32002D0866

Kommissionens beslut

av den 27 februari 2002

om det statliga stöd som Tyskland har genomfört till förmån för Hoch- und Ingenieurbau GmbH (HIG)

[delgivet med nr K(2002) 589]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2002/866/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig(1), och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) Genom ett faxmeddelande av den 29 december 1999, registrerat av kommissionen den 10 januari 2000 som stödärende nr NN 3/2000, underrättade Tyskland kommissionen om finansiella åtgärder till förmån för Hoch- und Ingenieurbau GmbH (HIG), Gera. Efter kommissionens förfrågningar av den 4 februari 2000, den 7 mars 2001 och den 9 juli 2001 lämnade Tyskland ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 17 mars 2000, den 10 maj 2001 och den 20 augusti 2001.

(2) Genom en skrivelse av den 29 september 2001 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(3) Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga. Därefter registrerades ärendet under nr C 67/2001. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. Kommentarer från Tyskland mottogs den 7 november 2001.

II. BESKRIVNING AV STÖDET

(4) Det aktuella stödärendet gäller finansiella åtgärder till stöd för en omstrukturering av HIG, som hör till kategorin små och medelstora företag i Gera (Thüringen), och är verksamt inom byggnadssektorn. I följande tabell redovisas en översikt över några nyckeltal:

>Plats för tabell>

1. Omstrukturering

(5) Omstruktureringen ägde rum mellan 1996 och 2000. Syftet med omstruktureringen var att lägga om verksamheten till lönsammare verksamhetsområden. Andra interna åtgärder inkluderade att införa en flexibel styrning av arbetstiden, nya system för redovisning och controlling samt bättre utnyttjandegrad av maskiner och utrustning. Kostnaderna för omstruktureringen redovisades på följande sätt:

>Plats för tabell>

2. Offentligt bidrag till omstruktureringen

(6) Den 11 april 1996 beviljade Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) HIG 1,42 miljoner tyska mark (DEM) i form av två bidrag till företagets omstrukturering(3). Den första bidragsdelen på 918000 DEM betalades ut den 18 januari 1998(4).

(7) Delstaten Thüringen bidrog den 7 juli 1997 till att stödja HIG genom en 80-procentig förlustgaranti (Ausfallbürgschaft) från Thüringer Aufbaubank (TAB), inom ramen för Thüringer Aufbaubanks godkända garantiordning(5). Detta motsvarar ett bidrag på 1,545 miljoner DEM, som användes som säkerhet för ett lån och en avalram hos Deutsche Kreditbank e.G. (DKB), Gera, på sammanlagt 1,932 miljoner DEM.

(8) Tre av de lån som nämns i skäl 7 finansierades med offentliga medel. Tyskland anger att två lån finansierades genom befintliga stödordningar(6): ett lån på 382000 DEM till en årlig ränta på 4,75 %, vilket betalades ut den 1 juli 1998 och ett lån på 368000 DEM till en årlig ränta på 6,25 %, vilket även det betalades ut den 1 juli 1998. Ett tredje lån på 400000 DEM finansierades via TAB till en årlig ränta på 5,5 % och det betalades ut den 31 juli 1998. Tyskland uppger att dessa åtgärder beviljades i enlighet med de villkor som anges i kommissionens meddelande om stöd av mindre betydelse(7).

(9) HIG fick 1996 ett icke förnybart, icke skattepliktigt investeringsstöd (Investitionszulage) på 2500 DEM, vilket beviljades enligt en godkänd stödordning för investeringsstöd(8).

(10) Vidare beviljades ett skattepliktigt investeringsbidrag (Investitionszuschuss) på 325000 DEM till investeringar på sammanlagt 1,801 miljoner DEM, vilket enligt Tyskland beviljades enligt KMU-Investitionssicherungsprogramm des Landes Thüringen, en stödordning som har godkänts av kommissionen(9).

3. Finansiering från andra källor

(11) Under den preliminära granskningen av stödet redovisade Tyskland följande bidrag från stödmottagarens egna medel eller andra källor:

- Ett lån från Sparkasse Gera på 750000 DEM för att täcka det tillfälliga finansieringsbehovet och överbrygga tiden fram till genomförandet av de åtgärder som vidtogs genom BvS och KMU. De båda investerarna gjorde ett gemensamt borgensåtagande på upp till 300000 DEM av lånet.

