skäl 228.

(306) Sappis svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20602-20603 i undersökningen. (Se också Sappis redogörelser, sidorna 9936 och 9944-9945 i undersökningen).

(307) Copigraphs svar på meddelandet om invändningar, sidan 19566 i undersökningen.

(308) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidan 20348 i undersökningen.

(309) Carrs säljer främst ark.

(310) Sidan 218 i undersökningen.

(311) Se skälen 155-158 ovan.

(312) Se skäl 165 ovan och Sappis svar på kommissionens begäran om upplysningar, sidan 9939 i undersökningen.

(313) Mougeots svar på begäran om upplysningar, sidan 7652 i undersökningen.

(314) Se sidan 1839 i undersökningen.

(315) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidan 20370 i undersökningen.

(316) För 1992 har kommissionen detaljerade siffror för sex företag, för 1993 och 1994 för åtta företag och för 1995-1997 för nio företag.

(317) Se skäl 325.

(318) Svar på meddelandet om invändningar: AWA, sidorna 19730-19731 i undersökningen; Koehler, sidorna 20725-20726 i undersökningen och MHTP (Stora), sidorna 20406-20407 i undersökningen.

(319) Svar på meddelandet om invändningar: MHTP, sidan 20405 i undersökningen; Koehler, sidan 20727 i undersökningen. (Ur det tyska originalet: "Darüber hinaus war das Austausch von Verkaufsmengen vergangener Zeiträume auf regionale Einzelfälle beschränkt").

(320) Se kapitel 1.4.4.2 Fördelning av försäljningskvoter och uppdelning av marknade.

(321) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20704-20705 i undersökningen.

(322) Ur det franska originalet: "la Communication des griefs ne démontre pas que les réunions de l'AEMCP ont servi de cadre à des mècanismes collusoires avant la restructuration de l'association en september 1993". Mougeots svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19717-19718 i undersökningen.

(323) Copigraphs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19560-19561 i undersökningen.

(324) Copigraphs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19562-19565 i undersökningen.

(325) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, 20708 sidan i undersökningen.

(326) AWA:s redogörelse, sidan 7829 i undersökningen.

(327) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20705-20712 i undersökningen.

(328) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, sidan 20712 i undersökningen (ur det tyska originalet: "Allein dies belegt, dass es ein Kartell in diesem Zeitraum nich gegeben hat".

(329) Svar på meddelandet om invändningar: Torraspapel, sidan 20439 i undersökningen; Zicuñaga, sidan 18477 i undersökningen och Divipa, sidan 19597 i undersökningen.

(330) Se slutakten till Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(331) Enligt artikel 56.1 b i EES-avtalet, och utan att det påverkar kommissionens behörighet, är Eftas övervakningsmyndighet, när handeln mellan gemenskapens medlemsstater påverkas, också behörig i ärenden där de berörda företagens omsättning inom Efta-staternas territorium uppgår till 33 % av deras omsättning inom EES-området.

(332) Förenade målen T-305/94 osv., Limburgse Vinyl Maatschappij N.V. m. fl. mot kommissionen (PVC II), REG 1999, s. II-931, punkt 715.

(333) EG-domstolens och förstainstansrättens rättspraxis när det gäller tolkningen av artikel 81 i EG-fördraget gäller också artikel 53 i EES-avtalet. Se skäl 4 och 15 samt artikel 6 i EES-avtalet, artikel 3.2 i Eftas övervaknings- och domstolsavtal samt mål W-1/94, 16.12.1994, punkterna 32-35.

(334) I EG-domstolens och förstainstansrättens rättspraxis, som analyseras nedan i samband med tolkningen av artikel 81, uttrycks principer som var etablerade redan innan EES-avtalet undertecknades. Den gäller därför artikel 53 i EES-avtalet i lika hög grad.

(335) Mål 48/69 Imperial Chemical Industries mot kommissionen, Rec. 1972, s. 619, punkt 64.

(336) Förenade målen 40-48/73 osv. Suiker Unie m. fl. mot kommissionen, Rec. 1975, s. 1663.

(337) Se också förstainstansrättens dom i mål T-7/89 Hercules mot kommissionen, Rec. 1991, s. II-1711, punkt 256.

(338) Se EG-domstolens dom i mål C-199/92P Hüls mot kommissionen, Rec. 1999, s. I-4287, punkterna 158-166.

(339) Mål T-7/89 Hercules mot kommissionen, ibidem, punkt 264.

(340) Mål T-305/94 osv. Limburgse Vinyl Maatschappij N.V. mot kommissionen, ibidem, punkt 696.

(341) Se EG-domstolens dom i mål C-49/92 P kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, REG 1999, s. I-4125, punkt 81.

(342) Se EG-domstolens dom i mål C-49/92 P kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, REG 1999, s. I-4125, punkt 83.

(343) Se mål T-1/89, Rhône-Poulenc mot kommissionen, Rec. 1991, s. II-867, punkt 126. Förenade målen T-25/95 osv., den 15 mars 2000, punkt 4027.

(344) Se cementmålet (T-25/95 osv.), 15.3.2000, punkt 2430.

(345) Se förstainstansrättens dom i mål T-13/89, Imperial Chemical Industries mot kommissionen, Rec. 1992, s. II-1021, punkt 304.

(346) Se EG-domstolens dom i de förenade målen 209-215 och 218/78 Van Landewyck m. fl. mot kommissionen, Rec. 1980, s. 3125, punkt 170.

(347) Bollorés svar på meddelandet om invändningar, sidan 19938 i undersökningen.

(348) Bollorés svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19939-19946 i undersökningen.

(349) [...]* var också VD (Directeur Général) för Bollorés fabrik i Thonon.

(350) Sidorna 13352-13354 i undersökningen. Han hade denna ställning vid Copigraph från 1992 till 1997.

(351) MHTP:s (Stora) svar på meddelandet om invändningar, sidan 20405 i undersökningen.

(352) Kommissionens beslut 1999/641/EG av den 25 november 1998, ärende IV/M.1225.

(353) Enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; "skall gemenskapsbestämmelserna för genomförandet av principerna i fördragets artiklar 85 och 86 [numera artiklarna 81 och 82] ... gälla med tillämpliga ändringar" (EGT L 305, 30.11.1994, s. 6).

(354) EGT C 207, 18.7.1996, s. 4.

(355) Se EGT 1994 L 343, s. 1; AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19730-19733 och 19751 i undersökningen.

(356) Sappis svar på meddelandet om invändningar, sidan 20623 i undersökningen.

(357) De förenade målen T-25/95 osv., 15.3.2000, punkterna 4126-4127.

(358) Svar på meddelandet om invändningar: AWA, sidorna 19738-19739 i undersökningen; MHTP (Stora), sidan 20420 i undersökningen och Sappi, sidan 20624 i undersökningen.

(359) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, bilaga 1: "An economic assessment of the effectiveness of concertation in the carbonless paper market", NERA, december 2000, sidorna 19766-19806 i undersökningen.

(360) Koehlers svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20728-20729 i undersökningen.

(361) MHTP:s (Stora) svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20420-20421 i undersökningen.

(362) Denna slutsats grundar sig på en jämförelse av AWA:s verkliga nettopriser i lokal valuta i tre länder, nämligen Frankrike, Förenade kungariket och Spanien, med de överenskomna prishöjningarna och med AWA:s kostnader för massa. Utgångspunkten i rapporten är att de priser AWA tog ut i praktiken möjliggör en nöjaktig uppskattning av marknadspriserna överlag och att de massapriser som AWA betalar också motsvarar den allmänna nivå som betalas i denna bransch. I expertrapporten presenteras en jämförelse av utvecklingen för de massapriser som AWA har betalat och priserna på AWA:s självkopierande papper i Europa under perioden 1992-1998. Rapportens slutsats är att det finns en stark korrelation mellan förändringar i massapriserna och priserna på självkopierande papper. AWA:s svar på meddelandet om invändningar, bilaga 1: "An economic assessment of the effectiveness of concertation in the carbonless paper market", NERA, december 2000, sidorna 16-26 i undersökningen.

(363) Svar på meddelandet om invändningar: AWA, sidorna 19730-19733 i undersökningen, MHTP (Stora), sidorna 20421-40424 i undersökningen.

(364) Zanders svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20506-20507 i undersökningen.

(365) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19730-19731 i undersökningen.

(366) Carrs svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20344-20346 och 20356 i undersökningen.

(367) Se t.ex. förstainstansrättens dom i mål T-354/94, Stora Kopparbergs Bergslags AB mot kommissionen ("kartongmålet"), REG 1998, s. II-2111, punkt 170.