- De båda investerarna, Knauthe och Müller, gjorde ett personligt borgensåtagande för lånen och avalramen från DKB, till ett belopp av 966000 DEM var, vilket skulle utnyttjas före den 80-procentiga förlustgarantin.

- DKB ställde en checkkredit på 382000 DEM till förfogande, till en årlig ränta på 7,5 %, samt en avalram på 400000 DEM till en årlig ränta på 1 %. Båda dessa lån täcktes genom den 80-procentiga förlustgarantin från TAB.

- De anställda avstod under perioden 1997-1999 från sina julgratifikationer (Weihnachtsgeld), vilket motsvarade sammanlagt 951000 DEM.

- Ett kassaflöde på 186000 DEM.

4. Skälen till att förfarandet inleddes

(12) I sitt beslut om att inleda det formella undersökningsförfarandet betecknade kommissionen det skattepliktiga investeringsbidraget på 325000 DEM som anges i skäl 10 och som skall ha beviljats enligt en godkänd stödordning för investeringar i små och medelstora företag(10), som ad hoc-stöd, eftersom Tyskland i en skrivelse av den 26 augusti 1993 uttryckligen hade angivit att denna ordning inte var tillämplig på företag i svårigheter.

(13) Därutöver hyste kommissionen tvivel om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden. Kommissionen ifrågasätter följande utsagor:

- Att det kortfristiga lån på 750000 DEM som ställdes till förfogande av Sparkasse Gera verkligen kan betecknas som extern finansiering, eftersom det inte framgår av de uppgifter som lämnades av Tyskland under den preliminära granskningen i hur hög grad det fanns säkerheter för detta lån.

- Att kassaflödet på 189000 DEM kan anses vara egna medel för omstruktureringen från stödmottagaren, eftersom dessa medel främst skall förverkligas genom ännu icke beviljade stödåtgärder och det inte finns någon garanti för det belopp som har tagits med i beräkningen.

- Att det faktum att de anställda avstod från sina julgratifikationer kan betraktas som ett bidrag till omstruktureringen genom egna medel, eftersom de anställda inte tillhör företagets investerare.

- Att investerarnas personliga borgensåtagande som skulle träda i kraft före den 80-procentiga statliga förlustgarantin utgör extern finansiering, eftersom kommissionen anser att det avgörande borgensåtagandet ligger i förlustgarantin snarare än i det personliga åtagandet.

- Att den 20-procentiga andelen av lånet som inte täcks av den statliga förlustgarantin kan anses vara ett bidrag med externa medel, eftersom även detta belopp har ställts till förfogande eller finansierats med offentliga medel till förmånliga villkor och två inslag av stöd därmed förekommer i ett och samma bidrag.

- Att checkkrediten på 382000 DEM kan betraktas som extern finansiering, eftersom det verkar som om den har räknats in två gånger.

(14) Kommissionen tvivlar därför på att stödet är proportionerligt i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter(11) (Riktlinjer för undsättnings- och omstruktureringsstöd), då det är oklart om det stödmottagande företaget har givit ett avsevärt eget bidrag till omstruktureringen, antingen genom egna eller externa medel.

III. TYSKLANDS KOMMENTARER

(15) Tyskland hävdar i sitt svar att det skattepliktiga investeringsbidraget, som skall ha beviljats i enlighet med KMU-Investitionssicherungsprogramms des Landes Thüringen(12) beviljades först efter den 15 juli 1998, dvs. efter det att kommissionen hade godkänt förlängningen av stödordningen.

(16) Stödmottagarnas bidrag genom egna eller externa medel bör anses tillräckliga enligt riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd, eftersom investerarnas personliga borgensåtagande bör tas med i beräkningen. I detta sammanhang informerades kommissionen om att även ett kapitalbelopp på 51000 DEM som de båda investerarna hade skjutit till skulle tas med i beräkningen, trots att detta belopp inte hade redovisats som bidrag från investerarna i tidigare meddelanden.

(17) Vidare uppgavs lånet från Sparkasse Gera på 750000 DEM för den kortfristiga finansieringen vara beviljat på normala marknadsvillkor. Det klargjordes att de båda investerarna ansvarade för lånets säkerhet genom borgensåtagande på 300000 DEM vardera. Lånet skall dessutom ha beviljats under det första halvåret 1996, då referensräntan låg på 6,69 %.

(18) Till skillnad från tidigare meddelanden framhölls denna gång att de säkerheter som de båda investerarna ställde till förfogande för TAB-lånet på 1932000 DEM inte bara bestod av personliga borgensåtaganden utan även av pantsättningar av fordringar och anläggningstillgångar samt företagets tomter.

(19) Vad beträffar det personliga borgensåtagandet för den 80-procentiga förlustgarantin håller Tyskland inte med om att den statliga garantin utgör den "avgörande" säkerheten för denna del av lånet, eftersom alla de säkerheter som ställts till förfogande skall ses som en del av en helhetslösning. Därför bör även de personliga borgensåtagandena räknas som bidrag från investerarna.

(20) Den 20-procentiga andel av lånet som inte täcks av den statliga förlustgarantin innehåller ingen nedsatt ränta. Räntan för lånet motsvarar marknadsräntan, eftersom lånen inte beviljades ett företag i svårigheter utan investerarna, vilka kan anses vara solventa och med god betalningsförmåga. Referensräntesatsen för dessa åtgärder uppgår dessutom till 6,69 %.

(21) Checkkrediten på 382000 DEM som uppges ha beräknats dubbelt ska ha redovisats som kontokredit av misstag, men finansierades i själva verket genom företagets kassaflöde.

(22) Vad gäller det kassaflöde som utnyttjades för att finansiera omstruktureringen användes de statliga åtgärderna huvudsakligen som rörelsemedel. Detta kassaflöde kan därför till största delen hänföras till den löpande affärsverksamheten.

(23) Beträffande det faktum att de anställda avstod från sina julgratifikationer anförs att företaget i sin helhet betraktas som stödmottagare. Eftersom de anställda gick med på att deras lönetillägg frös inne minskade företagets behov av stödmedel och detta belopp måste därför räknas som ett bidrag från stödmottagaren till omstruktureringen.

IV. BEDÖMNING AV STÖDET

(24) Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges till vissa företag med hjälp av statliga medel oförenligt med den gemensamma marknaden om det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

1. Statligt stöd

(25) Enligt den information som finns tillgänglig faller räntesubventionerna för det lån på 400000 DEM som har finansierats av TAB inom tillämpningsområdet för kommissionens meddelande om stöd av mindre betydelse och behöver därför inte ytterligare granskas för detta beslut.

(26) Alla övriga finansiella åtgärder som Tyskland har vidtagit till förmån för det stödmottagande företaget faller inom ramen för förbudet i artikel 87.1 i EG-fördraget. Genom dessa åtgärder beviljas ett visst företag ekonomiska fördelar som det inte skulle ha åtnjutit under normala marknadsförhållanden. Dessa åtgärder utgör stöd som genom sin natur kan snedvrida konkurrensen. På grund av stödåtgärdernas natur och på grund av det faktum att det inom företagets bransch idkas handel mellan medlemsstaterna på den gemensamma marknaden, omfattas de beviljade stödåtgärderna av förbudet i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(27) Kommissionen fastställer på grundval av den information som ställts till förfogande att den 80-procentiga förlustgarantin från TAB (skäl 7), de två lånen som finansierats av DKB enligt ERP-Existenzgründungsprogramm (skäl 8) och investeringsstödet (skäl 9) faller inom ramen för godkända stödordningar och därför inte ytterligare behöver granskas för detta beslut.

(28) Det skattepliktiga investeringsbidraget på 325000 DEM har enligt Tyskland beviljats inom ramen för en godkänd stödordning vid namn KMU-Investitionsregelung des Landes Thüringen(13), efter det att denna hade förlängts. Kommissionen konstaterar emellertid att även förlängningen av stödordningen grundades på principen att företag i svårigheter är uteslutna som stödmottagare enligt denna ordning. Enligt den information som finns tillgänglig måste kommissionen dock dra slutsatsen att de berörda åtgärderna har vidtagits till förmån för ett företag i svårigheter och att de därför uppenbarligen inte omfattas av de villkor som gäller för godkännande enligt stödordningen. Åtgärden anses därför i detta beslut som ad hoc-stöd.