(368) Sidan 7 i undersökningen.

(369) Se t.ex. sidorna 2510, 2719 och 4607 i undersökningen.

(370) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidorna 19744-19745 i undersökningen.

(371) Antingen självt eller via distributörer som hörde till AWA-koncernen.

(372) Se skälen 104, 109, 120, 143, 217 och 228.

(373) Svar på meddelandet om invändningar: Carrs, undersökningen s. 20371; Copigraph, sidan 19566 i undersökningen; Torraspapel, sidan 20477 i undersökningen och Koehler, sidan 20728 i undersökningen.

(374) MHTP:s (Stora) svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20424-20425 i undersökningen

(375) AWA:s svar på meddelandet om invändningar, sidan 19734 i undersökningen.

(376) Kommissionens beslut 98/247/EKSG av den 21 januari 1998 i ärende IV/35.814 - Legeringspåslag, EGT L 100, 1.4.1998, s. 55, punkterna 83-84 och kommissionens beslut av den 8 december 1999 i ärende IV/E-1/35.860 - Sömlösa stålrör, punkterna 168 och 169, ännu ej offentliggjord.

(377) Svar på meddelandet om invändningar: AWA, sidorna 19740-19741 i undersökningen; Koehler, sidorna 20680-20681 och 20731 i undersökningen; Mougeot, sidan 19724 i undersökningen. Alla konkurrenter, utom AWA, som åberopat att de gjort förluster har lämnat viss årlig information om resultatet av sin verksamhet på området för självkopierande papper från 1992 till 1997, 1998 eller 1999. Siffrorna visar att variationerna varit betydande från ett år till ett annat, men också att dessa tillverkare även gjorde vinster under den relevanta perioden.

(378) Svar på meddelandet om invändningar: Copigraph, sidorna 19570-19571 i undersökningen och Bolloré, sidorna 19946-19947 i undersökningen. Se också mål T-6/89 Enichem Anic Spa mot kommissionen, Rec. 1991, s. II-1623, punkterna 290-291.

(379) Se fotnot 10.

(380) Sappis svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20602 och 20620-20622 i undersökningen.

(381) Sappis svar på meddelandet om invändningar, sidorna 20604-20606 och 20615-20616 i undersökningen.

(382) Sidan 7829 i undersökningen.

(383) Se EG-domstolens dom av den 18 oktober 1989 i mål Orkem mot kommissionen, Rec. 1989, s. 3283, punkt 20 m. fl.

(384) Sidorna 20725-20729 i undersökningen.

(385) Kommissionens begäran om upplysningar enligt artikel 11 i rådets förordning nr 17, daterad den 5 september 2001 s. 21338-21340 i undersökningen.

(386) Sidorna 21350-21486, 21512-21540 i undersökningen.

BILAGA I

AEMCP-MÖTEN OCH ALLMÄNNA KARTELLMÖTEN

Tabell A

Officiella AEMCP-möten som hållits sedan januari 1992 och allmänna kartellmöten som hållits sedan september 1993

>Plats för tabell>

Tabell B

Deltagande i de officiella AEMCP-mötena

>Plats för tabell>

BILAGA II

NATIONELLA OCH REGIONALA KARTELLMÖTEN: DATUM, DELTAGARE OCH MARKNADER

>Plats för tabell>

BILAGA III

ÖVERENSKOMNA FÖRSÄLJNINGSKVOTER / INFORMATIONSUTBYTE OM FÖRSÄLJNINGSVOLYMER / FAKTISK FÖRSÄLJNING

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA IV

INFORMATIONUTBYTE OM FÖRSÄLJNINGSVOLYMER DEN 6 DECEMBER 1994 / INFORMATION OM VOLYMER SOM INKOMMIT SOM SVAR PÅ KOMMISSIONENS BEGÄRAN OM UPPLYSNINGAR

Försäljningsvolymer (i ton) på den franska marknaden

>Plats för tabell>

BILAGA V

INITIATIV TILL PRISHÖJNINGAR FRÅN JANUARI 1994 TILL SEPTEMBER 1995

Nyckel för att läsa tabellerna:

a)= datum för faktisk prishöjning,

b)= datum när höjningen tillkännagavs försäljningsnätet och/eller kunderna eller datum för annan dokumentation om prishöjning.

R= rullar, S = ark

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>