(29) Checkkrediten på 382000 DEM och det lån från DKB på 400000 DEM som beviljades genom avalramen tillhandahölls med offentliga medel till särskilt gynnsamma villkor. Skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och de marknadsmässiga kostnaderna anses i detta beslut som ad hoc-stöd.

(30) Den faktiska årsräntan för avalramen från DKB var 7,5 %. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att jämföra dessa villkor med de faktiska marknadsvillkoren har kommissionens referensräntesats som ligger 4 % över referensräntan använts som utgångspunkt(14). Vid tidpunkten för åtgärdens beviljande under första halvåret 1998 låg referensräntan på 5,94 %. Den faktiska årsräntan på 7,5 % ligger följaktligen 2,44 % under den höjda referensräntesatsen på 9,94 %. Räntesubventionen på 2,44 % årligen bör behandlas som ett inslag av ad hoc-stöd i denna åtgärd.

(31) Vad beträffar lånet från DKB genom avalramen handlar det om en reservgaranti att utnyttja vid behov, vilket gör att det snarare bör liknas vid en säkerhet än ett lån. Av den information som kommissionen har tillgång till framgår det att ett litet eller medelstort företag i en liknande situation som HIG mellan 1998 och 1999 skulle ha behövt betala en årsränta på minst 3 % för en motsvarande avalram till marknadsvillkor. Den faktiska årsräntan på 1 % ligger 2 % under marknadsräntan. Räntesubventionen på 2 % om året skall behandlas som ett inslag av ad hoc-stöd i denna åtgärd. Kommissionen anser därför att det belopp som motsvarar nedsättningen av årsräntan med 2 % om året för denna åtgärd utgör ad hoc-stöd.

(32) Bidraget på 1,02 miljoner DEM och det räntefria lånet på 400000 DEM från BvS utgör också tillskott som HIG inte hade kunnat få kostnadsfritt från kommersiella kreditgivare och de bör därför i detta beslut anses utgöra ad hoc-stöd.

(33) Kommissionen konstaterar dessutom att Tyskland inte har uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Stödet är därför olagligt av formella skäl. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden. De enskilda åtgärderna skall därför bedömas enligt artikel 87.3 i EG-fördraget.

2. Undantag från förbudet mot statligt stöd enligt artikel 87.3 i EG-fördraget

(34) Åtgärder som faller under förbudet i artikel 87.1 i EG-fördraget och som inte utgör något bestående stöd är oförenligt med den gemensamma marknaden såvida inte förutsättningarna för ett undantag eller en befrielse från förbudet enligt artikel 87.2 eller 87.3 är uppfyllda. I det aktuella ärendet är artikel 87.3 tillämplig.

(35) I riktlinjerna för undsättnings och omstruktureringsstöd(15) angav kommissionen i detalj under vilka förutsättningar den skulle använda sina befogenheter till att bevilja undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget. Enligt punkt 101 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter från 1999(16) gäller riktlinjerna i sin förändrade form endast om stödet, eller en del av det, beviljades efter det att riktlinjerna offentliggjordes. Eftersom de ifrågavarande stödåtgärderna beviljades stödmottagaren före offentliggörandet av de omarbetade riktlinjerna 1999, skall stödet granskas på grundval av 1994 års upplaga av riktlinjerna.

(36) Enligt riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd finns det tre kriterier för att omstruktureringsstöd skall kunna beviljas: 1) företagets lönsamhet skall återställas, 2) otillbörlig snedvridning av konkurrensen måste undvika och 3) kostnaderna för omstruktureringen måste stå i proportion till fördelarna. Alla dessa tre kriterier analyserades grundligt i beslutet om att inleda förfarandet. Kommissionen kom därvid fram till att de två förstnämnda kriterierna är uppfyllda medan det råder tvivel om det sistnämnda.

(37) Enligt riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd måste stödmottagaren i regel själv ge ett väsentligt bidrag till omstruktureringen, finansierat med antingen egna eller externa medel. Begreppet extern finansiering likställs enligt kommissionens praxis med finansiering på marknadsvillkor.

(38) Enligt den senaste informationen från Tyskland har kostnaderna för omstruktureringen, som uppgick till sammanlagt 5,951 miljoner DEM, finansierats på följande sätt:

>Plats för tabell>

(39) Tyskland anser att stödmottagarens egna bidrag med egna eller externa medel uppgår till 44,7 % och består av de åtgärder som redovisats i punkterna 5-8 samt en obligation på 20 % beträffande åtgärderna i punkt 9.

(40) Kommissionen konstaterar att baskapitalet på 51000 DEM som har ställts till förfogande av investerarna (punkt 5) kan betraktas som ett bidrag från stödmottagaren.

(41) Vad beträffar det kortfristiga lånet på 750000 DEM (punkt 6) klargjorde Tyskland i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet att investerarna personligen ansvarar för 80 % av lånet. Lånet beviljades under första halvåret 1996 till en årsränta på 10,5 %, vid en tidpunkt då referensräntan låg på 6,69 %. Det beviljades dessutom för en begränsad övergångsperiod på 18 månader. Med beaktande av de speciella omständigheterna i detta ärende bedömer kommissionen att detta lån utgjorde ett externt finansierat bidrag till omstruktureringen.

(42) Beträffande Tysklands anmärkningar i fråga om kassaflöde (punkt 7) håller kommissionen fast vid sin uppfattning från beslutet om att inleda förfarandet. Detta kassaflöde kan helt klart inte betraktas som ett bidrag från stödmottagaren, eftersom den endast kunde realiseras direkt eller indirekt på grundval av beviljade stödåtgärder och det exakta beloppet vid tidpunkten för utarbetandet av omstruktureringsplanen ännu inte kunde garanteras. Kommissionen anser därför att denna åtgärd inte kan anses vara ett bidrag från stödmottagaren.

(43) Kommissionen delar inte Tysklands uppfattning att de anställda kan anses ingå bland stödmottagarna i den mening som avses i avsnitt 3.2.2 iii i riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd. De anställdas bidrag kan därför inte räknas som bidrag från stödmottagaren.

(44) Kommissionen konstaterar att lånen och avalramen på sammanlagt 1932000 DEM från DKB (punkt 9) inte till någon del utgör ett bidrag från det stödmottagande företaget.

(45) Till att börja med kan det konstateras att 80 % av lånen täcktes av en statlig förlustgaranti som hade beviljats i enlighet med en godkänd stödordning. Tyskland betonar i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet att det även fanns privata säkerheter för hela lånet, och att dessa utgjorde ett bidrag från det stödmottagande företaget. Kommissionen anser emellertid att banken fråntogs ansvaret för riskbedömningen för den del av lånet som täcktes av den statliga borgensförbindelsen, eftersom det var staten, dvs. en gäldenär höjd över alla tvivel, som stod för förlustrisken. Därför skall hela det belopp som täcks av den 80-procentiga förlustgarantin anses vara statligt stöd.

(46) Dessutom måste man ta med i beräkningen att alla lån och garantier av offentliga medel ges på förmånligare villkor än gängse marknadsvillkor och därför innehåller inslag av statligt stöd i form av räntesubventioner. Även skillnaden mellan den nedsatta räntan och marknadsräntan skall betraktas som statligt stöd. Tyskland anser att åtminstone det belopp som återstår efter avdrag för garanti och ränterabatt skall räknas som ett bidrag från det stödmottagande företaget. Kommissionen anser emellertid att mot bakgrund av kumuleringseffekten av de båda stödinslagen inte någon del av de ifrågavarande åtgärderna kan sägas ha beviljats till gängse marknadsvillkor och att det därför inte föreligger något bidrag från det stödmottagande företaget.

(47) Det stödmottagande företagets bidrag med egna eller externa medel uppgår därför till 801000 DEM, vilket motsvarar 13,45 %. HIG är ett företag som tillhör kategorin små och medelstora företag, som ligger i ett stödberättigat område och har cirka 50 anställda. Enligt tidigare praxis har kommissionen godkänt stöd till små och medelstora företag om investerarbidrag har givits i motsvarande utsträckning(17). I dessa ärenden ledde de beviljade stöden till en begränsad likviditet, vilket förhindrade att företaget fick ett överskott av likvida medel som hade kunnat användas till ett aggressivt och snedvridande beteende gentemot konkurrenterna. Därtill hade investerarna själva bidragit till omstruktureringen med sina privata medel.

(48) I det aktuella fallet beviljas den största delen av stödåtgärderna inom ramen för godkända stödordningar (cirka 1,75 miljoner DEM). Ad hoc-stöden på runt 1,8 miljoner DEM användes till inköp av fasta tillgångar för företaget. De hade därför en begränsad effekt på företagets likviditet. Därtill är ett belopp på 2532000 DEM av de krediter och banklån på sammanlagt 2682000 DEM som beviljats företaget även täckt av personliga borgensåtaganden från investerarna som har företräde framför de statliga garantierna. Därmed kan man konstatera att investerarna med egna medel har engagerat sig i omstruktureringen.

(49) Av ovanstående skäl anser kommissionen att stödmottagarens bidrag kan räknas som väsentligt i den mening som avses i riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd. Stödet uppfyller därmed det villkor som anges i avsnitt 3.2.2 iii i riktlinjerna, där det anges att stödet måste stå i rimligt förhållande till de kostnader och fördelar som omstruktureringen medför.

V. SLUTSATS

(50) Kommissionen konstaterar att Tyskland olagligen har genomfört stödåtgärderna i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Emellertid finner kommissionen att stödåtgärderna kan anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, eftersom de beviljats i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter från 1994.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Tyskland har beviljat till förmån för Hoch- und Ingenieurbau GmbH (HIG) och som består av ett belopp på 892204 euro (1745000 DEM) samt räntesubventioner på 2,44 % årligen för en checkkredit på 195313 euro och på 2 % årligen för den garantiramen på 204516 euro (400000 DEM) från Deutsche Kreditbank Gera, är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Bryssel den 27 februari 2002.

På Kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 335, 29.11.2001, s. 2.

(2) Se fotnot 1.

(3) Enligt Tyskland var dessa åtgärder öronmärkta för att finansiera anläggningstillgångarna.

(4) Den andra bidragsdelen på 385000 DEM betalades ut i september 1998 och den tredje på 117000 DEM i december 1999.

(5) Bürgschaftsrichtline der Thüringer Aufbaubank, SG(96) D/11696, 27.12.1996 (N 117/96).

(6) ERP-Existenzgründungsprogramm SG(97) D/1413, 25.2.1997 (E 4/94).

(7) EGT C 68, 6.3.1996, s. 9 (stöd av mindre betydelse kallades tidigare försumbart stöd, ö.a.).

(8) Investitionszulage für die neuen Bundesländer, SG(95) D/17154, 27.12.1995, ändrad genom SG(96) D/3794, 12. 4.1996 (N 494/A/95).

(9) KMU-Investitionssicherungsprogramm des Landes Thüringen, SG(93) D/19245, 26.11.1993, ändrad genom SG(98) D/4313, 2.6.1998 (N 408/93).

(10) Se fotnot 9.

(11) EGT C 368, 23.12.1994.

(12) KMU-Investitionssicherungsprogramm des Landes Thüringen, SG(93) D/19245, 26.11.1993, ändrat genom SG(98) D/4313, 2.6.1998 (N 408/93).

(13) Se fotnot 9.

(14) I överensstämmelse med kommissionens meddelande om metoden för fastställande av referens-och diskonteringsränta, EGT C 273, 9.9.1997.

(15) Se fotnot 11.

(16) EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(17) Stödärenden: KHK Verbindetechnik GmbH Brotterode (11,5 %), EGT L 31, 1.2.2002, s. 80, GMB Magnete Bitterfeld (12 %), EGT C 50, 17.2.1998, s. 6, Stahl- und Maschinenbau Rostock (12 %), EGT C 365, 18.12.1999, s. 9, Draiswerke (11 %), EGT L 108, 27.4.1999, s. 44.